Urval och bortfall

Det empiriska materialet består av en enkätundersökning som besvarats av 231 personer födda på 1980- och 1990-talet. Av de svar som inkommit från målgruppen, är 123 personer födda på 1980-talet och 108 personer födda på 1990-talet. Av det totala antalet respondenter är 15,3 % män och resten kvinnor och av de män som besvarat enkäten är det nästan dubbelt som många som är 80-talister, jämfört med 90-talister.

I enkätundersökningen fanns det möjlighet för alla, inklusive personer som inte tillhör målgruppen, att svara på enkäten, vilket har resulterat i att drygt 5 % av de svar som samlats in är utanför målgruppen. Dessa har filtrerats bort och har därmed inte analyserats.

I en kvantitativ studie har antalet respondenter stor betydelse, eftersom fler svar kan ge högre kvalitet på resultatet. Målsättningen var att få in 200 svar, vilket resulterade i att vi stängde enkäten några dagar efter målet var nått. Enligt vår uppfattning var detta antal tillräckligt för att kunna generalisera svaren och besvara studiens frågeställningar. Det är oklart om fler svar hade gett ett annat resultat.

Genom att tillfråga alla som är med i våra nätverk på internet, genom att publicera enkäten på våra egna sidor, samt i olika grupper, har

undersökningen en variation av olika respondenter i form av exempelvis utbildningsgrad, kön, arbetslivserfarenhet och värderingar. På det viset har risken minskat att denna typ av faktorer påverkar resultatet. Då vi till stor del har olika nätverk, har vi nått en relativt stor andel som haft tillgång till enkäten.

Undersökningen är en urvalsundersökning där urvalen främst har tillfrågats på sociala medier, såsom Facebook, Instagram och LinkedIn, dels i det egna flödet på respektive kanal, dels i olika intressegrupper på Facebook. De som medverkade i enkäten är således ett urval baserat på våra egna nätverk, där respondenterna är de som väljer att svara på enkäten. Respondenterna har även tillfrågats om deltagande genom SMS, telefon och vid fysiskt möte. Majoriteten av de nätverk vi har både privat och på Facebook, består av kvinnor i vår egen ålderskategori, och därmed består även urvalet främst av detta. Det har resulterat i ungefär lika många 80- som 90-talister, då en av oss är född 1987 och en 1994. Vi har inte sett någon skillnad på svaren från män respektive kvinnor i enkätundersökningen och har därmed ingen anledning att tro att svaren skiljer sig på grund av det stora urvalet kvinnor. När vi har tittat på resultatet har vi ändå haft i åtanke att majoriteten av respondenterna som besvarat enkäten är kvinnor.

Urvalet i studien består till största del av akademiker, där 66 % studerar eller har studerat på högskola/universitet eller yrkeshögskola. Samtidigt har 80 % av respondenterna varit anställda på minst 50 % i 6 år eller längre.

Respondenterna är alltså till stor del akademiker och har lång

arbetslivserfarenhet, vilket kan ha påverkat deras svar och det slutliga resultatet. Det finns en möjlighet att resultatet skulle blivit annorlunda om

respondenterna istället hade bestått av personer med lägre utbildningsnivå eller kortare arbetslivserfarenhet.

Sju av frågorna har ett bortfall på mellan 0,4 % och 0,8 % och en av frågorna har ett bortfall på 7 % där respondenterna har svarat “Ingen åsikt”. Då

bortfallet är så pass litet på majoriteten av frågorna, samt under 10 % på en av frågorna, anses inte detta vara ett problem för analys av enkäten. Även de som valt att inte svara på enkäten räknas som bortfall, men hur stort det bortfallet är går inte att svara på, då vi inte vet hur många som sett enkäten, däremot är den delad i olika nätverk på cirka 2500 personer.

3.3.4 Pilotstudie

Innan undersökningen påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa enkätens kvalitet. Genom att utföra en pilotstudie ökar studiens reliabilitet samt frågornas validitet (Saunders et al. 2007). Med hjälp av sex personer bestående av vänner och familj testades undersökningen med en preliminär enkät. Valet av respondenter till pilotstudien grundades på att de var lättillgängliga och snabba med att svara. Enkäten skickades ut till testpersonerna som sedan fick besvara enkäten så sanningsenligt som

möjligt. Genomförande av en pilotstudie innan den riktiga undersökningen är en fördel då författarna skapar en uppfattning om respondenterna upplever problem med frågorna (Christensen et al., 2008). Problemen som eventuellt uppkommer kan sedan redigeras innan den riktiga undersökningen startar (Körner & Wahlgren 2008). En pilotstudie ansågs viktig att genomföra innan den riktiga undersökningen startade på grund av att ändringar inte kunde göras när enkäten väl var utskickad till respondenterna, vilket skulle kunna resultera i ett stort bortfall av respondenter på grund av en svårtolkad enkät. Enkäten i pilotstudien inleddes med en kortare text som förklarade syftet med undersökningen samt en beskrivning av enkätens uppbyggnad, anonymitet och en tidsuppfattning om hur lång tid det skulle ta att besvara

enkäten. I inledningen beskrevs också undersökningens målgrupp, vilket var för att förtydliga vilka respondenter som var relevanta för undersökningen. Vi ansåg att det var viktigt att förtydliga målgruppen i enkätens inledning, för att de utanför målgruppen inte skulle lägga ner tid på enkäten, eftersom de senare ändå sorterades bort. Enkäten samlades sedan in och svaren testades för analys. Genom att välja testpersoner i blandade åldrar, där några var utanför målgruppen hade vi även möjlighet att testa hur personer utanför målgruppen sorteras bort.

Med hjälp av pilotstudien hittades svårtolkade formuleringar och ett problem med uppbyggnaden i en av frågorna. Frågan handlade om att rangordna de alternativ som motiverade dem mest i arbetet, vilket inte gick att göra enkelt i programmet som vi skapade enkäten i. Några lyckades svara på frågan

medan andra gjorde fel och då inte kom vidare i enkäten förrän de fick en tydligare beskrivning över hur de skulle göra. För att undvika att gå miste om respondenter som inte uppfattar frågan rätt, togs frågan bort helt och istället skapades en ny men liknande fråga, där de istället skulle kryssa i de tre alternativ som de ansåg var viktigast. De svårtolkade frågorna förtydligades i samråd med varandra samt de respondenter som uppmärksammat de otydliga frågorna. Under analysen av pilotstudien upptäcktes vilken metod som var bäst lämpad för sortering av respondenterna. De svaren från respondenter utanför målgruppen gick enkelt att ta bort och via Excel gick det sedan att sortera respondenterna i två grupper, 80- och 90-talister. Efter redigering av den preliminära enkäten ansåg vi att den vara klar för den riktiga