3.4.1 Reliabilitet
För att säkerställa hög reliabilitet i undersökningen kommer svaren från ett stort urval respondenter, detta för att sedan kunna jämföra svaren och på så vis få en samlad bild av vad som motiverar 80- och 90-talister. Urvalet består av drygt 200 respondenter som är födda på 1980- eller 1990-talet, där drygt 100 personer från respektive årtionde tillfrågats. Anledningen till detta urval av respondenter är för att cirka 200 respondenter är tillräckligt för att ge en samlad bild av hur generation Y motiveras i sitt arbete. Det var också det antalet respondenter studien fick ihop under insamlingen av svar under 11 dagar och efter denna tid ansågs det vara dags att börja med analysen. För att svaren ska vara jämförbara har vi varit noga med att antalet respondenter av 80- och 90-talister ska vara ungefär lika och undersökningen består av 53 % 80-talister och resten 90-talister. Urvalet består främst av kvinnor där endast 15,3 % av respondenterna är män.
Det urval som har tillfrågats kan ha påverkat resultatet, dels mängden män och kvinnor i undersökningen, men även det faktum att respondenterna kommer från våra egna nätverk, vilket gör att det inte går att dra slutsatser som gäller för hela befolkningen. Även om vi inte hittat något som tyder på att resultatet har påverkats, kan det vara så att män och kvinnor motiveras på olika sätt, samtidigt som det kan vara så att personer från våra egna nätverk motiveras på annat sätt än resten av befolkningen. I och med att
respondenterna inte är slumpmässigt utvalda, utan främst tillfrågade i grupper på olika sociala medier, kan vi inte utgå från att resultatet gäller för hela befolkningen. Det ger däremot en bild av hur generation Y motiveras och utifrån resultatet, har vi kunnat generalisera svaren och även kommit fram till en slutsats.
Även personer utanför målgruppen har fått tillgång till enkäten, på grund av att det var komplext att undvika, då vi delade länken via nätet. Däremot har de då fått möjlighet att svara att de är födda 1979 eller tidigare, alternativt 2000 eller senare, och har på detta sätt filtrerats bort. Vid utformandet av enkäten har vi haft i åtanke att de flesta respondenter förmodligen inte haft största prioritering att besvara enkäten, vilket kan ha lett till sämre
engagemang och ansträngning när det kommer till svaren. Det finns även en risk att respondenterna utgår från att det finns ett syfte med en viss fråga och svarar utifrån det. Vi har därför lagt stort fokus på att vara tydliga i
utformandet av enkäten, både med att förklara syftet och med utformandet av frågor och svar, eftersom respondenterna ofta svarar det som ligger närmast till hands om de inte förstår frågan (Persson 2016). För att säkerställa att de frågor som ställts var enkla att förstå genomfördes en pilotstudie, där vänner och familj fick besvara enkäten som därefter justerades utifrån deras
synpunkter.
Det finns en risk att respondenterna anser att en fråga är känslig och därmed inte vill besvara den. För att mildra känsligheten i enkäten, och samtidigt hålla mätfel och bortfall till ett minimum, valde vi att ställa frågorna i enkäten respektfullt och vara tydliga med att respondenterna är anonyma (Persson 2016). För att säkerställa en objektiv analys av svaren, valdes enbart fasta alternativ, utan fritextsvar. I och med att det inte fanns någon möjlighet till fritextsvar, finns det inte heller någon risk att vi tolkar dessa svar
felaktigt. Däremot finns det en risk att respondenterna tolkat svarsalternativen olika.
För att säkerställa att svarsalternativen är bra, relevanta och lätta att besvara, har samma svarsalternativ använts på majoriteten av frågorna, “mycket
viktigt” till “inte alls viktigt”. Genom att svaren är i samma enhet som frågan
och svarsalternativen är heltäckande kan tillförlitligheten på svaren
att säkerställa att enkäten är heltäckande valdes en gradering av hur viktig frågan är för respondenten på de flesta frågorna. På så vis utesluter vi behovet av att ange svar “annat” och vi har därmed valt att inte ha med det som svarsalternativ. För att minimera mätfel och bortfall kommer
respondenterna hållas anonyma, samtidigt som de fått möjlighet att välja alternativen “vill inte svara” eller ”ingen åsikt” på frågorna. Syftet med det är att respondenterna inte ska känna sig tvingade att svara, eller svarar på en fråga där de känner att de inte kan ge svar. Orsaken till att respondenterna eventuellt inte skulle vilja svara på en fråga kan vara att de inte har kunskap i ämnet, inte har någon åsikt i frågan eller att de inte känner att frågan är relevant. Om vi inte hade gett alternativen “vill inte svara” eller “ingen åsikt” som en möjlighet skulle det ha kunnat resultera i att respondenterna antingen avslutar enkäten utan att skicka in svaren eller att de svarar någonting som de inte står för. Vi har även valt att ha både frågor och svarsalternativ i en logisk ordning för att minimera att respondenterna svarar fel av misstag (Persson 2016).
Enkäten var tillgänglig i 11 dagar, vilket gav respondenterna god tid på sig att besvara den. På så vis minimeras risken av svar som påverkats av stress. Dessa åtgärder ökar sannolikheten att respondenterna besvarat enkäten sanningsenligt och genom detta säkerställs en hög reliabilitet.
3.4.2 Validitet
För att säkerställa hög validitet och att undersökningen mäter det den avser att mäta har samtliga enkätfrågor gåtts igenom noga för att säkerställa att de ger svar på följande frågeställningar:
• Vilken typ av ledarskap behöver generation Y för att motiveras i sitt arbete?
• Vilka skillnader finns mellan hur 80- och 90-talister motiveras på arbetsplatsen?
Arbetet har avgränsats genom att titta på om generation Y föredrar
transaktionellt- eller transformativt ledarskap. Frågorna är ställda på så vis att de olika svaren visar om respondenterna föredrar transaktionellt- eller
transformativt ledarskap, vilket besvarar första frågeställningen. Med hjälp av en fråga om ålder på respondenterna, kunde studien undersöka vad som skiljer sig mellan 80- och 90-talisterna och därmed få svar på den andra frågeställningen.
Det som mäts i uppsatsen är vilken typ av ledarskap generation Y behöver för att motiveras i sitt arbete, transaktionellt eller transformativt, och hur detta skiljer sig mellan 80- och 90-talister. För att säkerställa en hög validitet och att svaren på frågorna mäter det de påstår sig mäta, har frågorna
utformats så att de ger ett tydligt svar på om personen i fråga föredrar ett transaktionellt eller transformativt ledarskap avseende varje fråga.
Svårigheten i att analysera respondenternas egen syn på vikten av olika typer av ledarskap, är om de beskriver att de värdesätter ett typ av ledarskap i teorin, men föredrar ett annat typ av ledarskap i praktiken. Det kan vara skillnad på vad de säger att de föredrar och vad de faktiskt gör. Ett exempel på det kan vara att medarbetare säger att det är viktigt att få feedback från sin ledare för att utvecklas, men i praktiken inte tar till sig av den feedback den får och därmed fortsätter som tidigare. Det gäller även deras åsikter om hur en ledare bör agera i olika situationer och vad som ökar och minskar motivationen hos respondenterna. Vid en kvantitativ undersökning som baseras på människors åsikter, finns det alltid en risk att åsikter kan komma att förändras över tid. Aktiviteter efter arbetstid kan leda till ökad motivation eller minskad motivation beroende på livssituation och personlighet. Om en aktivitet är obligatorisk, eller personalen känner att de måste delta, kan
exempelvis en extrovert person som har mycket fritid känna ökad
motivation, men senare minskad motivation när livssituationen förändras och tiden inte längre finns. Svaren på frågorna och därmed även svaren på
frågeställningarna baseras på människors åsikter, vilka alltid är subjektiva. Undersökningen är utformad på så sätt att den har som syfte att få fram subjektiva åsikter, och därför är inte subjektiviteten är problematisk i sig, men ändå viktig att vara medveten om.
3.4.3 Replikation
Replikation kan likställas med upprepning. Att en kvantitativ studie är replikerbar innebär alltså att den ska kunna genomföras flera gånger och den ska då erhålla ett liknande resultat. Går undersökningen att upprepa och få lika resultat är trovärdigheten hög (Bryman & Bell 2017). För att studien ska vara replikerbar har ett urval på drygt 200 personer gjorts. Genom att
noggrant beskriva hur undersökningen har gått till kommer studien kunna upprepas och det går då att säkerställa ett liknande resultat. Det stora urvalet bör utgöra ett representativt urval och därmed ge ett sanningsenligt resultat som går att få fram igen om studien upprepas. Det finns dock en risk att respondenterna inte minns vad de svarade första gången, och kan då gå ifrån att ha svarat “ganska viktigt” till istället svara “mycket viktigt”. Det borde däremot inte vara ett problem eftersom enkäten har genomgått
pilotundersökningar, just för att få enkäten så tydlig som möjligt och minska eventuell misstolkning.
3.4.4 Forskningsetiska överväganden
Inom vetenskaplig forskning är det viktigt att se till forskningsetiska
principer. Enligt Vetenskapsrådet (2017) uppförs, stärks och upprätthålls etik i studier med hjälp av kunskap och diskussion om hur de bör konstrueras. I humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning brukar det talas om fyra
forskningsetiska principer. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet och alla dessa krav är viktiga att uppfylla vid genomförande av forskning. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de som är berörda av forskningen om dess syfte och samtyckeskravet innebär att deltagarna i en undersökning själva har rätt att bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att de personer som ingår i en forskning ska ges största möjlighet till
konfidentialitet och personuppgifterna ska förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan få tag på dem. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som är insamlade om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Utbildningsdepartementet 2001). Konfidentialitetskravet kompletteras även med anonymitetskravet, vilket innebär att känsliga uppgifter till exempel personuppgifter på deltagarna, behandlas på ett säkert sätt (Bryman & Bell 2017).
Alla dessa aspekter har beaktats i uppsatsen. Deltagarna i studien fick skriftlig information om studiens syfte och att deltagande i studien är
frivilligt. De har även informerats om att de är helt anonyma och de enskilda svar som samlats in endast kommer att behandlas av oss författare och endast till denna uppsats. Materialet från enkätundersökningen kommer endast användas under studiens arbete och när studien är färdigställd kommer materialet att förstöras.
3.4.5 Etiska och samhälleliga aspekter
I vetenskaplig forskning är det viktigt att beakta samhälleliga och etiska aspekter. Vår uppsats är skriven med ambitionen att göra nytta samtidigt som den inte ska göra skada. Det finns ett värde i att undersöka hur generation Y motiveras i sitt arbete och om denna motivation skiljer sig mellan 80- och 90-talister. Orsaken till att det är viktigt att undersöka, och att resultatet därmed kan göra nytta, är att motivation hos de anställda kan leda till saker
såsom bättre resultat i företaget och att de anställda trivs bättre på sitt arbete och därmed vill vara kvar under en längre period. I uppsatsen har vi även i åtanke att inte göra skada. Denna studie bygger på föreställningar om att generation Y skiljer sig från tidigare generationer i arbetslivet. Dessa föreställningar är baserade på forskning i ämnet, och för att arbetet inte ska göra någon skada, har vi varit tydliga med att det är egenskaper som i olika sammanhang tillskrivits generationen, och att dessa inte är en sanning. Det är även viktigt att behandla respondenterna i undersökningen med respekt. Det avser både generationen i stort, men även de som har deltagit i enkätundersökningen. Förutom de forskningsetiska överväganden som har gjorts, och nämns i rubriken ovan, har hänsyn tagits till generationen i stort under beskrivningen av generationens egenskaper. De egenskaper som tillskrivits generation Y är bland annat att de är målorienterade,
samarbetsvilliga, otåliga och har ett självförtroende som inte motsvarar skicklighet (Kubatova & Kukelkova 2014). Vissa av dessa egenskaper kan ses som negativa, men de kan även tolkas som positiva. Som tidigare nämnt har studien inte avsikt att tillskriva en hel generation dessa egenskaper, utan beskriver vilka egenskaper de tillskrivits för att ge en bakgrund till vår
forskning. Från starten av den här forskningen, har denna problematik funnits i åtanke och vi har därför valt att vara tydliga med att avsikten inte är att generalisera en hel generation, utan att lära sig mer om generationen i fråga. Det resultat studien fått fram genom undersökningen kan underlätta för företag och ledare genom att de får en bättre bild av hur generation Y kan motiveras i sitt arbete. Resultatet, som tidigare nämnts, är baserat på ett urval av drygt 200 personer från våra egna nätverk och av den anledningen är det troligt att resultatet inte speglar hela generation Y. Därmed är det bra om de som läser denna uppsats och tar till sig av resultatet är medvetna om detta.
4 Resultat och Analys
Det här kapitlet sammanställer och analyserar en enkätfråga i taget i tur och ordning genom att sammanställa resultatet av 80- och 90-talisternas svar på undersökningen och ger svar på frågeställningarna.
Bakgrund
Som tidigare nämnt fick vi in totalt 231 enkätsvar med blandade födelseår mellan år 1980 och år 1999. Respondenterna i studien bestod av till störst del kvinnor och en mindre del män. Det stora urvalet kvinnor beror på att vi valde att använda oss av respondenter från våra egna nätverk, som främst består av kvinnor. Enligt Lancaster (2004) värdesätter generation Y utbildning högt. Studiens resultat stärker Lancasters resonemang, då respondenternas minsta utbildningsnivå var störst inom eftergymnasial utbildning.
Generation Y är en generation som är svårt att definiera eftersom det finns delade meningar om vilka årtal som ingår i generation Y. Studien har därför utgått från de som är födda på hela 1980-talet och hela 1990-talet, eftersom den även har studerat skillnaden mellan årtiondena.
I teorin beskrivs skillnader mellan generationer bland annat av Mannheim (1952) som anser att generationer skiljs åt på grund av olika tankesätt som formats under deras utveckling genom olika sociala och historiska händelser. Det kan även påverkas av uppväxtvillkor, social status eller trygghet. För att karaktärisera generationen menar han att fokus bör ligga på större mönster av likheter som finns inom generationen. Den här studien har därför undersökt vissa återspeglande beteenden som utmärker sig i generation Y. Studien har alltså inte som avsikt att tillskriva alla 80- respektive 90-talister dessa egenskaper, utan det är egenskaper som har återspeglats i större mönster i generationen och tillskrivits av tidigare forskare.