Urvalsdiskussion

3.2 Urvalsdiskussion   

Materialet​ ​som vi grundar vår analys på har valts ut genom ett ändamålsenligt urval 

(Hartman, 2004: 245). Ett ändamålsenligt urval innebär att den som forskar medvetet överger  kravet på representativitet och generaliserbarhet, för att kunna ge stöd åt sin tes eller det man  syftar till att undersöka (Hartman, 2004: 245). Det innebär att det finns en idé bakom just det  valda urvalet som motiveras med att materialet väljs ut av forskaren/forskarna (ibid. 245).Vi  har valt ut tre händelser kopplade till coronapandemin med syftet att ta reda på hur 

Aftonbladet och SVT gestaltar informationen som lagts fram vid tre presskonferenser. De  händelser som vi valt är det första dödsfallet till följd av covid-19, inreseförbudet och 

bestämmelsen om förbud på sammankomster med över 500 personer. Totalt analyserar vi som  tidigare nämnt sex nyheter - tre från Aftonbladets webb och tre från SVT:s webb. 

Anledningen till att vi valt just dessa händelser är för att de handlar om i konkreta beslut från  regeringen, varav vissa grundar sig i rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. 

Händelserna inträffade när gemene man ännu inte visste särskilt mycket om viruset, dess  spridning och påverkan på samhället och Sveriges befolkning. Läget var väldigt osäkert. 

Ännu en orsak till att vi valt händelserna är för att liknande beslut aldrig tidigare har fattats i  Sverige. Materialet som samlats in av SVT och Aftonbladet grundar sig i samma händelser 

från samma presskonferenser, och det blir därför tydligt och konkret för oss att se skillnader  och likheter i hur medierna har valt att vinkla och gestalta händelserna. Vi kan även studera  vilken information som inte​ ​kommer med i nyheterna - eftersom vi själva kan ta del av  presskonferenserna som de hämtat informationen från.  

Den första händelsen vi valt ut handlar om regeringens beslut att förbjuda folksamlingar på  över 500 personer, ett beslut som även det fattades den 11 mars 2020 (Pressträff 500, 2020). 

Varför vi valt att analysera just den här händelsen är för att ett sådant här beslut, som påverkar  många människor, är sensationell i sig i det avseendet att liknande beslut inte fattats i Sverige  innan pandemin bröt ut. Det är alltifrån idrottsstjärnor till småföretagare till studenter och  universitet som drabbas. Här är det intressant att analysera vad respektive medium väljer att  lyfta ur presskonferensen.  

Den andra händelsen som vi har valt ut handlar om det första svenska dödsfallet i  covid-19-sjukdom. Informationen presenterades på en pressträff som hölls av Region  Stockholm den 11 mars 2020 (Pressträff, Dödsfall, 2020). Vi har valt denna händelse  eftersom vi anser att det är intressant att analysera hur medierna valt att gestalta en så pass  allvarlig händelse som rör ett dödsfall. Enligt vår uppfattning var det vid detta tillfälle som  människor började ta situationen på allvar, och förstå att Sverige stod inför en reell kris med  ett dödligt virus. Det var även efter det första dödsfallet som flera av restriktionerna 

presenterades. 

Därefter analyserar vi den tredje händelsen, som handlar om att den svenska regeringen den  17 mars fattade beslut om att införa ett inreseförbud i Sverige (Pressträff Inreseförbud, 2020). 

Även denna händelse är mycket unik i det avseendet att liknande beslut aldrig tidigare fattats i  Sverige, och vi fann det intressant att studera hur en sådan händelse ramas in av medierna -  för att se hur och vilka berättartekniker som kunde tänkas användas för att beskriva ett sådant  politiskt beslut.  

Nyhetstexterna och nyhetsklippen som presenteras i analysen har publicerats på Aftonbladet  och SVT:s webb. De har inte publicerats vid något annat tillfälle eller på någon annan 

15

webbplats. Eftersom vår analys är specifik och berör tre händelser, överger vi medvetet kravet  på representativitet. ​Vi tog medvetet valet att välja bort generaliserbarheten och 

representativitet när vi gjorde vårt urval, eftersom vårt syfte är att studera just dessa tre  artiklar djupgående.​ Vi kan inte svara på om medierna använder vissa berättartekniker och  gestaltningar i deras nyhetsrapportering rent generellt, när det kommer till andra nyheter som  de publicerat, men det är inte vårt syfte (Hartman, 2004: 245). Vår tanke är att gå in på djupet  och se hur exakt medierna valt att gestalta dessa tre händelser, och detta med en djupgående  kvalitativ analys. Om vi hade analyserat ett bredare material hade den djupgående analysen  blivit lidande, eftersom vi jobbar under en tidsbegränsad period. ​Valet av ett ändamålsenligt  urval beror som vi tidigare skrev på att vi skulle kunna säkerställa att medierna inhämtat sin  information från samma källor och från samma presskonferenser.  

3.2.1  Metod

I följande kapitel presenterar vi vilken metod vi arbetat med och hur vi gått tillväga när det  kommer till analysen av materialet.  

3.2.2 Kvalitativ studie 

Jan Hartman (2004: 272), doktor i teoretisk filosofi, menar att termen kvalitativ står för att  man är intresserad av att analysera hur något är beskaffat - det vill säga, ta reda på och tolka  vilken mening och vilka egenskaper något har. Kvalitativa undersökningar kan vara av  mycket olika karaktär, och skilja sig åt när det kommer till insamlandet av data, vad man  avser undersöka och hur datan analyseras (Hartman, 2004: 272). Kvalitativa metoder har sin  grund inom den hermeneutiska läran, som handlar om att förstå hur människor föreställer  världen och tillskriver saker mening. Detta kan nås genom tolkning (Hartman, 2004: 274). 

Vårt syfte är att analysera hur vi tolkar att medierna använt berättartekniker, och identifiera  mediernas vinkel i de händelser vi valt ut. Således har vår studie sin grund inom 

hermeneutiken och den kvalitativa metodiken (Hartman, 2004: 275).  

3.2.3 Kvalitativ innehållsanalys med berättartekniker och dramaturgi  

Som grund för vårt analytiska arbete använder vi oss av en kvalitativ innehållsanalys för att  kunna göra en djup tolkningar av vårt material (Bergström & Boréus, 2012: 50). Med den  kvalitativa innehållsanalysen som metod kan vi analysera materialet och plocka isär de  beståndsdelar som en artikel är uppbyggd av. På det sättet kan vi identifiera de vinklar och  berättartekniker som vi finner i materialet, och därtill tillskriva de olika uttrycken och  meningsuppbyggnaderna mening i sammanhanget. För att komma åt de element vi ämnar  analysera utgår vi från medieforskaren Istvan ​Pusztais (2011) tankar om​ mediedramaturgi. 

Han menar att ett mediedramaturgiskt tänkande går att spåra ungefär 100 år tillbaka i tiden. 

Journalisterna började på den tiden att använda dramatiska beskrivningar av platser och  situationer, och enligt denna teori var berättelserna menade att skapa till exempel rädsla eller  medlidande hos mottagaren. Istvan ​Pusztai (2011) menar att journalister som även arbetade inom tv på 1960-talet började strukturera sina arbeten efter en dramaturgisk modell. Detta medförde att publiken lättare kom ihåg innehållet, när nyheterna började presenteras efter ett mer medvetet dramaturgiskt tänkande (ibid. 108). Pusztai förklarar också att genom att skapa luckor i berättandet så aktiverar man publikens fantasi - fördröjningen av information kan skapa nyfikenhet och en vilja att försöka lösa gåtan (Pusztai, 2011: 106). ​ Enligt Pusztai  (2011) strukturerar journalister sin verklighetsbeskrivning efter den dramaturgiska modellen  (ibid. 107). Pusztai menar även att kunskap i mediedramaturgi används i pedagogiskt syfte. 

Till exempel i de fall där journalisten vill att mottagarna ska komma ihåg innehållet är det  användningsbart med dramaturgiskt tänkande. (Pusztai, 2011: 108). Enligt teorin om 

mediedramaturgi betraktas journalister och andra medieproducenter som berättare som skapar  berättelser för läsarna med utgångspunkten i verkliga händelser. Berättelserna kan vara  alltifrån artiklar, radioprogram eller tv-program. För vår del är det intressant att diskutera vad  nyheterna egentligen presenterar, något som vi kan tolka genom att identifiera olika 

berättartekniker (Pusztai, 2011:107). Som vi nämnt tidigare använder nyhetsmedier även olika  berättartekniker för att fånga läsarnas intresse och uppmärksamhet, något som den norske  författaren och professorn Gudmund Hernes har definierat (1978: 188).  

3.2.4 Tillvägagångssätt och operationalisering  

17

Till en början tänkte vi använda oss av en multimodal metod och göra en semiotisk bild- och  textanalys med fokus på att leta efter tecken i mediernas nyhetsklipp, men under arbetets gång  insåg vi att vi inte skulle kunna besvara våra frågor eller uppfylla studiens syfte med den  metoden.​ Några av klippen visar enbart en vinkel och en person under hela klippet och vi  kunde inte finna placerade tecken, berättartekniker eller dramaturgiska grepp i dem. Den  semiotiska analysen skulle alltså inte hjälpa oss att finna det vi ville identifiera och analysera. 

Däremot noterade vi att några av klippen innehöll en del berättartekniker och dramaturgiska  grepp - exempelvis ett klipp som Aftonbladet publicerat, där deras inrikespolitiska 

kommentator Lena Mellin använde berättartekniker. I ett annat klipp visades en intervju med  politikern Mikael Damberg, som vi också fann intressant eftersom det framkom mer 

information i intervjun än det gjorde under presskonferensen. Något vi kunde notera under  arbetets gång var också att SVT:s och Aftonbladets filmklipp i vissa fall skiljde sig åt i både  längd och presentation. Det visade att de arbetat på olika sätt när det kom till presentationen  av informationen i presskonferenserna och att det fanns tydliga skillnader i mediernas  rapportering av händelserna. Av dessa anledningar ville vi inte utesluta klippen, men den  större delen av arbetet har slutligen lagts på att analysera nyhetstexterna som hör till  videoklippen, eftersom det var där vi såg att flest berättartekniker och dramaturgiska grepp  använts.   

För att komma åt olika berättartekniker, samt identifiera likheterna och skillnaderna i  Aftonbladet och SVT:s nyhetsrapportering, kom vi slutligen fram till att en kvalitativ 

innehållsanalys var bäst lämpad för att analysera texterna och videoklippen som förekommer i  vårt material. Bergström och Boréus (2012) menar att innehållsanalyser kan användas i 

analyser som systematiskt avser att beskriva ett textinnehåll, och kvalitativa innehållsanalyser  används där materialet tolkas, snarare än räknas eller mäts (Bergström & Boréus, 2012: 50). 

Vi tolkar, med stöd av teorier och tidigare forskning, hur vi uppfattar orden och meningarna i  texterna, istället för att räkna hur ofta ett ord förekommer och liknande. För att identifiera hur  medierna gestaltat händelserna, har vi först observerat presskonferenserna och antecknat vad  vi sett och hört i dem. Därefter har vi jämfört våra anteckningar från presskonferenserna med  nyheterna som skildrar konferenserna - både det rörliga materialet och den skrivna texten -  som medierna har publicerat. Vi har gått igenom mediernas nyhetsklipp och texter, och 

baserat på Hernes (1978) berättartekniker och Pusztais (2011) teori om mediedramaturgi, har  vi letat efter berättartekniker och dramaturgiska grepp i materialet för att kunna besvara vår  frågeställning. ​Vad gäller presentationen av arbetet har vi ​i analys- och resultatdelen 

sammanfattat respektive videoklipp som hör till respektive artikel. Vi ger en beskrivning av  vad respektive nyhetsaktör lyft från informationen som delgetts i presskonferenserna, vad de  inte rapporterat om, samt hur de vinklat nyheterna. Därefter redogörs de berättartekniker som  vi identifierat att Aftonbladet och SVT använt i sin rapportering. Om det handlar om ett  uttryck som vi finner meningsbärande, har vi lyft ut det och förklarat varför vi tolkat det som  vi gjort, med hänvisning till våra teorier eller tidigare forskning. Eftersom vi är två personer  som utfört analyserna, har vi under arbetets gång jämfört och sammanställt våra anteckningar  och tolkningar för att få fram ett resultat.