Validitet & reliabilitet

3.3.1 Tolkning och förförståelse  

När det kommer till tolkningen av ett material spelar forskarens förförståelse stor roll. 

Förförståelse är något som alla människor bär på, eftersom vi varit med om olika upplevelser  och blivit införstådda med att olika saker har olika mening, beroende på i vilken kontext de  befinner sig i. Förförståelse kan liknas vid fördomar och det är något som alla människor bär  på (Bergström & Boréus, 2012: 31).  Enligt Bergström och Boréus (2012) används ordet  tolkning när det kommer analyser där texter tolkas (ibid. 30). En text måste tolkas för att få  mening och de resultat som tas fram efter att en text har analyserats måste också tolkas. När  det kommer till olika texters mening och hur de tolkas av oss, spelar avsändare och kontext  roll, eftersom det påverkar hur vi uppfattar den - något som även påverkas av tolkarens 

förförståelse av avsändaren (Bergström & Boréus, 2012: 30). I den här studien är vi medvetna  om att avsändarna är två stora medium, vi vet att SVT och Aftonbladet publicerat sina nyheter  eftersom det är två olika medieföretag med journalistiska uppdrag som innebär att de ska  framföra objektiv och saklig information. Vi vet även att mediernas ekonomiska villkor  skiljer dem åt. 

 

3.3.2 Validitet & reliabilitet  

Validitet syftar på att man undersöker det man vill undersöka och ingenting annat, (Thurén,  1991: 22). När det kommer till kvalitativa undersökningar, är det viktigt att man använder en  metod som kan besvara just det man avsett att besvara (Bergström, Boréus, 2012: 41). Vi har  varit noga med att hitta och utforma en analysmodell som hjälper oss att faktiskt komma åt  det vi vill tolka, vilket också är anledningen till varför vi slutligen valde att kombinera den  kvalitativa innehållsanalysen med den dramaturgiska modellen och teorin om 

berättartekniker.  

För att uppnå en högre validitet i undersökningen krävdes det bland annat att våra 

frågeställningar var tydliga och att vi under arbetets gång återgick till dem, för att säkerställa  att vi inte missade någon fråga eller svävade iväg från arbetets egentliga syfte. Vi är även  medvetna om att studiens generaliserbarhet minskar i och med att vi strategiskt valt ut vad vi  ska analysera, samt att det är ett smalt material - men, vad gäller kvalitativa studier kan man  dra slutsatser som avser ett större material (som inte ingått i undersökningen), även om  materialet som granskas är relativt smalt eller litet (Thurén, 2016: 112). Med det sagt är det  troligt att SVT eller Aftonbladet använder sig av de berättartekniker vi kunnat identifiera även  i andra nyheter, men det är ingenting som vi kan säkerställa.  

För att få en hög reliabilitet i vår undersökning, alltså att den ska vara så pålitlig som möjligt,  krävs det att vi gjort våra tolkningar korrekt. Olika personer ska kunna använda samma  metoder på samma material, och få samma resultat om undersökningen har hög reliabilitet  (Thurén, 1991: 21). För att uppnå en hög reliabilitet har vår avsikt varit att vara tydliga med  vilka teorier vi använt som grund, samt hur vi operationaliserat vår metod. ​Vad gäller  forskningens reliabilitet är det även av stor vikt att observationerna utförs grundligt och att  analysen grundar sig på det teoretiska underlaget. Detta för att samma resultat ska nås om  samma observation görs upprepade gånger (Hartman, 2009: 146).​ För att säkerställa att vårt  resultat även är tillförlitligt har vi gjort analyserna var och en för sig, och sedan tillsammans,  för att jämföra om vi tolkat materialet på samma sätt. Om vi båda tolkar samma ord som  betydelsebärande eller samma tecken i en bild som betydelsebärande är det troligt att även  andra uppfattar det på samma sätt. För reliabiliteten och transparensens skull har vi även,  under vårt metodkapitel, nämnt att vi under arbetets gång bytt metod. Detta har vi gjort för att  förtydliga hur vi resonerat om valet av metod, vilka problem vi stött på längs vägen samt hur  det kommer sig att valet slutligen föll på att göra en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av  Hernes (1978) berättartekniker och Pusztais (2011) teori om mediedramaturgi.  

   

21

4. ​ ​Resultat och analys

I följande kapitel presenteras en deskriptiv beskrivning av innehållet i materialet, samt våra observationer och de analyser vi gjort därefter. Händelserna presenteras i den ordningsföljd vi utfört analyserna.

Händelse 1: Förbud mot folksamlingar på fler än 500 personer

Presskonferensens innehåll:

Den 11 mars 2020 höll Sveriges statsminister Stefan Löfven pressträff tillsammans med socialminister Lena Hallengren, justitieminister Morgan Johansson samt rikspolischef Anders Thornberg. Presskonferensen börjar med att Stefan Löfvén berättar att WHO under samma kväll har klassat smittspridningen som en pandemi, och att regeringen beslutat om att förbjuda allmänna sammankomster med fler än 500 personer. Vidare pratar statsministern om olika ekonomiska åtgärder som satts in, och ska sättas in, för att underlätta för till exempel småföretag. Lena Hallengren säger att Sverige kan begränsa smittspridningen genom bland annat förbudet av folksamlingar, och Morgan Johansson förtydligar vad förbudet innebär samt vad straffet blir om någon bryter mot det. Därefter tar rikspolischef Anders Thornberg vid, och han berättar vad polisen har för befogenheter när det kommer till förbudet, att polisen har möjlighet att stoppa folksamlingar som bryter mot begränsningen och att de som gör det riskerar böter eller fängelse med upp till sex månader.

Aftonbladet:

Nyhetsklipp:​

​

Aftonbladets​ ​klipp (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020) är ​betydligt längre än de andra klippen som förekommer i vårt urval - 35 minuter och 35 sekunder. Först visas en sekvens som är tagen direkt från presskonferensen, därefter ett klipp med en

programledare för Aftonbladet, en intervju med justitieminister Morgan Johansson samt

rikspolischef Anders Thornberg på presskonferensen. Avslutningsvis pratar Aftonbladets inrikespolitiska kommentator Lena Mellin som intervjuas av Aftonbladets utsände reporter.

Inledningsvis frågar reportern Mellin om vad hon tar med sig från presskonferensen och hon förklarar att det är olagligt att ordna ett arrangemang där fler än 500 personer samlas.

Reportern säger därefter att det låter som en drastisk åtgärd och Mellin svarar att:

“Det är jättedrastiskt, därför att en del av aktiviteterna som blir förbjudna är skyddade av grundlagen” ​(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

Det uttalandet finns inte med i artikeln, men för den som ser hela klippet framkommer alltså informationen att det är en mycket drastisk åtgärd som går emot Sveriges grundlagar. Mellin säger att beslutet är fattat efter begäran från Folkhälsomyndigheten - något som förklarar varför regeringen infört förbudet. Reportern frågar Mellin om det är en rimlig åtgärd som regeringen fattat, varpå hon svarar att det aldrig någonsin fattats ett liknande beslut och hon säger att det är svårt att veta om det är rimligt eller inte, att inte ens politikerna själva vet det, men att man får förlita sig på Folkhälsomyndighetens uppmaningar. Indirekt säger hon att publiken ska lita på myndigheterna, inte politikerna. Mellin återger vad som sagts på konferensen och förklarar mer ingående vad förbudet innebär - det blir en fördjupning av informationen som finns i artikeln.

För den som tittar på klippet upplevs det som att regeringen faktiskt inte har koll på om de fattat rätt beslut eller inte, något som är förståeligt i sammanhanget i och med att Sverige står inför en krissituation - men vi tolkar det även som en typ av polarisering eftersom publiken faktiskt uppmanas att lyssna till Folkhälsomyndigheten och inte till regeringen. Med förförståelse för situationen och att Mellin är just politisk kommentator, hennes jobb är att kommentera och förklara politiska beslut, tolkar vi berättandet som en typ av förenkling och konkretisering, eftersom hon förenklar för publiken vad beslutet innebär, för att de ska ta till sig nyheten på ett lättare sätt (Hernes, 1978: 188). En videointervju fångar även publikens intresse, att Aftonbladet fördjupar sig i konferensens innehåll i videoformatet tolkar vi som att de vill erbjuda sin publik ytterligare information än vad som framkommer i texten

23

(Strömbäck, 2014: 162). Eftersom publiken primärt söker sig till traditionella medier för att få information i krislägen, är det relevant att medierna också kan bistå publikens behov och kan erbjuda så mycket information som möjligt (Kriskommunikation 2.0, 2016).

Artikel: ​Aftonbladets rubrik är ”Allmänna sammankomster med fler än 500 personer

förbjuds”. Aftonbladet håller sig till information som lagts fram på presskonferensen och har inte intervjuat någon person som inte var med i den. I ingressen står följande:

“Allmänna sammankomster med fler än 500 personer förbjuds. Detta för att stoppa coronaspridningen. Bland annat stoppas nu mässor, idrottsevenemang, konserter och konferenser” ​(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

I mellanrubriken står följande mening: “Regeringen: Unikt beslut”. Som Hernes (1978) beskrivit konkretisering används det för att beskriva en abstrakt fråga (som till exempel ett riksdagsbeslut), något som används för att publiken lättare ska ta till sig nyheten och förstå informationen (ibid. 188). Att kortfattat förklara att det faktiskt är ett unikt beslut som inte fattats tidigare målar upp en konkret bild för publiken. Därefter följer ytterligare information om förbudets innebörd:

“​Regeringen​ ​följde Folkhälsomyndighetens uppmaning och meddelade på en

pressträff på onsdagskvällen att förbudet gäller, tillsvidare, i hela landet.” (Jamshidi &

Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Beslutet gäller allmänna sammankomster, till exempel teater och

biografföreställningar, demonstrationer och konserter. Men även det som i lagen kallas offentliga tillställningar. Till exempel idrottstävlingar och danstillställningar, säger justitieminister Morgan Johansson.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Från och med i morgon är sådana arrangemang förbjudna om de samlar över 500 personer. Man beskriver åtgärden som ”extraordinär” och regeringen kallar beslutet för unikt.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

I det ovannämnda stycket tolkar vi det som att journalisten har använt sig av förenkling.

Förbudet är egentligen invecklat och det är oklart exakt hur samhället kommer att påverkas -

varken politiker, myndigheter eller media vet. Ett sätt att förmedla informationen för att publiken ska ta till sig den, är att förenkla - något som vi tolkar att Aftonbladet gjort här (Hernes, 1978: 188). ​Ordet​ “extraordinär” har lyfts fram, någo​t som gör texten mer levande  och beskriver att beslutet är något utöver det vanliga - en typ av tillspetsning, eftersom ordet  på ett kortfattat sätt kan tala om för läsaren att det politiska beslutet är just extraordinärt  (Hernes, 1978: 188). I det här fallet är det regeringen som presenterar åtgärden som 

extraordinär och inte skribenten själv, något som visar på ett samspel mellan politikerna och  journalisten. Politikernas egna intressen kan i det här fallet påverkat hur Aftonbladet tonsatte  nyheten och beskrev åtgärden. Vad politikerna väljer att säga påverkar vad medierna senare  rapporterar om, något vi kan se i den här nyheten och vi tolkar det som att politikerna till viss  del spelar journalisterna i händerna (Strömbäck, 2014: 149). Senare i brödtexten har 

Aftonbladet​ satt mellanrubriken “Straffet: Böter eller Fängelse”. Att Aftonbladet lyfter det  visar på konkretisering, eftersom omfattningen av förbudets påföljder kortfattat beskrivs  (1978: 188). I stycket som följer under mellanrubriken står följande:  

 

“​– Ingen svensk regering har någonsin använt den här möjligheten tidigare, säger Morgan Johansson. De som från och med torsdag bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Polisen har möjlighet att ställa in eller upplösa en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som hålls i strid mot regeringens meddelade beslut,

säger rikspolischef Anders Thornberg.”(Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

“– Vi förstår att det här kan få stora effekter men vår bedömning från

Polismyndigheten är att de allra flesta kommer respektera dessa beslut som tagits i ett extraordinärt läge där vi alla behöver hjälpas åt för att begränsa smittspridningen i samhället.” (Jamshidi & Granlund, Aftonbladet, 2020).

Aftonbladet har lyft att ingen svensk regeringen tidigare använt den här möjligheten, vilket är  korrekt information, men att använda ordet “möjlighet” och inte till exempel “åtgärd” tolkar 

25

vi som att politikerna än en gång spelar journalisterna i händerna. Ordet “möjlighet” har en  positiv klang och är värderande. All text är citat som plockats från konferensen, och inte  journalistens egna ord eller beskrivningar. Vad skribenten plockar ut och i vilken ordning hen  gör det, är också en typ av mediedramaturgi och berättarteknik, eftersom olika citat förklarar  olika saker för publiken. Att de som bryter mot förbudet kan riskera fängelse i sex månader är  ett hårt straff och något som vi som tolkare reagerar på - informationen får effekt och istället  för att göra artikeln nyanserad framställs förbudet på ett enkelt och kortfattat sätt, vilket gör  att mångfalden i den här nyhetsartikeln begränsas (Hernes, 1978: 188). 

SVT:

   

 

Nyhetsklipp: ​(Jönsson, Norberg, SVT, 2020) börjar med ett urklipp från presskonferensen  där Morgan Johansson förklarar beslutet om förbudet mot folksamlingar på över 500  personer. Morgan Johansson får prata i ungefär 25 sekunder om vad förbudet innebär, och  sedan kommer bilder från hockeymatcher och skidtävlingar och en person pratar i bakgrunden  (en speaker), om vad det här kan komma att betyda för svensk idrott, att föreningar kan 

komma att förlora mångmiljonbelopp. Sedan klipps återigen Morgan Johansson in. Därefter  har en bit ur presskonferensen lagt in där Morgan Johansson förklarar vad konsekvenserna  kan bli för den som bryter mot reglerna. I klippet blir ingen person intervjuad. I den här  klippet kan vi se att SVT använt en slags berättarteknik, genom att porträttera hockeymatcher  och skidtävlingar. Vi som tolkare associerar förbudet med att sportevenemangen kommer  drabbas hårt av förbudet - något vi eventuellt inte tänkt på, om inte sportbilderna visats i  sammanhanget. Vi tolkar det som att klippet främst riktar sig till en sportintresserad publik,  eftersom det är just sportevenemang som visas i bild. ​Vi tolkar det också som att 

berättartekniken polariseringen används i och med att SVT ställer regeringens beslut mot hur  sportvärlden påverkas av det.  

 

Artikel: ​SVT:s rubrik är ”​Regeringens beslut: stoppar alla evenemang på över 500  persone​r”. Ingressen lyder:  

 

“​Folkhälsomyndigheten föreslog att alla allmänna evenemang över 500 personer

skulle stoppas. Något som regeringen officiellt har klubbat igenom”. (Jönsson &

Norberg, SVT, 2020).

“ – Förbudet är straffsanktionerat, den som ändå ordnar en sådan sammankomst riskerar böter eller fängelse, säger justitieministern Morgan Johansson på en presskonferens.” ​(Jönsson & Norberg, SVT, 2020​).  

 

Redan i ingressen har SVT valt att ta med Morgan Johanssons citat och vinkeln är att man  begår ett brott om man bryter mot förbudet. SVT:s journalist väcker intresse genom att ta med  ett dramatiskt citat i början av texten.​​I likhet med Odén, Ghersetti och Wallins studie (2008)  kan detta förstås som att nyheterna är alarmistiska, eftersom informationen nyheten baserats  på är alarmistisk. Med den tolkningen handlar det inte alltid, från mediernas perspektiv, om  att sälja eller nå ut till en större publik i alla sammanhang. I det här fallet har vi tolkat det som  att SVT rapporterade om det som sades på presskonferensen utan att vinkla det med någon  baktanke, liksom Aftonbladet i tidigare artikel. Morgan Johanssons citat är redan från start  alarmistiskt med ord som “straffsanktionerat” och formuleringen “böter eller fängelse”. 

Förbudet i sig är inte så enkelt att förstå som Morgan Johansson får det att verka, och vi tolkar  det som att SVT använt berättartekniken förenkling när de plockat ut det citatet (Hernes,  1978:188). Här blir det också tydligt att man arbetat med konkretisering. Det är lättare att  rapportera om konkreta saker - Morgan Johanssons citat är väldigt konkret, något som gör det  lätt för publiken att ta till sig informationen (Hernes 1978: 188). Uttrycket “klubbat igenom” 

visar att journalisten har använt en metafor för att förenkla, texten blir mer levande då (Hernes  1978: 188). Ett annat stycke lyder följande:  

 

“Folkhälsomyndigheten föreslår i ett pressmeddelande att inga allmänna evenemang över 500 personer borde äga rum. Det gäller alltså exempelvis stora idrottsevenemang, stora konserter, mässor och konferenser.” (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Vi tolkar det som att berättartekniken förenkling används, eftersom vi uppfattar det som att

27

informationen i stycket förenklats och reducerats när det nämns korta exempel på vad förbudet innebär (Hernes, 1978: 188).

 

“​Regeringen och Folkhälsomyndigheten meddelade runt 12.45-tiden i dag att inga beslut kommer fattas om att begränsa människor från att vistas i större folksamlingar.

Bara tre timmar senare var det annat ljud i skällan”. (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Vi kan se att informationen förenklats i och med att det nämns några exempel på vad förbudet  innebär. Ordet “bara” visar även att en värdering lagts in i texten. ​Det finns tecken på att SVT  har använt tillspetsning, genom att använda sig av metaforen “annat ljud i skällan”, en 

formulering som just spetsar till informationen. ​Längre ner i texten finns det med ett citat från  generaldirektören där han säger att beslutet är en smittskyddsåtgärd.  

“Det är en smittskyddsåtgärd som kan ha effekt i det läge vi befinner oss nu,

och för att vara effektiv så bör åtgärden gälla över hela landet, säger Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten”. (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020). 

 

Men det citatet kommer efter information om när beslutet fattades och att förbudet är 

straffsanktionerat. Här har journalisten alltså använt sig av ett dramaturgiskt grepp - lämnat en  informationslucka - som vi tolkar som ett pedagogiskt grepp eftersom publiken tar till sig  informationen i en viss följd (​Pusztai, 2011, s.106). ​Polariseringen blir tydlig även i artikeln, i  och med att de även i den skrivna texten ställer regeringens beslut mot hur sportvärlden  påverkas av det. Därefter står följande stycke:  

 

“I kväll, vid ett extra regeringssammanträde, fattade regeringen det formella beslutet att stoppa alla offentliga sammankomster och tillställningar med fler än 500 deltagare.

– Samhället tar sig an det här allvarliga läget tillsammans, säger statsministern Stefan Löfven. Pengar ska inte och kommer inte att vara ett problem för att minska den här smittspridningen.” (​Jönsson & Norberg, SVT, 2020).

Även här har politikernas uttalanden tonsatt artikeln och rubriken “pengar kommer inte vara  ett problem” förklarar för publiken att Sverige kan hantera den här situationen och de som 

påverkas av det ska inte oroa sig för de ekonomiska följderna. Detta framställer Löfvens  budskap som mer positivt än det kanske är - något ingen vet säkert vid den här tidpunkten. Att  pengar faktiskt inte kommer vara ett problem vet ju ingen vid det här laget, och att då plocka  ut citatet tolkar vi som något lugnande, samtidigt som det framställer Löfven och regeringen i  positiv dager. Som Strömbäck menar kan journalistiken indirekt gynna ett parti eller ett  politiskt beslut ibland - inte för att just gynna politiken, men för att anpassa informationen  efter de rådande nyhetsvärderingarna, mediets format eller berättartekniker (Strömbäck, 2014: 

180). Även detta tolkar vi som ett mediedramaturgiskt grepp, där journalisten lagt fram  informationen i en ordning som gör att läsaren tar till sig informationen i en viss 

ordningsföljd, samtidigt som det besvarar vissa av läsarens frågor (​Pusztai, 2011: 106).  

                                     

29

 

Händelse 2: ​Inreseförbud

  

 

Presskonferensens innehåll:  

 

Den andra händelsen vi analyserar utgår ifrån en extrainsatt presskonferens som regeringen  höll den 17e mars, med anledning av coronaviruset. Medverkande på pressträffen var 

Sveriges inrikesminister Mikael Damberg. Pressträffen hölls med anledning av att regeringen  fattade beslut om att stoppa icke-nödvändiga resor till Sverige. Inledningsvis förklarar 

Damberg att EU-kommissionen infört ett inreseförbud till Europa och att Sverige kort därefter  bestämt att införa ett tillfälligt inreseförbud in till Sverige. Han säger under pressträffen att det  är en exceptionell åtgärd som till en början gäller i trettio dagar och som inte ska vara längre  än nödvändigt, samt att det inte handlar om alla resor in till Sverige. Han räknar upp vilka  som fortfarande kan resa in till Sverige och Europa, samt att det är viktigt att EU:s inre  marknad inte påverkas av beslutet.  

 

Aftonbladet: 

 

 

Videoklipp:​ Aftonbladets videoklipp (Bengtsson & Sjögren, Aftonbladet, 2020) innehåller en  intervju med Damberg. Frågorna som ställs av Aftonbladets reporter handlar om vad som  presenterades i presskonferensen. Vi finner inga vidare berättartekniker i denna intervju, den  visar snarare en fördjupning av konferensens innehåll och förklaringar om vad förbudet  innebär och varför det fattats. Den skrivna artikeln öppnar för desto fler berättartekniker.  

 

Artikel:​ Aftonbladets rubrik är ”​Regeringen inför inreseförbud: Exceptionell åtgärd”​. 

Ingressen lyder: 

“Regeringen stoppar icke nödvändiga resor till Sverige. Beskedet kommer kort efter att EU:s medlemsländer enats om att stoppa alla resor in i unionen i 30 dagar.”

(​Bengtsson & Sjögren, Aftonbladet, 2020).

“– Det här är en exceptionell åtgärd, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).”

(​Bengtsson & Sjögren, Aftonbladet, 2020).

I Odén, Ghersetti och Wallins studie ​När hoten kommer nära ​(2008) kommer de fram till att  privata medieaktörer måste fokusera på att ge publiken en slags upplevelse och inte bara 

I Odén, Ghersetti och Wallins studie ​När hoten kommer nära ​(2008) kommer de fram till att  privata medieaktörer måste fokusera på att ge publiken en slags upplevelse och inte bara 

In document Examensarbete, 15 hp Journalistprogrammet, 180 hp Vt 2020 (Page 23-42)