Lärarnas utbildningsnivå skiljer sig åt beroende på när läraren tog sin examen och om de valt att fortbilda sig inom matematikämnet. Lärarna har oftast mer utbildning i matematik ju högre upp i åldrarna man kommer. I samtliga skolårsintervaller har upp till en fjärdedel av lärarna inte en utbildning som motsvarar den nivån de undervisar i. Andelen som undervisar i matematik trots att man inte inriktat sig på matematik ökar ju längre ner i skolåren man kommer. Majoriteten av lärarna upplever ändå att de har tillräckliga matematiska kunskaper och förstår syftet med sin undervisning. Däremot förekommer det i samtliga skolårsintervaller lärare som ibland känner sig osäkra när de undervisar i matematik. Lärarnas matematikutbildning gav varierande grad av trygghet för att undervisa i matematik och majoriteten av lärarna betonar att tryggheten kom med erfarenheten och berättar att de känt sig otrygga och osäkra som nyutexaminerade lärare. Något som varit värdefullt för vissa av lärarna i sin utbildning har varit att de fått med sig en annan syn på matematiken än vad de hade innan.
33
Skolår 1 – 3
En av sex lärare har en högre utbildning i matematik än vad som krävs och en lärare har inte en utbildning som motsvarar den nivå de undervisar i. En av lärarna uttrycker osäkerhet i att inte ha erfarenhet av att undervisa i matematik.
Å sen är jag ju ny också så jag har ju andra osäkerheter kring det och det påverkar ju säkert också och att jag inte har den erfarenheten och kan direkt känna att den här eleven behöver något annat. Så det är också att jag måste få mer erfarenhet kring det, att kunna få in det i undervisningen, för det känner jag också, bara jag får in det i undervisningen så blir det ingen stor grej utan det blir en naturlig del istället. (Lärare B)
Samma lärare uttrycker att hen som elev själv haft svårt för matematik men fått med sig ett nytt sätt att se på matematiken från sin utbildning. Läraren benämner det värdefulla i att undervisningen inte behöver vara så traditionell som hen själv hade under sin skolgång och som upplevdes hämmande. Läraren pekar också på hur viktigt det är att utmana eleverna och få dem att våga.
Jag vet att jag själv har varit en elev som tänkt att jag klarar inte matte och sen när jag själv läste det, mattekurserna, då fick jag med mig ett helt annat sätt att se på matematiken, nu är det väldigt abstrakt men det är det jag fick med mig en annan syn på matematiken, hur viktigt det är att utmana eleverna och få dem att våga. Och att det inte behöver vara jättetraditionella hela tiden som jag hade med själv och som också hämmade mig. (Lärare B)
Läraren lyfter även fram att känslan är att matematiken är ett skilt ämne från övriga vilket gör det svårt att få in och göra lättförståeligt för eleverna. Övriga ämnen är lättare att väva in i varandra och arbeta mer tematiskt med. Att arbeta mer tematiskt är något som läraren saknar
från sin utbildning och menar att detta kunde minskat ångest och låsningar hos vissa elever. En annan lärare känner sig trygg med sin utbildning och det som hen tillgodogjort sig i
efterhand då det gett högre kunskaper i matematik än vad som krävs för den årskurs hen undervisar i. Något som ses som en fördel då hen tydligare ser och vet vad eleverna behöver för grunder för fortsatt lärande. Upplevelsen är att erfarenheten ger en stor trygghet vilken hen fått genom att även ha arbetat i skolår 4 – 6. Läraren betonar även att matematiken fortfarande är rolig vilket gynnar eleverna.
En av lärarna berättar att de fick mycket konkret och laborativt på utbildningen vilket var bra men att det saknas verktyg för att arbeta med det i större grupper. Som ensam lärare i
34
klassrummet försvåras det laborativa arbetssättet vilket kräver mycket struktur och planering.
M, ja kanske ännu mer laborativt kanske faktiskt, för det är rätt mkt teorier och så, eh så att ännu mer hur man skulle kunna, och i stora grupper också för att jag känner att det varit för lite. Framförallt för mig då som känner mig tryggare i att undervisa språk och samhällskunskap tex eh för mig hade det varit bättre med mer i matematiken, då kanske jag hade vågat mer, tagit ut svängarna mer än vad jag gör. (Lärare B)
En av lärarna upplever att det viktigaste från sin utbildning var att se matematiken som ett ämne för problemlösning och inte bara som ett räknande och belyser det viktiga i att det är vägen till svaret, tanken, som är det viktiga och inte svaret i sig.
Det kan nog vara så, värdefullt som jag har med mig i stor utsträckning, just det här att se vägen. Se matematiken som ett ämne för problemlösning mer än för räknande och att svaret inte är det viktiga, utan hur jag kommer fram till det. Att kunna diskutera med eleverna att Det här var rätt tänkt men här blev det fel, tanken var rätt, vi behöver bara ändra lite grann från där vi börja. (Lärare A)
Det framkommer även en önskan om att diskutera olika läromedel och vilken betydelse dessa ska ha i undervisningen, något som saknades under utbildningen. En osäkerhet kring en digital undervisning tas även upp. ”Men sen alltså den digitala undervisningen som vi faktiskt har sluppit än så länge, den hade jag nog inte känt mig lika trygg med.” (Lärare A)
Skolår 4 – 6
En av fyra lärare har inte en utbildning som motsvarar den nivå de undervisar i. En lärare upplever att lärarutbildningen inte gett det som hen arbetar med nu som ex. formativ bedömning, kooperativt lärande och matematiklyftet. Läraren betonar vikten av det kollegiala lärandet som en del av att känna sig trygg. Den tryggheten fanns inte som nyutexaminerad lärare men har ökat med tiden. ”Sedan har man byggt på den med massa erfarenhet och annat. Kollegialt lärande. Nu är man ju jättetrygg i det. Man var ju inte lika trygg som nyutexaminerad lärare.” (Lärare C) I samma skolårsintervall betonas en mer traditionell undervisning som trygg. ”Jag är tryggast med den traditionella där jag står och undervisar på tavlan.” (Lärare D)
Skolår 7 – 9
Hälften av lärarna har en utbildning i matematik som motsvarar mer än den nivån man undervisar i. Lärarna undervisar endast i matematik om de i sin utbildning inriktat sig på ämnet. Lärarna upplever att de har tillräckligt med metoder för att undervisa i matematik till skillnad
35
från lärare i de lägre åldrarna. En av lärarna uppger att hen under sin grundskoletid inte varit stark i matematikämnet utan har haft matematikängslan och att den hjälpen som gavs var den bästa utbildningen då det gett en förståelse och en känsla för hur tufft det kan vara.
…så var jag ju verkligen inte stark i matten under min grundskola, eh, alltså riktigt svag var jag själv och fick all den här hjälpen man kan tänka sig få och det tror jag liksom har varit min bästa utbildning för att jag har ganska lätt för att förklara tycker jag då, eh, för de som har det svårt, för jag känner att jag liksom rent to my core så har jag en bra känsla för hur tufft det kan vara. Jag hade ju matteångest om nåt. (Lärare E)
Läraren upplever att hen inte är matematiskt begåvad kunskapsmässigt men har fått med sig grunderna som behövs. Det i kombination med den didaktiska delen av matematiklärarutbildningen har gett trygghet och gjort att hen lyckats hitta vägar att göra svåra moment lättförståeliga för eleverna. En annan lärare är nöjd med sin utbildning då matematiken lästes tillsammans med matematiker men menar på att det som var mest givande och som gav mest trygghet inför egen undervisning var praktiken. Önskan fanns om att lära sig mer om de elever som hade mycket lätt eller svårt för matematik, något som fortfarande saknas.