Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Höglandskolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av utbildningsresultaten... 3 Bedömning av verksamheten ... 6 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen... 8
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Höglandskolan den 6 och 7 december 2006 . I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyl-ler statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata mate-rial och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolver-ket vilSkolver-ket framgår av SkolverSkolver-kets beslut. SkolverSkolver-ket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och från Höglandskolan, dels den information som samlats in under besöket.
Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
På Höglandskolan intervjuades skolans rektorer, personal från skolans elevhäl-sa, lärare, elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besök-te också verksamhebesök-ter och lektioner i olika årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
SKOLVERKET
Beskrivning av Höglandskolan
Höglandskolan Antal elever
Skolbarnomsorg 81 Förskoleklass 20 Grundskola 406
Obligatorisk särskola 1
Skolan ligger centralt i Högland mitt i ett villaområde strax utanför Örn-sköldsvik. Byggnaden som är uppförd i slutet av 70-talet sträcker sig ut i olika riktningar på en höjd. Bebyggelsen tränger sig tätt inpå skolan och utemiljön domineras av den närliggande villabebyggelsen och skolbyggnaden.
Höglandskolan omfattar verksamhet från förskoleklass till årskurserna 1–9 samt skolbarnomsorg. Skolan leds av två rektorer, varav den ena rektorn ansvarar för förskoleklassen och årskurserna 1–4 samt två förskolor, medan den andra rek-torn ansvarar för årskurserna 5–9.
Organisatoriskt är skolans personal indelad i sju arbetslag: F–1, 2– 4, 5–6, 7–9 Alfa, 7–9 Beta, 7–9 Gamma samt Köket. För varje arbetslag finns en arbetslags-ledare.
Höglandskolan tillhör Västra skolområdet. Upptagningsområdet består av Hög-land och till årskurs 5 kommer elever från Arnäsvall. En liten andel av eleverna åker skolskjuts.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Höglandskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övri-ga skolförfattninövri-gar.
Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Höglandskolan präglas av ambi-tiösa pedagoger med en vilja till utveckling av skolans verksamhet. Rektorerna är tydliga pedagogiska ledare. Lärare och föräldrar har positiva förväntningar på dem, trots att de varit rektorer en relativt kort tid. Inspektörerna bedömer dock arbetet med att öka den pedagogiska samsynen mellan enheter, årskurser och arbetslag behöver intensifieras.
Kunskapsresultaten för Höglandskolan ligger klart över kommun- och riksge-nomsnittet. Det finns dock stora skillnader mellan pojkarnas och flickornas betygsresultat.
Stor vikt läggs vid värdegrundsarbete där all personal är delaktig. Elever uppger också att de överlag känner sig trygga och trivs i skolan.
Höglandskolan behöver utveckla en övergripande systematik och struktur för att dokumentera, utvärdera och följa upp elevers kunskapsutveckling i alla äm-nen och över tid. Det övergripande kvalitetsarbetet behöver också tydligare mål samt samordning mellan enheter och arbetslag. Eleverna behöver också göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet.
Inspektionen visar att Höglandskolans elever har god tillgång till utbildning, men skolan bör försäkra sig om att lokalerna är anpassade till den pedagogiska verksamheten.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolans kvalitetsredovisning lever inte upp till författningarnas krav (för-ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m m).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 12 § grundskoleförordningen).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden:
- Dokumentation, utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveck-ling i samtliga ämnen.
- Det systematiska kvalitetsarbetet.
- Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat i årskurs 9.
- Elevernas möjligheter till inflytande i skolgemensamma frågor i årskurserna 7–9.
- Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande och undervisningen.
- Rutiner för informationsöverföring vid kunskapsbedömningar och betygs-sättning i samband med överlämningar.
- Skolans värdegrundsarbete och det förebyggande arbetet mot kränkande behandling.
- Rutinerna avseende gruppering av elever i olika nivåer och hastigheter i svenska, engelska, matematik och samhällsorienterande ämnen.
- Rutinerna för hanteringen av betygskatalogen.
- Elevernas garanterade undervisningstid i elevens val.
- Organiseringen av undervisningen i naturorienterande ämnen för de äldre eleverna.
- Arbetsmiljön för de yngre eleverna eftersom klassrummen ibland nyttjas som genomgångsutrymme.
Bedömning av utbildningsresultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen och de nationella kursplanerna.
Kunskaper, utveckling och lärande
Verksamheten i förskoleklass och personalens förhållningssätt skapar goda för-utsättningar för eleverna att på ett kreativt och skapande sätt tillägna sig läro-planens mål.
Enligt uppgifter genomförs avstämningar utifrån läsutvecklingsscheman för eleverna i årskurserna 1–4. Inspektörerna konstaterar även att portfolio före-kommer i viss utsträckning. Eleverna i årskurs 5 har genomfört de nationella proven i matematik, svenska och engelska under 2006. Det finns inga samman-ställningar av elevernas resultat, som ligger till grund för övergripande analyser och åtgärder. Inspektörerna bedömer att dokumentationen av elevernas kun-skapsutveckling i alla ämnen behöver förbättras.
SKOLVERKET
Elevernas resultat i årskurs 9 är klart högre än genomsnittet för riket och kom-munen, men det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Me-ritvärdet för flickorna ligger högt medan pojkarnas ligger betydligt lägre. Skill-naderna har varit konstanta över tid. Inspektörerna bedömer därför att skolan noga bör analysera resultaten och vidta åtgärder.
De flesta lärare anser sig ha god kännedom om de egna elevernas kunskapsut-veckling och hur de ligger till i de olika ämnena. Inspektörerna konstaterar dock att dokumentationen av elevernas kunskapsutveckling varierar i omfattning och kvalitet. Dokumentation och sammanställningar är viktiga redskap för varje skolas kvalitetsarbete och ska utgöra grunden för uppföljningar, utvärderingar och åtgärder för att öka elevernas måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer där-för att skolan bör där-förbättra sina rutiner där-för hur de dokumenterar, följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling. Skolledningen har också uppmärk-sammat behovet av att stärka kvalitetsarbetet och ett utvecklingsarbete för att utveckla rutiner för utvärderingar och uppföljningar via ett webbaserat enkätsy-stem har påbörjats.
Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 2004-2006.
Höglandskolan Kommunen Riket
2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 208,0 220,8 222,3 213,8 208,8 202,2 206,9 206,3 206,8 - Flickor 236,1 248,3 240,0 232,1 221,0 217,6 218,1 217,3 218,3
- Pojkar 188,3 198,2 204,7 195,4 196,4 187,9 196,3 195,8 195,7 Andel (i
pro-cent) med betyg i minst 16 ämnen
100 96,7 90,3 86,0 85,0 82,5 80,8 80,7 81,0
- Flickor 100 96,3 83,9 91,3 86,3 85,2 83,7 83,4 83,9
- Pojkar 100 97,0 90,3 80,6 83,6 80,0 78,1 78,0 78,3 Andel (i
pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program
97,8 98,3 93,5 92,0 91,6 89,8 89,6 89,2 89,6
- Flickor 100 96,7 93,5 93,9 92,5 91,3 91,1 90,7 90,8
- Pojkar 96,3 100 93,5 90,0 91,0 88,5 88,3 87,9 88,4 Källa: Skolverkets statistik
Normer och värden
I Höglandskolan sker diskussioner kring värdegrunden bland annat i ämnet livskunskap, som genomförs i alla klasser från årskurserna 7–9. För att förebyg-ga, upptäcka, hindra och följa upp kränkande behandling finns dels rastvakter, dels skolans elevorganisation, HAG (Höglandskolans antimobbningsgrupp)
som leds av skolans kurator. Vidare finns en uppskattad skolvärdinna tillgänglig vid skolans elevkafeteria. Inspektörernas intryck är att det finns många vuxna tillsammans med eleverna utanför lektionstid, vilket bidrar till att skapa en stabil miljö för eleverna.
Efter några turbulenta år uppger både yngre och äldre elever att det sällan före-kommer bråk eller oro mellan elever. Inspektörerna konstaterar i samtalen med skolledning, lärare, elever och föräldrar att stämningen vid skolan beskrivs i positiva ordalag. Vid samtal med de äldre eleverna framkommer dock att det finns ett utanförskap för en del elever. Eleverna beskriver det som att ”alla ele-ver inte får vara med” och ”det finns tyst mobbning på den här skolan”. In-spektörerna bedömer att detta är viktiga signaler som skolan måste uppmärk-samma och följa upp.
På skolan finns ett elevråd som av eleverna beskrivs som aktivt och där rektor deltar. I årskurserna 7–9 har man klassråd, men för de yngre eleverna varierar förekomsten. Inspektörerna bedömer därför att det är viktigt att skolan arbetar vidare med att ytterligare stärka elevernas inflytande i skolgemensamma frågor.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän-kande behandling.
Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall föl-jas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i fö-rekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling.
Vid inspektionstillfället tog inspektörerna del av en likabehandlingsplan som är gemensam för hela västra skolområdet. Inspektörerna vill uppmärksamma sko-lan på att, enligt de allmänna råden för arbetet med att främja likabehandling, skall varje enskild verksamhet redovisa vilka specifika åtgärder som vidtas för att skapa en studiemiljö för alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Åtgärderna skall vara konkreta och utgå från en kartläggning av skolans behov och med en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Det är således viktigt att varje verksamhet utformar en plan utifrån sina behov för att den skall kunna fungera på ett ändamålsenligt sätt.
Skolverket vill även påtala att den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas delta-gande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
Skolan har inga övergripande ordningsregler, men skolans personal har skrivit fram ett gemensamt förväntansdokument. Inspektörerna vill göra skolan upp-märksam på att det från den 1 juli 2006 är krav på att det skall finnas
ordnings-SKOLVERKET
regler på varje skola. Det är rektorn som ansvarar för att ordningsregler tas fram tillsammans med lärare, övrig personal samt företrädare för elever och deras vårdnadshavare. All personal, alla elever och deras vårdnadshavare skall känna till vilka ordningsregler som gäller och vilka konsekvenserna blir om de inte följs.
Bedömning av verksamheten
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Pedagogisk verksamhet
I Höglandskolan genomförs flera pedagogiska projekt. Inspektörerna bedömer att det pågår en levande pedagogisk diskussion och ett utvecklingsarbete. Bland annat satsas på praktisk matematik för de yngre eleverna. Ett annat exempel är det nyligen avslutade pedagogiska utvecklingsområdet, helhetsbaserad under-visning. Under en månad har eleverna arbetat ämnesintegrerat och ämnesöver-gripande med temat miljö. Inslaget av självständigt arbete har varit stort. Vid besöket pågick en utvärdering av projektet.
Eleverna anser att de sällan är med vid planeringen av undervisningen. Detta gäller för hela skolan, men är särskilt tydligt för de äldre eleverna. Det egna in-flytandet och ansvarstagandet över lärandet blir på så sätt begränsat. Inspektö-rerna vill göra skolan uppmärksam på att eleverna ska ges ökade möjligheter att med stigande ålder och mognad vara delaktiga och utöva ett reellt inflytande över den egna utbildningen.
De yngre eleverna undervisas i åldersblandade grupper till och med årskurs 4.
Inspektörerna konstaterar dock att den pedagogiska verksamheten i praktiken i stor utsträckning bedrivs åldershomogent. Åldersintegreringen bland de yngre eleverna i de respektive klasserna blir därmed begränsad. Inspektörerna bedö-mer ändå att undervisningen bedrivs på ett varierande sätt med tydliga pedago-giska utgångspunkter, som genomsyrar arbetet.
För eleverna i förskoleklass till och med årskurs 4 finns parallella spår. Persona-len i de respektive arbetslagen arbetar utifrån delvis skild metodik. Inspektörer-na bedömer utifrån besök och samtal att verksamheterInspektörer-na håller hög pedagogisk kvalitet. Vid samtal med föräldrar och lärare framkommer dock att det uppstår problem inför årskurs 5. Ett konkret exempel är att vissa elever börjar med engelska tidigare än andra elever. Det innebär att kunskapsnivån inför årskurs 5 skiljer sig väsentligt åt. En annan effekt föräldrar vittnar om, är att för vissa elever blir skillnaderna i det pedagogiska förhållningssättet stora. Detta bidrar till att det tar mycket energi och tid för eleverna att anpassa sig till nya arbets-former och arbetssätt. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på vikten av pedagogiska diskussioner kring överlämningar.
På Höglandskolan framstår, enligt inspektörerna, de olika arbetslagen och verk-samheterna som flera olika skolor i en. Enligt den intervjuade personalen finns det få rutiner och gemensamma tider för pedagogiska diskussioner. Det är såle-des svårt att hitta en röd tråd för den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna
bedömer att ett gemensamt forum för att diskutera pedagogisk samsyn kring lärande, arbetssätt och arbetsformer skulle främja elevernas lärande och utveck-ling, samt bidra till förbättrad kvalitet vid överlämningar.
Vid inspektionen framkommer att skolan behöver förbättra och utveckla utvär-deringar av elevernas lärande. Lärarna efterlyser också fler arenor där diskussio-ner om bedömning och betygssättning kan föras. Sådana arenor kan utgöras av interna samverkansformer i och mellan arbetslag, men också i samverkan med andra skolor. Inspektörerna bedömer att skolan bör se till att lärarna ges förut-sättningar för sådana gemensamma diskussioner.
Individanpassning och stöd
Höglandskolan arbetar med olika grupperingar för årskurserna 7–9 i svenska, matematik, engelska och samhällsorienterande ämnen. Den bakomliggande pedagogiska tanken är att ge extra stöd till elever vars arbetstakt eller förmåga bedöms kräva annan typ av undervisning. Eleverna undervisas i skilda lektions-salar med olika lärare i grupperna. Den grupp av elever som bedöms behöva lite mer stöd, lämnar ibland lektioner i andra ämnen för att arbeta extra med ämnet.
Skilda grupperingar som ett pedagogiskt verktyg är diskuterat och ifrågasatt bland pedagoger och forskare, både ur social- och lärandeperspektiv. Inspektö-rerna vill erinra skolan om vikten av att alla elever ges förutsättningar och möj-ligheter att nå kunskapsmålen. Det är med andra ord viktigt att skolan utvecklar sina pedagogiska modeller på ett sådant sätt att man undviker inlåsningseffekter som innebär att vissa elever, både på kort och på lång sikt, får det svårare att nå kunskapsmålen.
Vid Höglandskolan finns rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Stödet anpassas utifrån elevens behov och ålder. Ibland ges stödet i klas-sen eller i liten grupp. Åtgärdsprogram upprättas för elever som har någon form av särskilt stöd och dessa är tydliga och utvärderingsbara. Specialpedagogerna är ansvariga för att åtgärdsprogram upprättas i samverkan med klasslärarna, för-äldrar och elev. Det finns flera särskilda undervisningsgrupper för elever med anpassad studiegång.
Vid skolan finns ett elevhälsoteam bestående av rektorer, specialpedagoger, skolpsykolog, skolkurator, och skolsköterska. Gruppen träffas varje vecka för att diskutera elevärenden, planera och utvärdera stödåtgärder.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
Inspektörerna bedömer att skolan har en väl fungerande ledning. Skolans rekto-rer började sina tjänster i augusti 2006. Rektorekto-rerna är kända av elever och för-äldrar samt väl förtrogna med verksamheten. Skolans arbete präglas av en in-riktning mot utveckling och förbättring. Vid samtalen lyfter både lärare och föräldrar fram tydligheten i skolans ledning som en viktig kvalitet. Stora för-hoppningar knyts till den nya ledningen.
I samtal med skolans pedagogiska personal framkommer att det finns brister i kommunikationen mellan olika delar av verksamheten. Personalen uppger att det saknas strukturer och arenor för erfarenhetsutbyte och gemensamt utveck-lingsarbete mellan arbetslagen. Inspektörerna bedömer utifrån samtal med de olika arbetslagen att kommunikationen mellan arbetslagen är alltför sporadisk och att det saknas gemensamma pedagogiska ramar. Det finns heller ingen ar-betsplan eller dokumenterad målinriktning. Detta försvårar erfarenhetsutbytet mellan arbetslag och skapar sämre förutsättningar för analyser och
utvärdering-SKOLVERKET
ar som kan ligga till grund för skolans fortsatta utveckling och styrning. En vik-tig indikator på detta är att det inom skolan ryms skilda skolkulturer. Inspektö-rernas bedömning är att Höglandskolans övergripande kvalitetsarbete behöver stärkas ytterligare så att samordning, struktur och kontinuitet blir tydligare.
Barn- och utbildningsnämnden antog 2005 ett nytt kvalitetssystem för Örn-sköldsviks skolor som kallas problembaserad skolutveckling (PBS). Tanken är att kvalitetsarbetet ska ta sin utgångspunkt i de behov arbetslagen har av ut-veckling för att nå de mål man har identifierat och satt upp. Enligt uppgifter som framkommer vid inspektionen arbetar Höglandskolan på ett annat sätt där teman för de så kallade lärgrupperna inte tar sin utgångspunkt i arbetslagens behov, utan formuleras av skolledningen.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje sko-la årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerli-ga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för-verkligas och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska även verksamhetens förutsättningar och arbete redovisas. Inspektörerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovis-ningen och dess innehåll. Inspektörerna konstaterar att Höglandskolan saknar en kvalitetsredovisning för sin verksamhet.
Rutiner för hantering av skolans betygskataloger måste förbättras. Inspektörer-na såg bland anInspektörer-nat brister i rutinerInspektörer-na för inskrivning av betyg, ändringar av be-tyg samt noteringar i anmärkningskolumnen i bebe-tygskatalogen. Det är viktigt att registrering sker på ett rättssäkert sätt. Det innebär att betygskatalogen måste hanteras i enlighet med gällande bestämmelser.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt läromedel, pedagogiska material och utrustning.
Bestämmelser finns bland annat i skollagen.
Inspektionen visar att Höglandskolans elever har god tillgång till utbildning.
Besöken i verksamheten och samtalen med personalen visar att kvaliteten och tillgången till läromedel är god. Skolan har nyss införskaffat ett trådlöst nätverk för bärbara datorer. Vid inspektionen uppmärksammades dock att undervis-ningssalen för naturorienterande ämnen för de äldre eleverna inte rymmer samtliga elever. Detta innebär att klasser ofta delas upp i halvklass vilket får till följd att läraren tvingas gå emellan elevgrupperna. Därmed saknas lärare under delar av lektionerna.
Klassrummen för de yngre eleverna är i en del fall förlagda på ett sådant sätt att de också tjänar som genomgångsutrymme. Detta kan störa den pedagogiska verksamheten och bidra till att skapa oro i lärandesituationen.
Skolan har en personaltäthet som överstiger kommun- och riksgenomsnittet.
Personalen har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Några pedagoger har genomgått en 10-poängs högskolekurs i betyg och bedömning.
Medelåldern på den pedagogiska personalen är låg. Inspektörerna noterar också att personalomsättningen på skolan historiskt sett har varit hög. Inspektörerna
bedömer därför att det är av särskild vikt att skolan har fungerande rutiner för
bedömer därför att det är av särskild vikt att skolan har fungerande rutiner för