Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 4 Bedömning av genomförandet... 6 Bedömning av förutsättningarna ... 9
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Husumskolan den 8–10 november 2006. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas.
Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Örnsköldsviks kommun och Husumskolan, dels den information som samlats in under besö-ket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem.
I Husumskolan intervjuades rektorn, lärare, elevhälsan och övrig personal, samt elever och föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i framför allt årskurs 2, 6 och 9 samt verksamheten i förskoleklassen. Även and-ra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
SKOLVERKET
Beskrivning av skolan
Husumskolan Antal elever
Skolbarnsomsorg 59 Förskoleklass 27 Grundskola 335
Husumskolan ligger centralt i Husum, en bruksort vid Höga kusten cirka tre mil norr om Örnsköldsvik som domineras av en stor pappersmassefabrik. Skolan är från 1980-talet och består av flera olika huskroppar i rött tegel. Här inryms både en stor sporthall och en simhall, liksom ett kommundelsbibliotek. Utemiljön har flera lekplatser och kuperad skogs- och bergstomt för de yngre eleverna och asfalterad skolgård samt fotbollsplan/skridskobana för de äldre.
Husumskolan omfattar verksamhet för förskola med flera avdelningar, försko-leklass, skolbarnsomsorg och årskurserna 1–9. Skolan leds av en rektor och personalen är organiserad i flera arbetslag; för de yngre eleverna, den så kallade barnskolan, årskurs 4–6, årskurs 7–9 samt elevhälsan.
Husumskolan ingår i Gideälvens skolområde. Upptagningsområdet består av centralorten Husum samt flera mindre samhällen och utspridda gårdar inom ett par mils omkrets. En övervägande del av eleverna åker skolskjuts. Elever från Banafjäls och Idbyns skolor börjar i Husumskolan i årskurs 7.
Vid inspektionstillfället är lokalfrågan på agendan och det finns planer på om-byggnad och omflyttning av grupper och verksamheter, bland annat på grund av att antalet barn i förskolan ökar medan elevantalet i grundskolan sjunker.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Husumskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övri-ga skolförfattninövri-gar.
Inspektörerna bedömer att Husumskolan har kompetent och välutbildad per-sonal, som bedriver ett engagerat pedagogiskt arbete med bland annat utepeda-gogik för de yngre eleverna. Förskoleklassens verksamhet är väl anpassad till målen. Skolans satsning på läs- och skrivutveckling genomsyrar verksamheten som omfattar eleverna från de yngsta årskurserna upp till årskurs 6.
Tillgången till sporthall, simhall och kommundelsbibliotek på skolan bidrar positivt till skolans profilering som är fysisk aktivitet och friskvård.
Skolan förefaller vara en trivsam och trygg miljö för de yngre eleverna, men det finns elever i de lägre årskurserna som känner oro under framförallt raster bland de äldre eleverna. Det sociala klimatet och lärandemiljön för flera av de äldre eleverna präglas dock av stora problem och bristande studiero.
Värdegrundsarbetet har stora brister avseende både det förebyggande arbetet, ett gemensamt förhållningssätt och de åtgärder som vidtas vid olika slags kränkningar och konfliktsituationer. Det finns också stora förbättringsbehov avseende elevinflytande, såväl i undervisningen som i skolgemensamma frågor.
Skolan måste även förbättra sin beredskap för att ta emot nyanlända elever med utländsk bakgrund.
Skolans resultat för eleverna i årskurs 9 är högre än genomsnittet för riket och kommunen, men det finns stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor.
Skolan har inte någon egen arbetsplan eller kvalitetsredovisning. Någon analys eller resultatuppföljning görs inte. Skolan saknar ett systematiskt kvalitetsarbete där man dokumenterar, följer upp och utvärderar verksamheten. I skolan sak-nas också en gemensam diskussion och pedagogisk samsyn mellan olika verk-samheter och arbetslag. Organisationen inom skolområdet och rektorn för Hu-sumskolan är ny och ledning, styrning och rutiner behöver tydliggöras.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2
§ grundskoleförordningen).
- Skolan saknar kvalitetsredovisning enligt författningarnas krav (förordning-en om kvalitetsredovisning inom skolväs(förordning-endet m.m.).
- Modersmålsundervisning erbjuds inte alla elever som behöver det (2 kap. 9-14 §§ grundskoleförordningen).
- Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte alla elever som behöver det (5 kap. 2–3 §§ grundskoleförordningen).
- Svenska som andraspråk anordnas inte för alla elever som har behov av det och undervisningen anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap.
15–16 §§ grundskoleförordningen).
- Alla elever erbjuds inte svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 17–18 §§ grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Elevers och föräldrars kännedom om målen för utbildningen.
- Elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande och över under-visningen.
- Samverkansformer för elevers och föräldrars delaktighet, ansvar och infly-tande över skolgemensamma frågor.
- Skolans värdegrundsarbete för att förebygga kränkande behandling och motverka klotter, skadegörelse och användandet av droger.
- Lärandemiljön med bristande studiero för de äldre eleverna.
- Dokumentation, utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveck-ling och resultat i samtliga ämnen.
- Utvecklingssamtalens kvalitet.
- Grupperingar i svenska, matematik och engelska.
- Elever i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogrammens kvalitet.
- Avsaknad av pedagogisk diskussion och överlämning mellan årskurserna.
- Rektorns pedagogiska ledarskap.
- Det systematiska kvalitetsarbetet.
SKOLVERKET
- Bristande information till föräldrar.
- Oklarheter angående timplanen och den garanterade undervisningstiden.
- Otydlighet kring användandet av läroplaner och kursplaner.
- Omfattning och innehåll av elevens val.
- Tillgång till och användande av datorer som ett pedagogiskt verktyg.
- Avsaknad av grupprum och slitna undervisningslokaler för de äldre elever-na.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen, de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskap utveckling och lärande
Verksamheten i förskoleklass och personalens förhållningssätt skapar goda för-utsättningar för eleverna att på ett kreativt och skapande sätt tillägna sig läro-planens mål.
Inspektörerna har inte kunnat ta del av några resultat från nationella prov i årskurs 5. Kunskapsuppföljningar finns inte heller dokumenterade för de yngre eleverna.
Skolans resultat för eleverna i årskurs 9 är klart högre än genomsnittet för riket och kommunen, men det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors re-sultat. Meritvärdet för flickorna ligger högt medan pojkarnas ligger betydligt lägre och skillnaden har ökat över tid. Inspektörerna noterar också att 21 pro-cent av pojkarna inte nådde målen i matematik vid de nationella proven år 2005. Inspektörerna bedömer därför att skolan noga bör analysera resultaten och vidta åtgärder.
Inspektörerna konstaterar att det saknas ett systematiskt kvalitetsarbete där skolan dokumenterar, följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling.
Inspektörerna bedömer vidare att skolan i sitt fortsatta kvalitetsarbete bör un-dersöka och analysera de stora skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas resultat i årskurs 9.
Tabell 1. Slutbetyg under åren 2004-2005 i Husumskolan årskurs 9 i jämförelse med Örnsköldsviks kommun och riket.
Resultatmått för elever i årskurs 9 Husumskolan Örnsköldsviks
kommun Riket 2004 2005 2004 2005 2004 2005 Meritvärde 209,7 218,7 213,8 208,8 206,9 206,3 Flickor 219,3 234,8 232,1 221,0 218,1 217,3 Pojkar 198,1 192,0 195,4 196,4 196,3 195,8 Andel (i procent) med
betyg i minst 16 äm-nen
76,6 84,9 86,0 85,0 80,8 80,7
Flickor 77,1 87,9 91,3 86,3 83,7 83,4
Pojkar 75,9 80,0 80,6 83,6 78,1 78,0
Andel (i procent) behö-riga till nationellt pro-gram
92,2 96,2 92,0 91,6 89,6 89,2
- Flickor 88,6 97,0 93,9 92,5 91,1 90,7
- Pojkar 96,6 95,0 90,0 91,0 88,3 87,9
Källa: Skolverkets statistik.
Normer och värden
Inspektörerna bedömer att både miljön i matsalen och verksamheten vid elev-kafeterian Spiltan är exempel på goda miljöer vid Husumskolan. En skolvärdin-na ansvarar tillsammans med eleverskolvärdin-na för verksamheten vid Spiltan, något som skapar trygghet och stabilitet enligt både skolledning och elever.
Inspektörerna bedömer däremot att elevernas inflytande och delaktighet i skol-gemensamma frågor behöver stärkas. Klassråd förekommer i viss utsträckning, men enligt eleverna handlar det då mest om information kring praktiska gör-omål.
De yngre eleverna uppger att de oftast känner sig trygga i skolan och att de trivs. Undantaget är när de äldre eleverna bråkar sinsemellan på raster. I samta-len med inspektörerna beskriver också skolledning, personal, elever och föräld-rar den sociala miljön på skolan för de äldre eleverna som alarmerande. Det handlar bland annat om stölder och skadegörelse på skoltid och om misshandel på skolan. De äldre eleverna beskriver skolans sociala miljö som tuff där det förekommer kränkningar och mobbning. Lärarna ger uttryck för att de ibland har stora problem med att upprätthålla en acceptabel studiero under lektionstid och att en del elever förlorat respekten för regler. Enligt skolledning och perso-nal är problemen begränsade till en mindre grupp elever, men har sedan våren 2006 accelererat och kommit att omfatta allt fler elever.
SKOLVERKET
Lärarna har under en studiedag diskuterat fram regler för att vad som ska gälla i klassrummet. Någon uppföljning av det arbetet är dock inte genomförd. Enligt skolan är reglerna förankrade hos både elever och föräldrar. Inspektörerna kan emellertid konstatera att eleverna inte varit delaktiga i arbetet och att deras kän-nedom om reglerna är högst bristfällig. Skolan har således inte lyckats att för-ankra reglerna i verksamheten. Skolan har heller inte genomfört några attityd-undersökningar eller trivselenkäter för att skaffa sig ett bättre underlag för att följa upp och vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen. Inspektö-rernas bedömning är att situationen inte är acceptabel utan snarast måste åtgär-das.
På skolan finns elevstödjare som väljs av eleverna i varje klass, men enligt upp-gift förekommer ingen utbildning eller handledning. Inspektörerna konstaterar också att det saknas vuxna som stöd för elevstödjarna och att det saknas rast-vakter. Skolan har heller ingen grupp där vuxna ingår och som arbetar förebyg-gande och uppföljande med frågor som är relaterade till kränkande behandling.
Inspektörerna bedömer att skolan, dels måste förbättra sitt förebyggande arbete mot kränkande behandling, dels arbeta mer aktivt när man får signaler om krän-kande behandling.
Från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan krän-kande behandling.
Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan för verksamhe-ten. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år.
I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling. Vid behov skall skolan utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakas-serier eller annan kränkande behandling.
Den 15 oktober 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att likabe-handlingsplanen skall upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformning-en och omfattningUtformning-en av barnUtformning-ens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Vid inspektionstillfället saknade Husumskolan en ak-tuell likabehandlingsplan som motsvarar bestämmelserna enligt den nya lagen.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Pedagogisk verksamhet
I Husumskolan framstår enligt inspektörerna de olika enheterna som flera olika skolor, en för verksamheten bland de yngsta eleverna, en för årskurserna 4–6 och ytterligare en för årskurserna 7–9. Enligt den intervjuade personalen finns inga gemensamma tider eller rutiner för pedagogiska diskussioner mellan sko-lans enheter och arbetslag och det är således svårt att hitta en röd tråd för den pedagogiska verksamheten. Inspektörerna bedömer att ett gemensamt forum för att diskutera pedagogisk samsyn kring lärande, arbetssätt och arbetsformer skulle främja elevernas lärande och utveckling, samt förbättra kvaliteten vid överlämningar.
Under inspektionsbesöket bedrivs mestadels en undervisning där eleverna arbe-tar enskilt utifrån någon lärobok eller med eget arbetsschema. Någon större interaktion förekommer då inte i klassen mellan lärare och elever, utan eleverna utför under arbetspasset eget arbete, vilket ofta medför att det under lektioner-na inte görs några gemensamma genomgångar, introduktioner eller samman-fattningar. I framför allt i de äldre årskurserna förekommer att elever går ut och in i klassrummet för att i korridoren och uppehållsrum arbeta på egen hand eller i grupp. Många elever uttrycker att bristande studiero är ett problem. In-spektörernas bedömning är att det i dessa fall saknas en tydlig ledning och styr-ning i klassrummet.
Eleverna är sällan med vid planering och utvärdering av undervisningen. Det egna inflytandet och ansvarstagandet över lärandet blir på så sätt mycket be-gränsat. Inspektörerna bedömer att eleverna bör ges ökade möjligheter att med stigande ålder och mognad vara delaktiga och utöva ett reellt inflytande över den egna utbildningen.
Särskilt stöd
Ett antal elever i årskurs 7–9 finns i en särskild undervisningsgrupp, Lilla grup-pen. Undervisningen är enligt inspektörerna anpassad och individualiserad till elevernas behov och förutsättningar. Skolan bör dock noga analysera visionen med en skola för alla och hur inkluderingstanken går att förena med en sådan lösning.
Gruppering av elever utifrån förkunskaper förekommer på det sättet att vissa elever i de äldre årskurserna alltid går till Lilla gruppen eller Oasen vid vissa lektioner, företrädesvis i svenska, matematik och engelska. Oasen, där fyra pe-dagoger arbetar, är en verksamhet med undervisning som bedrivs i en mindre lokal anpassad för de elever i de högre årskurserna som anses behöva special-pedagogisk personal.
Vid inspektionen framkommer att flera elever också önskar att gå till en mindre undervisningsgrupp på grund av en orolig och störande studiemiljö. Inspektö-rerna bedömer att skolan måste analysera och vidta åtgärder så att lärandemiljön inte inverkar negativt på elevers studieprestationer.
Åtgärdsprogram utarbetas av lärare tillsammans med elever och föräldrar. I de flesta fallen är även en specialpedagog inkopplad. Det är klasslärarna som kon-taktar specialpedagogerna. Några regelbundna test, diagnoser eller rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd finns inte. Det finns tillgång till skol-sköterska på halvtid, kurator på deltid och specialpedagoger är fördelade mot de olika arbetslagen. En stöd- och utvecklingsgrupp bereder elevvårdsärenden och kan besluta när det krävs elevvårdskonferens.
SKOLVERKET
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordningar-na avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utred-ning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av sär-skilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särsär-skilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärds-programmet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation. Vid inspektionstillfället framkommer att det inte upprättats aktuella åtgärdsprogram enligt bestämmelserna för alla elever som behöver särskilt stöd, eller att gamla åtgärdsprogram inte följts upp och insat-serna utvärderats. Vid behov genomförs dock elevvårdskonferens där rektorn alltid deltar. Inspektörerna bedömer att innehållet, rutinerna kring upprättandet, samt förvarande av åtgärdsprogram, är ett angeläget förbättringsområde.
Utvärdering och bedömning av lärandet och kunskapsutveckling
Skolan har inte konkretiserat de nationella målen och några tydligt formulerade mål i det pedagogiska arbetet finns inte. I samtalen framkommer att lärare, ele-ver och föräldrar saknar tillräcklig kännedom om vilka mål som formar skolans verksamhet. Det finns heller inga rutiner för hur och när skolan följer upp ele-vernas kunskapsutveckling eller utvärderar lärandet. Nationella ämnesprov genomförs i årskurs 5 och 9, men någon analys eller uppföljning sker inte på skolan och resultaten efterfrågas inte heller av kommunen.
I samtal med elever, föräldrar, lärare och skolledning vid inspektionsbesöket framkommer att kännedom om mål samt bedömnings- och betygskriterier be-höver förbättras. Elevernas inflytande och ansvar över det egna lärandet behö-ver också stärkas. Inspektörerna vill peka på vikten av att både elebehö-ver och för-äldrar känner till målen och är delaktiga i skolans verksamhet. Skolan har en lärare, som kompetensutvecklas och som på 20 procent av sin tjänst ska vara behjälplig med bedömnings- och betygsfrågor. Utvecklingssamtal genomförs, men föräldrar påpekar att då det förekommer att samtal sker med mentorer som inte undervisar eleven, försämras kvaliteten på samtalet. Sedan en tid har skolan introducerat en folder med frågor som ska besvaras i förväg för de äldre eleverna, men innehållet fokuserar främst på hälsa och fysisk aktivitet och inte på ämneskunskaper.
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Vid inspektionstillfället hade skolan inte upprättat individuella utvecklingsplaner enligt intentionerna för alla elever. De individuella utveck-lingsplaner inspektörerna tagit del av bedöms inte vara framåtsyftande och sak-nar de insatser skolan bör vidta för att eleven skall nå målen.
Styrning, ledning och kvalitetsarbete
I samtal med skolans pedagogiska personal framkommer att det finns brister i kommunikationen mellan olika delar av verksamheten. Lärarna uppger att det saknas strukturer och arenor för erfarenhetsutbyte och gemensamt
utvecklings-arbete mellan arbetslagen. Behovet av gemensamma träffar för samutvecklings-arbete och utveckling beskrivs som särskilt angeläget mellan de arbetslag som undervisar de äldre och de yngre eleverna. Rektorns förtrogenhet med de yngre elevernas verksamhet bör också stärkas så att det pedagogiska ledarskapet blir tydligare.
Inspektörerna bedömer utifrån samtal med de olika arbetslagen att kommunika-tionen mellan arbetslagen är allt för sporadisk och att det saknas gemensamma pedagogiska ramar Det finns heller ingen arbetsplan eller dokumenterad målin-riktning. Detta försvårar erfarenhetsutbytet mellan lärarlagen och skapar sämre förutsättningar för analyser och utvärderingar, som kan ligga till grund för sko-lans fortsatta utveckling och styrning. En viktig indikator på detta är att det inom skolan ryms tre skilda skolkulturer. Inspektörernas bedömning är att Hu-sumskolans övergripande kvalitetsarbete saknar tydlig samordning, struktur och kontinuitet.
Barn- och utbildningsnämnden antog 2005 ett nytt kvalitetssystem för Örn-sköldsviks skolor som kallas problembaserad skolutveckling (PBS). Personalen
Barn- och utbildningsnämnden antog 2005 ett nytt kvalitetssystem för Örn-sköldsviks skolor som kallas problembaserad skolutveckling (PBS). Personalen