Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolan... 2 Sammanfattande bedömning... 2 Bedömning av resultaten... 3 Bedömning av genomförandet... 5 Bedömning av förutsättningarna ... 7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Geneskolan den 12–13 de-cember. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbild-ningsinspektionen.
Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsätt-ningar och resultat. Bedömförutsätt-ningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/ och övriga författ-ningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspek-tion).
Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sam-manfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Geneskolan dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets na-tionella uppföljningssystem
I Geneskolan intervjuades rektor, elevvårdsteam, elever och lärare i årskurs 7 och 9 samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte lektioner i samtliga årskurser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av doku-ment som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
SKOLVERKET
Beskrivning av skolan
Geneskolan Antal elever
Grundskola 318
Obligatorisk särskola 2
Geneskolan tillhör Domsjö skolområde. Verksamheten vid skolan omfattar årskurserna 7, 8 och 9. Geneskolan ligger i centralorten Domsjö på en höjd omgiven av skog och natur med utsikt över en havsvik. Skolan är byggd på 1960-talet och består av huvudbyggnad och separat byggnad för gymnastiksal.
Skolan ger ett fräscht intryck utan klotter och annan förstörelse. Vissa delar av skolan kan dock upplevas som nötta.
Sammanfattande bedömning
Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Geneskolan och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övri-ga skolförfattninövri-gar
Inspektörerna bedömer att lärandemiljön vid Geneskolan kännetecknas av trygga elever i en trivsam miljö. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.
Ordningsreglerna är vid inspektionstillfället under utarbetande och därför inte kända av personal och elever. Vid inspektionstillfället saknade skolan också likabehandlingsplan.
Elevernas kunskapsutveckling följs upp genom nationella prov i svenska, eng-elska och matematik i årskurs 9. Skolans resultat är avsevärt under genomsnittet i kommunen och pojkarnas resultat är avsevärt lägre än flickornas i de olika ämnena. Behovet av särskilt stöd är också stort och skolan måste därför analy-sera resultaten och agera för att förbättra dem. Skolans språkval, elevens val och modersmålsundervisning bedrivs inte i enlighet med författningarnas krav. Tek-nikundervisningen vid skolan måste synliggöras så att eleverna vet när de har ämnet. Vidare måste skolan upprätta individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Skolan bör också arbeta för att öka elevernas inflytande i undervisning-en.
Skolan är organiserad i fyra arbetslag/enheter, vilka arbetar självständigt i för-hållande till varandra. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra samver-kan mellan arbetslagen så att inte olika kulturer utvecklas i skolan. Tillgången till datorer för eleverna är sparsam och skolan bör se över detta.
Geneskolans kvalitetsarbete går inte att utläsa i den skolområdesgemensamma kvalitetsredovisningen och skolan saknar en arbetsplan.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 § skollagen).
- Skolan upprättar inte någon egen skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten (för-ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan har inte upprättat arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2
§ grundskoleförordningen).
- Eleverna har inte möjlighet att välja endast ett av språken svenska eller eng-elska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).
- Skolan genomför inte elevens val i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 – 20 §§ grundskoleförordningen).
- Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till elever som har rätt till det (2 kap. 9 – 14 §§ och 5 kap 2 – 3 §§
grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolans analys av elevernas resultat.
- Pedagogisk samsyn och samverkan mellan skolans arbetslag.
- Föräldrars och elevers delaktighet vid framtagandet av skolans ordningsreg-ler.
- Elevernas tillgång till datorer.
- Elevernas delaktighet i undervisningen.
- Tydliggörandet av teknikämnet.
Bedömning av resultaten
Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen/de nationella kursplanerna och programmålen.
Kunskap, utveckling och lärande
Geneskolan följer upp kunskapsutvecklingen genom nationella prov i årskurs 9.
Av tabellen framgår att elevernas resultat ligger i nivå med kommunen och riket i ämnena svenska och engelska. I matematik är skolans resultat under genom-snittet i kommunen och riket. Skolan är medveten om de något sämre resulta-ten i matematik och har också börjat diskutera vad som kan vara de bakomlig-gande orsakerna. En orsak kan vara att matematikläromedlen styr i alltför hög grad. Inspektionen visar också att eleverna når högre resultat på de nationella proven än vad slutbetygen visar.
Tabell 1: Nationella ämnesprov skolår 9, år 2005-2006
Skolan Kommunen Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Andel (%) som minst uppnått
resultatet G i Svenska
94,6 95,3 95 95,7 95 96,4
Andel (%) som minst uppnått resultatet G i Matematik
88,4 88,9 87 91,8 88 93,4
Andel (%) som minst uppnått resultatet G i Engelska
90,2 93,5 95 94,1 96 94,1
Källa: Skolverkets statistik
Meritvärdet för Geneskolan 2006 är 190,1 vilket är betydligt under genomsnit-tet i kommunen och i riket. Meritvärdet för flickorna är avsevärt högre än för
SKOLVERKET
pojkarna även om det är lägre än genomsnittet för kommunen respektive riket.
Trots att de genomsnittliga resultaten för skolan har försämrats något från 2005 så har flickornas genomsnittliga meritvärde ökat under samma tidsperiod. In-spektörerna anser att skolan bör analysera orsakerna till och arbeta för en för-bättring av skolans totala resultat och den stora skillnaden mellan pojkar och flickor både i meritvärde och i enskilda ämnen. I exempelvis ämnet hem- och konsumentkunskap får endast 3 procent av pojkarna betyget MVG, medan flickornas andel är 34 procent, i ämnet bild får 45 procent av pojkarna betyget MVG medan flickornas andel är 20 procent. Ett flertal ämnen uppvisar likarta-de skillnalikarta-der. Skolans anlikarta-del elever behöriga till nationella program ligger också något under genomsnittet för kommunen och för riket.
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9
Skolan Kommunen Riket
2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde 196,0 190,1 208,8 202,2 206,3 206,8
Flickor 200,4 207,2 221,0 217,6 217,3 218,3
Pojkar 190,2 178,4 196,4 187,9 195,8 195,7
Andel (i procent) behöriga
till nationellt program 84,1 86,2 91,6 89,9 89,2 89,5 Normer och värden
Inspektionen visar att lärandemiljön vid Geneskolan i huvudsak är trygg och trivsam. Stämningen upplevs av eleverna som god även om det vid tillfällen kan bli oroligt i klassrummen. Vid inspektionen framkommer att skolans ordnings-regler inte är kända. Rektorn är medveten om att ordningsordnings-reglerna behöver ses över och att där även ska framgå vilka konsekvenserna blir för eleverna om inte reglerna följs. Vid intervjuer framkommer också att skolan kommer att inleda en översyn av ordningsreglerna. Inspektörerna vill betona att enligt förändring-ar i grundskoleförordningen hförändring-ar rektorn ansvförändring-ar för att ordningsreglerna utförändring-arbe- utarbe-tas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företräda-re för elever och deras vårdnadshavaföreträda-re.
Varje klass har utbildade skyddsombud som är känselspröt i klasserna för ele-vernas trivsel för att på ett tidigt stadium upptäcka kränkningar. En målsättning har varit att alla anställda ska få en PIKAS-utbildning, en modell för att upp-täcka och utreda kränkande behandling. I dagsläget har en tredjedel fått den utbildningen. Skolan genomför också värderingsövningar gruppvis för att tyd-liggöra vad som är acceptabelt beteende och inte. Elevintervjuer visar att skolan reagerar snabbt när incidenter uppstår. Föräldramedverkan sker genom gårds-rådet där generella frågor om mobbning diskuteras. Skolomgårds-rådet har en policy för mobbningsärenden och kränkande behandling. Skolan har dock vid inspek-tionstillfället ingen likabehandlingsplan. Den 15 oktober 2006 trädde nya be-stämmelser i kraft som innebär att likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet för vilka planen gäller. Utformning och omfattning av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad. Inspektörerna påpekar vikten av att skolan både utarbetar planen och gör den känd för skolans perso-nal, elever och deras vårdnadshavare.
Bedömning av genomförandet
Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individan-passning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kva-litetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation.
Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen/och i andra författ-ningar för respektive skolform.
Pedagogisk verksamhet
Verksamheten är organiserad i fyra enheter/arbetslag. Två av enheterna består av klasserna 7, 8 och 9, där den ena är på väg mot en homogen organisation med klasserna i årskurs 7 och den andra enheten mot en organisation med klas-ser i årskurs 8. Den tredje enheten består av klasklas-ser i årskurs 9. Det fjärde ar-betslaget består av personal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd.
Lärarna har merparten av sin undervisning i det egna arbetslaget. Lärare i slöjd, bild och musik undervisar elever från alla arbetslag. Vid intervjuerna framkom-mer att arbetslagsarbetet fungerar bra, men att personalen upplever att de äm-nesvisa träffarna har minskat till förmån för mer övergripande arbetslagsarbete.
De terminsvisa trivselenkäterna visar att eleverna trivs med sin skola och tar ansvar för sin utbildning. Elevernas frånvaro är också låg. Intervjuer visar dock att eleverna tycker att de har för långa raster och att de har för få aktiviteter att sysselsätta sig med. Vidare framkommer att de är nöjda med sin undervisning, som vid klassrumsbesök kännetecknas av kreativitet, intresse och engagemang, där eleverna vet vad som förväntas av dem. Eleverna upplever dock att de har ett begränsat inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Inspektö-rerna bedömer att skolan bör se över på vilket sätt elevmedverkan i undervis-ningen sker. Skolans föräldramedverkan sker genom gårdsrådet vilket består av representanter från föräldrar, personal och elever. Vid ett par möten per termin tas aktuella frågor upp till diskussion. Exempel på sådana är betyg och bedöm-ning, kränkande behandling och de individuella utvecklingsplanerna.
Geneskolans profil är idrott och hälsa. Tillsammans med ortens idrottsföre-ningar anordnar skolan en temaeftermiddag i veckan där eleverna från ett rik-haltigt utbud får prova på olika idrotter. Verksamheten fungerar bra och skolan har ambition att ytterligare utveckla det hälsobefrämjande arbetet.
Skolan har tydliga rutiner att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Inför övergången mellan årskurs 6 och 7 genomför skolan överlämnandekonferenser där överlämnande och mottagande lärare, arbetslag och specialpedagoger träf-fas. Om skolan befarar att eleven inte kommer att nå målen upprättas ett åt-gärdsprogram. Intervjuerna visar att behovet av särskilt stöd är stort, men att alla elever i behov av stöd inte får det. Inspektörerna påpekar att rektorn därför måste säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd får detta. Skolan har ock-så en speciell organisation för elever i behov av särskilt stöd kallat Oasen som utgörs av två grupper av elever med specifika inlärningssvårigheter. I Oasen arbetar en specialpedagog tillsammans med lärarna. Inspektörerna bedömer att det är viktigt att skolan diskuterar och analyserar det stora stödbehovet samt stödets organisation. Det är också viktigt att de elever som är i behov av stöd, förutom särskilt stöd, också får sina behov tillgodosedda.
SKOLVERKET
Skolan genomför utvecklingssamtal varje termin med elever och deras föräldrar.
Vid samtalen beskrivs elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Skolan har också påbörjat arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Vid inspektions-tillfället framkommer att skolan också upprättat planer för eleverna i årskurs 8 och 9. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en indivi-duell utvecklingsplan för varje enskild elev i samband med utvecklingssamtalet.
Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområ-den lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en individuell utvecklings-plan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna framhåller därför vikten av att skolan intensifi-erar sitt arbete med att upprätta individuella utvecklingsplaner för samtliga ele-ver.
Skolans demokratiarbete sker genom klassråd varje vecka där eleverna leder mötet och tar upp aktuella frågor. Dessutom får eleverna skolgemensam infor-mation. Skolan har också elevråd som fattar beslut utifrån klassrådens förslag.
På Geneskolan finns dessutom matråd, kultur- och trivselråd, mobbningsgrupp och skolidrottsförening. Intervjuerna visar att eleverna, framförallt i årskurs 7, är aktiva i klass- och elevrådsfrågor och anser att de har möjlighet att påverka.
Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning
Geneskolan genomför nationella prov i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. Skolan följer upp kunskapsutvecklingen i alla ämnen vid klasskonfe-renser inför utvecklingssamtalen. Skolan har pågående, men mer informella diskussioner om betyg och bedömning bland personalen och har också på gårdsrådets begäran, både informerat och diskuterat betygssättning och be-dömning vid föräldramöten. Inspektörerna bedömer att skolan mer systema-tiskt och organiserat bör dokumentera och analysera hur bedömning och be-tygssättning sker vid skolan.
Kvalitetssäkring och förbättringsarbete
Barn- och utbildningsnämnden antog år 2005 ett nytt kvalitetssystem för Örn-sköldsviks skolor, en så kallad problembaserad skolutveckling (PBS). Metoden är under utveckling i kommunen och sker i samarbete med Karlstad universitet.
Personalen arbetar med att successivt föra in den nya modellen och menar att det måste få ta tid. Som ett led i den processen har personalen fått utbildning och rektorn har haft medarbetarsamtal med personalen där de fokuserat detta uppdrag. Tanken är att kvalitetsarbetet ska ta sin utgångspunkt i de behov ar-betslagen har av utveckling för att nå uppsatta mål.
Varje arbetslag utvärderar och sammanställer sina erfarenheter utifrån den pro-bleminventering som görs. Dessa verksamhetsutvärderingar utgör sedan under-lag för skolområdets kvalitetsredovisning och verksamhetsplan. I den skolom-rådesgemensamma redovisningen framgår skolans resultat av de nationella pro-ven samt betygsresultat i årskurs 9, men i redovisningen går inte att utläsa i vil-ken mån Geneskolan lyckats i sin måluppfyllelse. Skolan upprättar således inte en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning Geneskolan har förverkligat de nationella målen. Enligt förordningen om kvali-tetsredovisning skall varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalikvali-tetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamhe-ten. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken
utsträck-ning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen skall även verksamhetens förutsättningar och arbete redovisas. Inspektörerna vill dessutom lyfta fram betydelsen av att informera och göra föräldrar delaktiga kring arbetet med kvalitetsredovisningen och dess innehåll.
Arbetslagen har identifierat ett antal problemområden och redovisat lösnings-förslag. Varje arbetslag dokumenterar de lärdomar och de utvecklingsbehov de identifierat. Denna dokumentation kallas arbets-/utvecklingsplan för arbetsla-gen. Någon gemensam arbetsplan för hela skolan har inte inspektörerna tagit del av. Vid inspektionen framkommer att varken övrig personal, elever eller föräldrarepresentanter deltar i arbetet och erbjuds inte heller möjligheter till det.
Skolans styrning och ledning
Geneskolan leds av en heltidsanställd rektor som tillträdde sin tjänst hösttermi-nen 2006. Rektorns speciella utvecklingsfrågor är betyg och bedömning. Skolan är organiserad i fyra arbetslag med en pedagogisk ledare i varje. Rektorn och de pedagogiska ledarna träffas en gång per vecka och återför diskussioner och be-slut till arbetslagen. Intervjuer visar att arbetslagen arbetar relativt oberoende av varandra med egna utvecklingsplaner och budgetar. Inspektörerna vill därför göra skolan uppmärksam på att det finns en viss risk att det utvecklas olika kul-turer i skolan. Rektorn bör därför se till att arbetslagen utvecklar samarbetet i viktiga skolfrågor. Inspektörerna bedömer att rektorn är förtrogen med verk-samheten.
Bedömning av förutsättningarna
Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen;
tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen.
Tillgång till utbildning
Inspektionen visar att eleverna överlag har god tillgång till utbildning. I språkva-let har eleverna inte möjlighet att välja annat än tyska, franska och spanska såvi-da de inte har ett åtgärdsprogram. Om så är fallet får de välja svenska eller eng-elska. Inspektörerna uppskattar skolans ambition att öka elevernas språkintres-se, men påpekar att skolan måste erbjuda de val som författningarna föreskri-ver.
Elevens val bedrivs i form av de idrottsaktiviteter som eleverna erbjuds att pro-va på en eftermiddag i veckan. Inspektörerna påpekar att detta är skolans pro-val.
Elevens val syftar till att ge eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolan måste därför se till att elevens val erbjuds enligt författningarnas krav. Skolan erbjuder inte heller modersmålsundervisning trots att det finns elever som är berättigade till det.
Teknikundervisningen sker inom ramen för undervisningen i naturorienterande ämnen. Vid intervjuerna framkommer att eleverna inte alltid är medvetna om att de har haft teknik förrän läraren har påpekat detta. Inspektörerna menar att teknikämnet bör synliggöras på ett tydligare sätt.
SKOLVERKET
Personalresurser
Geneskolans tillgång till pedagogiskt utbildad personal med högskoleutbildning ligger både över kommun- och riksgenomsnittet. Skolan har tillgång till ett skolområdesgemensamt elevhälsoteam bestående av skolsköterska, kurator, psykolog och skolläkare. På skolan finns också en studie- och yrkesvägledare för vägledning inför praobesök och övergång till gymnasieskola. Det finns ock-så två specialpedagoger knutna till skolan för elever i behov av särskilt stöd. En gör kartläggningar av elever och arbetar konsultativt mot lärarna i specialpeda-gogiska frågor och en är direkt knuten till undervisningen i Oasen. Skolan har också möjlighet att konsultera RGS, rektorsområdets gemensamma specialpe-dagogteam.
Läromedel, pedagogiskt material och utrustning
Elevernas tillgång till aktuella läromedel är god. För boklån använder skolan sig antingen av den kommunala servicen ”boklådan” eller det egna nyinrättade och i skolan centralt belägna bibliotek som används mycket av eleverna. Där finns också datorer vilka nyttjas flitigt. I övrigt är skolans tillgång till datorer begrän-sad och inspektörerna anser att skolan bör se över detta.
Skolan har delvis genomgått en renovering och väntar på att genomföra den resterande delen, där bland annat slöjdsal och lärosal för hem- och konsument-kunskap kommer att ingå. Skolans matsal är ljus och trevlig och intervjuer visar att maten är uppskattad. Idrottshallen har nu åter börjat användas efter en om-fattande reparation hela hösten.
Datum Ort
2007-01-31 Umeå
Gunnar Swenson Pererik Hagberg