Förskoleklass
Grundskola årskurs 1–5 Träningsskola årskurs 1–10 Grundsärskola årskurs 3–7
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Körfältsskolan den 18–19 april 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsin-spektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demo-kratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinrikt-ning och myndighetsutövmålinrikt-ning och hur skolans uppföljmålinrikt-ningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömning åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvari-ga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Körfältsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Körfältsskolan intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal, elever i grundskolan och grundsärskolan samt föräldrar till elever i träningsskolan och grundsärskolan.
Inspektörerna besökte även lektioner i olika årskurser samt verksamhet i förskole-klass. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Körfältsskolan och rektorsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
SKOLVERKET
Beskrivning av Körfältsskolan
Körfältsskolan Antal elever
Skolbarnsomsorg 55 Förskoleklass 8 Grundskola 79
Obligatorisk särskola 47
Körfältsskolan ligger i skolområdet Östersund södra. Utbildningen omfattar för-skoleklass, grundskola årskurserna 1–5, grundsärskola årskurserna 3–7 samt trä-ningsskola årskurserna 1–10. Skolbarnsomsorg är lokal- och verksamhetsmässigt integrerad. Mottagande skolor för särskolans elever är Lugnviksskolan och Mimer-gården. Parkskolan tar emot elever från grundskolan.
Skolan som byggdes på 70-talet består av flera byggnader. Förutom en fristående idrottshall används också en tidigare närliggande förskola för undervisning av en grupp elever i särskolan. Överlag är lokalerna rymliga och fungerar väl för den un-dervisning som bedrivs. Elever i grundskolans årskurs fem får sin unun-dervisning i hem- och konsumentkunskap vid den närliggande Parkskolan.
Körfältsskolans profil är ”Natur och rörelse” vilket innebär att utevistelse, friskvård och utepedagogik prioriteras. Utemiljön erbjuder närhet till en liten skog, stora lek-ytor, fotbollsplan samt lekplats med olika lekredskap. Skolan har också en skolskog på gångavstånd där miljön är iordningställd för uteverksamhet. Vidare bedriver skolan äventyrspedagogik som leds av två lärare utbildade inom området.
Skolans personal är organiserad i nio arbetslag, tre för förskoleklass och grundskola och sex för särskolans personal. Verksamheten är organiserad i åldershomogena och åldersblandade klasser.
Sammanfattning
Kunskaper
Tabell 1: Andel elever (i procent) som uppnått målen i de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs fem.
2004 2005 2006
Svenska 79 93 50
Engelska 79 80 72
Matematik 72 80 28
Källa: Körfältsskolans statistik
Skolan genomför nationella prov i årskurs fem. Ovanstående tabell visar att provre-sultaten för år 2006 sjunkit drastiskt. Mest anmärkningsvärt är provreprovre-sultaten i ma-tematik där endast 28 procent av eleverna klarat nivån för godkänt. Skolan har uppmärksammat detta och menar att förklaringen kan ligga i att det varit vikarie-rande lärare som genomfört proven och att bedömningar gjorts på ett annat sätt än tidigare. Skolans rektorer menar att orsaker också kan återfinnas i undervisningens kontinuitet då eleverna haft många olika lärare under de senaste åren. För att få hjälp med att förbättra elevernas kunskapsresultat i matematik har skolan initierat ett arbete med kommunens utvecklingspedagoger. Diskussioner i matematik och svenska har kontinuerligt genomförts under läsåret. Vidare har diagnoser genom-förts i samtliga klasser under åren. Det är inspektörernas bedömning att det arbete
som skolan påbörjat för att åtgärda kunskapsbristerna måste följas upp och diskute-ras vidare på såväl individ som grupp och skolnivå. Skillnader i resultat liksom variationer över tid relaterat till det pedagogiska arbetet och särskilda stödinsatser måste också vara föremål för diskussioner i de olika arbetslagen.
Uppföljning och dokumentation av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska bör förbättras. Några rutiner för att systematiskt följa upp och analysera resultaten i samtliga ämnen finns inte. I arbetet med att förbättra elevernas kunskapsresultat behöver läroplan och kursplaner diskuteras och bli mera styrande. Vidare bedömer inspektörerna att samverkan mellan skolans pedagoger bör utvecklas för att öka samsynen på skolans uppdrag.
Det är också angeläget att tydliggöra de nationella målen i alla ämnen för eleverna i grundskolan. Kunskap om målen är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara med och utöva inflytande över sin utbildning. Vid Körfältsskolan varierar elevernas kunskap om skolans mål. Inspektörerna bedömer därför att elevernas kunskap om de mål som styr utbildningen samt elevernas inflytande över undervisningens inne-håll och arbetssätt bör förbättras. Det formella elevinflytandet sker via klassråd och elevråd. Elevrådet träffas kontinuerligt och det är en av rektorerna som är ansvarig.
Att ingå i elevrådet är populärt och ses av eleverna som ett hedersuppdrag. Inspek-törerna vill i sammanhanget betona vikten av att elever och lärare tillsammans ut-vecklar en gemensam syn på vad elevinflytande innebär.
Förskoleklassen är integrerad med årskurs 1 och undervisningen sker i huvudsak gemensamt. Även om leken är central i förskoleklassens verksamhet är den till stora delar styrd av grundskolans arbete. Inspektörerna vill betona att förskoleklassen är en egen skolform som ska förbereda barn inför den obligatoriska grundskoleut-bildningen. I förskoleklassen är tanken, att förskolans och grundskolans olika peda-gogiska traditioner ska mötas. En pedagogik där lek, omsorg, skapande och barns eget utforskande bör få stort utrymme i verksamheten. Det är enligt inspektörerna viktigt att förskoleklassens roll som egen skolform tydliggörs. Särskilt viktigt blir det mot bakgrund av kommunens tidigare organisation med en ”tioårig grundsko-la”.
Individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever i samband med utveck-lingssamtalen. Många elever är dock inte medvetna om att de har en plan och än mindre vad den innehåller. Skolan bör således arbeta för att göra eleverna mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna. Cirka 25 procent av de yngre eleverna och cirka 50 procent av de äldre eleverna i grundskolan är i be-hov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som riskerar att inte nå målen. Inspektionen visar emellertid att åtgärdsprogrammen kan vara svepande och innehålla övergripande mål som inte är konkreta och utvärderingsbara. Inspek-törerna bedömer därför att skolan bör förbättra kvaliteten och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen.
Skolans elevhälsoteam har en stödjande roll gentemot arbetslagen och arbetar både konsultativt och i direkta elevärenden. Teamet som består av rektorn, skolsköters-ka, kurator och specialpedagog träffar arbetslagen regelbundet. Det är dock inte alltid som dessa träffar resulterar i konkreta åtgärder för eleverna i klassrummet.
Personalens uppfattning är att det specialpedagogiska stöd som ges ofta är av utre-dande och sporadisk karaktär där det saknas struktur, kontinuitet och uppföljning.
Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp på vilket sätt stödresurser används och vilka effekter det får för att de på bästa sätt ska komma eleverna till godo. In-spektörerna vill även framhålla att elevhälsoteamets roll och funktion bör
tydliggö-SKOLVERKET
ras så att elevhälsoteamets legitimitet stärks bland lärarna. Särskilt viktigt blir det mot bakgrund av att så många elever vid skolan inte når målen i flera ämnen.
Arbetet i särskolan utgår från obligatoriska särskolans kursplaner. För att ge ytterli-gare utmaningar till elevers olika förutsättningar används även grundskolans kurs-plan i grundsärskolan. Uppfattningen om eleverna får tillräckliga utmaningar varie-rar dock bland lävarie-rare och föräldvarie-rar. Liksom i grundskolan framtonar bilden av att de olika arbetslagen i grundsärskolan har olika sätt att se på skolans kunskapsupp-drag. Det är inspektörernas bedömning att grundsärskolans arbetslag i högre grad bör samverka för att få kontinuitet och en tydlig progression i elevernas lärande.
I särskolan dokumenteras elevernas kunskapsutveckling i individuella utvecklings-planer. Planerna ses som levande dokument som kontinuerligt diskuteras, utvärde-ras och revideutvärde-ras under terminernas gång. Även foto och elevmappar används för att följa elevernas utveckling.
Normer och värden
Körfältsskolans prioriterade mål är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla empa-ti och ansvar, känna trygghet att vistas inom skolans närområde samt att sempa-timulera till fysiska aktiviteter genom goda motionsvanor och daglig utevistelse. Mycket tid har lagts ner på värdegrundsarbete. Skolan har också i hög grad varit fokuserad på elevernas sociala utveckling och fostran. Trots att personalen bedriver ett aktivt värdegrundsarbete för att skapa ett gott arbetsklimat för alla elever, framkommer vid intervjuer att det förekommer ett hårt språkbruk och att de äldre elevernas ar-betsro bör förbättras. Likaså att det finns elever som blivit retade och kränkta. I det värdegrundsarbete som bedrivs på skolan ger personalen uttryck för att det saknas en tydlig samsyn. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla rutiner för att följa upp och analysera resultatet av värdegrundsarbetet på ett tydligt sätt. Dessut-om bör arbetslagen i högre grad samarbeta.
Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och bland annat se till att det upprättas en likabehandlings-plan i varje skola och förskola. Körfältsskolan har vid inspektionstillfället en lika-behandlingsplan. Inspektörerna bedömer dock att likabehandlingsplanen inte mot-svarar författningarnas krav då det saknas en specifik redovisning av Körfältssko-lans aktuella behov. Dessa behov ska vara utgångspunkt för vilka insatser som av-ses påbörjas och genomföras under det kommande året. De ska också ha en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund. Inspektörerna bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete med att upprätta en likabehandlingsplan som motsvarar för-fattningens krav. Vidare bör elever och personal göras mera delaktiga i det arbetet.
Samtliga intervjuade ser det som en fördel att Körfältsskolan omfattar olika skol-former. Att förbättra samverkan mellan skolformerna är ett av skolans angelägna utvecklingsområden eftersom det finns mycket att lära av varandra. Det är också inspektörernas bedömning att skolan bör ta vara på de möjligheter och förutsätt-ningar som finns för ett samarbete i syfte att förbättra resultatet av värdegrundsar-betet.
Rektorn har ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att ordnings-reglerna utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Vid inspektionstillfället hade Körfältsskolan inga gemensamma övergripande ordningsregler. Inspektörerna be-dömer att skolan måste intensifiera arbetet med att ta fram gemensamma ordnings-regler.
Ledning och kvalitetsarbete
Personaltätheten på skolan är god och flertalet lärare har högskoleutbildning. Sko-lan saknar dock lärare med kompetens i de naturorienterande ämnena och textil-slöjd. Körfältsskolan är en heldagsskola med skoldag och skolbarnsomsorg från 06.30–17.00. På så sätt vill skolan skapa en större flexibilitet genom att nyttja all personal under hela dagen. Personalen har också ett gemensamt ansvar för att ska-pa en helhetssyn kring varje elev. Inspektörerna vill i sammanhanget betona vikten av att personalens utbildning ska vara avgörande för det ansvar de har i undervis-ningen. Med utgångspunkt i det som tidigare nämnts om elevernas försämrade kunskapsresultat får detta ses som särskilt angeläget.
Körfältsskolans verksamhet leds av två rektorer. En rektor ansvarar för förskole-klass och grundskolans årskurser 1–5 och en rektor för särskolans samtliga årskur-ser och skolbarnsomsorgen. Rektorerna uppskattas av sin personal för att de är goda lyssnare och lätta att få kontakt med. Rektorerna har också ett nära samarbete och en tydlig ansvarsfördelning. Intervjuer visar dock att det saknas struktur, ramar och ett gemensamt synsätt i verksamheten. Organisationsförändringar, arbetsmiljö-frågor och många akuta elevärenden i grundskolan, liksom rektorsbyten har med-fört att tiden inte räckt till för rektorerna att vara nära i verksamheten. Mot bak-grund av ovanstående och risken för att utvecklingsarbetet inte bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv, är det enligt inspektörernas bedömning, särskilt viktigt att rekto-rerna tar ett tydligt ledningsansvar i utvecklingsarbetet. Inspektörekto-rerna vill i sam-manhanget också påminna om det ansvar rektorerna har enligt läroplanen.
Arbetslagen utvärderar verksamheten i slutet av varje läsår utifrån frågor som rek-torn tillhandahåller. Arbetslagens utvärderingar utgör tillsammans med resultat från elevenkäter underlag för skolans kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är till stora delar en utvärdering av de kommunala målen, men innehåller även skolans resultat från de nationella proven i årskurs fem. Inspektörerna bedömer att Kör-fältsskolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete och sin kvalitetsredovisning så att kopplingen till de nationella målen blir tydligare. Kvalitetsredovisningen ska också innehålla en beskrivning av i vilken mån förskoleklassen, skolbarnsomsorgen och särskolan når de nationella målen.
Undervisningen i svenska som andraspråk erbjuds i begränsad omfattning och be-handlas mera som stödundervisning. Inspektörerna kan konstatera att svenska som andraspråk inte bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser. Skolan måste säker-ställa att elever som bör följa kursplanen i svenska som andraspråk ges denna möj-lighet. Inspektörerna vill även uppmärksamma skolan på att undervisning i ämnet ska anordnas i stället för undervisning i svenska. Därutöver kan det anordnas som språkval, elevens val eller inom ramen för skolans val.
Informationen om rätten till ett tionde skolår för elever i särskolan ges av rektor och flertalet av eleverna utnyttjar denna rätt. Flera elever börjar särskolan redan som sexåringar och får sitt extra tionde eller elfte år någon gång under skoltiden.
Inspektörerna vill i sammanhanget klargöra att det är när ungdomarna har slutfört årskurs nio i obligatoriska särskolan som de har rätt att få fortsatt utbildning i årskurs tio i obligatoriska särskolan.
SKOLVERKET
Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga äm-nen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i lä-roplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Skolan har inte utarbetat övergripande ordningsregler (6 kap. 8b § grundskoleför-ordningen).
- Svenska som andraspråk anordnas inte enligt gällande bestämmelser (2 kap. 15–16
§§ grundskoleförordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 § och 3 § för-ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Skolans kunskapsresultat i matematik, svenska och engelska måste förbättras.
- Utvärdering, uppföljning och dokumentation av skolans värdegrundsarbete bör förbättras.
- De äldre elevernas arbetsro bör förbättras.
- Skolan bör arbeta med att öka samsynen på läroplanens kunskapsuppdrag.
- Förskoleklassens roll som egen skolform bör tydliggöras.
- Samverkan mellan arbetslag inom grundskolan och inom grundsärskolan bör stär-kas liksom samverkan mellan skolformerna.
- Information till elever om målen för utbildningen bör förbättras.
- Skolan bör arbeta för att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet.
- Eleverna bör göras mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklings-planerna.
- Arbetet med att upprätta åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen bör utvecklas.
- Skolan bör arbeta för en större kontinuitet och bättre uppföljning i det specialpe-dagogiska stödet.
- Skolan bör utveckla sitt kvalitetsarbete.
- Personalen bör bli mera delaktig i upprättande av kvalitetsredovisningen.
- Skolan bör sträva efter att använda lärare som har utbildning för den undervisning de bedriver.
- Rektorernas pedagogiska ledarskap bör stärkas.
Bedömningar
Kunskaper
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempel-vis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen.
1.1 Kunskapsresultat
Inspektionen bedömer här Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/-skolor
Könsrelaterade skillnader
Bedömning
Inom området Kunskapsresultat finns behov av åtgärder avseende:
Resultat på nationella prov
En betydande andel av eleverna når inte godkända resultat i de nationella ämnesproven i årskurs fem. Vårterminen 2006 var det endast 28 procent av eleverna som klarade målen för godkänt i matematik, 50 procent i svenska och 72 procent i engelska. Vid jämförelser över tid har resultaten varierat de senaste tre åren.
Resultaten på de nationella proven i årskurs fem bör analyseras och insatser måste vidtas för att öka måluppfyllelsen.
SKOLVERKET
1.2 Genomförande av utbildningen
Inspektionen bedömer här Utgångspunkt i uppdraget Utrymme för olika kunskaps-former
Elevernas ansvar och infly-tande
Samverkan
Bedömning
Inom området Genomförande av utbildningen finns behov av åt-gärder avseende:
Utgångspunkt i uppdraget
Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.
Skolan har till stora delar varit fokuserad på elevernas sociala ut-veckling och fostran, varför även kunskapsuppdraget bör lyftas fram. Inspektörernas bedömning är att utbildningen i större ut-sträckning bör utgå från läroplan och kursplaner.
Utrymme för olika kunskapsformer
Intervjuer visar att det saknas struktur, ramar och ett gemensamt synsätt i verksamheten. Det finns många olika pedagogiska inrikt-ningar på skolan.
Inspektörerna bedömer att undervisningsmetoder bör diskuteras i och mellan arbetslagen för att få kontinuitet och en ”röd tråd” i utbildningen. Vidare bör såväl grundskolan som grundsärskolan arbeta med att ge eleverna mera utmaningar. Struktur och ramar bör bli tydligare.
Elevernas ansvar och inflytande
Enligt läroplanen ska skolan sträva mot att elever successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna få ett verkligt inflytande är att de har kunskaper om skolans mål. Vid Körfältsskolan varierar elevernas kunskaper om skolans mål.
Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om skolans mål bör förbättras för att de i högre grad ska kunna ta ansvar och ha infly-tande över utbildningens innehåll och arbetssätt.
Samverkan
Personalen ska regelbundet samverka för att stödja elevernas ut-veckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
Mot bakgrund av att personalen ser olika på skolans uppdrag och att vissa av eleverna går två år i samma årskurs är det inspektörernas bedömning att samverkan mellan arbetslag inom grundskolan och inom grundsärskolan bör stärkas.
1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd
Inom området Anpassning av verksamheten och särskilt stöd finns behov av förbättringar och åtgärder avseende:
Särskilt stöd och åtgärdsprogram
Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp på vilket sätt stöd-resurser används och vilka effekter det får för eleverna.
Elevhälsoteamets roll och funktion bör tydliggöras så att elevhälso-teamets legitimitet stärks bland lärarna.
Vidare bör skolan förbättra kvaliteten och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen. De innehåller inte alltid utvärderingsbara mål.
1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat
Inspektionen bedömer här Uppföljning av elevers kun-skaper
Kommunikation av resultat
Bedömning
Inom området Kunskapsuppföljning och kommunikation av resul-tat finns behov av förbättringar och åtgärder avseende:
Uppföljning av elevers kunskaper
Lärarna ska enligt läroplan och kursplaner följa elevernas kunskaps-utveckling i samtliga ämnen.
Skolan bör utveckla sin uppföljning och dokumentation av elever-nas kunskapsresultat på såväl individ som grupp och skolnivå.
Kommunikation av resultat
Individuella utvecklingsplaner upprättas för samtliga elever i sam-band med utvecklingssamtalen. Många elever är dock inte medvetna om att de har en plan och än mindre vad den innehåller. Skolan bör således arbeta för att göra eleverna mera delaktiga i upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna.
1.5 Bedömning och betygssättning
Inspektionen bedömer här
Inom området Bedömning och betygssättning finns behov av åtgär-der avseende:
Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning
Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning