Förskoleklass
Grundskola årskurs 1–9 Grundsärskola årskurs 6–10
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Lugnviksskolan den 20–22 mars 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för ut-bildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främ-ja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demokratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning och hur skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skol-lagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. In-formation om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webb-sida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket fram-går av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektio-nen om cirka tre år.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Lugnviksskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets natio-nella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I Lugnviksskolan intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal och elever i grundskolans årskurser 4 och 9 samt elever från grundsärskolans årskurser 6–
10. Ett urval av föräldrar från grundsärskolan intervjuades också. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser samt verksamheten i förskoleklass.
Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i rek-torsområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
SKOLVERKET
Beskrivning av skolan
Lugnviksskolan Antal elever
Skolbarnsomsorg 75 Förskoleklass 21 Grundskola 313
Obligatorisk särskola 57
Lugnviksskolan är belägen i Lugnviks centrum cirka tre kilometer norr om Ös-tersund. Skolan ingår Östersunds kommuns Norra skolområde.
Utbildning vid Lugnviksskolan omfattar förskoleklass, grundskolans årskurser 1–9, grundsärskolans årskurser 6–10 samt skolbarnsomsorg och grundsärsko-lans klubbverksamhet. Verksamheten för eleverna i grundsärskolan är organise-rad i åldersblandade grupper. I förskoleklass och grundskolans årskurser 1–9 bedrivs undervisningen i åldershomogena klasser. Tre heltidsanställda rektorer ansvarar för verksamheten.
Grundskolans personal är organiserad i årskursvisa arbetslag som kallas ”det lilla arbetslaget”. Varje litet arbetslag ingår även i ett större arbetslag i årskurs 1-5. Grundsärskolans personal är organiserad i fem arbetslag. Skolbarnsomsor-gens personal ingår i de tidigare årskursernas arbetslag.
Skolans byggnader är från 1970-talet. Grundsärskolans elever och grundskolans elever i årskurserna 5–9 har sina undervisningslokaler i samma byggnad. I den byggnaden finns också ett stadsdelsbibliotek, en idrottshall och en elevmatsal.
Eleverna i förskoleklass och grundskolans årskurser 1–4 har sina lokaler i en angränsande byggnad där även en av förskolorna är placerad.
Flertalet elever i grundsärskolan kommer från andra kommuner och bor på elevhem under veckorna. Det finns också elever som har skolskjuts.
Helhetsbedömning
Inspektionen visar att eleverna i Lugnviksskolan i stor utsträckning når de na-tionella målen. De äldre eleverna anser sig dock ha ett begränsat inflytande över sin undervisning trots att målen i de olika ämnena presenteras. För elever som riskerar att inte bli godkända i något ämne eller för elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Skolan har en engagerad och kompetent personal som tar tag i konfliktsituationer direkt vilket bidrar till den goda stäm-ningen på skolan. Dock saknas en plan för ett mer systematisk förebyggande värdegrundsarbete. Kvalitetsarbetet bör utvecklas och tydligare omfatta de na-tionella målen.
Kunskaper
Inspektionen visar att eleverna i förskoleklasserna får goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Förskolans pedagogik med skapande, lek och barns eget utforskande genomsyrar verksamheten för sexåringarna.
För de yngre eleverna är kunskapsuppföljningen i ämnen svenska, engelska och matematik god. Diagnoser av olika slag genomförs i ovanstående ämnen, men en systematisk dokumenterad uppföljning i övriga ämnen saknas. Därmed sak-nas ett viktigt verktyg för att på skolnivå styra resurser till de områden där de
behövs bäst eller för att genomföra förbättringar av undervisningen. Inspektö-rerna bedömer det som en brist att skolan inte gör någon systematisk uppfölj-ning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella må-len i årskurs 5 i samtliga ämnen.
Enligt skolans statistik uppnådde 93 procent av eleverna godkänt i svenska och engelska samt 83 procent i matematik, i de nationella ämnesproven för eleverna i årskurs 5 vårterminen 2006. Inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp, analysera och förbättra resultaten och då särskilt i matematik.
Eleverna i årskurs 9 når goda studieresultat jämfört med kommunen och med riket.
Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 Lugnviksskolan
Lugnviksskolan Kommunen Riket
2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 212,3 226,1 225,0 202,6 205,8 209,4 206,9 206,3 206,8 - Flickor 216,3 250,3 234,1 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3
- Pojkar 208,9 195,4 213,4 194,5 188,2 201,6 196,3 195,8 195,7 Andel (i
pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program
87,3 96,2 94,1 89,9 90,2 92,8 89,6 89,2 89,5
- Flickor 92,1 100,0 96,4 91,6 92,6 91,7 91,1 90,7 90,7
- Pojkar 83,3 91,3 91,3 89,5 87,7 94,0 88,3 87,9 88,4
Andel (i procent) som nått målen i alla ämnen
76,4 90,4 88,2 76,6 77,7 82,9 75,9 75,5 76,0
Källa: Skolverkets statistik
I Lugnviksskolan uppnådde 88,2 procent av eleverna målen i alla ämnen år 2006. Elevernas kunskapsresultat är högre än såväl kommuns som rikets resul-tat. Dock finns en skillnad mellan flickor och pojkars resultat, något som skolan bör analysera och åtgärda.
Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2006 redovisas endast i matematik och engelska. I svenska genomfördes endast två av de tre delproven. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att de nationella äm-nesproven i årskurs 9 är obligatoriska och att samtliga delprov ska genomföras.
Inspektionen visar att information om rätten att få betyg i grundsärskolan ges och de flesta elever väljer att få betyg. Det finns elever som är mottagna i sär-skola och som i några ämnen väljer att läsa efter grundsär-skolans kursplan. Dessa elever får då betyg efter grundskolan kursplanemål.
I skolan diskuteras bedömnings- och betygsfrågor internt och utifrån författ-ningarnas krav. Det förekommer dock inga bedömnings- och betygsdiskussio-ner med andra skolor. Vid intervjuer framkommer att lärare som saknar formell utbildning har haft svårigheter vid betygssättning. Det är angeläget att
kommu-SKOLVERKET
nen gör sitt yttersta för att anställa lärare med utbildning för den undervisning de bedriver. Skolan måste säkerställa att betygssättningen sker på ett korrekt sätt i alla ämnen. Skolan bör vidare arbeta för att diskussioner om bedömning och betygsättning med andra skolor genomföras.
Skriftliga omdömen utfärdas för elever i årskurs 9 som inte når upp till målen i något ämne. Inspektionen visar dock att det saknas en tydlig dokumentation av elevens kunskapsutveckling i ämnet och vilka mål som uppnåtts.
I Lugnviksskolan presenteras målen i de olika ämnena för såväl elever som för-äldrar vid utvecklingssamtalen. En nulägesbeskrivning av elevens kunskaper ges och en redogörelse för vad eleven förväntas uppnå i de olika ämnena. För de äldre eleverna presenteras även betygskriterierna. Alla elever har någon form av individuell utvecklingsplan som upprättas vid utvecklingssamtalet. Inspektörer-na bedömer att planen bör utvecklas, framför allt vad gäller de framåtsyftande målbeskrivningarna och på ett mer utförligt sätt omfatta elevens kunskapsut-veckling.
De yngre grundskoleeleverna och grundsärskolans elever anser sig ha inflytande över och vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Planeringsböcker, veckobrev och olika former av elevutvärderingar används. Trots att målen pre-senteras för eleverna vid utvecklingssamtalen anser de äldre eleverna i grund-skolan att de har en mer begränsad möjlighet att påverka undervisningen. Infly-tandet sker vid enstaka tillfällen i något ämne då eleverna får välja arbetsområde och redovisningsform. Inspektörerna bedömer att de äldre elevernas inflytande över sitt lärande bör öka så att läroplanens intensioner uppfylls. Demokratiska samverkansformerna för elever i form av klass- och elevråd genomförs i vilka eleverna upplever att de ges möjlighet till samverkan. Inspektionen visar att skolans uppdrag att arbeta i demokratiska former genomförs.
Samverkan mellan grundskolans klasser och grundsärskolans klasser sker i viss utsträckning som exempelvis när elevens val genomförs. Inspektionen visar att samverkan mellan grundskolans klasser samt mellan grundskola och grundsär-skola kan förbättras för att för att stödja elevernas långsiktiga lärande och un-derlätta övergångar för elever.
Skolans policy är att stöd till eleverna i mest möjliga mån ska ges i klassrummet.
Specialpedagoger samarbetar med lärarna för att stötta elever. Det finns också möjlighet till stödundervisning i mindre grupp i den så kallad studiegården. Dit kan elever, utifrån behov, komma under kortare perioder. I studiegården arbe-tar en specialpedagog. Inspektörerna bedömer att skolan har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
För elever som riskerar att inte bli godkända i något ämne eller för elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande kvalitet. Exempelvis är vissa mål inte konkreta och därmed svåra att utvärdera. Även vem som är ansvarig för att åtgärder utförs kan saknas. Inspektörerna vill göra skolan uppmärksam på att stöd till elever ska ges i skolan och kan därför inte förläggas till hemmet eller annan plats. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra kvaliteten på och tydliggöra innehållet i åtgärdsprogrammen.
Elevhälsoteamets roll och funktion är inte helt tydlig för alla på skolan. Inter-vjuad personal upplever att en stor del av tiden upptas av samtal som inte leder vidare. Ett uttryck som används är att ”det kan ta lång tid innan stödinsatsen
påbörjas”. Inspektörerna bedömer att skolan bör tydliggöra elevhälsoteamets uppgifter och funktion.
På skolan finns elever med anpassade studiegång. Dessa elever har formellt fattade beslut och återrapportering sker till barn- och utbildningsnämnden.
Normer och värden
Arbetsklimatet på Lugnviksskolan är överlag gott. Det finns en närhet och en positiv stämning mellan elever och personal. Konfliktsituationer reds ut direkt då de uppstår och skolan upplevs som trivsam av de intervjuade. Det före-kommer dock dåligt språkbruk och även klotter, skadegörelse och stölder. In-spektionen visar att arbetat med värdegrunden bör förbättras.
En plan för ett mer systematisk förebyggande värdegrundsarbete saknas även om lärarna arbetar med värdegrundsfrågor på olika sätt. Aktiviteter som för-kommer är sporadiska insatser i form av tjej- och killgrupper, temadagar, kom-pissamtal och liknande. Inspektionen visar att elevhälsoteamets förebyggande arbete och lärarnas arbete med värdegrundsfrågor på ett tydligare sätt kan kopplas samman och därmed skapa en struktur för ett mer långsiktigt och sys-tematiskt värdegrundsarbete.
Skolans likabehandlingsplan och övergripande ordningsregler har rektorerna utarbetat i samverkan med elev- och personalrepresentanter. Föräldrarådet har varit delaktigt i processerna. En temadag har genomförts för att tydliggöra ord-ningsreglerna. Trots det har inte alla elever kännedom om reglerna och vilka konsekvenser som reglerna innebär. Likabehandlingsplanen är inte heller känd bland alla elever och den bör tydliggöras innehållsmässigt. Inspektörerna be-dömer att ordningsreglerna samt likabehandlingsplanen bör göras kända för alla elever. Likabehandlingsplanen uppfyller inte författningarnas krav.
Ledning och kvalitetsarbete
Skolan har en god personaltäthet och personalen har i huvudsak pedagogisk utbildning. Endast två av skolans lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver. Det är av största vikt att skolan eftersträvar lärare med adekvat utbildning i samtliga ämnen. Inspektionen visar att personalen får enstaka kom-petensutvecklande insatser men saknar en långsiktig kompetensutvecklingsplan.
Ansvarsfördelningen mellan skolans rektorer är tydlig för både lärare och ele-ver. Inspektionen har visat att det finns förtroende för rektorer men att de ännu inte är helt förtrogna med verksamheten och därmed inte fullt ut klarar att vara de pedagogiska ledarna. Rektorerna upplevs av elever och föräldrar som lätta att kontakta om behov uppstår. En av rektorerna genomgår den statliga rektorsut-bildningen. Inspektörerna bedömer att rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och utveckling.
Kvalitetsredovisningen för Lugnviksskolan omfattar enhetens prioriterade mål och de kommunala målen. Den omfattar dock inte i vilken utsträckning de na-tionella målen har förverkligats såväl i grund- som grundsärskolan. I kvalitetsre-dovisningen finns resultaten av de nationella ämnesproven redovisade samt viss betygsstatistik. Dock saknar inspektörerna en mer utförlig analys av resultaten samt vilka åtgärder som skolan tänker vidta för att förbättra resultaten. Skolan saknar en aktuell arbetsplan. Inspektörerna bedömer att skolan kvalitetsredo-visning inte uppfyller författningarnas krav.
Drygt två procent av skolans elever har annat modersmål än svenska och får studiehandledning på sitt modersmål. De deltar även i svenska som andra språk.
SKOLVERKET
Några få av dessa elever har tackat ja till modersmålsundervisning. I Östersunds kommun erbjuds modersmålsundervisning efter skoldagens slut och för vissa elever på en annan skola, vilket kan vara en tänkbar förklaring till det låga delta-gandet.
Information om rätten till ett tionde skolår för elever i den obligatoriska särsko-lan ges och de flesta elever väljer en tioårig skolgång. Intervjuer ger en bild av att det finns elever som är mottagna i särskola och bedöms utvecklingsmässigt som ”väldigt duktiga elever”. Det är främst elever som kommer från andra kommuner i Jämtland. Inspektörerna vill göra kommunen och skolan uppmärk-sam på att det krävs fyra utredningar av medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social karaktär för att säkerställa en elevs mottagande i särskola. Om elev som har tagits emot i särskola senare bedöms kunna nå grundskolans kunskapsmål, ska styrelsen för särskolan besluta att eleven inte längre ska vara elev i särskola.
Praoverksamheten för grundsärskolans elever är omfattande och ger eleverna möjligheter att koppla de teoretiska kunskaperna till det praktiska yrkeslivet.
Även informationen om gymnasiesärskolan fungerar bra och eleverna ges möj-lighet till ”prova på veckor”.
Östersunds kommun har i ett enskilt ärende fått kritik för att inte ha uppfyllt författningarnas krav avseende elevs rätt till utbildning i Lugnviksskolan. Ären-det följs upp i särskild ordning.
Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör ingen systematisk uppföljning, utvärdering och analys av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, Lpo 94).
- Skolan saknar en aktuell arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolan saknar en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken utsträckning skolan har förverkligat de nationella målen för utbildningen.
Grundsärskolans verksamhet saknas i kvalitetsredovisningen (1 § och 3 § för-ordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- De individuella utvecklingsplanerna uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 2
§ grundskoleförordningen).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Skolans skriftliga omdömen bör förbättras.
- Rektorn bör säkerställa att en likvärdig betygssättning sker i alla ämnen i grundskolan utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna samt betygskriterierna. Diskussioner om bedömning och betygsättning med andra skolor bör genomföras för att öka likvärdigheten inom kommunen.
- Skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat bör analyseras och åtgärdas.
- Elevinflytandet för de äldre eleverna bör förbättras.
- Elevhälsoteamets arbete och skolans värdegrundsarbete bör förbättras och struktureras på ett tydligare sätt.
- Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras.
- Elevernas kännedom om ordningsreglerna bör öka.
- Personalens långsiktiga kompetensutvecklingsbehov bör klargöras.
- Rektorerna bör tydliggöra sitt ansvar för skolans resultatuppföljning och ut-veckling.
- Samverkan mellan grundskolans tidigare årskurser och senare årskurser, samt mellan grundskolan och grundsärskolan bör förbättras.
Bedömningar
I vänster kolumn anges de delområden som inspektionen granskar. I höger kolumn redovisas bedömningar.
KUNSKAPER
Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspek-törerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget läran-de och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen.
1.1 Kunskapsresultat
Inspektionen bedömer här
Slutbetyg/betyg i alla äm-nen
Resultat på nationella prov Könsrelaterade skillnader
Bedömning
Kunskapsresultaten är goda men behov av åtgärder finns avse-ende:
Slutbetyg/betyg i alla ämnen
Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kurs-planen ska ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsut-veckling i ämnet ska då ges.
I Lugnviksskolan finns elever som saknar ett betyg i ämnen.
Skolan upprättar i förekommande fall ett skriftligt omdöme om eleven. Dock saknas en tydlig dokumentation av elevens stu-dieutveckling i ämnet och vilka mål som uppnåtts. Skolan bör förbättra de skriftliga omdömena.
Resultat på nationella prov
I årskurs 5 vårterminen 2006 var 93 procent av eleverna god-kända i svenska och engelska samt 83 procent i matematik.
En betydande andel av eleverna når inte godkända resultat i matematik i de nationella proven i årskurs 5. Lugnviksskolan bör vidta åtgärder för att förbättra resultaten.
Könsrelaterade skillnader
Flickors meritvärde år 2006 var cirka 234 och pojkarnas cirka 213. År 2005 var differensen ännu större, flickor cirka 250 och pojkar cirka 195.
Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde är stor.
Lugnviksskolan bör analysera och åtgärda dessa skillnader.
1.3 Anpassning av
Anpassning av verksamheten och särskilt stöd till elever i be-hov av detta är fungerar väl men bör ses över avseende:
Åtgärdsprogram
Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och ut-värderas.
Lugnviksskolans åtgärdsprogram är av skiftande kvalitet. Ex-empelvis finns mål som inte är konkreta och därmed svåra att utvärdera, datum för utvärdering saknas samt ansvarig för att de beslutande åtgärder utförs. Åtgärdsprogrammens innehåll och kvalitet bör förbättras.
1.2 Genomförande av
Skolans kvalitet i genomförandet av utbildningen är överlag god men verksamheten bör ses över avseende:
Elevernas ansvar och inflytande
Eleverna ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas.
I Lugnviksskolan är de äldre elevernas inflytande begränsat och sker endast sporadiskt i några ämnen. De äldre elevernas inflytande bör förbättras.
Samverkan
I läroplanen anges att samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Viss samverkan mellan de tidigare årskurserna och förskole-klass samt mellan de senare årskurser i Lugnviksskolans grundskola och grundsärskola sker vid exempelvis genomfö-rande av elevens val och temaarbeten. I övrigt sker ingen pla-nerad samverkan. Skolan består av tre verksamheter. ”Den röda tråden” mellan årskurser och skolformer saknas. Detta märks speciellt vid övergångarna mellan årskurs 5 och 6. Sam-verkan inom skolan bör förbättras.
SKOLVERKET
1.4 Kunskapsupp-följning och kommu-nikation av resultat
Inspektionen bedömer här
Uppföljning av elevers kun-skaper
Kommunikation av resultat
Bedömning
Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat är överlag god men bör ses över avseende:
Uppföljning av elevers kunskaper
Lugnviksskolan dokumenterar och följer upp elevernas kun-skapsutveckling i ämnen svenska, engelska och matematik i de yngre skolåren.
Skolan måste förbättra sitt arbete med att följa upp samtliga ämnesmål för de yngre eleverna.
Kommunikation av resultat
Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen ska vara ett framåtsyftande måldo-kument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram.
Lugnviksskolan har påbörjat ett arbete med att upprätta IUP för alla elever. Dock saknas de framåtsyftande insatserna i flertalet planer. Planerna uppfyller inte författningarnas krav.
1.5 Bedömning och betygssättning
Inspektionen bedömer här
Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning
Betyg sätts enligt författ-ningarna
Bedömning
Skolan har i väsentliga delar rutiner för bedömning och betygs-sättning förutom avseende:
Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning
Vid betygssättning ska läraren utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
I Lugnviksskolan sker betygsättningen utifrån författningarnas krav förutom i enstaka fall när lärare som saknar formell utbild-ning betygssätter elever. Rektor bör säkerställa att all betygssätt-ning sker utifrån författbetygssätt-ningarnas krav.