• No results found

Utbildningsinspektion i Kastalskolan

Grundskola årskurs 6–9

Inledning

Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Kastalskolan den 28–29 mars, 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsin-spektionen.

Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen skolans uppdrag att främja elevernas lärande, kunskapsuppdraget, att överföra grundläggande värden, demo-kratiuppdraget, samt rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinrikt-ning och myndighetsutövmålinrikt-ning och hur skolans uppföljmålinrikt-ningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspek-tion).

Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i hel-hetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen om cirka tre år.

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvari-ga inspektörerna.

Underlag

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Kastalskolan dels den information som samlats in under besöket. Även annan in-formation om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppfölj-ningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.

I Kastalskolan intervjuades rektorer, lärare, elever och representanter för elev-hälsan samt övrig personal. Inspektörerna besökte lektioner och annan verksamhet på skolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan och inom skolområdet utgör underlag för kvalitetsbedömningen.

Beskrivning av skolan

Kastalskolan Antal elever

Grundskola 490

Obligatorisk särskola 1

Kastalskolan, som omfattar årskurserna 6–9, ligger mitt i Brunflo, ett mindre sam-hälle cirka 15 kilometer utanför Östersund. Skolan byggdes på 1950-talet och består av flera byggnader som har tillkommit i etapper. Fortfarande finns ett renoverings-behov i några äldre och slitna lokaler.

Skolan har en friluftslivsprofil med ett stort utbud av friluftsaktiviteter. Vid skolan finns en nystartad skolidrottsförening som anordnar olika evenemang. Ett nära samarbete finns också med andra organisationer och föreningar i Brunflo. På sko-lan finns kommundelsbibliotek och idrottshall. Skolgården är utrustad med skate-boardramp och basketkorgar. Nära skolan ligger fritidsgården och i direkt anslut-ning till skolan finns en sportanlägganslut-ning med både simhall och ishall.

Två rektorer leder och ansvarar för verksamheten på skolan. Elever och lärare är indelade i fem vertikala arbetslag och sedan tidigare även i två spår med ett antal ämnesarbetslag. Elevhälsoteamet på skolan består av specialpedagoger, kuratorer, skolsköterska och skolpsykolog. Elevhälsan i skolområdet bistår med specialpeda-goger och annan specialkompetens. Studie- och yrkesvalslärare finns på skolan.

Upptagningsområdet är vidsträckt och eleverna kommer från fem avlämnande F–

5-skolor i Brunflo och intilliggande byar. Nära hälften av eleverna åker skolskjuts, vilket medfört att skoltiderna och elevernas schema anpassats efter busstrafiken.

Elevunderlaget är vikande och beräknas sjunka med cirka 40 procent inom de när-maste åren, vilket innebär stora förändringar och nedskärningar.

Helhetsbedömning Kunskaper

Kastalskolan har under flera år haft sämre resultat jämfört med Östersunds kom-mun och riket i stort. Vid inspektionen framkommer dock att Kastalskolan år 2006 förbättrat sina kunskapsresultat.

Som framgår av tabell 1 nedan är det framför allt flickornas meritvärden som fort-farande är betydligt lägre och även sjunkit jämfört med kommunens och rikets siff-ror. Någon resultatuppföljning eller analys görs inte på skolan över tid eller i ett könsperspektiv.

SKOLVERKET

Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 på Kastalskolan år 2004 - 2006, jämfört med Östersunds kommun och riket

Kastalskolan Östersunds

kommun Riket

2004 2005 2006 2004 2005 2006 2004 2005 2006 Meritvärde 190,8 195,0 200,6 203,0 207,0 208,8 206,9 206,3 206,8 - Flickor 198,9 207,2 200,8 211,4 223,7 216,9 218,1 217,3 218,3

Inspektörerna bedömer att resultatuppföljningar bör göras och kopplas till de olika arbetssätt och arbetsformer som finns på skolan. Skolan bör även analysera skillna-der i resultat mellan flickor och pojkar och hitta metoskillna-der och åtgärskillna-der som leskillna-der till förbättrade kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer också att resultat och analys bör finnas med i skolans kvalitetsarbete och tydligt framgå i kvalitetsredovisningen.

Det pedagogiska arbetet beskrivs av skolledning och personal som traditionellt, även om ett av arbetslagen arbetar tematiskt och ämnesövergripande. Inspektionen visar att många upplever att det finns flera skolor inom skolan, eftersom inget sam-arbete sker över arbetslagsgränserna och en pedagogisk samsyn saknas. För elever-na medför detta att det är olika villkor som gäller för olika lärare och ämnen. Både elever och föräldrar utrycker att det är oklara regler och rutiner för exempelvis läx-läsning, sanktioner, krav och metoder. Eleverna menar också att deras delaktighet och ansvarstagande för sina studier och sitt eget lärande är mycket litet. Inspektö-rerna bedömer att skolan bör intensifiera sitt arbete med att uppnå en samsyn och en ”röd tråd” i skolan.

Av inspektionen framkommer att skolan har väl fungerande rutiner för att upp-täcka elever i behov av särskilt stöd och att åtgärdsprogram upprättas tillsammans med elever och deras vårdnadshavare. Inspektörerna finner också att skolan har ambitionen att individanpassa lärandet, men att detta i vissa fall i stället gett upphov till fasta grupperingar av eleverna. Elever med anpassad studiegång undervisas hu-vudsakligen enskilt eller i en egen mindre grupp i den så kallade Paviljongen av personal utan specialpedagogisk kompetens. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste säkerställa att alla elever i behov av särskilt stöd erhåller det stöd de behöver med utbildad personal.

Skolan har påbörjat arbetet med individuella utvecklingsplaner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling, men skolan måste intensifiera arbetet så att dessa

upprättas vid utvecklingssamtalen för samtliga elever. Utvecklingssamtal genom-förs, men vid inspektionen framkommer oklarheter om alla elever har regelbundna samtal, vilket skolan därför måste säkerställa. Elevernas kännedom om mål och betygskriterier är bristfällig och eleverna vet inte på vilka grunder lärarna sätter be-tyg. Skolan bör också förbättra sitt arbete med bedömning och betygssättning. Nu sker endast ett ringa samarbete inom och mellan skolorna med undervisande lärare för respektive ämne. Inspektörerna bedömer därför att detta är ett angeläget ut-vecklingsområde för skolan samt att också förbättra informationen till både elever och föräldrar.

Normer och värden

För att utvärdera verksamheten genomför Kastalskolan återkommande attitydun-dersökningar, men inga sammanställningar eller uppföljningar görs. Vid inspektio-nen beskrivs skolan av många äldre elever som ganska tråkig och trist, det finns just inget att göra. Det elevdemokratiska arbetet genomförs i form av klassråd och elev-råd. Vid intervjuer framkommer dock att en stor del av klassrådstiden ofta används till ren information och att elevernas reella inflytande över skolgemensamma frågor är begränsad. Utifrån elevernas önskemål har en upprustning av inomhusmiljön dock påbörjats, bland annat med ny elevcafeteria och den nymålade entréhallen med bordtennisbord och sittplatser i smågrupper. Skolan satsar också på utemiljön med skateboardramp och en planerad uteterrass för eleverna.

Inspektionen visar att värdegrundsarbetet på Kastalskolan har förbättrats över tid och trots vissa problem med bristande studiero är stämningen och trivseln på sko-lan överlag god, enligt de flesta elever, föräldrar och personal. För att stärka värde-grundsarbetet träffar skolsköterskan numera elever i hälsosamtal. ”Friends” där man utbildar kamratstödjare finns också på skolan. Det förekommer dock hårt språkbruk och det finns elever som känner sig mobbade och utsatta, vilket inte är acceptabelt. Skolan saknar en likabehandlingsplan, vilket strider mot författningar-na, men har påbörjat ett arbete med att ta fram en sådan. Inspektörerna vill påpeka att elever och föräldrar ska vara delaktiga i utarbetandet av planen, samt att den ska vara aktuell och revideras varje år. Skolan saknar också ordningsregler som är fram-tagna under medverkan av eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan måste inten-sifiera sitt värdegrundsarbete och tillsammans med elever, föräldrar och personal ta ett krafttag mot alla former av kränkningar och trakasserier.

Ledning och kvalitetsarbete

Skolledningen är ny sedan 2005 och består av två rektorer på tillsammans 1,75 pro-cent tjänst. Rektorerna är, enligt inspektörerna, mestadels förtrogna med verksam-heten och tar sitt ledningsansvar, men en tydligare ledningsorganisation behövs för att stärka verksamhetens utveckling mot de nationella målen. Rektorernas pedago-giska ledarskap bör stärkas och tydliggöras. Ett förändringsarbete av skolans led-ningsorganisation är påbörjat för att få till stånd en ledningsgrupp bestående av rektorer och så kallade lärledare från respektive arbetslag för att på så sätt förankra visioner och pedagogiska utvecklingsdiskussioner i verksamheten.

Inspektörerna bedömer att skolans personal överlag har adekvat utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Det finns dock påfallande många obehö-riga lärare på skolan. Några är under pågående utbildning, andra är inte behöobehö-riga att undervisa i sina ämnen och ytterligare ett antal resurspedagoger finns som inte har adekvat utbildning. Inspektionen visar också att personalens insikter i de

föreskrif-SKOLVERKET

ter som styr utbildningen bör stärkas och kompetensutveckling erbjudas, vilket är ett angeläget utvecklingsområde för skolan.

Inspektionen visar vidare att skolan måste säkerställa att eleverna får sin garantera-de ungarantera-dervisningstid då garantera-det är oklart hur timplanen används och hur timmarna läggs ut i de olika ämnena. Elevens val finns inte på schemat och erbjuds inte i enlighet med intentionerna. Språkvalet svenska - engelska används som stödundervisning till elever som behöver särskilt stöd och inte som ett reellt språkval.

Skolan saknar arbetsplan. Någon systematisk uppföljning eller utvärdering av verk-samheten finns inte. De utvärderingar och trivselenkäter som är genomförda sam-manställs och analyseras inte och kopplas inte heller till måluppfyllelse i en någon arbetsplan. Skolans kvalitetsredovisning saknar därför koppling till det viktiga styr-dokument som arbetsplanen avser att vara. Inspektörerna bedömer att skolan i sitt utvecklingsarbete bör utforma en arbetsplan som blir ett tydligt och konkret stöd för lärarna vid genomförandet av uppdraget. Det är nödvändigt att skolan ser kvali-tetsarbetet som en utgångspunkt för utvecklingsarbetet och som en del i det som formar hur väl skolan lyckas. Inspektörerna bedömer vidare att kvalitetsarbetet måste utvecklas så att en högre grad av systematik kan uppnås och en resultatredo-visning som kan utläsas i kvalitetsredoresultatredo-visningen.

Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov

Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.

- Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 § grundskoleförordningen).

- Skolan har inte en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för ut-bildningen (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).

- Skolan genomför inte elevens val (2 kap. 19–20 §§ grundskoleförordningen).

- Eleverna erbjuds inte inom språkvalet att välja alternativen svenska eller engelska (2 kap. 18 § grundskoleförordningen).

- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (1 § och 3 § för-ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm).

- Företrädare för eleverna har inte medverkat vid utarbetandet av skolans ordnings-regler (6 kap. 8 b § grundskoleförordningen ).

Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:

- Arbetet med att förbättra måluppfyllelsen för eleverna bör utvecklas.

- Skolan bör i högre grad anpassa undervisning och arbetsformer till rådande förut-sättningar.

- Elevers och föräldrars kännedom om målen i samtliga ämnen bör förbättras.

- Skolan bör förbättra sina studie- och yrkesorienterande insatser.

- Skolan bör förbättra sitt arbete med bedömning och betygssättning.

- Skolan bör förbättra sitt arbete med resultat- och kunskapsuppföljning.

- Skolans samverkan och samsyn över arbetslagen bör förbättras och en röd tråd bör utvecklas.

- Elevinflytande i skolgemensamma frågor samt delaktighet och ansvarstagande över det egna lärandet bör förbättras.

- Elevernas arbetsmiljö och bristande studiero bör förbättras.

- Skolans kvalitetsarbete måste systematiseras och förbättras och i högre grad kopp-las till skolans mål.

- Skolan måste sträva efter att anställa behöriga lärare.

- Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbildningen bör stärkas och det är därför angeläget med kompetensutveckling inom detta område.

- Skolans ledning bör tydliggöras och förutsättningarna för rektorerna bör förbätt-ras.

- Skolan bör säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid.

- Tillgång till ändamålsenliga lokaler bör öka.

SKOLVERKET

Bedömningar Kunskaper

Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Inspektörerna granskar om utbildningen ger kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempel-vis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Vidare granskas vilka förutsättningar kommun och skola ger för att eleverna ska nå målen.

1.1 Kunskapsresultat

Inspektionen bedömer här Genomsnittliga meritvärden Behörighet till gymnasiesko-lan

Slutbetyg/betyg i alla ämnen Resultat på nationella prov Differenser mellan klasser/-skolor

Könsrelaterade skillnader

Bedömning

Kunskapsresultaten är svaga. En stor andel av eleverna når inte tillräckliga kunskaper då de lämnar grundskolan och behov av åt-gärder finns avseende:

Genomsnittliga meritvärden

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmed-lem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Kastalskolans genomsnittliga meritvärde är relativt lågt, även om det har förbättrats under de senaste åren. Verksamheten bör därför ses över i syfte att intensifiera arbetet med att förbättra resultaten.

Könsrelaterade skillnader

Alla barn och ungdomar ska, oberoende av kön, geografiskt hem-vist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Stora skillnader finns i meritvärden inom kommunen och flickor-nas resultat på Kastalskolan har försämrats. Dessa resultat bör ana-lyseras på Kastalskolan.

1.2 Genomförande av utbildningen

Genomförandet av utbildningen bör åtgärdas avseende:

Utgångspunkt i uppdraget och utrymme för olika kunskapsformer

Undervisningens innehåll ska enligt läroplanen vara allsidigt och utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot.

Av intervjuer på Kastalskolan framgår att undervisningen i hög grad är inriktad mot skolans mål att uppnå.

Undervisningens förankring i kursplanerna bör stärkas för att finna kunskapsformer med varierade kvalitativa inslag som utvecklar ele-vernas förmåga att argumentera och självständigt formulera stånd-punkter samt reflektera och kritiskt granska fakta.

Elevernas ansvar och inflytande

Läraren skall, enligt läroplanen, se till att alla elever får ett reellt in-flytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.

Elevernas reella inflytande bör utvecklas och öka med stigande ålder och mognad.

Av intervjuer på Kastalskolan framgår att elevernas inflytande varie-rar beroende på vilken lävarie-rare eleverna har. Variation föreligger även när det gäller lärarnas klargörande av målen för eleverna vilket för-svårar elevernas delaktighet.

Det framkommer vid inspektionen att klassråden ofta används för information och i mindre utsträckning till den demokratiska fostran av eleverna. Inspektörerna finner att Kastalskolan bör förbättra det-ta samt att säkerställa att eleverna får ett reellt inflydet-tande i skolge-mensamma frågor.

Inspektörerna bedömer att Kastalskolan bör utveckla elevernas möj-lighet till ansvar och inflytande över sin utbildning.

1.3 Anpassning av verksamheten och särskilt stöd

Inspektionen bedömer här

Anpassning av verksamheten och särskilt stöd genomförs i huvud-sak med god kvalitet, förutom utom avseende:

Individanpassning av lärandet

Skolans undervisning ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

Inspektörerna finner att Kastalskolans arbete med att individanpassa lärandet kan ge upphov till fasta grupperingar, vilket enligt förord-ningarna inte får förekomma.

SKOLVERKET

1.4 Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat

Inspektionen bedömer här Uppföljning av elevers kun-skaper

Kommunikation av resultat

Bedömning

Kunskapsuppföljning och kommunikation av resultat bör åtgärdas avseende:

Uppföljning av elevers kunskaper

Skolan ska erbjuda varje elev och dess vårdnadshavare utvecklings-samtal för att följa upp elevens kunskapsutveckling.

Inspektionen visar att alla elever inte erbjuds regelbundna utveck-lingssamtal varje termin vilket Kastalskolan måste åtgärda.

Kommunikation av resultat

Vid utvecklingssamtalen ska framåtsyftande individuella lingsplaner upprättas. Skolan bör tillse att de individuella utveck-lingsplanerna innehåller bedömningar av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möj-ligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

Inspektionen finner att endast ett fåtal av eleverna har en individuell utvecklingsplan och Kastalskolan måste därför åtgärda detta.

Inspektörerna finner också att informationen om mål och betygskri-terier bör förbättras eftersom eleverna inte är klara över dessa i de olika ämnena. Kastalskolan måste också förbättra kommunikationen om resultat och kunskapsuppföljning mellan arbetslagen och lärare i respektive ämnen.

1.5 Bedömning och betygssättning

Inspektionen bedömer här Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning

Betyg sätts enligt författning-arna

Bedömning

Bedömning och betygssättning är i behov av åtgärder avseende:

Allsidig och kvalitetssäkrad bedömning

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock.

Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg.

Inspektörerna finner att Kastalskolans arbetslag har mycket liten samverkan vad gäller betyg och bedömning. För att säkerställa att betyg sätts i enlighet med styrdokumentens intentioner, bör skolan ha ett gemensamt forum för betyg och bedömning, i syfte att skapa en samsyn mellan arbetslagen. Även information och diskussion om betyg och bedömning bör förbättras då eleverna är oklara över på vilka grunder betyg sätts.

Normer och värden

Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att främja vårt samhälles demokra-tiska värderingar och för att hos eleverna utveckla normer och värden i enlighet med styrdoku-menten för vårt skolväsende.

Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskän-nande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna ska också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden och eleverna ska kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön.

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro

Inspektionen bedömer här Studiemiljö och arbetsro Värdegrundsarbetet Ordningsregler Likabehandlingsplan

Bedömning

Vid inspektionen framkommer att skolans arbete avseende normer och värden i studiemiljö och samvaro bör åtgärdas avseende:

Studiemiljö och arbetsro

Inspektionen visar att elever på Kastalskolan uppger vissa problem med bristande studiero i klassrummen och även under lektionsfri tid, vilket bör åtgärdas.

Värdegrundsarbetet

Det förebyggande arbetet med bland annat Friends har gett bra resultat, men trots det förekommer hårt språkbruk och elever som upplever sig vara mobbade. Skolan måste därför vidta kraftiga åt-gärder mot detta.

Ordningsregler

Enligt grundskoleförordningen ansvarar rektorn för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna ska utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt före-trädare för eleverna och deras vårdnadshavare.

Kastalskolans ordningsregler är ej framtagna i samverkan med ele-ver och vårdnadshavare. Skolan måste utarbeta gemensamma ord-ningsregler tillsammans med elever och föräldrar.

Likabehandlingsplan

För varje verksamhet, t.ex. förskola, skola fritidshem, ska det finnas en likabehandlingsplan.

Kastalskolan saknar en likabehandlingsplan men har startat ett arbe-te med att ta fram en sådan. Inspektörerna vill påpeka att elever ska vara delaktiga vid framtagandet och att planen ska revideras varje år för att hållas aktuell.

SKOLVERKET

Ledning och kvalitetsarbete

Inom detta granskningsområde behandlas verksamhetens ledning och personal och om kommu-nen och skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektiokommu-nen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myn-dighetsutövning samt hur kommunens och skolans uppföljningssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.

3.1 Personalens utbildning och kompetensutveckling

Inspektionen bedömer här Personalens utbildning Personalens insikter i de föreskrifter som styr utbild-ningen

Personalens kompetensut-veckling.

Bedömning

Personalens utbildning och kompetensutveckling är överlag god, förutom avseende:

Personalens utbildning och kompetensutveckling är överlag god, förutom avseende: