7 Slutsatser
7.4 Ett utilitaristiskt synsätt på juridiken
Ett resonemang där individens rättssäkerhet ges stort genomslag kan appliceras utifrån ett utilitaristiskt tankegods. Kortfattat kan utilitarismen beskrivas enligt maximen
moralen förutsätter att lyckan maximeras.159 Enligt principen ska man bedöma utfallet av varje tänkbart handlingsalternativ och välja det alternativ som medför mest lycka för kollektivet.160 Konsekvensen kan då för den enskilda individen, som i exemplet med Hamadi, bli förödande, men i enlighet med maximen ovan tar utilitarismen inte några individuella hänsyn. I sträng mening skulle ett utilitaristiskt synsätt innebära att om slavägarnas lycka är större än slavarnas lidande, är slaveri moraliskt försvarbart.161 Utilitarismen kan på den grunden anklagats för att behandla människor som tomma skal
157 FN:s Tortyrkommitté, CAT/C34/D/233/2003.
158 FN:s Kommitté för de mänskliga rättigheterna, CCPR/C/88/D/1416/2005. Det inträffade renderade också allvarlig kritik från JO, se beslut dnr 2169-2004, JO 2005/06 s. 101.
159 Simmonds, Juridiska principfrågor, s. 25.
160 A.a. s. 25.
62
som förvarar lycka eller olycka och rekommendera beslut mot bakgrund av det samlade utfallet på en lyckoskala.162
Frågan om bestämmelserna för säkerhetsärenden är rättvisa eller ej faller utanför de syften som har presenterats för denna uppsats. Det är dessutom en fråga som i princip är omöjlig att besvara när det gäller just säkerhetsärenden eftersom det föreligger en rad okända faktorer. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att bristen på säker information omfattar båda parterna i denna typ av ärenden. Den sökande har inte tillgång till den information som beslutsmyndigheten har och beslutsmyndigheten har inte tillgång till den information den sökande har och heller inte kunskap om dennes intentioner. Det blir därför nära nog meningslöst att göra överväganden om rättvisa i förhållande till säkerhetsärenden. Däremot kan man som ett tankeexperiment försöka applicera filosofen John Rawls tankar om rättvisa i förhållande till den situation som föreligger när ett säkerhetsärende uppstår. Rawls tänker sig en modell för fördelning av friheter, rättigheter och nyttigheter utifrån en omfördelning av alla roller och positioner där var och en befinner sig bakom ”okunnighetens slöja” inför fördelningen av framtida roller. Ingen vet vad ens nästa position kommer att innebära. Ställd inför en sådan hypotetiskt kontrakt menar Rawls att parterna skulle komma att enas om dels frihetsprincipen: varje individ erkänns så omfattande frihet och rättigheter som går att förena med samma frihet och rättigheter för andra, dels differensprincipen (och principen om lika möjligheter) vilken innebär att tillgångar fördelas i huvudsak efter behov.163 Min poäng i detta sammanhang är att man redan vid idén om omfördelning av framtida roller, alltså ställd inför det hypotetiske kontraktet – ”regeringen kommer, mot bakgrund av information som jag inte får ta del av, inom en vecka fatta beslut om jag ska tvingas lämna min familj och skickas till mitt ursprungsland där ett okänt öde möter mig” – får en känsla av den oklarhet som råder beträffande rättssäkerheten i denna typ av ärenden.
Att lagstifta på terrorbekämpningens område är komplicerat. De överväganden som de rättstillämpande instanserna har att hantera är många. Reglering ska dels kunna ge
162 Simmonds, Juridiska principfrågor, s. 48.
63
möjlighet att göra avsiktsbedömningar,164 dels innehålla rekvisit som möjliggör att potentiella terrorister omfattas av regleringen utan att gränsdragningsproblematiken blir ohanterlig. Uppfattningen om vad som utgör en terrororganisation varierar över tid och från individ till individ. Var svenskar som anslöt sig till Finlands krig mot Sovjetunionen under andra världskriget terrorister? Ska svenskar som anslutit sig för att kriga i Ukraina bedömas som terrorister? Som vanligt brottas juridiken med verkligheten som kommer in och gör bilden mer komplex. När en rättsfråga är särskilt komplicerad bör kraven på precision ställas högt samtidigt som legalitetsprincipens krav måste säkerställas. Min granskning visar att lagstiftaren inte har beaktat dessa krav på ett fullt ut tillfredsställande sätt. Som jag har visat ställs helt andra beviskrav enligt LSU än för straffprocessuella beviskrav under förundersökning av brott och för åtal.
Under avsnitt 6 diskuterades straffets funktion. Där konstaterades att straffrätten i grunden har en tillbakablickande karaktär medan LSU syftar till att undvika ännu inte inträffade händelser. Därutöver konstaterades att det kan vara svårt att upprätthålla tydliga skiljelinjer mellan förvaltningsrättsliga och straffrättsliga sanktioner och att avgöranden från Europadomstolen innebär att förvaltningsrättsliga beslut också kan betraktas som en sanktion med straffrättslig karaktär.
Ramen för denna uppsats har varit att granska vissa rättsliga aspekter beträffande säkerhetsärenden. Det innebär att de strategiska och säkerhetspolitiska överväganden som ligger till grund för lagstiftningen för denna typ av ärenden, och som också omgärdar besluten i sådana ärenden, faller utanför ramen för uppsatsen. Det finns dock anledning till att påminna om de mycket svåra överväganden som beslutsinstanserna har att göra i denna typ av ärenden. Eventuella terroristbrotts fatala följder och svårigheten i de bedömningar som måste göras vid beslut i säkerhetsärenden, kan emellertid inte fungera som legitimerande skäl för att göra avvikelser från den rättsordning som kännetecknar en rättsstat. Risken för terroristbrott kan komma att bemötas med utökad
164 Asp problematiserar över avsiktsbedömningar i Från tanke till gärning del I. Han menar att bedömningarna beträffande avsikt aldrig kan vederläggas. Ofta torde inte ens gärningsmannen ifråga veta med bestämdhet vad han avsåg att göra, varför utrymme för skönsmässiga bedömningar hos domstolen inte blir obetydligt. Beträffande frågan om att tidigarelägga kriminaliseringen för förfältsbrott ska följande tilläggas. Asp menar att uppsåtsbedömningar försvårar vid tidigareläggning av kriminalisering. Detta riskerar i sin tur att domstolar ägnar sig åt ovidkommande bedömningar av om gärningsmannen, till exempel om vederbörande har gjort sig skyldig till brott tidigare eller är av ett visst ursprung etc. Se Från tanke tillgärning. Del I, s. 84 f.
64
kontroll och allt mer omfattande lagstiftning.165 Det kan i sin tur leda till att det blir svårare att genomföra terroristbrott och därför uppfattas som ett bidrag till ett säkrare samhälle. Men det innebär också ett det vi kallar det ”öppna samhället”, som vi ofta håller fram som attraktivt och önskvärt, sakta men säkert fasas ut. Den utilitaristiska maximen är alltså inte förenligt med idén om att skapa ett slutet kontrollsamhälle.
I samband med attackerna den 11 september uttalade dåvarande statsministern Göran Persson att vi inte får ge vika för terrorismen. Frågan vi ständigt måste ställa oss är vad innebörden av att ge vika för terrorismen ska vara.
165 Det ska i sammanhanget uppmärksammas att ärenden om utvisning enligt LSU har hanterats vid sju tillfällen under perioden 1 juli 2015 till 30 juni 2016. Aldrig tidigare har ett så stort antal ärenden hanterats under ett år sedan lagen tillkom 1991. Regeringens skrivelse 2016/17:72 2016 års
65