Utlämnande

För uppgifter i belastningsregistret gäller absolut sekretess, se av-snitt 3.4.1. Uppgifter från belastningsregistret får därför endast läm-nas ut med stöd av bestämmelser som bryter sekretessen. Sådana bestämmelser finns i lagen om belastningsregister, säkerhetsskydds-lagen (2018:85) och tillhörande förordningar. De sekretessbrytande bestämmelser som finns i säkerhetsskyddslagen har behandlats i av-snitt 3.5.4.

4.4.2 Utlämnande till myndigheter

I 6 § lagen om belastningsregister regleras vilka myndigheter som har rätt att begära utdrag ur belastningsregistret. Riksdagens ombuds-män, Justitiekanslern, Datainspektionen och Säkerhets- och integritets-skyddsnämnden har rätt att få tillgång till uppgifter för sin tillsyns-verksamhet. Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevak-ningen, åklagarmyndighet och allmän domstol har rätt till uppgifter som behövs i myndigheternas brottsbekämpande, lagförande och dömande verksamhet samt förvaltningsdomstol för att kunna göra vissa prövningar. Uppgifter ur registret får slutligen även lämnas till andra myndigheter än de för vilkas räkning registret främst förs, dock endast i den utsträckning som regeringen föreskriver det för vissa slag av ärenden. I enlighet härmed finns det bestämmelser som ger myndigheter rätt till uppgifter ur belastningsregistret i förord-ningen om belastningsregister (10–18 §§). Utifrån vårt uppdrag redo-visar vi här endast de uppgifter som har betydelse för anställning eller uppdrag.

Enligt 10 § förordningen om belastningsregister har vissa myn-digheter på begäran rätt till ett fullständigt belastningsregisterutdrag i ärenden om anställning eller uppdrag hos myndigheten. Det gäller statsråd som är föredragande i ärenden om anställning som domare eller hyresråd, eller den statsrådet bemyndigar för utredning i ett sådant ärende, Säkerhetspolisen i ärenden om anställning eller upp-drag vid myndigheten, Kriminalvården i fråga om den som avses an-ställas eller anlitas för vissa uppdrag och Försvarsmakten i fråga om den som avses anställas för tjänstgöring i internationella militära

insatser. Motsvarande gäller för Domstolsverket i fråga om den som avses anställas som notarie, Domarnämnden i ärenden om anställ-ning som domare eller hyresråd och allmän domstol eller allmän för-valtningsdomstol i fråga om en nämndeman som ska påbörja tjänst-göring i domstolen.

Av 11 § framgår vilka myndigheter som på begäran har rätt till ett begränsat belastningsregisterutdrag som endast utvisar uppgifter om brott som föranlett någon annan påföljd än penningböter. Myndig-heter som har rätt till ett sådant begränsat registerutdrag i ärenden om anställning eller uppdrag är Riksbanken i fråga om den som avses anställas som bevaknings- eller transportpersonal, statliga, kom-munala eller landstingskomkom-munala myndigheter i fråga om den som avses anställas eller anlitas som uppdragstagare inom psykiatrisk sjuk-vård, vård av utvecklingsstörda, vård av barn och ungdom eller tvångs-vård av missbrukare och Rättsmedicinalverket i fråga om den som avses anställas eller anlitas som uppdragstagare i den rättspsykia-triska undersökningsverksamheten.

I 12–17 §§ regleras vilka myndigheter som på begäran har rätt till ett begränsat belastningsregisterutdrag som endast utvisar uppgifter om vissa i bestämmelserna angivna brott. Med anledning av vårt upp-drag finns skäl att här lyfta fram Finansinspektionens rätt till ett be-gränsat registerutdrag, som utvisar bl.a. tillgreppsbrott och ekono-misk brottslighet om brotten lett till annan påföljd än penningböter, för att kunna utföra lämplighetsprövning av ledningen och andra i finansiella företag (16 f §). Finansinspektionen har också rätt att i ärenden om tillstånd för försäkringsdistribution begära register-utdrag som utvisar om den sökande har dömts för bl.a. tillgrepps-brott eller ekonomisk tillgrepps-brottlighet (13 a §).

För myndigheter som har rätt att få uppgifter ur belastnings-registret gäller en behovs- och proportionalitetsprincip (7 § lagen om belastningsregister). Den innebär att myndigheten i varje enskilt fall noga ska pröva behovet av information i förhållande till den olägenhet det innebär för den registrerade att uppgiften lämnas ut.

En myndighet får alltså inte begära registerutdrag om ärendet kan avgöras utan kännedom om vad som är antecknat i registret. En pröv-ning ska även alltid göras om behovet av information kan tillgodoses på något annat, mindre ingripande sätt. Bestämmelsen infördes av hänsyn till den dömdes möjlighet till rehabilitering och vikten av att

uppgifter om hans eller hennes brottslighet inte kommer fram om det inte är absolut nödvändigt (prop. 1997/98:97 s. 83 och 170).

4.4.3 Myndigheter med direktåtkomst

Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, åklagar-myndigheter, Kriminalvården, Migrationsverket, Domstolsverket och allmänna domstolar får ha direktåtkomst till uppgifter i belastnings-registret. Även Transportstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och länsstyrelser får ha direktåtkomst till vissa sär-skilt angivna uppgifter i belastningsregistret. Direktåtkomsten ska dock begränsas till att endast gälla sådana uppgifter som myndigheterna har rätt att få ut med stöd av lagen om belastningsregister med till-hörande förordning (19 och 20 §§ förordningen om belastnings-register).

Vad som avses med direktåtkomst kommer vi att närmare be-handla i avsnitt 6.3.4.

4.4.4 Egen begäran om registerutdrag

I lagen om belastningsregister finns bestämmelser som ger den en-skilde en rätt att få del av uppgifter ur belastningsregistret om sig själv.

En enskild har rätt att en gång per kalenderår utan avgift få ta del av samtliga uppgifter ur belastningsregistret om sig själv (9 § första stycket). En enskild har även rätt att i vissa specifika fall få ut ett begränsat registerutdrag om sig själv (9 § andra stycket 2–6). Enligt vad som framgår där tillkommer den enskilde en sådan rätt enligt bestämmelser i skollagen (2010:800), lagen (2018:1219) om försäk-ringsdistribution, lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid vissa boenden som tar emot barn, lagen (2010:479) om register-kontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktions-hinder och lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

En enskild har också rätt till ett begränsat registerutdrag för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där (9 § andra stycket 1).

Vilka uppgifter som ett begränsat registerutdrag enligt 9 § andra stycket ska innehålla framgår av 22 och 22 a §§ förordningen om belastningsregister.

En egen begäran om uppgifter ur registret ska vara skriftlig. Polis-myndigheten ska säkerställa att begäran görs av en behörig person (9 § fjärde stycket).³

4.4.5 Utlämnande av uppgifter till annan enskild

En enskild har i viss utsträckning rätt att få uppgifter ur belastnings-registret om en annan enskild. Det gäller i den utsträckning reger-ingen föreskrivit det, om det behövs för att pröva en fråga om anställning eller uppdrag i en verksamhet som avser vård eller som är av betydelse för förebyggande eller beivrande av brott (10 § första stycket lagen om belastningsregister). Av 21 § förordningen om belastningsregister framgår att en sådan rätt, i fråga om den som av-ses anställas eller anlitas som uppdragstagare, tillkommer dels de larm-installationsföretag som avses i lagen (1983:1097) med vissa bestäm-melser om larmanläggningar m.m., dels en enskild sammanslutning eller en person som beslutar om anställning av personal inom psykia-trisk sjukvård, vård av utvecklingsstörda eller vård av barn och ung-dom.

Uppgifter om enskild kan även lämnas till annan enskild, om denne styrker att hans eller hennes rätt är beroende av en uppgift ur registret och regeringen medger att uppgiften lämnas ut (10 § andra stycket lagen om belastningsregister).