Utrustning till kontor – matris för värdering

se särskild bilaga

6.3 Fastighetsdrift

Naturvårdsverket är beläget i fastigheten Klara Strand som är en av Skanska förhyrd lokal om 15 850 m2. Vid valet av lokalisering och hyresvärd vägdes miljöaspekterna noggrant in. Miljökrav framställs och diskuteras kontinuerligt med fastighetsägaren.

6.3.1 Energi 6.3.1.1 El

Den el som åtgår i fastigheten används till kontorsutrustning, belysning, ventilation och kyla. Elförbrukningen uppgick 1996 till 977 925 kWh. Elen levereras av Sydkraft och är inte märkt med Bra Miljöval.

Elförbrukning / m2 62 kWh Elförbrukning / anställd och år 2 037 kWh Kontorsutrustning och belysning

Till kontorsutrustning och belysning användes 761 700 kWh varav 549 995 hänfördes till högbelastning (vardagar 07.00 – 21.00).

Elförbrukning hos kontorsutrustningen beskrivs under respektive avsnitt. Belysningen består av flera olika ljuskällor; kompaktlysrör, lysrör, glödlampor, halogenlampor och OH-lampor. Förbrukningen av ljuskällor uppgår till 2 st per anställd och år.

Uppskattningsvis var ca 10 % av de ljuskällor som förbrukades under 1996 lågenergilampor. Under 1997 har verket successivt gått över till att enbart köpa in lågenergilampor. Cirkaförbrukning under 1996: kompaktlysrör 120 lysrör 10 glödlampor 750 OH-lampor 55 halogenlampor 20

Belysningen i allmänna kommunikationsytor är efter arbetstidens slut automatiskt reglerad, d v s på kvällar, nätter och helger används endast ledbelysning. I övriga lokaler används strömbrytare vid tändning och släckning. Det finns inga skriftliga rutiner för att släcka i rummen vid luncher och vid arbetsdagens slut, men alla har uppmanats

att göra det. Ventilation

Luft tillförs via konventionella ventilationsaggregat med kyla/värme samt roterande värmeväxlare för värmeåtervinning. Tilluften tillförs respektive rum. Frånluftsevakuering sker via våtrum samt direkt till schakten. Ventilationsflödet kan regleras från rummet. Elförbrukningen 1996 var 216 225 kWh inklusive förbrukningen för kylan.

För att spara energi är ventilationen avstängd på vardagarna klockan 18.00 - 05.30 och under helgerna. Under vintertid sätts ventilationen i gång automatiskt via

temperaturgivare om inomhustemperaturen understiger + 20°C. Ventilationskostnaden ingår i hyran. Elförbrukningen 1996 var 216 225 kWh, inklusive elförbrukningen för kylan.

Kyla

Kylmaskinerna ägs och drivs av fastighetsägaren. Naturvårdsverket betalar driften via hyran och elförbrukningen uppskattades 1996 till 216 225 kWh inklusive förbrukningen för ventilationen. Kylningen sker via kylmaskiner med R22 som köldmedium. Kylan tillförs rummen via fläktkonvektorer i kontorsrummen. Överskottsvärme återvinns i form av varmvatten och tillskottsvärme till värmesystemet. Överskottsvärme från kylalstring kyls bort i Klara Sjö. Vidare finns fem små kylmaskiner med kylmedium 134 A.

Påfyllning av kylmedium R22 under 1996 32,0 kg. Påfyllning av kylmedium 134A under 1996 2,4 kg.

6.3.1.2 Värme

Uppvärmning sker via fjärrvärme från Stockholm Energi. Värmen kommer från

Värtaverket och produceras i första hand med värmepumpar och i andra hand med kol. Värmen tillförs via fläktkonvektorer i kontorsrummen eller genom vanliga radiatorer. Uppvärmningskostnaden ingår i hyran men energiförbrukningen uppskattas till ca 571 600 kWh/år.

Värmeförbrukning / m2 36 kWh Värmeförbrukning / anställd och år 1 191 kWh

Värmen regleras automatiskt på sätt som nämns ovan under "Ventilation" och är avstängd under samma tider.

Styrkor

* Befintliga lokaler valda med miljöaspekter i åtanke. Svagheter/Förbättringsmöjligheter

* Påverka fastighetsägaren att ersätta klimatkyla med fjärrkyla och ersätta R22 * Ljuskällorna bör bytas ut till lågenergi i större utsträckning

* Rutiner bör införas för att släcka i rum som inte används respektive stänga av kontorsutrustning

* Överväg om Naturvårdsverket skall köpa el märkt med Bra Miljöval.

* Avtala med fastighetsägaren att miljöanpassa drift och skötsel av fastigheten som Naturvårdsverket hyr.

6.3.2 Vatten

Vattenförbrukningen under 1996 uppgick till 5 706 m3_{, varav varmvatten}

1 038 m3_.

Total vattenförbrukning / anställd och år var 11,8 m3_.

Varmvattenförbrukning / anställd och år var 2,2 m3_.

6.3.3Lokalvård

Lokalvården sköts i egen regi och har kontinuerligt miljöanpassats. Av de produkter som används inom lokalvården är ca 95 % biologiskt nedbrytbara. Kvarvarande 5 % utgörs av plastmuggar som numera utgått ur sortimentet. Samtliga städkemikalier köps in från Gipeco AB.

Förbrukning under 1996:

Förbrukning Miljömärkning/ miljöanpassning

Allrent 20 liter Bra Miljöval Diskmedel (handdisk) 120 liter Bra Miljöval Glasputs 16 liter -

Såpa "Specialsåpa grön" 45 liter Bra Miljöval Sanitetsrent 60 liter Bra Miljöval Maskindiskmedel 170 kilo Bra Miljöval Tvättmedel "Fin i vit" 117 kg Bra Miljöval Golvvax "Trend" 10 kg Bra Miljöval Impregneringsvätska "Trend" 60 kg Bra Miljöval

Toalettpapper 10 752 rullar (1,7 ton) Tillverkat av 100 % returpapper Övrigt papper:

Mini-Tork och M-tork

2 832 rullar Bra Miljöval, klass B Polyetenpåsar 27 000 st

Plastsäckar av polystyren 5 800 st Sanitetspåsar av polyeten 2 000 st

Flytande tvål "Pri" 225 liter Bra Miljöval Plastbägare 20 000 (utgått)

Pappersbägare 15 000 Nedbrytbara Nyckeltal:

22,4 rullar toalettpapper/anställd och år. 73 plast- och pappersbägare/anställd och år. 0,4 l liter tvål/anställd och år.

För att minska miljöbelastningen har plastmuggar ersatts med pappmuggar på toaletterna. Plastpåsar som köps in är tillverkade av polyeten eller polypropen.

För att minska kemikalieanvändningen har man för golvstädning gått över till

miljömärkta medel av märket "Trend". För rengöring används en miljötrasa som fuktas med vatten och ej kräver tillsats av rengöringsmedel.

Plastpåsar/säckar, hårdplastförpackningar och muggar slängs till grovavfallet. I framtiden kommer hårdplastförpackningarna att sorteras ut.

Styrkor

* En relativt liten mängd kemikalier används för städning. Rengöringsmedlen är till övervägande del miljömärkta.

* Plastmuggar har bytts ut mot pappersmuggar. Svagheter/möjligheter till förbättring

* Hårdplastförpackningarna bör återvinnas (källsortering med hårdplastfraktion har startat den 1 januari 1998).

* Kontinuerligt bevaka nya rengöringsprodukter som är miljöanpassade.