Vägledning-Mänsklighet

Sättet att tala om sin egen strategi stärkte deltagarnas tro på hälsoexpertens förmåga att förena svenskarna. Hur Folkhälsomyndigheten förmedlade risk var därför en viktig del för att de skulle uppfattas som legitima. Detta beskrivs av undertemat Självförtroende, som innebär att

deltagarna ansåg att en legitimerande aspekt av Folkhälsomyndighetens förmedlan av risk var att de uttryckte ett självförtroende i sitt eget kunnande och handlande. Temat Självförtroendet har också en tydlig koppling till den mänskliga dimensionen, då deltagarna ofta beskrev Folkhälsomyndigheten besitta mänskliga kvalitéer i form av att ”stå för sin sak”.

Jag håller med dig i allt. De har verkligen stått på sig i det de sagt, och det känns också betryggande eftersom då säger det någonting och kanske får kritik för det och då väjer dem inte för det utan dem säger en sak och sen har de stått för det känns det som och anpassat sig.

- Kvinna 2, fokusgrupp 1

Asså jag tycker ändå att de har skött det bra. Och såsom jag förstår det så har de även svarat på den utländska kritiken och förklarat sig och sagt att ”vi kan inte stänga ner hela samhället för då…” att de har tänkt på andra aspekter än smittan, att, typ ekonomin och sånt också. Så jag tycker ändå att dem har skött sig bra och står för sin sak.

/…/

Asså jag tycker ju att de har tacklat det bra, som jag var inne på tidigare, och att de verkligen står för sin sak. De är medvetna om att de gör det annorlunda än andra länder, men sen så verkar det ändå som att… de vet vad de gör och de tror på det här.

- (Kvinna 3, fokusgrupp 1)

Undertemat Självförtroende kan kopplas till den moraliska dynamiken genom kausal legitimitet. Kausal legitimitet handlar typiskt om en bedömning av vad organisationen har lyckats med. Att Folkhälsomyndigheten därför kommunicerat att de är säkra i de beslut de har tagit gav också publikerna en känsla av att de har agerat rätt. Nyckelordet här är “en känsla” – det handlar således inte om ett objektivt korrekt eller inkorrekt agerande, utan en subjektiv uppfattning att Folkhälsomyndighetens utvärdering varit konsekvent. Detta tema var det enda tillhörande den kausala legitimiteten, eftersom publikerna ansåg att coronavirusutbrottet är en komplex situation där man ännu inte kan avgöra vad som är rätt och fel. Detta gjorde även att de andra legitimitetstyperna som hör till den moraliska dynamiken blir viktigare, vilket som tydligast ses inom legitimitet genom procedurer där vikten lades vid att de kommunicerade kontinuerligt snarare än vad de kommunicerade. Vidare kan den mänskliga aspekten av temat Självförtroende

kan kopplas till den dispositionella legitimitetstypen, där självförtroende var ett av de mänskliga attribut som Folkhälsomyndigheten ansågs besitta.

6.2.9. Vägledning-Informationskälla-Mänsklighet

Deltagarna ansåg också att myndigheten i sin förmedling av risk bör representeras av en enskild individ. Detta undertema, som var väldigt explicit framträdande i det empiriska materialet, kallar vi för Representant. Det här undertemat är det som är mest sammanlänkat med de övriga, eftersom den innehåller aspekter av alla dimensioner. Deltagarna såg Folkhälsomyndighetens och representantens roller i förmedling av risk som sammankopplade i covid-19-pandemin, men trots allt olika. Övergripande handlar undertemat Representant om tydlighet för publiker i Folkhälsomyndighetens förmedling av risk – tydlighet som vägledare, som informationskälla och för mänskliga attribut. Deltagarna menar att Folkhälsomyndigheten genom en representant blir mindre abstrakt, och att budskap därigenom blir lättare att ta till sig.

...att prata om en myndighet blir så abstrakt, men då att liksom kunna vända liksom alla frågor och försöka hitta svar hos en person blir då väldigt mycket lättare. Och då även att kunna sätta skuld då också. Som det har blivit för många. Men det är liksom… jag tror att det blir väldigt mycket lättare för många att ta till sig den här informationen än om det bara liksom är typ… en organisation eller liksom styrelse som skulle säga någonting.

- Kvinna 9, fokusgrupp 3

Samma här, jag tycker han är rätt förtroendeingivande och så här håller lugnet där också och blir på nått sätt ansiktet utåt för myndigheten och det tror jag är viktigt att ha nån som man kanske känner igen så att det inte alltid är olika människor för då vet man knappt vem, vilken personen är och vad den har för roll utan nu blir det att han, att det är han man får lyssna på lite grann.

- Kvinna 4, fokusgrupp 1

Anders Tegnell gör Folkhälsomyndigheten tydligare och mer lättbegriplig, vilket därför kan kopplas till legitimitetstypen lättbegriplighet inom den kognitiva dynamiken. Denna lättbegriplighet utgör också det utbyte som sker mellan Folkhälsomyndigheten och unga vuxna: Tegnell ger publikerna en tydlighet i Folkhälsomyndighetens förmedling av risk, medan publikerna i utbyte ger Folkhälsomyndigheten sin tillit. Därför kan temat Representant också

kopplas till legitimitet genom utbyte, vilket tillhör den pragmatiska dynamiken och alltså grundas i publikernas egenintresse.

Genom uppfattningen att representanten, till skillnad från Folkhälsomyndigheten i stort, skulle agera språkrör och informera publikerna synliggörs kopplingen mellan Representant och dimensionen Informationskälla – representanten förväntas helt enkelt att informera publikerna för hela expertmyndighetens räkning.

Amen han blir ju lite liksom… Kommunikationen mellan befolkningen och myndigheten.

- Kvinna 3, fokusgrupp 1

Jag tycker dem går in lite i varandra. Men sen kanske, om han har blivit en mer kommunikativ roll så kan det ju vara så att Folkhälsomyndigheten har rollen att forska på saker och kolla statistik, det kanske inte är han som sitter och gör det personligen då.

- Kvinna 2, fokusgrupp 1

Anders Tegnell blir därigenom en del av Folkhälsomyndighetens procedurer, och kan således kopplas till legitimitet genom procedurer. Denna legitimitetstyp ligger under den moraliska dynamiken, vilket visar på att deltagarna ansåg att det är korrekt av Folkhälsomyndigheten att använda sig av en representant för att förmedla Folkhälsomyndighetens budskap.

Samtidigt kopplas undertemat Representant också till dimensionen Vägledning, genom att deltagarna ansåg att representanten har en ledande och framträdande roll i förmedling av risk som gjorde att deltagarna ville lyssna till och vägledas av individen. Representanten för Folkhälsomyndigheten i covid-19-pandemin uppfattas primärt vara statsepidemiolog Anders Tegnell.

Och att jag tror att… alla människor kan känna… jag tror du var lite inne på det, men en ökad trygghet i att… men vi… men vi har en att fråga.

- Kvinna 11, fokusgrupp 3

...han [Tegnell] blir den, blir nån slags, amen den man går till och litar på hans ord liksom. Det kan vara svårt att lita på just Folkhälsomyndigheten, deras ord, men man

vet att han pratar för Folkhälsomyndigheten och att han då blir den informativa källan liksom på det sättet.

- Kvinna 2, fokusgrupp 1

Deltagarna beskriver Anders Tegnell som ”ansiktet utåt” för myndigheten under coronavirusutbrottet. Tegnell kan därför ses som Folkhälsomyndighetens access point – deras representant som tillgängliggör ett abstrakt expertsystem som en folkhälsomyndighet till allmänheten (Giddens 1990). Access points är viktiga för tilliten till expertsystemen, och i kontexten av covid-19-pandemin i Sverige verkar alltså Tegnell vara en viktig aspekt i förmedlingen av risk som konstituerar Folkhälsomyndighetens legitimitet.

Representant kopplas till sist även till dimensionen Mänsklighet, genom att Anders Tegnells specifika personattribut spelade en symbolisk roll för hur deltagarna attribuerade mänsklighet till Folkhälsomyndigheten. Deltagarna ansåg det vara viktigt vid förmedlingen av risk att Tegnell kändes relaterbar, men samtidigt framstod som en extraordinär person som arbetar outtröttligt. Det upplevdes viktigt att han inte framstod som någon “kostymnisse” som var oberörd av situationen, utan istället synligt medtagen och ledigt klädd. En hjälte av folket, helt enkelt.

Han [Tegnell] är inte bara en annan kon… en ny kostymnisse liksom.

- Kvinna 6, fokusgrupp 1

Han [Tegnell] hade en bekymrad uppsyn. Han såg ut som att han liksom ”Näej, det här det är inge kul.” Han såg väldigt allvarlig ut och liksom berörd på en personlig nivå. Hans hår liksom ba /.../ Såg ut som att han har jobbat liksom och det är jobbigt.

- Kvinna 1, fokusgrupp 1

A: Har ni sett, det har varit en insamling på Facebook med att man ska samla in pengar så att Tegnell ska få fyra dagars spa på…

B: Men gud *skratt* det har jag inte sett.

A: …när det här är över ska han på semester, och då jävlar ska han få typ så här en hel typ spa-weekend med liksom all inclusive liksom.

B: Det har han förtjänat.

Uppfattningen av Tegnell som en slags vardagshjälte kan tydligast kopplas till den personliga legitimiteten. Tegnell som en vardagshjälte utgjorde alltså tillsammans med hans goda

intentioner och ärlighet den karisma som Tegnell ansågs besitta av unga vuxna. Eftersom den personliga legitimiteten tillhör den moraliska dynamiken så är dessa kvalitéer även något som unga vuxna ansåg att Folkhälsomyndighetens representant bör besitta, för att bidra till

Folkhälsomyndighetens legitimitet.

Sammanfattningsvis har vi identifierat ett antal teman kring de legitimerande aspekterna av Folkhälsomyndighetens förmedling av risk i denna kris. Dessa relaterar till på vilka premisser de uppfattas vara en legitim expert, samt vilka aspekter av deras förmedling av risk som är viktiga för att de ska uppfattas som legitima. Temana relaterar i hög grad till varandra, inte minst de huvud- och underteman som utgjorde aspekter av Folkhälsomyndighetens

riskförmedling. I nästa avsnitt kommer vi diskutera hur vårt resultat svarar på våra frågeställningar samt vilka vetenskapliga och samhälleliga implikationer resultatet bidrar med.