4.3.1 Inledning
I IL förekommer begreppet väsentlig i olika paragrafer. Begreppet kan användas som en vägledning vid tolkningen av begreppet väsentligt inflytande, vid bedömningen av om det föreligger en intressegemenskap enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna. Nedan kommer en redogörelse att genomföras för att beskriva begreppets innebörd i skatterätten.
4.3.2 2 kap. 8 § IL
I 2 kap. 8 § IL anges att för ett småhus ska anses utgöra en privatbostad ska den till väsent- lig del användas eller vara avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till denne. Paragrafen reglerar om ett småhus skattemässigt ska anses som en privatbostad.102 I para-
grafen stadgas begreppet väsentlig del och enligt förarbeten anges att väsentlig innebär minst 40 procent.103 I doktrin har det uttryckts att samma andel bör kunna användas vid
tolkningen av väsentligt inflytande Det uttrycks inga ytterligare motiveringar till varför detta anses möjligt.104
4.3.3 3 kap. 7 § IL
När det ska avgöras om en fysisk person är obegränsat skattskyldig finns det ett rekvisit om väsentlig anknytning. En person anses ha väsentlig anknytning exempelvis ”om han är eko- nomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här”105. Den frågan som uppkommer är när en
person anses ha ett väsentligt inflytande för att omfattas av bestämmelsen. I förarbetena framgår det att rena kapitalplaceringar inte ska tillmätas någon större betydelse vid bedöm- ningen.106 Det nämns även att om en person har ett aktivt ekonomiskt engagemang i ett bo-
lag anses personen ha ett väsentligt inflytande. I förarbetena ges exempel på när en person innehar större fordringar som ger visst inflytande eller möjlighet att påverka beslut i bola-
102 2 kap. 8 § 1 st. IL.
103 Prop. 1990/91:54 s. 192 och prop. 1999/2000:2 del 1 s. 504-505.
104 Melbi, Ingrid, Slopad kapitalvinstbeskattning, Svensk skattetidning, 2003, s. 251. 105 3 kap. 7 § IL.
get. Personer som har ett innehav av aktier, via en juridisk person eller på annat sätt omfat- tas av regleringen.107
4.3.4 56 kap. 6 § 2 st. IL
I 56 kap. 6 § 2 st. IL framgår vem som är en företagsledare i ett fåmansföretag eller få- manshandelsbolag. En företagsledare är en person som genom eget eller närståendes inne- hav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. I paragra- fen finns även ett tillägg som säger att en företagsledare är ”den som har den faktiska be- stämmande rätten över en viss verksamhet och själständigt kan förfoga över dess resul- tat”108.
I Skatteverkets allmänna råd uttalas att om ett företag ägs av flera personer och dessa har i stort sett samma ägarintresse och inflytande i företaget, kan varje person, var för sig, anses som företagsledare. Om ägarkretsen däremot är stor och det kan göras sannolikt att ingen delägare har ett större inflytande än någon av de övriga ägarna, bör ingen av ägarna anses som företagsledare.109
4.3.5 Praxis
För att bringa ytterligare klarhet i när väsentligt inflytande kan uppstå, kommer nedan prax- is som behandlar en fysisk persons väsentliga inflytande i näringsverksamhet att presente- ras.
RÅ 2001 not. 1
Målet behandlade frågan om A skulle anses ha en väsentlig anknytning till Sverige i det fall A flyttande utomlands. A hade aktier i tre olika bolag, i X AB ett aktieinnehav på 15,5 pro- cent, i Y AB 24,3 procent och i Z AB ett aktieinnehav på 25 procent. Övriga aktier ägdes till stor del av tre kompanjoner. Alla bolag var moderbolag i var sin koncern med några dotterbolag. A är företagsledare och anställd i ett av dotterbolagen till Y AB. Innan flytten utomlands skulle A avsluta sin anställning i dotterbolaget. A var även styrelseledamot i ett antal svenska bolag
107 Prop. 1984/85:175 s. 14.
108 56 kap. 6 § 2 st. IL.
SRN ansåg att A var ekonomiskt engagerad i Sverige på grund av att aktieinnehaven i de tre moderbolagen i en koncern. Nämnden ansåg att A hade en väsentlig anknytning till Sveri- ge. HFD fastställde SRN:s förhandsbesked.
RÅ 2004 not. 215
I målet skulle det avgöras om A och hans sambo var ekonomiskt engagerade i Sverige ge- nom att äga tillgångar som direkt eller indirekt ger A ett väsenligt inflytande och han där- med anses ha väsentlig anknytning till Sverige och anses obegränsat skattskyldig.
A och sambon äger 10,24 procent respektive 2,56 procent av andelarna och röstantalet i X AB som är ett onoterat riskkapitalbolag. A är styrelseledamot i bolaget men är inte verksam på något annat sätt i bolaget. Av styrelseuppdraget utgår inget styrelsearvode till A. X AB ägs av 25 aktieägare. Fyra av aktieägarna äger tillsammans mer än 50 procent av rösterna i bolaget, vilket per definition bör anses som fåmansföretag. A eller sambon är inte närstå- ende till någon annan delägare. Bland övriga aktieägare finns det närstående som tillsam- mans äger 35,9 procent av aktierna. Två aktieägare äger mer än 10 procent (14,2 och 11,4) och två andra aktieägare äger mer än fem procent (7,1 och 6,5). Övriga aktieägare äger runt 1 procent eller mindre i X AB.
SRN anförde att ägarfördelningen i X AB visar att fyra aktieägare tillsammans eller i olika konstellationer kan dominera bolaget, däribland A och hans sambo. På grund av detta anser
SRN att A får inflytande i bolaget genom det aktieinnehav som A och sambon represente- rar och anser att A har ett väsentligt inflytande i bolaget oavsett om A ingår i en styrelse el- ler inte. HFD fastställde SRN:s förhandsbesked.
RÅ 2006 ref. 67
Omständigheterna i fallet var att makarna L. F. och M. F. bodde i Sverige och var svenska medborgare men skulle flytta utomlands och efter utflyttningen så kommer de endast att inneha aktier i bolag. L. F. ställde frågan till SRN om de anses ha ett väsentligt inflytande i bolaget och därmed anses ha väsentlig anknytning till Sverige.
L. F. äger tillsammans med tre andra personer 25 procent vardera av aktierna i X AB. X AB äger X BV, dessa båda bolag äger aktier i Y AB. Alla delägare i X AB är styrelseleda- möter i X AB och Y AB, förutom L. F. som bara är styrelseledamot i X AB.
X AB har ett, direkt och indirekt, innehav av 15 procent av aktierna och 37,5 procent av rösterna i Y AB. X AB har bildat tre pensionsstiftelser som äger aktier i Y AB om samman- lagt 5,5 procent av andelarna och 2,7 procent av rösterna. I en av stiftelserna är L. F. både destinatär och styrelseledamot. De båda makarna, L. F. och M. F., äger aktier genom bolag och M. F. privat sammantaget en mindre aktiepost i Y AB.
SRN ansåg att genom ägarförhållandena i X AB anses L. F. ha ett väsentligt inflytande i Y AB. Bedömningen blir densamma oavsett om L. F. är en styrelseledamot eller inte. X AB har genom direkt och indirekt aktieinnehav ett väsentligt inflytande i Y AB. L.F. kan till- sammans med övriga delägare i X AB få inflytande som kan utövas på Y AB:s verksamhet vilket får anses ge honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. På grund av den
ekonomiska gemenskap som gäller mellan makar anser SRN att även M.F. har ett väsentligt inflytande. HFD fastställde SRN:s förhandsbesked.