5.1.1 Personerna som omfattas
Att ett företag har ett väsentligt inflytande över ett annat företag är ett alternativt rekvisit för att omfattas av intressegemenskap. Det innebär att om ett långivande företag har ett vä- sentligt inflytande i ett låntagande företag ingår dessa i en intressegemenskap. Detsamma gäller om en eller flera fysiska eller juridiska personer innehar ett väsentligt inflytande över det långivande och det låntagande bolaget. De fysiska personerna ingår dock inte i intresse- gemenskapen, utan endast juridiska personer. Ett väsentligt inflytande kan uppstå dels ge- nom innehav av direkt eller indirekt innehav av ägarandelar eller på annat sätt.
5.1.2 Ägarandel
Enligt förarbetena till ränteavdragsbegränsningsreglerna kan ett väsentligt inflytande upp- nås genom en ägarandel strax under 50 procent. Skatteverket har i sitt ställningstagande gjort bedömningen att det inte går att säga exakt när ett väsentligt inflytande föreligger en- ligt ränteavdragsbegränsningsreglerna. Verket är dock av uppfattningen att en ägarandel om 40 procent eller mer gör att väsentligt inflytande presumeras. Skatteverket anför även att om ägarandelen understiger 40 procent kan andra faktorer medföra att ett väsentligt infly- tande ändå uppstår. Sådana faktorer är exempelvis delägares inbördes relationer, genom av- tal och faktiskt agerande.
Detta ligger i linje med ett förhandsbesked SRN nyligen har avgjort där flera långivande fö- retag har ansetts ingå i en intressegemenskap med ett låntagande företag på grund av ett vä- sentligt inflytande. Inget av de långivande företagen innehade en ägarandel överstigande sex procent i det låntagande företaget, men ett väsentligt inflytande ansågs ändå uppstå på an- nat sätt.
I doktrin har, avseende reglerna i 49 a kap. 5 § IL, anförts att en ägarandel under 40 pro- cent kan leda till väsentligt inflytande om delägaren är aktiv i företaget. Här diskuteras fy- siska personers väsentliga inflytande. Det är även aktuellt i fastställandet av en intressege- menskap enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna, då företag som ägs av en eller flera fysis- ka personer kan ingå i en intressegemenskap om den eller de fysiska personerna har ett vä- sentligt inflytande i företagen.
HFD har i ett antal mål, bedömt huruvida ägarandelar kan göra att ett väsentligt inflytande uppstår. I praxis som behandlar 3 kap. 7 § IL har delägare med ägarandelar betydligt under 40 procent ansetts ha ett väsentligt inflytande. I ett av målen har en ägarandel om 12,8 pro- cent ansetts medföra att ett väsentligt inflytande förelåg. I de fallen förekom även andra faktorer som på annat sätt kan anses ha bidragit till bedömningen av att det förelåg ett vä- sentligt inflytande.
I RÅ 2001 not. 1 hade en ägare andelar i tre olika bolag med ett innehav mellan 15,5-25 procent och ansågs ha ett väsentligt inflytande i bolagen. Det framgår inte av målet att den fysiska personen har inflytande på något annat sätt än genom ägarandelen. Författarna gör bedömningen att en fysisk eller juridisk person inte kan anses ha ett väsentligt inflytande genom endast en ägarandel på 25 procent eller lägre enligt 24 kap. 10 a § 1 st. 1 p. IL. I fö- rarbetena till IL framgår att kvantifieringen av uttrycket väsentlig är 40 procent. Ett väsent- ligt inflytande bör därför inte kunna föreligga med en ägarandel under 40 procent i ett bo- lag enbart på denna grund. Författarna anser precis som Skatteverket och HFD i vissa fall, att en låg ägarandel måste kombineras med andra faktorer för att ett väsentligt inflytande ska uppstå. Vidare anser författarna att en ägarandel över huvud taget inte kan ge ett vä- sentligt inflytande i de fall delägaren inte har något som helst inflytande i bolaget i övrigt. Det bör dock normalt vara ovanligt att en stor ägarandel inte är förenat med väsentligt in- flytande.
5.1.3 På annat sätt
Det kan föreligga ett väsentligt inflytande på annat sätt än genom ägarandel. SRN har be- dömt när ett företag anses ha ett väsentligt inflytande på annat sätt. Förhandsbeskedet visar att ett företag som har en liten ägarandel i ett annat företag kan omfattas av begreppet in- tressegemenskap, om det finns ett avtal som ger ägaren eller ägarna ett väsentligt inflytande i ett annat företag.
I förhandsbeskedet anges att ett företag ägs av en fond. Fonden lånar även ut pengar till fö- retaget för ett bolagsförvärv. Eftersom fonden inte är en juridisk person eller kan äga till- gångar eller skulder, anser SRN att det är investerarna i fonden som är de egentliga ägarna och långivarna. Mellan investerarna i fonden finns ett avtal som stadgar hur fonden ska in- vestera och att investerarna genom samverkan kan avsätta den som ansvarar för verksam- heten i fonden. De kan också genom samverkan, genomföra ändringar i nämnda avtal samt upplösa det. Dessa villkor ansågs ge investerarna ett väsentligt inflytande i företaget. Det är
oklart hur en bedömning skulle göras om endast ett av dessa villkor skulle stadgas i avtalet. Författarna anser i likhet med SRN att alla de tre faktorerna rörande investerarnas påverkan skulle kunna medföra att det förelåg ett väsentligt inflytande på annat sätt, på grund av att alla tre faktorer påverkar styrningen av verksamheten. Eftersom det endast är juridiska per- soner som kan ingå i en intressegemenskap enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna, var det endast investerare som var juridiska personer som bedömdes ingå i intressegemenska- pen.
Fonden som inte är en juridisk person kan inte ingå i en intressegemenskap enligt lagstift- ningen. Enligt SRN har lagstiftningen syftet att täcka den i målet valda samarbetsformen. Författarna tycker det är ett rimligt antagande SRN gör i sin bedömning. Lagstiftaren har tidigare vidgat ränteavdragsbegränsningsreglerna för att täcka in fler situationer där ränte- avdrag används för att uppnå skattemässiga fördelar. Det framgår dock inte, varken av lag- stiftningen eller av dess förarbeten att den ska täcka den behandlade situationen. Det är omöjligt för lagstiftaren att förutse alla tänkbara kringgåenden av reglerna. Det uttrycks också i förarbetena att det är domstolens uppgift att tolka reglerna. Det vore dock fördelak- tigt om lagstiftaren genomförde förändringar i reglerna för att de ska omfatta även dessa si- tuationer då det skulle öka förutsebarheten vid tillämpningen av reglerna.
En annan intressant aspekt är att SRN gör bedömningen att de indirekt ägande företagen har ett väsentligt inflytande genom en kombination av faktisk och möjlig samverkan. För- fattarna är av uppfattningen att det åtminstone bör förekomma någon form av samverkan för att ett väsentligt inflytande ska uppstå. Att väsentligt inflytande skulle uppstå enbart ge- nom möjligheten till samverkan förefaller utgöra en vidare tolkning av begreppet än vad som avses. Det framförs även i förarbeten till andra lagrum i IL, att samverkan kan leda till att ett väsentligt inflytande föreligger, vilket SRN också refererar till.
Det ska tilläggas att i nämnda förhandsbesked var tre av sju ledamöter skiljaktiga, på grund av att bedömningen aktualiserade flera omfattande utrednings- och bevisfrågor. Tidigare har flera förhandsbesked undanröjts av HFD på samma grunder. Förhandsbeskedet har na- turligtvis samma värde som övriga fastställda förhandsbesked, men författarna tycker att det finns risk att även detta förhandsbesked kommer undanröjas på samma grunder som tidigare, då det är överklagat av både Skatteverket och de sökande.
Om HFD skulle besluta att döma SRN:s förhandsbesked skulle det medföra att tolkningen av hur väsentligt inflytande uppstår blir något tydligare än idag. Det skulle bidra till en ökad
förutsebarhet vid tillämpningen av 24 kap. 10 a § IL. I det fall HFD undanröjer även detta förhandsbesked skulle det leda till att oförutsebarheten vid tillämpningen av väsentligt in- flytande kvarstår. Författarna anser att en prejudicerande dom är mycket önskvärt för att företag lättare ska kunna bedöma när de ingår i en intressegemenskap.
I andra paragrafer i IL som reglerar väsentligt inflytande har bedömningar gjorts om vä- sentligt inflytande föreligger på annat sätt än genom ägarandel. I RÅ 2004 ref. 80 har det framkommit att en delägare som hade rätt att utse majoriteten av styrelseledamöterna i ett företag ansågs ha ett väsentligt inflytande, trots att delägaren inte hade en majoritet av an- delarna. Det här målet avgjordes före ränteavdragsbegränsningarnas tillkomst. Författarna gör dock bedömningen att moderbolag som har rätt att tillsätta majoriteten av styrelsele- damöterna i ett dotterbolag, trots en ägarandel under 50 procent, bör anses ha ett väsentligt inflytande i ett dotterbolag och således ingå i intressegemenskap med detta enligt 24 kap. 10 a 1 st. 1 p. IL.
I RÅ 2004 not. 215 och RÅ 2006 ref. 67 har delägares närståendes inflytande i företaget be- aktats vid bedömningen av om det föreligger ett väsentligt inflytande. Enligt ränteavdrags- begränsningsreglerna kan en fysisk person äga ett bolag och på detta sätt medföra att en in- tressegemenskap uppstår mellan bolaget och dess dotterbolag. Detsamma bör gälla när när- stående fysiska personer, tillsammans äger ett bolag. Båda de närståendes inflytande bör då beaktas vid bedömningen. Två företag bör också kunna anses ingå i en intressegemenskap om de ägs av varsin person och dessa är närstående till varandra, förutsatt att de har ett vä- sentligt inflytande i respektive bolag.
Vid bedömningen av RÅ 2004 not. 215 anses även att delägare som är fysiska personer kan samverka med andra varandra och på så sätt få ett väsentligt inflytande i ett företag. Förfat- tarna anser att även denna tolkning ryms inom ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämp- ningsområde. En liknande ståndpunkt har intagits av SRN:s när det gäller företags samver- kan.
Sammanfattningsvis kan sägas att även en liten ägarandel kan leda till ett väsentligt infly- tande på annat sätt. I SRN:s förhandsbesked hade investerarna en andel på max sex pro- cent och ansågs inneha ett väsentligt inflytande genom samverkan. Det framgick inte hur stor andel den med lägst innehav hade. Detta kan enligt författarna innebära att om en del- ägare äger så lite som en procent av ett företag, kan väsentligt inflytande ändå föreligga om
delägaren kan påverka verksamheten i tillräckligt omfattning, själv eller genom samverkan med andra delägare.
Det finns en stor mängd situationer som skulle kunna omfattas om de leder till att det ska- pas ett inflytande. Författarna anser exempelvis att vetorätt, en möjlighet att ändra ett styr- dokument eller inneha ett stort antal röster är faktorer som skulle kunna bidra till att ett vä- sentligt inflytande föreligger på annat sätt, än genom ägarandel, i ett företag. Det går inte att skapa en specifik lista på vilka omständigheter som bidrar till att det föreligger ett väsentligt inflytande på annat sätt. Författarna anser att en mängd avtalsvillkor eller faktiska handlan- de kan, enskilt eller tillsammans, kan medföra att det föreligger ett väsentligt inflytande på annat sätt. Bedömningen av om ett väsentligt inflytande föreligger får anses utgå ifrån vil- ken påverkan avtalsvillkoren eller handlandet har på ett företags verksamhet.