7. SAMARBETSAVTAL
7.3 A VTAL OM VÅRDNAD , BOENDE OCH UMGÄNGE
Vid en separation kommer många föräldrar fram till en lösning tillsammans med barnet kring var barnet skall bo, hur barnets vårdnad och dess umgänge med föräldrarna skall se ut utan att blanda in utomstående. Är föräldrarna överens, men ändå vill ha ett juridiskt bindande avtal, (se bilaga 2 för exempel på sådana avtal) behöver de inte vända sig till tingsrätten för att få avtalet godkänt. Numera kan föräldrarna i enlighet med föräldrabalken, 6 kap. paragraferna 6, 14 a, 15 a och 17 a, istället vända sig till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört för att avtala om vårdnad, boende och umgänge.121
Under år 2003 tecknades totalt närmare 4400 avtal, varav cirka 1700 gällde vårdnad, 1400 umgänge och 1200 boendet.122
Att föräldrar kan träffa avtal om vårdnaden är en nyhet jämfört med tidigare som infördes i samband med de omfattande ändringarna i 6 kap. FB. Föräldrarna kunde visserligen på ett enkelt sätt redan före 1998 års reform få gemensam vårdnad om sitt barn genom en registrering hos skattemyndigheten efter en gemensam anmälan. Om det inte var en gemensam vilja var de dock tvungna att väcka talan vid tingsrätten.
Att föräldrar också kan träffa avtal om både umgänget och boendet är i och för sig inte någon nyhet. Redan före reformen var det vanligt med sådana avtal. Nyheten är att avtalen numera, om socialtjänsten godkänner det, blir gällande och verkställbara.
Möjligheten för föräldrar att lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge genom avtal som godkänts av socialnämnden har funnits i Finland sedan år 1984. Förfarand-et har därför i Sverige kommit att kallas den finländska modellen.123
Möjligheten att kunna reglera frågor om vårdnad, boende och umgänge genom ett avtal kan användas vid ett flertal fall. Föräldrarna kan träffa avtal för att; ändra ett förhållande som gäller direkt på grund av lag124 eller om detta tidigare inte varit formellt reglerat,125 ändra ett förhållande som gäller genom registrering hos
120 Se om det sagda Rejmer, A, Vårdnadstvister s. 106f
121 Hobohm, S, Barnets rätt s. 36
122 Socialstyrelsen, socialtjänst 2004:6 s. 14
123 Se om det sagda Wickström, A, 1998 års vårdnadsreform och socialtjänsten s. 29f
124 Blir endast aktuellt vid vårdnad.
125 Blir endast aktuellt vid boende och umgänge.
skattemyndigheten,126 ändra ett tidigare godkänt avtal samt ändra ett tidigare domstolsavgörande om vårdnaden, boendet eller umgänget.127
Ett privat avtal mellan föräldrarna är inte juridiskt giltigt och kan inte läggas till grund för verkställighet dvs. genomföras tvångsmässigt. Därför finns det vissa formkrav för dessa avtal. För att ett avtal mellan föräldrarna skall gälla krävs att det är; skriftligt, undertecknat av båda föräldrarna och godkänt av socialnämnden.128 Socialnämnden skall bara godkänna avtalet om det är förenligt med barnets bästa.129 Har socialnämnd godkänt ett avtal kan det verkställas på samma sätt som ett
domstolsavgörande, enligt 21 kap. 1 § 2 st. FB.
Om socialnämnd anser att ett avtal inte är förenligt med barnets bästa skall det inte godkännas och ett sådant beslut är inte överklagbart. Socialnämnden kan inte själva ändra ett avtals innehåll men de kan föreslå föräldrarna att de ändrar avtalet så att det bättre svarar mot barnets bästa. Om föräldrarna inte beaktar nämndens förslag eller annars inte kan nå en överenskommelse är det domstols sak att slita tvisten.130 Socialnämnd skall, som sagt ovan, godkänna ett avtal om det är till barnets bästa.
Barnets bästa tolkas normalt som att vårdnaden skall vara gemensam. Det anses också, med stöd av 6 kap. 2 a § FB, viktigt att barnets boende och umgänge utformas så att barnet får en nära och god kontakt med bägge föräldrarna.131 Undantag kan göras för det fallet att en av föräldrarna har utsatt barnet eller den andre föräldern för övergrepp eller om det finns risk för det.132
Den stora tilltron till avtalen förklaras av att de förväntas bli den logiska avslutningen av samarbetsavtalen.133
Ett avtal om vårdnad, boende och umgänge kan ges en tidsbegränsad giltighet, t.ex.
om föräldrarna vill pröva hur en överenskommelse fungerar. Umgänge lämpar sig bättre för ett tidsbegränsat avtal än vårdnad och boende.134 En nackdel med avtal som sträcker sig över en kortare tid är att det inte skapar trygghet och att omställnings-problem kan uppkomma vid framtida ändringar.135 Detta måste vägas in innan samtalsledaren och socialnämnden godtar ett avtal. Har föräldrarna ingått ett icke tidsbegränsat avtal som godkänts av socialnämnden finns det inte något hinder mot att parterna träffar ett nytt avtal med ett annat innehåll. För att detta skall bli giltigt och verkställbart krävs dock, som innan, att nämnden godkänner det. Vägrar en förälder att gå med på några ändringar har den andra föräldern rätt att få de avtalsreglerade frågorna bedömda av en domstol.136
126 Blir endast aktuellt vid vårdnad.
127 Wickström, A, 1998 års vårdnadsreform och socialtjänsten s. 33, 57, 73. Se prop. 1997/98:7 s. 87
128 A.a. s. 34
129 Hobohm, S, Barnets rätt s. 36
130 Schiratzki, J, Barnrättens grunder s. 100f
131 A.a. s. 101
132 Detta skall dock inte beröras i denna uppsats.
133 Schiratzki, J, Barnrättens grunder s. 102
134 Prop. 1997/98:7 s. 87
135 Heuman, L, Specialprocess s. 82
136 Prop. 1997/98:7 s. 85
7.3.1 Föräldrars överenskommelser
Det finns givetvis föräldrar som kommer fram till en lösning om hur vårdnaden, boendet och umgänget skall lösas utan att blanda in utomstående. Föräldrar har därmed långtgående möjligheter att disponera över dessa frågor själva och göra egna överenskommelser. Dessa överenskommelser är dock inte juridiskt bindande förrän de blir registrerade hos skattemyndigheten. Ett av de argument som ofta åberopas mot dessa överenskommelser137 i vårdnad, boende och umgängesfrågor är att barnets bästa kräver att en oberoende bedömning görs. Trots det kan överföring av vårdnad ske genom enbart registrering av föräldrars avtal hos skattemyndigheten. I sådana fall görs det ingen faktisk kontroll av barnets bästa, vilket annars är för handen då föräldrarna inte är överens och vill ha hjälp av myndigheter för att lösa tvisten.138
Föräldrars överenskommelser har tidigare betraktats som ett moment vid bedöm-ningen av barnets bästa i samband med vårdnadsfrågor. Det har motiverats dels med att det är bra för barn med föräldrar som är överens, dels med att föräldrarna
förmodas vara de som bäst känner sina barns behov.139
Under senare år har dock betydelsen av föräldrarnas inställning i vårdnadsfrågan blivit mer motsägelsefull. Å ena sidan anser lagstiftaren det vara viktigt att främja en utveckling som leder till att föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt själva skall kunna komma överens om hur vårdnad och umgängesfrågor skall ordnads.140 Å den andra sidan, har presumtionen om gemensam vårdnad som mest förenligt med barnets bästa förstärkts på så sätt att gemensam vårdnad kan utdömas, trots att en av föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad (6 kap. 5-6 §§ FB).141
137 Dessa överenskommelser kallas även avtal, dock inte avtal i den bemärkelsen som ovan anförts.
138 Schiratzki, J, Vårdnad och vårdnadstvister s. 41
139 Prop. 1981/82:168 s. 34f
140 Prop. 1990/91:8 s. 26
141 A.a. s. 52