Utvärderingen har inte kunnat ta på sig uppgiften att mäta och bedöma Stadsdelsför-nyelsens utfall eller resultat i egentlig mening. Även om saken naturligtvis vore ange-lägen så är, som vi redan berört, möjligheterna att göra det av olika skäl mycket dåli-ga. Däremot har vi ställt ett antal frågor om vad deltagarna själva tycker. Drygt 70 procent av deltagarna i Spånga-Tensta tycker att Stadsdelsförnyelsen har varit bra i största allmänhet. Stadsdelsförnyelsen verkar vara en framgång i så måtto.
I figur 3.5 sammanfattas svaren på ett antal frågor om hur deltagarna upplever sig själva ha påverkats av Stadsdelsförnyelsen. Återigen handlar det om index som är lika med 100 om samtliga svarat ”mycket bättre” och noll om samtliga svarat ”mycket sämre” med avseende på hur Stadsdelsförnyelsen påverkat individerna själva. 50 är det aggregerade värdet för ”ingen förändring”.
Har din syn på stadsdelen förändrats - negativt eller positivt - under
tiden som du deltagit i Stadsdelsförnyelsen?
Har Stadsdelsförnyelsen medfört att du diskuterar frågor som rör stadsdelen med andra mer sällan eller oftare än tidigare?
Har Stadsdelsförnyelsen medfört att ditt engagemang för området har blivit mindre
eller större?
Har Stadsdelsförnyelsen medfört att dina kontakter med
boende i området har blivit sämre eller bättre?
0 25 50 75 100
Mean
Figur 3.5 Självbedömda resultat: engagemang, diskussion, kontakter, synsätt (index).
Som framgår är det framförallt med avseende på kontakter, engagemang och diskus-sion som vi kan tala om positiva effekter. Deltagarna upplever att de själva genom att delta i Stadsdelsförnyelsen fått bättre kontakter med boende, att deras eget engage-mang ökat och att de själva diskuterar frågor som rör stadsdelens utveckling oftare.
Detta tycks tala för att arbetsgrupperna fungerar relativt väl som demokratiska fora.
När det däremot gäller de deliberativa idéerna om att samtalen helst ska fungera så att deltagarna omprövar sina föreställningar är det sämre ställt. Den effekten är mar-ginellt över ingen förändring för gruppen som genomsnitt.
3.6.1 Föreningsföreträdarna: nöjdast men får inte mest
I någon mån kan man tycka att detta är alla självklarheter. Deltagandet innebär i själ-va verket att man har kontakter, att man är engagerad och att man diskuterar. Riktig så enkelt visar det sig dock inte vara. Alla kategorier tycker sig nämligen inte bli lika engagerade, lika indragna i diskussioner och få lika mycket kontakter. Sambandsana-lysen visar att föreningsföreträdarna tycks få ut mest av att delta. Föreningsföreträ-darna upplever resultaten med avseende på kontakter i stadsdelen, eget engagemang, diskussion med andra och förändrad syn på stadsdelen mer positivt än privatperso-ner och anställda.115 Av privatpersonerna är det t.ex. 42 procent som inte upplever någon skillnad med avseende på kontakterna i stadsdelen, och ungefär lika många
115 Se Tabell ST 1 i tabellbilaga för bivariata statistiska samband.
som tycker att det har blivit något bättre. Siffrorna är liknande för de anställda. Bland föreningsföreträdarna är det däremot närmare 90 procent som tycker att kontakterna har blivit något eller mycket bättre. I figur 3.6 redovisas index för hur deltagarna bedömt effekterna av Stadsdelsförnyelsen på dem själva. Indexet är av samma typ som ovan.
Dina möjligheter att föra fram dina åsikter till politikerna Ditt inresse för politik i allmänhet Dina möjligheter att utöva inflytande över stadsdelens
utveckling
0 25 50 75 1
Mean
00
Figur 3.6 Självbedömda resultat av inflytande, intresse för politik och möjligheter att föra fram åsikter.
När vi bryter ner analysen och undersöker hur olika kategorier av deltagare har be-dömt Stadsdelsförnyelsens resultat så framträder återigen samma mönster. Det finns säkra och ganska starka samband som visar att föreningsföreträdare upplever att Stadsdelsförnyelsen bl.a. skapat bättre möjligheter att nå politikerna.116 Intrycket att föreningsföreträdare är nöjdare med Stadsdelsförnyelsen i Spånga-Tensta går igen också när vi undersöker hur man beskriver samverkanspraktiken i arbetsgrupperna som sådana. Föreningsföreträdare upplever tjänstemännen mindre styrande och ar-betet som mer fokuserat och målinriktat än andra grupper.117 De upplever sig ha bätt-re möjligheter att föra fram synpunkter och ha ett störbätt-re inflytande över arbetsgrup-pernas förslag.118
Föreningsföreträdarna är som kategori nöjdast med Stadsdelsförnyelsen i en lång rad avseenden. I så måtto förefaller föreningarna vara vinnare. Ser man däremot till stadsdelsnämndens beslut och fördelning av pengar blir bilden en annan. Förvisso finns det en lång rad föreningar som fått anslag för diverse olika insatser. Somliga har dessutom initierat insatser och lyckats få med sig såväl samverkansgrupp, stadsdels-förvaltning som politikerna i nämnden vid flera tillfällen. Det gäller t.ex. Kvinnocent-rum i Spånga-Tensta, Verdandi, Spånga Folkan och Assyriska föreningen. Men i eko-nomiska termer är det inte fråga om några stora vinnare.119 De flesta och de klart största av insatserna drivs av förvaltningen eller med förvaltningen som drivande part.120
116 Se tabell ST 2 i tabellbilaga.
117 Se tabell ST 3 i tabellbilaga.
118 Se tabell ST 4 i tabellbilaga.
119 Även om en förening som Verdandi, med omfattande och allmänt uppskattad barn- och ungdoms-verksamhet i Tensta, erhållit projektbidrag på ungefär en miljon kronor.
120 SDN Spånga-Tensta: Uppföljning av budget 2006. Det enskilt klart största projektet, Kulan, som nämn-des ovan, är frågan om samverkan mellan Spånga Fotbollsklubb, stadsdelsförvaltningen och
Idrottsförvalt-3.6.2 Betydelsen av utländsk bakgrund
Givet vår tolkning av tankarna bakom mobiliseringssatsningar i integrationspolitiken är det naturligtvis viktigt att undersöka hur personer med utländsk bakgrund upple-ver Stadsdelsförnyelsen. När vi undersöker om det finns några signifikanta samband mellan att ha utländsk bakgrund och att uppfatta Stadsdelsförnyelsen på något sär-skilt vis framträder ett intressant mönster. Personer med utländsk bakgrund – d.v.s.
att själv vara eller ha minst någon förälder som är född i utlandet – upplever sig ha sämre möjligheter att framföra synpunkter i arbetsgrupperna.121 I en väsentlig aspekt av den deltagardemokratiska funktionen verkar Stadsdelsförnyelsen med andra ord fungera sämre för personer med utländsk bakgrund än för andra i Spånga-Tensta.122 Det kan finnas en rad skäl till detta, inklusive språkkunskaper och diskriminering, men särskilt förvånande kan man knappast påstå att sambandet är.
Det riktigt intressanta är dock att personer med utländsk bakgrund samtidigt tycker att deras arbetsgrupper faktiskt bidragit till att utveckla stadsdelen, att deras delta-gande har medfört en positiv förändring av deras egen syn på stadsdelen samt att de har blivit mer intresserade av politik i allmänhet i högre grad än andra.123 Deltagare med utländsk bakgrund har m.a.o. svårare att komma till tals i arbetsgrupperna i Spånga-Tensta, samtidigt som de i högre grad än övriga upplever att grupperna bi-drar positivt i några väsentliga avseenden.