Forskningsarbeten inleds vanligen med en litteraturöversikt. I de fallen är syftet att ringa in den huvudsakliga problematiken, väsentliga frågor och kunskap som saknas inom det studerade området, det vill säga ge en översikt över vilken kunskap som finns. Syftet är också att undvika upprepning. Litteraturöversik-ten eller kunskapsöversikLitteraturöversik-ten kan också vara en metod i sig, ett sätt att genom-föra undersökningen på. Det finns två huvudsakliga typer av ”översikter”, den narrativa översikten och den systematiska översikten. Ett syfte med narrativ översikt kan vara att påvisa kunskapsluckor inom ett aktuellt ämnesområde. Systematisk litteraturöversikt syftar ofta till att försöka få en så heltäckande bild som möjligt av var forskningsfronten inom ett område befinner sig. (Forsberg & Wengström, 2008; Hart, 2008).
Vad är skillnader mellan litteraturöversikter, kunskapsöversikter och forsk-ningsöversikter? Enligt Tydén (2001) är en litteraturöversikt en sammanställ-ning med syfte att få med så mycket som möjligt av det som publicerats inom ett bestämt kunskapsfält. Han bedömer inte att materialet i en litteraturöversikt behöver presenteras närmare och inte heller analyseras i sitt sammanhang. Han skiljer även på kunskapsöversikter och forskningsöversikter. Det senare skiljer sig från kunskapsöversikter genom att de uteslutande baseras på forsknings-resultat publicerade i vetenskapliga tidskrifter, konferenser eller rapportserier från forskningsinstitutioner. Alltså baseras den uteslutande på fakta som vilar på vetenskaplig grund. Däremot behöver en kunskapsöversikt inte ha samma avgränsning utan kan innehålla kunskap och fakta som inte har denna veten-skapliga förankring, om den bedöms vara relevant I sammanhanget och av till-räcklig kvalitet. Tydéns (2001) och Denscombes (2006) definitioner av de olika översikterna skiljer sig åt. Denscombe använder termen litteraturöversikt syno-nymt med kunskapsöversikt i motsats till Tydén. Boethius (2001) avser med kunskapsöversikt en sammanställning av aktuella referenser inom ett specifikt forskningsområde och en systematisk analys av innehållet i sammanställningen. Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen/IMS verkar använda kunskapsöversikt synonymt med forskningsöversikt. Enligt Socialstyrelsens definition (maj 2006) är systematiska kunskapsöversikter ett sätt att ställa och väga samman resultaten från ett stort antal vetenskapliga studier för att kunna ge svar på olika frågeställ-ningar, med större säkerhet. Systematiska kunskapsöversikter utmärks just av
att man går systematiskt tillväga vid sökningar efter genomförda vetenskapliga studier. Utmärkande för metoden är också krav på en ingående redovisning för hur arbetet har genomförts. Enligt Socialstyrelsen är det vanligaste syftet med systematiska kunskapsöversikter att påvisa effekter för brukare av olika insatser, åtgärder eller interventioner av olika slag. Översikten kan då ge svar på frågor-na: Vad fungerar respektive fungerar inte? Vad vet vi för lite om? Andra syften kan vara att man vill ha kunskapsunderlag om till exempel brukares subjektiva upplevelser av insatserna och deras värde eller organisatoriska, ekonomiska och kompetensfaktorers betydelse för den/de verksamheter översikten handlar om. En systematisk kunskapsöversikt enligt Tydéns och Socialstyrelsens definitio-ner23 är det som bäst överensstämmer med mitt syfte nämligen att ta reda på vilken nationell och internationell kunskap som finns om barns rätt till delak-tighet och hur den rätten omsätts i praktiken.
Metodkapitlet innehåller en redovisning av hur arbetet med kunskapsöversik-ten genomförts. Kapitlet innehåller följande:
• Sökformulering • Sökstrategier
• Sökord och sökprofiler • Urvalskriterier
• Resultat av urvalsförfarandet – exkluderade artiklar • Databearbetning och presentation av resultatet
23 Systematiska kunskapsöversikter är ett sätt att ställa och väga samman resultaten från ett stort antal vetenskapliga studier, för att med större säkerhet kunna ge svar på olika frågeställ-ningar. Systematiska översikter är resultatet av genomgångar av ett stort antal vetenskapliga studier. Det som är utmärkande för systematiska kunskapsöversikter är: dels den genomgående systematik som kännetecknar sökningarna efter redan genomförda vetenskapliga studier samt kraven på ingående redovisning av hur arbetet med översikten genomförts. www.socialstyrelsen. se/IMS/Definitioner
Sökformulering
Sökning har skett av litteratur om barn och ungdomar både med och utan funktionsnedsättning och om deras delaktighet i möten med aktörer verksam-ma inom samhällsstödet. Fokus har legat på barn med funktionsnedsättningar i samband med att habiliterande aktiviteter planeras, beslutas och genomförs. Kunskapsöversikten omfattar kunskap som berör de didaktiska frågorna fram-för allt vad och hur samt även vilka.
• Med vad avses barns perspektiv på delaktighet i habiliterande aktiviteter i relation till deras vardag och i vilken utsträckning barn är delaktiga.
• Hur symboliserar metoder, aktiviteter och förhållningssätt som visat sig framgångsrika eller hindrande för barns och ungas delaktighet. Ett exempel på ett sådant arbetssätt är individuell planering, bland annat i form av åtgärdsprogram (Asp-Onsjö, 2007). Ett annat exempel på hur är olika kommunikativa väger som används mellan barn och vuxna. Ytterligare metoder kan vara berättande och samtalsmetodik, alternativ kompletterande kommunikationsmetoder (AKK) samt föräldrastöd i bemärkelsen konkret stöd i vardagssituationer för att stödja barnet.
• Vilka. I och med sammanhanget – habiliterande aktiviteter – är det för barnets delaktighet väsentligt vilka aktörer som förekommer i barnets livsvärld. Utöver föräldrarna är det personal som erbjuder, planerar, beslutar och utför insatser och som framför allt finns inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning/specialpedagogik.
Sökstrategier
Sökningen har fokuserats på publikationer och forskning som belyser barnets perspektiv och barnets subjektiva upplevelser av relationer till omgivningen i de olika situationer knutna till habiliterande aktiviteter som barn befinner sig i på grund av sin funktionsnedsättning/ar. I andra hand har vuxnas objektiva iakttagelser tagits med av barns delaktighet enligt det i syftet och sökformule-ringen beskrivna sammanhanget. Vuxnas involvering har enbart refererats till när det har varit relevant för att få fram barnets perspektiv (Cavet & Sloper, 2004). Den bredd på innehåll som forskningsfrågan i sig inrymmer har gjort det svårt att vara koncis i sökterminologin. Exempelvis finns inget vedertaget
samlingsbegrepp varken på svenska eller engelska för”habiliterande aktiviteter”. Sökningen har gällt barn generellt enligt första frågeställningen. Fokus har dock varit på barn med funktionsnedsättningar, vilket framgår av samtliga frågeställ-ningar. Översiktens inriktning har medfört att sökningen har behövt ha en bred ansats, en mångvetenskaplig hållning avseende på discipliner, ämnesområden och verksamhetsfält. Översikten inbegriper ämnesområdena: handikappveten-skap, socialt arbete, vårdvetenhandikappveten-skap, omvårdnad, specialpedagogik, sociologi, medicin, psykologi, statsvetenskap och etnologi. Sökningen har begränsats till åren 1998-2009.