Innan i träffade våra informanter för intervju skickade vi via e-post ut publikationen Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument; en av Skolverket sammanställd skrift över berörda ämnen.73 Inom ämnesplanerna för samhällskunskap i Gy11 hittar vi formuleringar kopplade till undervisningen i sexualitet och relationer bland annat i det centrala innehållet.
Samhällskunskap 1a1, 1b
Centralt innehåll:
Gruppens och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (…)
Samhällskunskap 2
Centralt innehåll:
Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. 74
Vi hade även med oss utskriften till varje intervju, och lät de lärare som inte hunnit titta på publikationen, göra så innan vi ställde vår första fråga. Som framgått i implementeringsavsnittet menar flera av informanterna att formuleringarna är vaga. Detta hindrar dem dock inte från att tolka innehållet, eftersom det också är en del av deras yrkesuppdrag. Så, frågan är alltså: Vad tolkar våra informanter att det ska ta upp i undervisningen rörande sexualitet och relationer?
Flera av svaren rörde den juridiska aspekten av samhällskunskapen. Citaten nedan illustrerar detta.
Förra året var nog första gången totalt som jag jobbade med det lite medvetet och det var i samband med området privatekonomi och privatjuridik, eller vad man nu kallar det. Lite flytande så. Då pratade vi om typ om man flyttar hemifrån vad har man då för skyldigheter? Vad måste man betala för olika saker? Skatter och såhär. Och då kom jag faktiskt också in på de här diskussionerna om man bor tillsammans med någon. Då hade jag värderingsövningar runt hur man tar ansvar i ett förhållande och vem som bör göra vad och vi hade brainstorming kring det här vad letar man efter hos en partner. (Ditte) (…) Men även pratar vi mycket om vad man säger vardagslivet då. Vad händer när man är unga och man vill flytta hemifrån? Man vill flytta ihop. Då kommer man ju också in på lagstiftningen, ska man vara sambo? Vilka är sambo? Sådana saker och även att det finns olika typer av familjer. Att det inte bara är den här mamma, pappa, barn, utan det finns massor av olika konstellationer och det är helt okej. (Bodil)
73 Skolverket/B: 2012-05-22 74 Ibid.
42
Om man utgår ifrån dokumentet här så handlar det ju om att man ska se då att det handlar om de juridiska rättigheterna och vad lagen säger. Hur sexualitet fungerar för olika grupper. Hur man ser på sexualitet utifrån olika gruppers föreställningsvärldar, normer eller regler. Vilken roll sexualiteten har i den kultur som man då tillhör. (Fabian)
Ett annat arbetsområde som några av våra informanter nämnde var temat trafficking.
Jag jobbar alltid med temat trafficking. Där fångar man in väldigt mycket, allt från mänskliga rättigheter till jämställdhet, maktfrågor och det handlar om sex. Det handlar om hur man ser på män och kvinnor. Det blir en syn på sex och rätten till sex, och synen på kroppar, som rätten till sin egen kropp, rätten till andras kroppar, det är till syvende och sist fattiga kvinnor som blir våldtagna av rika män. (Cecilia)
Vi tolkar en del av informanternas svar som resonemang kring termer av hårda och mjuka frågor. Just den juridiska biten kan ses som ett mer stramt och hårt område, medan frågor gällande det en del informanter benämnde som ”livet” kan ses som en mjukare del.
Vi talar om liberalismen, vi talar om riksdagens uppgifter och misstroendevotum och så. Det blir ganska fyrkantigt och då känner jag ibland missar vi livet och då tänker man ’fan, det är ju inte det här man vill göra’. Det andra är viktigt, och jag tycker det är väldigt roligt också, men det finns ju något där emellan och jag är lite rädd att vi ibland missar de lite mjukare frågorna. (Göran)
De mjuka frågorna om livet, känslor och relationer anser inte alla informanter tillhöra periferin, utan vissa väljer till och med att ta avstamp ur just dessa områden.
Jag har ju undervisat en hel del om det tidigare. Jag har undervisat om kärlek, sexualitet och vänskap. Det är en öppen debatt jag försöker skapa, men jag försöker också vara försiktig, man får inte lägga fram det som att de ska ha haft sex. Det är en av de viktigaste principerna, att alla ska ju få känna efter. (Erika)
Det gemensamma i svaren ovan är frågan kring hur stort mått av livet som faktiskt går att integrera i samhällskunskapen. Vissa informanter driver ett resonemang om att det kanske redan innan de nya styrdokumenten kom, har skett en förskjutning inom samhällskunskapen där det hon kallar de mjukare frågorna får större plats.
Jag tycker att trenden de senaste åren har gått från det mer praktiska mot mer kanske samlevnadsbiten. (Ditte)
Så kanske inte riktigt att samhällskunskap har rört sig i den privata sfären, men kanske har samhällskunskapen har ändrats i takt med att det politiska deltagandet har ändrats till
43
viss del. I takt med att samhället har ändrats så ändras ju samhällskunskapen också, om än långsammare. Skillnad mellan det privata och offentliga har kanske suddats ut till viss del, helt fullt ut kan man inte säga så, men absolut till viss del. (Erika)