Genom en diskursanalys kan maktstrukturer och underliggande normer som annars förblir dolda synliggöras och därmed komma upp för diskussion. Detta är en av mina ambitioner med den här uppsatsen, och enligt min undersökning blir det tydligt att ekonomiska premisser ofta finns som ett underliggande ramverk som får fungera som normerande i skolans värld och därmed även när det gäller lärande för hållbar utveckling. För att komma till rätta med detta, så att utbildningen i den svenska grundskolan verkligen verkar för en hållbar utveckling och en bättre miljö, måste denna underliggande motsättning mellan traditionell skola och begreppet hållbar utveckling synliggöras och hanteras.
En undervisning som ger eleverna kreativt utrymme för att skapa ett nytt förhållningssätt till sin miljö och där de lär sig hantera kunskap på ett sätt som handlar om att ständigt omvärdera sin omvärld och lära sig nytt är i samklang med det man menar med en hållbar utveckling. En undervisning som istället är normerande och fokuserad på faktakunskaper baserade på värderingar som skapats i just det samhälle som inte längre är hållbart är inte i linje med en hållbar utveckling. De dokument som styr den svenska grundskolan och som jag har analyserat i den här uppsatsen stämmer mer överens med det sistnämnda och måste därmed förändras för att kommande generationer ska ha en möjlighet att skapa ett hållbarare samhälle än det vi har idag.
7.3.1 Implementering
Det är dock viktigt att poängtera att undersökningen också kommer fram till slutsatsen att det inte endast handlar om att ändra de styrdokument som reglerar den svenska grundskolan utan att det framförallt handlar om att implementera ett nytt tankesätt kring vad undervisning och kunskap för hållbar utveckling är i skolan. Eftersom problemen verkar uppstå när det handlar om att i realiteten förändra den vardagliga verksamheten i skolan är det också här åtgärder bör tas. Det finns idag möjlighet att arbeta på ett sätt som är i linje med både skolans styrdokument och det som är en hållbar utveckling men det finns också möjlighet att arbeta på ett sätt som istället motverkar just detta. För att skolor och pedagoger ska välja att arbeta med lärande för hållbar utveckling på ett sätt som bidrar till ett hållbart samhälle måste en ökad
67
insats göras. Detta kräver resurser och kunskap som når ut till varje verksamhet, och det behövs en insikt på politisk nivå där miljöfrågor som denna får lov att kosta. Det kan inte lämnas upp till varje skola eller lärare hur mycket de vill arbeta med hållbar utveckling eftersom utbildningen då inte når alla elever. Att utforma vad som ska vara grunden för lärande för hållbar utveckling och sedan aktivt arbeta med att realisera detta på varje skola och därmed nå alla elever, skulle vara ett sätt att bidra till en hållbar utveckling. Men det är just i detta skede, då lärande för hållbar utveckling ska bli en del av den svenska grundskolan som det är viktigt att ha de underliggande diskurserna och samhällets maktstruktur i åtanke, för att undvika att de ekologiska och mer nydanande perspektiven får stå tillbaka för till exempel ekonomiska och mer etablerade delar av maktstrukturen. Det bör därför finnas representanter som aktivt kan arbeta för det lärande för hållbar utveckling som faktiskt kan bidra till ett mer hållbart samhälle ute i verksamheterna. Dessa kan då värna om de värden som i nuläget verkar ha svårt att tränga igenom i skolans värld och bidra till att skapa nya förutsättningar för skolan att inkludera dessa i sin undervisning.
Att genomföra en så grundläggande förändring i den svenska grundskolan kräver både mod på politisk nivå att gå emot etablerade maktstrukturer, en vilja att verkligen arbeta för att nästa generation ska få en chans att skapa ett hållbarare samhälle och en aktiv insats som kan genomföra reella förändringar ute i organisationerna. Men det är också just nu som det är läge att genomföra sådana förändringar, eftersom det är nu vi börjar inse hur omfattande miljöproblematiken faktiskt är. Det är också nu vi måste agera för att kommande generation ska ha en möjlighet att skapa något annat än det ohållbara samhälle som vi lever i idag och fortfarande ha en chans att vara en del av en mer hållbar utveckling.
68
Referenser
Ahrne Göran, Hedström Peter (1999) Organisationer och samhälle – Analytiska perspektiv Lund: Studentlitteratur
Ariansen Per (1993) Miljöfilosofi Falun: Nya Doxa
Borgström Hansson Carina (2007) Vi måste lära oss leva med en planet I: Konsumera mera –
dyrköpt lycka. Stockholm: Formas
Bäckman Lars-Åke (2008) Myndigheten för skolutveckling Undervisningsråd på utvecklingsavdelningen. Korrespondens, 2008-03-07
Corell Elisabeth, Söderberg Henriette (2005) Från miljöpolitik till hållbar utveckling – en
introduktion Malmö: Liber
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena (2007) Metodpraktikan
– Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan.
Stockholm: Norstedts Juridik AB
Foucault Michel (1993) Diskursens ordning Installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Grundskoleförordningen 1994:1194
Gustavsson Bernt (2000) Kunskapsfilosofi – Tre kunskapsformer i historisk belysning Wahlström och Widstrand
Hannigan, John (2006) Environmental Sociology – second edition New York: Routledge
Jamison Andrew (2003) Miljö som politik Lund: Studentlitteratur
Johansson Birgitta (2007) Konsumera mera – dyrköpt lycka. Stockholm: Formas
69
Lpo 94 (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lpo 94 Stockholm: Fritzes
Myndigheten för skolutveckling (2008a) Årsredovisning 2007 (Hämtad 2008-0318)
http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_r p_publdbExternal_action/publicationDetails/_rp_publdbExternal_publ_id/596
Myndigheten för skolutveckling (2008b) Om oss (Hämtad 2008-03-07) http://www.skolutveckling.se/om_oss/
Myndigheten för skolutveckling (2008c) Verksamhetsplan 2008 (Hämtad 2008-03-07) http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/155623_msu_vp_08.pdf
Myndigheten för skolutveckling (2008d) Utmärkelsen för skola för hållbar utveckling (Hämtad 2008-03-07)
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbar utveckling/utmarkelsen/
Myndigheten för skolutveckling (2008e) Vad är lärande för hållbar utveckling? (Hämtad 2008-03-18)
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbar utveckling/larande_hut/vad_ar_larande/
Myndigheten för skolutveckling (2008f) När kunskap ger resultat - Utvärdering av
Utmärkelsen skola för hållbar utveckling. Utvärdering genomförd av Ramböll
Management AB, Stockholm
Myndigheten för skolutveckling (2008g) Om hållbar utveckling i styrdokumenten (Hämtad 2008-04-08)
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbar utveckling/larande_hut/styrdokumenten/
Myndigheten för skolutveckling (2008h) Varför ska vi bli en skola för hållbar utveckling? (Hämtad 2008-03-18)
http://www.skolutveckling.se/innehall/demokrati_jamstalldhet_inflytande/hallbar utveckling/utmarkelsen/varfor_arbeta_utmarkelsen/
70
Naturvårdsverket (2007a) Allmänhetens kunskap och attityder till klimatförändringen
(tidigare växthuseffekten) Stockholm: ARS Research AB
Naturvårdsverket (2007b) Rapport 5754 Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska
energi- och transportsystemet till år 2050 Bromma: CM-Gruppen
Regeringen (2006) Statens offentliga utredningar och kommittéer (Hämtad 2008-03-04) http://www.regeringen.se/sb/d/2461
Regeringens skrivelse 2005/06:126 Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling
Regeringskansliet (2007) Genomförandet av EU:s strategi för hållbar utveckling Sveriges
rapport till Europeiska kommissionen, juni 2007 Stockholm: Milödepartementet
Richardson Gunnar (2004) Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu Lund: Studentlitteratur
Rövik Kjell Arne (2000) Moderna organisationer – trender inom organisationstänkandet vid
millennieskiftet Upplaga 1:2. Malmö: Liber
Sida (2007) Utbildning för hållbar utveckling Artikelnr: SIDA37397sv Stcokholm: Ateljé idé
SKOLFS 2005:2 Myndigheten för skolutvecklings föreskrifter om utmärkelsen Skola för
hållbar utveckling. Utkom från trycket den 26 januari 2005.
Skollagen 1985:1100
Skolverket (2000a) Kursplan Samhällsorienterande ämnen, inrättad 2000-07
Skolverket (2000b) Kursplan Samhällskunskap, inrättad 2000-07
Skolverket (2000c) Kursplan Geografi, inrättad 2000-07
Skolverket (2000d) Kursplan Naturorienterande ämnen, inrättad 2000-07
Skolverket (2000e) Kursplan Biologi, inrättad 2000-07
71 Skolverket (2000g) Kursplan Fysik, inrättad 2000-07
Skolverket (2000h) Kursplan Hem- och konsumentkunskap, inrättad 2000-07
Skolverket (2000i) Kursplan Teknik, inrättad 2000-07
Skolverket (2000j) Kursplan Engelska, inrättad 2000-07
Skolverket (2000k) Kursplan Moderna språk, inrättad 2000-07
Skolverket (2000l) Kursplan Idrott och hälsa, inrättad 2000-07
Skolverket (2005) Ansvarsfördelning. (Hämtad 2008-02-07) http://www.skolverket.se/sb/d/139/a/2406
Skolverket (2007) Skollagen (Hämtad 2008-02-07) http://www.skolverket.se/sb/d/777
Skolverket (2008) Grundskolan (Hämtad 2008-02-07) http://www.skolverket.se/sb/d/663
SOU 2004:104 Att lära för hållbar utveckling Betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling Stockholm: Fritzes
SOU 2007:101 Tydlig och öppen – Förslag till en stärkt skolinspektion Betänkande av Utbildningsinspektionsutredningen Stockholm: Fritzes
SOU 2007:28 Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan - Förslag till nytt mål- och
uppföljningssystem Betänkande av Utredningen om mål och uppföljning i
grundskolan Stockholm: Fritzes
SOU 2007:79 Tre nya skolmyndigheter Stockholm: Fritzes
Stenmark Mikael (2000) Miljöetik och miljövård Lund: Studentlitteratur
Svenska Dagbladet (2008) Skriftliga omdömen i höst (Hämtad 2008-02-22) http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_775025.svd
Svenska Naturskyddsföreningen (2000) Hur många svenskar tål världen? Miljöeffekter i syd
72