Vi återvänder till gruppintervjun med de tre lärarna med ett nytt tema. Den här gången handlar det om vad deltagarna ska lära sig. Vilka kunskaper vill lärarna att deltagarna utvecklar och tar med sig från studierna?
Intervjuare: ”Hur ser du på det här Pelle, vad ska deltagarna ha med sig i
bagaget?”
Pelle: ”Det var en bra fråga! De ska ha verktygen att studera, lära sig
på egen hand och ha en kunskapande förmåga. I det ingår allt från att strukturera sin egen pärm, till att förstå vissa naturvetenskapliga begrepp och kunna förstå innebörden av dem till att kunna källkritik i historia. De ska också ha förvärvat en attityd att det är meningsfullt att studera och att det är något värt, att jag kan och att jag klarar det. I kunskapandet ligger också att vissa generella kunskaper behövs. Känna stolthet över att vara kvinna, metallarbetare eller stolt att vara invandrare från det här området eller ha vuxit upp på den här vägen.”
Intervjuare: ”Varför ska man kunna just det här?”
Pelle: ”För det första har du kunskapssynen. Det är ju viktigt egentligen
i alla skolformer. Den kunskapande förmågan, den generella kunskapen blir viktigare än den speciella kunskapen. Sen det där med identiteten. Det handlar om ett ställningstagande på vår
skola. Eleverna ska känna stolthet oavsett vem de är. Det ligger i skolans ideologi att aktivt påverka samhället, att kunna ta ansvar för sig själva och sin omgivning. Gärna ha fått en annan syn på opera och andra såna saker, men som förutsättningarna är där [den studiegrupp Pelle arbetar med nu] är inte det nödvändigt, annat än om de går flera år. De är för långt ner i Maslows pyramid. Men samtidigt - en elev kände till Sartre! Ofta är det inte så trögt att erövra de här sakerna, som kanske vissa ser som finkulturella.”
Intervjuare: ”Mm, vad säger du Ludwig? Vad är det viktigaste deltagarna ska
ha med sig när de slutar?”
Ludwig: ” Att det sociala är viktigt, ska inte missförstås. Vi får inte hoppa över grunderna, kunskapen. De [deltagarna] måste kunna uttrycka sig i skrift. Att vi gått igenom alla moment i Svenska A, när det gäller språkriktighet. Men för att de här sakerna ska läras in, tror jag att samvaron och allt runtomkring är en förutsättning. Det måste till. Ingen skräckpropaganda. Jag tänker på den gamla filmen ”Hets” och så vidare. Jag försöker förmedla det på något vis oavsett om det kommer muntligt ifrån mig eller via kamrater. - Kunskaper och överhuvudtaget att de mår bättre som människor. - Att jag trycker på det här med den sociala sidan har att göra med, att de är många – inte alla - vuxna som på något sätt har misslyckats. Det är därför de är här, alltså. För att de inte tycker sig ha nått det mål eller den gräns som de vill uppnå, antingen i skolan eller det som kommer efteråt. Då är det viktigt att vi stöttar dem, som om de har förutsättningar att verkligen klara av det. Att det inte känns som vi på något sätt har brustit eller lurat dem, felat när de går härifrån. Det är inte att vara kompisar först och främst utan det är naturlig samvaro mellan människor med respekt åt alla håll.”
Intervjuare: ”Att må bra för att ta till sig lektioner, men… och som effekt av
det du vill med…?”
Ludwig: ”Ja, allmän språklig teknisk grund, må bra och att dom har
uppnått sina mål. Att de är redo att gå vidare antingen i eller utanför skolan. Att de har skapat respekt för varandra och för mig. Det är en tuff värld, vi har egentligen bara varandra. Har man fått en ny chans, nya vänner kan det vara mer värt än höga betyg. Är man hel som människa har man grunden att lära sig mer.”
Intervjuare: ”Mona hur ser du på det här, när de slutar vad ska de ha…?”
Mona: ”Hur allt påverkar den lilla individen? Varför mina bidrag sänks,
varför tar de tillbaka bostadsbidraget för jag råkade tjäna lite mer i slutet på det här året? Hur hänger det ihop? Att jag kan förstå den biten, att det finns ett sammanhang. Där kommer ideologin in också. Det är inte jag som person som har nån felaktighet, som gör att jag har det så här. Du gör vissa val givetvis i livet, men helt och hållet är det inte din egen förskyllan, utan det har med samhällsutvecklingen att göra. Ämnet [samhällskunskap] är ju, tycker jag, det bästa man kan ha eftersom jag alltid tyckt att det som händer i samhället är viktigt för att förstå tillvaron. Vad som händer runt omkring mig och vad som eventuellt kommer att hända och hur individen ska ta ställning till sitt liv. Vi lever i ett
demokratiskt samhälle… Att hänga med hela tiden, inte bara när vi ska rösta. Jag menar, att vänja sig vid att se vad som händer i samhället. Man blir säkrare på sig själv och vågar säga saker och vågar tala om att ”jag tycker det är så här därför att…..”
Intervjuare: ”Måste man hänga med?”
Mona: ”Jo, men, vad är det de [deltagarna] tänker på? Det här med
socialpolitik är ännu viktigare för att se, hur det styr oss. Det viktigaste är att de som individer faktiskt kan påverka och göra egna val och att valen blir bättre om man försöker hänga med. Att ha en beredskap och samtidigt förstå att det inte helt och fullt är individen som har styrt. Det är att förstå och där ligger ju ekonomin. De måste ha den röda tråden klar för sig. Jag säger, ”Där kan du påverka och dit kan du vända dig och det kan du göra”. Har man förståelse tror jag också man har respekt för varandra. En annan sak som jag vill delge eller vill att de ska få med sig i sin ryggsäck är, att det alltid finns två sätt att se på en sak. Ta orden ”terrorist” eller ”befrielsearmé”, hur ser jag på dem? Jag kan tycka väldig illa om något, men jag måste ju som människa försöka sätta mig in i ämnet och se andra sidan av det. Det är så lätt att vara fördömande, men ändå måste man försöka förstå varför de gör det.”