Val av enkätfrågor

Vi började med att fråga studenterna om de bor i Örebro samt studerar på Örebro Universitet då detta är krav för att kunna vidare besvara enkäten då Wolpert (1955) nämner att invånares upplevda nytta från den nuvarande platsen och den förväntade nyttan på den alternativa platsen, påverkas av den plats individen bor på i nuläget.

Fråga 3-13

Demografiska frågor såsom ålder (Bjerke & Mellander, 2016; McCormick & Wahba, 2003; Clark & Hunter, 1992), utbildning (Faggian & McCann, 2009), var de kommer ifrån (Bjerke & Mellander, 2016), familj, barn, civilstatus (Bjerke & Mellander, 2016) och kön ställer vi på grund av att dessa variabler har inverkan för var studenterna vill efter examen samt på vad de svarar på enkätens fortsatta frågor. Vi frågade om personen är folkbokförd i Örebro kommun då samverkanskoordinatorn i intervjun yttrade att aktören arbetar för att fler studenter ska folkbokföra sig i Örebro kommun. Frågan om var personens familj och partner bor ställde vi då vi vill se om dessa inverkar på vilken stad studenten vill flytta till efter examen då Bjerke & Mellander (2016) och Darchen & Tremblay (2010) anser att detta kan påverka individens val av stad. Vi frågade studenterna vilken termin de studerar då Wirtz (2014) nämner att människor tänker olika om händelser beroende på hur distanserad den är, något vi trodde kunde påverka deras avsikt av flytt. Vi frågade om studenten arbetar vid sidan om studierna då vi trodde att det kan finnas en länk mellan de som jobbar i Örebro kommun och deras avsikt att stanna kvar efter examen då de är integrerade i näringslivet på så sätt och då tillgång till anställning är en attraktionsfaktor till en plats (Andersen, Möller-Jensen och Engelstoft, 2011; Kotler et al. 1998, Andersson et al. 2009).

Fråga 14

För att ta reda på studenternas behov, efterfrågan och preferenser frågade vi efter de demografiska frågorna om hur viktiga samtliga av livskvalitets- och attraktionsfaktorerna är för studenten i deras val av boplats efter examen då vi vill se vilka livskvalitets- och attraktionsfaktorer (ex. Ricken & Yavas, 2001; Darchen & Tremblay, 2010; Kotler et al. 1998; Henderson, 1986) som påverkat detta beslut.

Fråga 15

Vi frågade sedan om studentens avsikt att stanna i Örebro då vi ville se om studenterna planerar att bo kvar i staden eller flytta till en annan stad efter examen. Detta ger en indikation på att studenten tycker eller inte tycker att en annan stad kan ge ett bättre utförande på något sätt, då Dick och Basu (1994) nämner att en person inte är motiverad att byta leverantör förrän denne hittat ett alternativ.

Fråga 16

Om studenten hade för avsikt att flytta ifrån Örebro frågade vi var den hade för avsikt att flytta. Detta för att ta reda på vart studenten vill bo efter examen och för att se om den vill till en storstad, då det visat sig att personer i mitten till sena 20-årsåldern främst flyttar till Stockholm & Göteborg (Hansen & Niedomysl, 2008), för att unga individer dras till storstäder (Henderson, 1986; Glaeser, Kolk & Sai, 2001; Glaeser, 2011; Glaeser & Mare, 2001; Bjerke & Mellander, 2016; McCann, 2001; Florida, 2002) och för att stadens relativa storlek till andra städer och dess relativa plats i landet är en attraktionsfaktor (Lepawsky, Phan & Greenwood, 2010).

Fråga 17

Om personen svarat att den vill flytta ifrån Örebro frågade vi om personen kan tänka sig att flytta tillbaka i ett senare skede i livet då detta är något som flera av Örebros aktörer nämnt att de tror kan vara aktuellt för studenter när de blir äldre och då platser som lyckas skapa favoriserade associationer hos kunderna ökar chanserna till att kunderna kommer välja denna plats att ”konsumera” igen (Rainisto, 2003).

Fråga 18

Vi frågade därefter om avsikten att flytta eller stannat kvar har ändrats under studietiden då människor enligt Wirtz (2014) tenderar att fokusera på önskvärda aspekter när en händelse är distanserad och på tid och ansträngning som krävs när händelsen är nära att ske, i studentens fall att flytta eller stanna i Örebro efter examen.

Fråga 19

Vi frågade därefter i vilken mån studenterna anser att Örebro är en modig stad, samt i vilken mån de anser att Örebro står för tillgänglighet, attraktivitet och kreativitet, då dessa begrepp är något som Örebros aktörer i de kvalitativa intervjuerna nämnt att man vill att varumärket står för och som man vill bli uppfattad. Vi ville därmed se om detta budskap nått fram till studenterna och om det var något som studenterna ansåg att Örebro står för. Vi frågade sedan i vilken mån studenterna anser att Örebros rykte är gott, då positiv word of mouth kan påverka imagen om platsen och påverka företags framtid (Murray, 2001:14; Laundry, 2000), i vårt fall för stadens framtid.

Fråga 20

Vi frågade sedan om studenterna vet hur Örebros logotyp ser ut då staden till skillnad från en slogan, har en sådan. Vi ville därmed se hur och om studenterna uppfattat denna i något sammanhang och därmed anser sig veta hur denna ser ut, då det är tecken på att en del av Örebros aktörers marknadsföringsarbete synts av studenter.

Fråga 21

Vi frågade sedan i vilken mån studenterna känner till att samverkanskoordinator, Yrkesprofilen, Careergate, Campusmässan samt Visit Örebro finns då dessa är tjänster, mässor samt projekt som vi utifrån intervjuer med Örebro kommun, Örebrokompaniet samt Örebro Universitet fått reda på finns och som erbjuds till studenter.

Fråga 22

Vi frågade därefter i vilken mån studenterna under sin studietid deltagit i Campusmässan, caseträffar och tävlingar, studiebesök hos lokala företag, studiebesök hos lokala företag, studiearbeten om lokala företag, föreläsningar från lokala företag, träffar med lokala företag, praktik på lokala företag, traineeplatser samt event av olika slag såsom konserter, sportevent, idrottsliga event och kulturevent. Detta gjorde vi för att få reda på om studenterna tar del av det arbete som Örebro kommun samt Örebro Universitet erbjuder studenterna.

Fråga 23

Därefter frågade vi i vilken mån studenterna anser att det erbjuds tillräckligt av företagsmässor, caseträffar och tävlingar, studiebesök hos lokala företag, studiearbeten om lokala företag, föreläsningar från lokala företag, träffar med lokala företag, praktik på lokala företag, studentbostäder, studentpriser, traineeplatser samt event av olika slag såsom konserter, sportevent, idrottsliga event och kulturevent då vi ville se om aktörernas arbete inom dessa områden är otillräckligt och i så fall inom vilket område det är otillräckligt.

Fråga 24

Vi frågade sedan i vilken mån studenterna anser att Örebro identifierar sig som en del av vem de är. Detta gjorde vi för att människor genom interaktion med en plats kan börja definiera sig med platsen och identifiera sig med den (Ryden, 1993; Stedman, 2002) och vi ville se om Örebro under deras studietid gjort detta. Därefter frågade vi i vilken mån studenterna anser att de pratar gott om staden om någon utomstående frågar de om vad de anser om Örebro samt i vilken mån de kan rekommendera andra att bo i Örebro. Detta gjorde vi eftersom flertalet av Örebros aktörer pratade om hur viktigt det är att studenterna är ambassadörer för staden och talar gott om Örebro till andra och att det är en viktig del i deras marknadsföringsarbete att göra studenterna nöjda då detta kan bidra till att de väljer att bosätta sig i staden. Även Landry (2000) pratar om att göra de lokala invånarna till ambassadörer för platsen då dessa ses som trovärdiga källor som sprider image, uppfattningar och verkligheter om platsen. Sedan frågar vi i vilken mån studenterna anser att näringslivet varit delaktiga i deras studietid då Örebro Universitets samverkanskoordinator samarbetar med näringslivet och vi ville se hur väl detta arbete har lyst igenom till studenterna. Vi frågade även detta med stöd i att praktik och kooperativa utbildningsprogram uppmuntrar studenter att vara kvar i en stad (Callanan & Benzing, 2004) och då det även är upp till näringslivet att arbeta för studenternas lojalitet (Helgesen, Nesset och Strand 2013; Callanan & Benzing, 2004). Sedan frågade vi i vilken mån studenterna anser att Örebro kommun engagerar sig i att arbeta mot studenter då vi utifrån de kvalitativa intervjuerna fått insikt i att samverkanskoordinator på Örebro Universitet och

studentlivskoordinator på Örebrokompaniet arbetar mot studenter och vi vill se om detta arbeta är tillräckligt eller om det krävs ytterligare engagemang mot studenterna.

Fråga 25

I fråga 14 bad vi som sagt studenterna att rangordna livskvalitets- och attraktionsfaktorer efter vilken de ansåg som mest och minst viktigt för studenterna vid val av stad. För att sedan kunna matcha de viktiga faktorerna mot Örebro frågade vi i fråga 25 i vilken mån som studenterna ansåg att Örebro uppfyller deras krav på dessa livskvalitets- och attraktionsfaktorer, det är således samma frågor som i fråga 14 men nu relaterat till upplevelsen av Örebro som boplats. Vi frågade detta då det är viktigt att en stad förmedlar det invånare behöver och vill ha (Rainisto, 2003). Med denna fråga kunde vi se vad studenterna anser om Örebro och vi kan se hur väl Örebro lever upp till studenternas krav vid val av boplats.

Fråga 26-27

Till sist frågade vi om studenterna saknar något i Örebro samt om de anser att det finns något som Örebro skulle kunna förbättra då vi även frågade Örebros aktörer om förbättringsområde och därför vill se om det Örebros aktörer anser vara deras brister är det som studenterna upplever att Örebro brister i.