I början av studien bör ett problem formuleras (Patel & Davidson 2011, s 9), i denna studie ska lokala HR:s förväntningar belysas genom att skaffa en fördjupad kunskap om deras förväntningar inom samarbetet med första linjecheferna. Författaren är intresserad av att få en djupare förståelse om vilka förväntningar som finns ute i arbetslivet inom samarbetet mellan olika professioner, och speciellt få en förståelse om vilka förväntningar de lokala HR har mot första linjecheferna då det inte är ett så utforskat område. Andra bidragande faktorer till valet av att belysa detta fenomen är att forskaren själv har en god kännedom om organisationen som undersökts och att författaren nu själv ska börja arbeta som HR.
Utifrån problemområdet som valts påbörjades sedan insamling av teorier och litteratur som hade en relevans för studien för att få en övergripande förståelse om fenomenet. För att sedan slutligen formulera ett syfte och frågeställningar. Hur syftet och frågeställningarna är formulerade ligger till grund till vilken typ av metod som studien ska använda sig av (Patel & Davidson 2011, s 50 f). Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om lokala HR:s förväntningar i samarbetet med första linjechefer utifrån sin roll, kompetens och kommunikation. Det gäller då att förstå en individs uppfattning och förväntningar, därför har författaren valt att använda sig av en kvalitativ metod. Eftersom denna metod ger en förståelse och beskriver deltagarnas upplevelser och erfarenheter där man får en djupare förståelse för fenomenet och att man kan få fram ett underliggande mönster (Lantz 2007, s 101 ff). Den kvalitativa metoden har som mål att upptäcka händelser, innebörder eller egenskaper som ligger till grund för att förstå en individs förväntningar (Svensson & Starrin, 1996, s 56). Om författaren i stället hade valt att undersöka vilka faktorer som ligger till grunden till ett bra samarbete mellan lokala HR och förstalinjecheferna, så hade det varit mer passande att använda sig av en kvantitativ metod som till exempel enkät. Enligt Trost (2010, s 32) så kan det ses som en svaghet med den kvalitativa metoden att den inte blir lika bred och att det blir svårare att se hur specifika ämnen framkommer. Men samtidigt skapar den kvalitativa metoden en djupare förståelse inom ämnet och skapar en viss variation i respondentens svar (Trost 2010, s 32). Författaren är enig med Trost (2010, s 32) i denna fråga och anser att utifrån studiens intresseområde och syfte så passar det bäst att tillämpa en kvalitativ undersökning.
25
Det finns flera tillvägagångsätt när man genomför en kvalitativ undersökning. Författaren har valt att tillämpa en intervju i denna undersökning. Avsikten med att genomföra en intervjustudie är att undersöka, upptäcka och identifiera olika uppfattningar kring olika fenomen och dess egenskaper. Genom att intervjua individer kring deras uppfattning och attityder med skilda företeelser så skapas det en djupare förståelse som sedan kan kopplas till att besvara forskningsområdet (Patel & Davidson 2011, s 82). Detta ligger till grund till varför författaren har valt att tillämpa interjuver som tillvägagångsätt för denna studie.
3.2 Metodansats
Interjuver kan vara uppbyggda på olika sätt, men det bör främst ha en låg grad av strukturering (Patel & Davidsson 2011, s 81). Det innebär att intervjuaren ställer öppna frågor till respondenten så att respondenten kan svara med egna ord. I denna studie genomfördes en semistrukturerad intervju för att undersöka lokala HR förväntningar på första linjecheferna i offentlig sektor. Den semistrukturerade intervjun innebär att intervjuaren utgår från vissa specifika teman som ska samtalas om under intervjun, men respondenten har en stor frihet i sina svar samt vilken riktning intervjun tar. Den kvalitativa intervjun tillämpas för att kunna identifiera respondentens uppfattning av ett fenomen (Patel & Davidsson 2011, s 81f). Den semistrukturerade intervjun valdes för att den är mer flexibel och ger möjligheter till att ställa följdfrågor för att respondenten ska kunna vara mer konkret och utveckla sina svar. Men man bör ha i åtanke att få in information som behövs i anslutning till problemformuleringen. Svaren från den semistrukturerade intervjun är lättare att jämföra då det finns en viss grad av struktur (Larsen 2018, s 139 f).
3.3 Urval
I denna undersökning har ett godtyckligt urval använts där studieobjekten var sex stycken HR respondenter inom samma organisation. Det godtyckliga urvalet är en form av det strategiska urvalet, det innebär att forskaren medvetet väljer ut respondenter som är lämplig till att belysa syftet av studien (Larsen 2018, s 125 f). Den första kontakten med respondenterna togs via mail där en inbjudan (se bilaga 1) skickade ut till nio stycken av de potentiella deltagarna. Författaren hade redan vetskap om att tre stycken av deltagarna ville vara delaktiga i undersökningen. Då respondenterna var nyfikna på ämnesområdet som studien skulle fördjupa sig i. Via mail fick författaren antingen ett ja till att de ville delta eller ett nej att de inte var intresserade att delta i undersökningen samt ingen respons över huvud taget av tre kandidater. Utifrån de som fick en inbjudan var det fem stycken som ville delta i undersökning. Eftersom jag ville ha sex stycken deltagare i min undersökning skickade jag även ut en till inbjudan i efterhand till en ytterligare en kandidat som tackade ja till att delta i undersökningen. Totalt skickades tio stycken inbjudningar ut och sex av deltagarna deltog i undersökningen. Författaren hade även i åtanke att de skulle vara en balans mellan respondenterna utifrån ålder, då de äldre deltagarna hade en längre yrkeserfarenhet som bidrog med viktig information till studien. Urvalet bestod även av en variation i kön då det skulle kunna bidra till ett mer varierande svar från respondenterna.
26
De personer som deltog i min undersökning hade olika utbildningsbakgrunder och livserfarenheterna varierade (se tabell 1). Samtliga lokala HR tjänstgjorde på tre olika geografiska regioner som arbetar mot olika linjechefer. Detta var ett medvetet val för att skapa en variation i deras förväntningar och arbetssätt.
Tabell 1: Samanställning av intervjudeltagarna:
Kodning Bakgrund Antal är som HR
Lokala HR A Personalvetare 5 år
Lokala HR B Beteendevetenskap 30 år
Lokala HR C Personalvetare 5 år
Lokala HR D Personalvetare 5 år
Lokala HR E Teknikutbildning &
Sjuksköterskeutbildning
19 år
Lokala HR F Socionom 35 år
3. 4 Utformande av intervjuguide
Författaren började med att jämföra och se hur andra liknande studier hade utformat sina intervjuguider och där hittades inspiration till hur man skulle kunna formulera intervjufrågorna. Inspiration togs även från litteratur om hur man skriver bra öppna frågor (Larsen 2018, s 70; Svensson & Starrin 1996, s 63). I nästa del av utformningen av intervjuguiden anpassades frågor från liknande undersökningar till studiens ämnesområde utifrån de underliggande teman. Författaren valde att ha med inledande information om syftet med studien, hur upplägget såg ut för intervjun och hur lång tid intervjun beräknandes att ta. Det informerades om att det var frivilligt att delta och att respondenten kunde avbryta intervjun när som helst, att allt materialet kommer vara konfidentiellt samt att all data kommer endast att användas till denna uppsats och inget annat. Slutligen fick respondenten godkänna att intervjun spelades in och att deltagaren gärna får ta del av uppsatsen sen när den är godkänd.
Författaren valde att ha med nio stycken bakgrundsfrågor för att få en mjukstart i intervjun. Det var till exempel frågor som ”hur gammal är du?” och ” vad har du för utbildning” Dessa frågor valdes för att få en djupare förståelse om deras roll och vilka faktorer som kan påverka synen
27
på sin roll som HR och deras syn på chefernas roll. Enligt Larsen (2018, s 143) är det bra att man inleder intervjun med lättare frågor då det ger en mjuk öppning till intervjun.
Huvudfrågorna delades in i tre olika teman; roller och kompetens, förväntningar och samarbete utifrån redan befintliga teorier. Larsen (2018, s 144) anser att om intervjun delas upp i teman bör man inleda varje tema med en kort introduktion, för att de ska bli lättare för respondenten att ställa om. Detta genomfördes under intervjun vid varje tema. I den första delen med temat roller och kompetens valdes frågor som ”Upplever du att du som HR i offentligsektor att du
har förståelse för linjechefernas roll?” samt ” Upplever du att du har den kompetensen du behöver som HR för att kunna samarbeta med första linjecheferna?” Detta för att förstå deras
uppfattning av bådas roller samt vilken kompetens som respondenterna tyckte var den viktigast för sin roll. Under temat förväntningar formulerades frågor utifrån deras förväntningar utifrån underfrågorna kommunikation, roller och samarbetet. Detta för att se om deras förväntningar sammanflätades utifrån mina utgångspunkter. Det sista temat i intervjuguiden var samarbetet där författaren utgick ifrån hur det en vanlig dag såg ut för att få ett mer övergripande svar. Frågan ”kan du beskriva för mig om hur samarbetet mellan dig och första linjecheferna ser
ut?” ställdes med underfrågorna om de kunde beskriva ett välfungerande samarbete och även
ett samarbete som inte var så välfungerande för att få en helhetsbild för att se vad som är viktigt och vad som kan förbättrats. Under detta lades även fokus på hur kommunikationen sker mellan dem för att förstå hur kommunikationen påverkar deras samarbete. Intervjuguiden avslutades med en avlutande fråga om deltagaren ville ”lägga till något?” eller om deltagaren ville ” gå
tillbaka till något som vi har nämnt tidigare?”.
Intervjuguiden som används i studien har ofta en låg grad av standardisering (Patel & Davidson, 2011, s 81f) eftersom respondenterna tolkar frågorna utifrån deras egna upplevelser och perspektiv. Intervjufrågorna skapar en möjlighet för öppna svar, då respondenterna har en frihet att berätta om sina känslor och upplevelser. Detta resulterar i att intervjuguiden har en låg grad av strukturering (Patel & Davidson 2011, s 75f). Denna möjlighet att respondenterna kunnat svara fritt, anses vara mycket relevant för studiens syfte och detta ligger till grund till utformningen av frågorna. Under intervjutillfällena ställdes det även oförberedda följdfrågor, beroende på vad respondenten berättade under intervjun. Detta ansåg författaren var viktigt då det gav en möjlighet till att förtydliga respondenternas svar för att få en djupare förståelse. Intervjuguiden utgick från frågor i en bestämd följd för samtliga intervjuer för att få in material inom samma område vid varje intervjutillfälle, detta medförde att intervjuguidens standardisering ökade. Ordningen i intervjuguiden bestämdes utifrån att skapa en naturlig följd med att börja med frågorna som hade mer objektiv karaktär till frågor som sedan hade mer reflekterande och beskrivande karaktär. Detta stärkte möjligheten till att samtliga intervjuer skulle ha samma förutsättningar.
3. 5 Pilotintervju
En pilotintervju har använts i denna studie. En pilotintervju grundar sig i att man ska se hur intervjuguiden fungerar i verkligheten eller i praktiken. En pilotintervju skapar en möjlighet till att man kan korrigera intervjuguiden, både i sin helhet men även om någon fråga ska omformuleras eller om någon fråga bör läggas till. Det kan även finnas vissa typer av
28
missuppfattningar som bör korrigeras (Patel & Davidson 2011, s 86). Personen som valdes att utföra pilotintervju på var en individ med HR-kunskaper och var insatt i HR-rollen, men hade ingen kunskap om rollen som lokal HR i offentlig sektor. Stor nytta drogs av pilotintervjun då den gav en helhetsbild och möjlighet att inrikta vissa av intervjufrågorna mer mot de teorier som ligger till grund till undersökning. Det gav även möjlighet till att få erfarenheter i att hålla i en intervju och vad man ska tänka på för att generera ett professionellt bemötande.
3. 6 Genomförandet av intervjuer
Totalt genomfördes sex intervjuer, tre av intervjuerna har genomförts i personliga möten där intervjuerna genomfördes fysiskt på deras arbetsplats efter respondenternas önskemål. Deltagarna fick själva välja en tid och datum för genomförandet av intervjun, utifrån de tidsramar som erbjöds i mailutskicket. De tre resterande intervjuerna genomfördes via Skype, där man har en möjlighet att se respondenten och få en form av personlig kontakt. Intervjuerna varade i snitt i 45 min. Intervjuerna genomfördes enskilt, antingen spelades intervjun in via telefon eller genom att spela in videosamtalet. Beslut togs att spela in intervjun på grund av flera anledningar. Främst för det blev lättare att koncentrera sig på ämnet i intervjun och dynamiken i samtalet. Då inspelningen fångar in sådant som tonfall, ord, pauser som kan tas del av i efterhand. Nackdelen är dock att ljudinspelningen inte fångar upp de visuella aspekterna av situationen, så som bakgrund eller ansiktsuttryck och kroppsspråk. Däremot användes även videoinspelningar på de intervjuer som utfördes via Skype och där fångas även de visuella aspekterna av intervjun som skapar en rik möjlighet till en helhets tolkning (Kvale 1997, s 147). Enligt Patel & Davidson (2011, s 87) så är en annan nackdel med att spela in intervjun att det är tidskrävande att transkribera och att det faktum att intervjun blir inspelad påverkar de svar man får in, genom att respondenten kan vara angelägen att framstå på ett vist sätt.
Samtliga interjuver utfördes under tre veckor när respondenterna hade tid att genomföra dem. Författaren var flexibel då vårdsektorn har haft ett högt arbetstryck under de rådande omständigheterna med Covid-19. Detta medförde att intervjuprocessen varade under en längre period, vilket även ledde till att författaren hade möjlighet att transkribera intervjuerna löpande under perioden. Det höga trycket på vårdsektorn kan även ha påverkat respondenternas svar då de var stressade av omständigheterna. Under intervjuerna förmedlade även respondenterna att de har ställts inför nya utmaningar i sin roll då andra aspekter av rollen har betonats under rådande omständigheter. Utifrån rådande omständigheter med Covid-19, så har det inte varit möjligt att utföra alla intervjuerna i person på deras arbetsplats. Eftersom Regeringen gick ut med rekommendationen att man inte skulle ta kontakt med nya människor i onödan. Det kan ha påverkat intervjuerna då omgivningen har en stor betydelse för utförandet av intervjun. Enligt Lantz (2007, s 73) så har den rumsliga utformningen en betydelse för det sociala samspelet, då rummet antingen kan tillåta eller hindra kommunikationen. Därför utfördes intervjuerna som var i person i ett enskilt rum, där vi inte skulle bli störda. Vi kunde sitta mitt emot varandra, så att vi skulle kunna utföra en bra dialog. I de resterande intervjuerna, där det inte var möjligt att ha ett fysiskt möte, bad jag respondenterna att sätta sig avskilt så att de inte skulle bli störda under intervjun.
29
3. 7 Bearbetning av data
De kvalitativa intervjuerna innefattar mycket textmaterial som ska bearbetas. Enligt Patel & Davidson (2011, s 120f) är en fördel med den kvalitativa metoden att man arbetar med analysen parallellt som datainsamlingen är för att intervjuguiden kan korrigeras under tiden. Då intervjuerna antingen spelades in via telefon eller via videoinspelning valdes att transkribera dem efter varje intervju, medan intrycken var färska. Detta även för inte blanda ihop dem. I transkriberingen har författaren till viss del korrigerat språket som respondenterna använde sig av. Detta har gjorts då det muntliga språket skiljer sig åt från det skriftliga språket, författaren har även sparat pauser och skratt då det förstärker deras svar. Enligt Patel och Davidson (2011, s 120) så finns det inte ett givet tillvägagångsätt för hur forskarna skall hantera metoddelen i sin studie när det gäller kvalitativa undersökningar. Det finns en mängd olika sätt att gå tillväga samt att många forskare skapar egna alternativ och utformningar. Naturligtvis är varje undersökning unik och applicerar sitt eget tillvägagångsätt för att hantera den insamlade datan. Efter transkriberingen lästes textunderlaget från intervjuerna igenom för att bli bekant med datan, sedan användes en tematisk analys. Den tematiska analysen är en kvalitativ analysmetod som används inom psykologin och andra discipliner. Metoden utgår ifrån att analysera och identifiera datamaterialet som sedan organiseras och beskrivs utifrån de mönster som framkommit med hjälp av en guide (Nowell, Norris, White & Moules 2017, s 2). För att upprätta en trovärdighet under varje steg i den tematiska analysen har författaren valt att följa de sex stegen. Det första är att bekanta sig med materialet, det andra steget är att skapa de första koderna eller temana. Det tredje steget är att söka efter teman, det fjärde steget är att granska temana. Det femte steget är att identifiera och namnge temana, och slutligen det sjätte steget är att producera en rapport (Nowell, et al. 2017, s 4; Braun & Clarke 2006, s 87 ff).
Fördelar med den tematiska analysen är att det är ett flexibelt tillvägagångssätt som kan modifierats efter behov. Det ger en rik och detaljerad men ändå en komplex data. I slutändan så skapar det en mer tillgänglig analysform särskilt för en forskare som inte tidigare har haft en forskningskarriär. Forskaren kan finna denna metod relativt enkel att förstå och kan snabbt ta till sig till den, eftersom det finns få bestämmelser och procedurer. Det är även enkelt att se likheter och skillnader och för att generera oförutsedda insikter. Den tematiska analysen underlättar även att sammanfatta nyckelfunktioner ur en stor mängd data. Nackdelar med den tematiska analysen blir tydligare om man jämför den med andra kvalitativa metoden så som grounded theory, då den har en tyngre vetenskaplig grund och är en mer välbeprövad analysmetod. Det kan leda till en osäkerhet för forskare som är nybörjare. Men även en enkel tematisk analys kan vara missgynnande då man inte gör anspråk på språkanvändningen. Andra nackdelar är att den tematiska analysen är flexibel som kan leda till brist på enhetlighet när man tar fram teman (Nowell, et al. 2017, s 2 f).
Transkriberingen är en viktig del av analysen, för att skapa en ökad förståelse av det insamlade materialet. De sex transkriberingarna tolkades var för sig för att identifiera gemensamma nämnare. Vid tolkningen av datan fokuserades det på det som ansågs vara väsentligt utifrån lokala HR syn och åsikter kring förstalinjecheferna för att kunna lyfta fram de gemensamma nämnarna under samtliga intervjutillfällen. Efter tolkningen skrevs alla teman som framkommit
30
ner på en whiteboardtavla för att finna gemensamma huvudteman med tillhörande underrubriker som var aktuella för resultatet. Detta för att säkerställa att alla huvudteman stämde överens med datainsamlingen så genomfördes en ytligare granskning av varje enskild transkribering. Författaren valde att skriva upp temana på en whiteboardtavla för att få en överblick för att sedan kunna sortera och slå samman vissa av temana. Det framkom fyra aktuella huvudteman efter kategoriseringen de resulterade i dessa huvudteman; samverkan, behov av tydlighet, kompetensglapp och organisatorisk kontext. Tabell 2 är en samanställning av de fyra huvudteman med tillhörande underrubriker, som framställdes i enlighet med den tematiska analysen.
Tabell 2: Samanställning av huvudteman och dess underrubriker i analysen:
Huvudtema Under rubriker
Samverkan Förtroende Delaktighet Framförhållning Bygga en relation Kontinuerlig kontakt Behov av tydlighet Kompetensspridning Chefsrollen HR-rollen Chefsrollen Arbeta med HR Förstå chefsrollen
Organisatorisk kontext Arbetssätt
Ansvar Lyfta blicken Syn på HR
3. 8 Validitet och reliabilitet
Under en undersökning bör man reflektera över uppsatsens trovärdighet samt tillförlitlighet, som i vetenskapen yttrar sig i validitet och reliabilitet. Ursprungligen kommer begreppen ifrån den kvalitativa forskningen, som leder till att begreppen har en annan vinkling när den tillämpas på den kvalitativa forskningen. Validiteten innebär att man ska undersöka det som är avsett att undersökas, därför bör frågorna och utformningen av frågorna formuleras utifrån syftet till undersökningen. Reliabiliteten handlar om hur tillförlitlig undersökningen och resultatet är. Här bör man tänka på eventuelle slumpmässiga påverkningsfaktorer minimeras (Trost 2010, s 131 ff). I en kvalitativ studie så är validiteten för studien hela forskningsprocessen samt forskarens färdigheter att kunna se alla nyanser i den insamlade datan (Patel & Davidson 2011, s 105 f). I kvalitativa studier är reliabiliteten inte som i kvantitativa studier. För att om en och samma
31
fråga får olika svar så ger det en låg reliabilitet. Detta gäller inte för en kvalitativ studie då svaren ska utgå ifrån den särpräglade situationen som är enskild för varje intervju. Inom den kvalitativa forskningen kan man även använda sig av andra begrepp för att förklara kvalitén