För denna uppsats har jag valt att använda mig av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Orsaken till valet av kvalitativ studie är att jag vill studera intervjupersonernas livsvärld då jag vill skapa uppfattningar om ledarskap på distans samt de frågeställningar jag söker svar på. Jag har valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer eftersom fokus då läggs på generella frågeställningar där en får med den intervjuades egna uppfattningar, ståndpunkter och åsikter. Deltagaren kan då fritt prata om ämnet och beskriva sina egna erfarenheter och tolkningar.88 Dessutom ger även kvalitativa intervjuer mer bredare och detaljerade svar.89
4.1.1 Kvalitativ metod
Kvalitativ forskning utforskar människans livsvärld. Denna livsvärld definierar människans natur och vilken typ av person de är. Genom en kvalitativ forskning får man en förståelse för en individ eller grupp individers livsvärld.90Likaså betonar även Alan Bryman att kvalitativa metoder är tolkande och en förståelse av hur deltagare i en viss miljö tolkar och uppfattar sin sociala omgivning. Kvalitativ forskning är därför relevant då man vill undersöka mer sofistikerade och komplexa fenomen.91 Jan Hartman hävdar att det kvalitativa står för intresset för hur något är inrättat, det vill säga, vilken natur eller vilka egenskaper något har.
Kvalitativa undersökningar omfattar således alla undersökningar som klassificeras efter egenskaper. Däremot är inte syftet kvantifiering i termer av hur mycket och hur många, utan förståelsen för hur människan upplever sin situation.92
91Bryman 2011, s.340-341
90Hartman 2004, s.272-273
89Bryman 2012, s.470
88Bryman 2012, s.470
Kvalitativa metoder kännetecknas vidare av en närhet till de som undersöks, då det finns en direkt subjekt-subjekt relation mellan forskaren och deltagaren. Denna typ av undersökning görs för att få en djupare och mer fullständig förståelse för den situation individen befinner sig i.93 Vidare fortsätter Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang med att påstå att syftet med kvalitativa metoder är att få ökad förståelse för ett visst område, och är inte specifikt inriktad på att pröva om informationen har generell giltighet. Det centrala för kvalitativa metoder är att genom olika sätt samla in information, dels för att få en djupare förståelse i det som studeras och dels beskriva helheten av det sammanhang som det ryms i.94 Karin Widerberg hävdar också att kvalitet handlar om karaktären eller egenskaperna hos nånting.
Kvalitativ forskning syftar alltså till att klargöra ett fenomens karaktär och försöka förstå vad det innebär och handlar om. Detta brukar oftast göras genom att ställa frågor som “vad betyder det” och “vad handlar det om”.95
Bryman fortsätter med att hävda att direkt samspel är den mest omfattade betingelsen för att kunna ta del av människans medvetande.96Därför påstår han att intervju är den mest använda metoden i kvalitativ forskning. En undersökning som grundar sig på intervjuer ger ett mycket attraktivt alternativ när det gäller insamling av kvalitativ data. Den vanligaste intervjumetoden som används vid kvalitativ forskning är ostrukturerad och semistrukturerad intervju.97 I semistrukturerade intervjuer får intervjun röra sig åt olika håll beroende på vad deltagaren säger och tycker är viktigt.98I sådan intervju har forskaren en relativt specifik lista över ämnen som ska beröras (även kallad för intervjuguide). Intervjupersonen i fråga har däremot stor frihet att utforma svaren på sitt egna sätt. Dessutom behöver inte frågorna till deltagaren ställas i samma ordning som de står i intervjuguiden, utan frågor som inte ingår i guiden kan också ställas. Dock endast om frågan anknyter till något som intervjupersonen sagt. Därmed tenderar kvalitativa intervjuer till att vara flexibla och följsamma beroende på i vilken riktning respondenternas svar tas.99Likaså anser även Widerberg att semistrukturerad intervju är smidig och flexibel, då informanten själv får ta upp ämnen och utveckla egna resonemang under intervjuns gång.100
94Holme & Solvang 1997, s.14
93Holme & Solvang 1997, s.92
4.2 Urval
Urval är ett så kallat subjektivt urval. Denna urvalsmetod beskrivs som en process där personer handplockas som passar in i fenomenet som undersöks. En fördel med subjektivt urval är att det utgår från att forskaren kan närma sig de individer som antas ha en avgörande betydelse för studien.101 Eftersom studien inte avgränsar sig till en specifik verksamhet, fick urvalet ske genom mitt kontaktnät som bidrog till att samtliga respondenter deltog. Alla organisationer som kontaktades var lämpliga att delta i studien då ledarna bekräftade att de helt genomgått en övergång från kontorsarbete till distansarbete. I min studie har jag intervjuat totalt sex respondenter från tre olika svenska verksamheter i Skåne län. Antalet respondenter har valts för att studien ska kunna begränsas till den tidsram jag har. Jag har valt att kolla på olika typer av verksamheter då syftet med studien är att undersöka ledarskapet, kommunikationen och motivationen mellan ledare och medarbetare oavsett organisation.
Ett krav jag hade på respondenterna var att de skulle vara verksamma i svensk offentlig förvaltning där det på grund av den rådande pandemin skett förändringar och omställningar, samt att verksamheten arbetar på distans. För att få en mer nyanserad och tydlig bild valde jag ut medarbetare och chefer som har en organisatorisk relation och arbetar inom samma avdelning.
I nedan tabell presenteras de sex respondenterna, varav tre är ledare och tre är medarbetare som arbetar inom olika offentliga förvaltningar i Skåne. I tabell 1 presenteras ledarna med sin titel, vilken verksamhet de tillhör, samt en kod som sedan hjälper läsaren att identifiera ledaren i analysen. I tabell två presenteras medarbetarna, deras titlar, verksamheter, och på samma sätt tillskrivs även medarbetarna en kod. Jag har valt att alla respondenter i min undersökning ska vara anonyma.
Verksamhet Kod Ledare
1 L1 Sektionschef
2 L2 Sektionschef
3 L3 Kommunikationschef
Tabell 2: Här presenteras ledarnas titlar samt vilken verksamhet de tillhör
Verksamhet Kod Medarbetare
1 M1 Arbetsförmedlare
2 M2 Rådgivare
3 M3 Kommunikatör
Tabell 3: Här presenteras medarbetarnas titlar samt vilken verksamhet de tillhör
4.3 Intervju
Det insamlade materialet som används i studien innehåller empirisk data från semistrukturerade intervjuer. Med det tillvägagångssättet fanns det tillräckligt med underlag för att kunna besvara mina frågeställningar.