Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Validitet handlar enligt Bryman och Bell (2017) om studien mäter och undersöker det som den är tänkt att göra och om slutsatsen hänger ihop med resten av studien eller inte. Studien bör använda relevanta metoder för att den ska anses vara trovärdig (Biggam, 2018).

Enligt Bryman och Bell (2017) handlar reliabilitet om att mäta hur tillförlitlig en studie är. Om studien skulle göras igen under samma förhållanden ska resultatet bli densamma. Påverkas studien av någon oförutsedd händelse som i sin tur påverkar resultatet, påverkas också reliabiliteten. Biggam (2018) definierar reliabilitet som om det går att lita på studiens resultat. För att studien ska bli så bra som möjligt krävs det att det finns en systematik i studien vid val av fall, datainsamlingsmetod och analysmetod, vilket gör studien tillförlitligare (Blomkvist & Hallin, 2014).

Generaliserbarhet innebär enligt Blomkvist och Hallin (2014) att resultaten från studien som genomförts kan användas igen i liknande studier och då få samma resultat som tidigare. Genom att i diskussionsavsnittet diskutera hur studien kan tillämpas i liknande fall visar forskaren att studien har en analytisk generaliserbarhet.

Etiska perspektiv

Etik handlar om att följa god praxis för att ingen ska skadas av det vetenskapliga, och att processen i studien har haft ett opartiskt förhållningssätt. För detta går det att agera etiskt under forskningsprocessen enligt forskningsetiska principer (Blomkvist &

Hallin, 2014). De forskningsetiska principerna kan delas in i forskningskravet och individskyddskravet. Dessa ska ses som riktlinjer och vägleda forskaren genom forskningsprojektet. Vid en uppstådd konflikt ska principerna kunna ge en god avvägning för att kunna gå vidare. Inom individskyddskravet ingår fyra etiska huvudkrav i forskning som specificeras nedan (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet handlar om att de personer som ska delta i studien bör informeras om studiens syfte, om vad uppgiften är och vilka villkor som gäller för deras medverkan. Forskaren ska informera om allt som kan påverka deltagaren att medverka i studien eller inte. De ska också informeras om att medverkan är helt frivillig och att de kan avbryta när de vill (Vetenskapsrådet, 2002).

Samtyckeskravet innebär att deltagarna samtycker till att vara med i studien och de har rätt att själva bestämma över sin medverkan, hur länge de vill delta, på vilka villkor och om de vill avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002).

Konfidentialitetskravet handlar om att alla som deltar i studien ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna ska behandlas så att utomstående inte kan ta del av dem och på det viset inte gå att identifiera (Vetenskapsrådet, 2002). Vid skrivandet av studien ska även språket och formuleringar ses över för att på största möjliga vis inte riskera att anonymiteten för deltagarna skadas (Bell, 2006).

Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för studien och inte i något annat syfte. Uppgifterna får inte användas eller utlånas till varken kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet, 2002).

Studiens genomförande

Denna fallstudie inleddes med att genomföra en litteraturstudie. Det är främst sekundärdata i form av litteratur, vetenskapliga artiklar och relevant information från internet som har använts för att kunna styrka och förklara olika teorier och koncept som är relevanta för studiens ämne. För att finna vetenskapliga artiklarna till rapporten har sökportalen Discovery använts. Detta eftersom den kan hitta vetenskapliga artiklar i flera olika databaser samtidigt. Sökorden som använts var bland annat:

– Belt and Road Initiative (BRI) – One belt one road

– Silk road economic belt

– Twenty-first century maritime silk road (MSR) – China-Europe railway express personer på fallföretaget. Valet av att använda Ejendals som fallföretag har att göra med att företaget visade ett intresse för BRI. Ejendals använder en global sourcingstrategi för att köpa in produkter från leverantörer i Asien.

Intervjuerna var av en semistrukturerad karaktär där de underliggande frågorna (Bilaga A) skickades ut till respondenterna via mejl tillsammans med ett missivbrev (Bilaga B) innan intervjuerna ägde rum. Intervjufrågorna utformades i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Missivbrevet syftade till att informera respondenterna om deras rättigheter avseende deras medverkan i denna studie.

Missivbrevet skickades till samtliga respondenter i syfte att uppfylla de fyra etiska huvudkraven

Intervjuerna genomfördes och spelades in över kommunikationsplattformen Microsoft Teams. Intervjuerna utgick från de frågor som återfinns i Bilaga A och skickades till respondenterna innan intervjutillfället och ytterligare frågor ställdes efter de diskussioner som framkom. Anteckningar skedde löpande under intervjuerna och med hjälp av det inspelade materialet transkriberades samtalsinnehållet i efterhand. I och med att intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad karaktär anses metoden ha hög validitet på grund av att detta är en utforskande studie som vill undersöka fenomenet djupare. Till det kompletterades informationen med teori från tidigare forskning.

Den första intervjun genomfördes den 21 april 2021 tillsammans med två av fallföretagets anställda. Deras befattningar är Chief Sourcing Officer (CSO) och Supplier Quality Engineering Director. Intervjun varade i cirka 50 minuter. Den andra intervjun var tillsammans med en anställd som representerade en annan avdelning och har befattningen Supply Chain Planning Manager. Denna intervju genomfördes den 26 april 2021 och varade i cirka 45 minuter.

För att de intervjuade personerna inte skulle påverkas av varandras svar gjordes två separata intervjuer med de olika avdelningarna. Detta är något som ökar reliabiliteten i studien och gör den mer trovärdig. Personerna som intervjuades har kunskap inom inköp, logistik och försörjningskedjan på företaget vilket gjorde att de intervjuades för just denna studie. Data från intervjuerna har efter sammanställning skickats till respondenterna för godkännande och för att säkerställa att ingen information var felaktig vilket också ökar reliabiliteten på studien.

I studien användes angreppssättet abduktion. Angreppssättet valdes för dess fördelar med att kunna växla mellan att samla in primär- och sekundärdata till studiens empiri och teori. Först samlades sekundärdata in för att kunna formulera frågor till intervjuerna där primärdata samlades in. Efter intervjuerna samlades ytterligare sekundärdata in för att få med teori som framkom i intervjuerna.

Av de motiv och faktorer som identifierades i denna explorativa studie, både från intervjuerna och litteraturstudien, kan de representera hur andra svenska företag kan finna BRI intressant att ta del av för att transportera sitt gods från Asien. Dock kan relevansen för användningen av BRI skilja sig mellan företag beroende på vilken typ av produkt som skickas och vad företaget själva anser vara viktigt vid transporter, vilket företag bör ha i åtanke. Metoden med litteraturinsamlingen som grund hade som avsikt att göra studien mer generell även om endast ett fallföretag intervjuades.

Resultatet som framkommit i denna explorativa studie anses ha en hög grad av generaliserbarhet då svenska företag kan ta del av de möjligheter som infrastrukturprojektet BRI medför. För att stärka empirin och resultatet hade fler svenska företag med leverantörer i Asien kunnat intervjuats.