Variabler

5.7.2.1 Oberoende variabler

Studiens oberoende variabler utgörs av redovisat resultat, avskrivningsform samt tilläggsupplysningar för hypotes 1-3 och är härledda från några av de redovisningsmässiga skillnaderna som finns mellan redovisningsregelverken K2 och K3. Variablerna mäts genom de åtta olika enkäterna som mäklarna får ta del av i det bifogade redovisningsmaterialet tillsammans med frågor som mäklarna får besvara utifrån redovisningsmaterialet. Innehållet i respektive enkät förklaras och diskuteras i föregående avsnitt ”Manipulering av redovisningsmaterial” och nämns därför inte ytterligare.

Förutom skillnaderna mellan K2 och K3 utgörs även de oberoende variablerna av mäklares inre kognitiva system i form av erfarenhet och utbildning i hypotes 4-5. Värt att tillägga är att erfarenhet och utbildning utgör två av tre kontrollvariabler för hypotes 1-3.

Erfarenhet

För att mäta variabeln erfarenhet har respondenterna själva fått fylla i hur många år de varit yrkesverksamma som fastighetsmäklare i enkäten de tilldelats. Variabeln har därefter kodats som en kvotvariabel. Erfarenhet mätt i antalet yrkesverksamma år har tidigare använts för att undersöka hur revisorers erfarenhet påverkar kvaliteten på revision (Cahan & Sun, 2015) samt hur revisorers erfarenhet påverkas deras professionella omdöme (Messier, 1983). Samma mått används också i en studie av Hamori & Koyuncu (2015) för att undersöka hur en VD:s erfarenhet påverkar företagets prestationer. Vi anser därför att antalet yrkesverksamma år är ett lämpligt mått även för vår studie för att mäta vår oberoende variabel erfarenhet.

Utbildning

Variabeln utbildning mäts genom att respondenterna får fylla i hur många högskolepoäng de har inom ekonomi. Variabeln är kodad som en kvotvariabel. För att bli registrerad som fastighetsmäklare i Sverige krävs en högskoleutbildning som omfattar minst 120 högskolepoäng, varav minst 15 av dessa högskolepoäng avser ekonomirelaterade kurser. Eftersom vår studie endast omfattar registrerade fastighetsmäklare har de som besvarar enkäten minst 15 högskolepoäng inom ekonomi. För att testa huruvida utbildning inom ekonomi påverkar mäklares bedömning av bostadsrättsföreningars redovisning testas därmed om mäklares bedömning påverkas av att de har fler än 15 högskolepoäng inom ekonomi. Antalet uppnådda högskolepoäng har bland annat använts av Statistiska Centralbyrån som ett mått på befolkningens utbildningsgrad (Statistiska Centralbyrån, 2012).

5.7.2.2 Beroende variabel

Studiens beroende variabler utgörs av mäklarnas uppskattning av värdet på en bostadsrätt och mäklarnas gradering av tilläggsupplysningar i form av kassaflödesanalys. Den förstnämnda är kodad som en kvotvariabel. I tidigare studier har redovisningens påverkan mätts genom att studera skillnader i värdering (Jung, 1989; Wang & Fan, 2014; Martínez, 2014) samt vilken signal olika utformning på redovisningen sänder till beslutsfattare (Fellingham, 1988). Med anledning av detta använder vi oss av mäklarnas uppskattning av värdet som beroende variabel för att studera redovisningens påverkan. Med utgångspunkt i ett av åtta manipulerade redovisningsmaterial har mäklarna fått göra en

bedömning av värdet på en bostadsrätt. I sin bedömning har de fått utgå från en värdering om 1 000 000 kronor baserat på faktorer såsom läge, avgift storlek och skick. Denna värdering baseras dock inte på en beaktning av bostadsrättsföreningens redovisning. Mäklarna har därför ombetts att göra en ny värdering av bostadsrätten baserat på bostadsrättsföreningens redovisning, vilken utgör det manipulerade redovisningsmaterialet. Väljer mäklarna att inte ändra den tidigare värderingen har de fått fylla i beloppet 1 000 000 kronor, vilket är det belopp som den tidigare värderingen avser.

Studiens andra beroende variabel utgörs av mäklarnas gradering av hur viktigt de anser att tilläggsupplysningar i form av kassaflödesanalys finns att tillgå när de ska uppskatta värdet på en bostadsrätt. Variabeln är kodad som en ordinalvariabel då mäklarna fått gradera vikten av en kassaflödesanalys på en skala mellan 1-5. Har en mäklare svarat 1 innebär det att denne anser att kassaflödesanalysen inte är särskilt viktig medan en mäklare som har svarat 5 menar att kassaflödesanalysen är mycket viktig vi deras värdering av en bostadsrätt.

5.7.2.3 Kontrollvariabler

För att undvika att dra felaktiga slutsatser avseende sambandet mellan studiens beroende variabel och oberoende variabler har vi inkluderat tre kontrollvariabler för hypotes 1-3. Dessa felaktiga slutsatser riskerar att uppkomma i fall när ett samband mellan en beroende och oberoende variabel kan urskiljas men vars samband snarare beror på samvariation till följd av att variablerna står under påverkan från en tredje variabel. Genom att inkludera kontrollvariabler som vi tror har ett samband med studiens beroende variabel värdering. Kontrollvariablerna utgörs således av mäklares erfarenhet, utbildning samt ålder.

Erfarenhet

Kontrollvariabeln erfarenhet utgörs av antalet år respondenten har varit yrkesverksam som fastighetsmäklare. Erfarenhet är kodad som en kvotvariabel. Tidigare studier av Simon & Chase (1973), Shelton (1999) och Shon & Young (2011) har erfarenhet visat vig vara en variabel som påverkar beslutsfattare såsom analytiker och revisorer. I dessa studier har erfarenhet, likt denna studie, mätts i antalet år analytikerna respektive revisorerna varit verksamma.

Utbildning

Kontrollvariabeln utbildning består av antalet högskolepoäng respondenten innehar inom företagsekonomiskt relaterade kurser. Variabeln utgör en dikotom variabel. Utbildning har bland annat av Hayes-Roth et al (1983), Glaser (1984), Vera-Munoz (1998) samt Strong & Portz (2011) funnits ha en påverkan på individers beslutsfattande och beslutskvaliteten, varför variabeln även inkluderas i denna studie.

Ålder

För att mäta kontrollvariabeln ålder har respondenten ombetts att besvara hur gammal denne är, vilket sedan kodats som en kvotvariabel. Ashton & Kramer (1980) och Bogdan et al (2015) har funnit att studiernas respektive respondenters ålder har en påverkan på deras beslutsfattande.

5.8 Statistiska tester

Syftet med experimentet är att jämföra om det föreligger skillnader i mäklares uppskattning av värdet på en bostadsrätt, baserat på en bostadsrättsförenings redovisning. För att uppnå detta syfte har vi använt oss av bland annat T-tester, vilket är ett statistiskt test som är lämpligt för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i medelvärdena mellan två grupper (Pallant, 2005). T-tester har använts för att testa samtliga hypoteser. Om testen visar på att det föreligger en signifikant skillnad i medelvärde går det att generalisera resultaten på hela populationen, vilket i denna studie är alla mäklare i Sverige.

För att testa hypotes 4 och 5 har vi använt oss av både T-tester och Pearsons r. Person r är en form av korrelationsanalys och metod för att studera relationer mellan intervall- och kvotvariabler (Bryman & Bell, 2013). Då båda hypoteserna utgörs av intervall- och kvotvariabler samt att vi ville undersöka huruvida ett samband mellan variablerna föreligger anser vi att detta statistiska test var lämpligt. I hypotes 4 utgörs intervallvariablerna av kassaflöde och redovisat resultat medan kvotvariabeln utgörs av mäklares erfarenhet. Kassaflöde och redovisat resultat är beroende variabler medan mäklares erfarenhet är den oberoende variabeln. Även i hypotes 5 utgörs intervallvariablerna av kassaflöde och redovisat resultat medan kvotvariabeln utgörs av

mäklares utbildning. Kassaflöde och redovisat resultat är beroende variabler medan mäklares utbildning är den oberoende variabeln. Syftet med att genomföra Pearsons r är att vi vill undersöka huruvida det finns något samband mellan de oberoende och beroende variablerna och om samband föreligger hur stort sambandet är.

Som komplement till T-tester och korrelationsanalyser har även bivariata och multivariata regressionsanalyser använts. De bivariata analyserna avser hypotes 4 och 5 medan de multivariata, med kontrollvariabler inkluderade, avser hypotes 1-3. Regressionsanalyser har använts för att finna samband samt hur eventuella samband mellan oberoende och beroende variabler (Pallant, 2005).

5.9 Metodkritik

Enligt Bryman & Bell (2013) finns det tre viktiga kriterier vid bedömning av företagsekonomisk forskning, vilka utgörs av reliabilitet, replikerbarhet och validitet. I denna studie har vi tagit hänsyn till dessa kriterier och diskuterar dem i nedanstående avsnitt.