vetenskapsrådet finansierade konstnärliga projekt

1. palle dahlstedt:

skapande performance – datorstödd kreativitet (musik)

Skapande performance handlar om utveckling av teknologier för kontroll i realtid/utforskning – utforma nya elektroniska instrument, lärdom från akustiska instrument, nya sätt att spela till-sammans, att förstå de kreativa musikernas avsik-ter och även skapa en miljö för en publik krea-tivitet . Ett flertal musiker och forskare ingår i projektgruppen . Man identifierar problem i den konstnärliga praktiken och försöker lösa dessa . Workshops, konserter och inspelning är delar i forskningsprocessen . Bidrag från Vetenskapsrådet för perioden 2011–2013 .

Projektpresentationen kommenterades av Bill Brunson som uppehöll sig vid det dolda, närmast magiska inslaget i generativ musik, där Palle Dahl-stedt befinner sig i den absoluta forskningsfron-ten – man kan höra resultatet men publiken vet inte hur man gör, vilket i sig skapar både spänning och nyfikenhet .

2. maria Zennström:

konsten, politiken och pappa. Berätta genom andra röster och överskrida genrer (litteratur, konst, film)

Utgångspunkten för projektet är Maria Zennströms pappa, Per-Olov Zennström (1920–1977), som var konsthistoriker, kritiker och kommunist och som vistades mycket i Moskva under 50-talet . Den enda forskningsfrågan är egentligen att utforska genre-gränser och utröna hur pappans ideologiska förank-ring påverkade hans verksamhet som kritiker och författare . Materialet är intervjuer, enkäter, böcker, artiklar och brev . Resultatet ska bli en bok med in-slag av ”forskningsdagbok” som beskriver projekt-arbetet . Det som skiljer detta från vad Maria Zenn-ström tidigare arbetat med som författare är att hon denna gång inte skriver om sig själv . Bidrag från Ve-tenskapsrådet för perioden 2011–2013 .

Projektpresentationen kommenterades av Cris-tine Sarrimo som noterade att Maria ”vandrar över gränserna” – mellan områden och perspektiv . Hon finns själv med även om hon skriver om pappan – ett slags självbiografiskt konstnärligt projekt . Det finns självfallet likheter med forskning inom humaniora, speciellt i forskningsprocessen i form av arkivstudier och intervjuer, medan resultatet i form av en forskningsdagbok förväntas få mer konstnärliga/litterära inslag .

undersökningsFormer – meTod och redoVisning 2 – 43

3. esther shalev-gerz:

tillit och utveckling av dialog (fri konst)

Projektet är en fortsättning på Esther Shalev-Gerz sedan länge stora intresse för dialogen som utgångspunkt för ett konstnärligt konceptuellt arbete . Projektet bygger på en dialog mellan två personer där tilliten är en viktig komponent . Dialogerna bygger på verk av Esther och andra konstnärer, filmer och texter . Forskningsfrågor om konst, dialog, tillit och tid med utgångspunkt från äldre konstverk i en utställnings- och musei-kontext ingår också i projektet, som är knutet till Akademin Valand vid Göteborgs universitet med ett multidisciplinärt seminarieprogram . I projek-tet ingår ytterligare tre medarbetare . Bidrag från Vetenskapsrådet för perioden 2011–2013 .

Projektpresentationen kommenterades av Marta Kuzma, som från sin utgångspunkt som konstvetare, betraktade detta med delvis nya ögon . Samtidigt konstaterar hon att detta mer konceptuella sätt att arbeta blir allt mer vanligt bland konstnärer runt om i världen . Den konst-närliga processen som Esther använder är intres-sant men väcker också frågor på en mer teoretisk nivå . Det blir en syntes av flera roller och per-spektiv där man går in i något som man inte rik-tigt kan förutse, vilket i normalfallet skiljer sig från mer traditionell vetenskap . Även

ställnings-taganden i mer etiska frågor är intressanta om än ibland något komplicerade i en kontext som denna .

4. anna lundberg:

den forskande teatern. intersektionella möten mellan scenkonst, skola och akademi

Projektet är ett aktionsforskningsprojekt om in-teraktiv scenkonst utifrån Ung scen öst (Östgöta-teatern) som är en forskande teater för barn och ungdomar med Malin Axelsson som konstnärlig ledare . Projektledaren Anna Lundberg har sin bakgrund i Culture studies och genusvetenskap . Triaden scenkonst-skola-akademi utgör empiriskt fokus samt att närmare analysera de konstnär-liga processerna mellan barn och vuxna utifrån uppsättningar av Ung scen öst . Vad händer med de sceniska förloppen när metoden präglas av öp-pet samarbete och gemensamt lärande? Hur för-handlas kunskap och betydelse i konstnärlig verk-samhet? Projektet innefattar två föreställningar . Publikation under arbete . Bidrag för perioden 2012–2013 .

Presentationen kommenterades av Annette Arlander som började med att ställa frågan: Vem forskar? Detta är inte helt utrett i

forskningspla-44 – 2 undersökningsFormer – meTod och redoVisning

nen, men klarhet har infunnit sig under arbetets gång . Det finns en risk med samarbete, även vid

”action-research” – att man håller kvar vid dikoto-min forskning–konstnärligt arbete – att forskaren forskar och konstnärerna gör konst . Bortsett från detta är frågeställningarna intressanta i både en vetenskaplig och konstnärlig kontext .

Anna Lundberg svarade genom att beskriva pro-jektets långtgående fokus på gemensamt lärande som en feministisk scenkonstnärlig kritik av indi-vidcentrerade och hierarkiskt ordnade traditioner inom såväl konst som vetenskap, en kritik som i sig lett till projektets intressanta konstnärliga forskningsresultat .

Den första dagen av symposiet avslutades med en paneldebatt med presentatörerna och kommen-tatorerna under ledning av Catharina Dyrssen . Några inlägg återges här:

• Ofta blir den konstnärliga processen viktig utan att alltid ge några svar – ett slags motstånd som gör att ny kunskap skapas

• ”Motstånd låter negativt” – man kastar sig in i det okända varför ”nya villkor” är ett bättre ut-tryck än motstånd

• Alla skapar gränser och sammanhang i den van-liga konstnärvan-liga praktiken – i forskningen gör man ofta på ett annat sätt

• Varför ska man använda dator? – jo, för att det ställer allt på huvud och skapar nya möjligheter

• Det multidisciplinära är en utmaning men vi borde skapa våra egna metoder inom olika fält . Å andra sidan – som ett gemensamt kunskaps-fält – borde vi kunna skapa frågeställningar ge-nerellt?

• Metod i konstnärlig forskning ligger närmare arbetsmetoder i praktiken än specifika förhåll-ningssätt till forskning

• Generella regler fungerar inte inom konstnärlig forskning men utvecklade ”verktyg” kan överfö-ras till och användas av andra

• Även inom konstnärlig forskning, på samma sätt som t .ex . inom humaniora, borde forskar-na/konstnärerna ta reda på vad andra sagt tidi-gare (som kan vara relevant för ifrågavarande projekt)

• Forskning är i allmänhet resultatinriktad vilket är annorlunda i konstnärlig verksamhet . Hur ser vi på konstnärer som inte vill verbalisera sina verk?

• Om man inte delar med sig av resultatet är det inte forskning! Musikområdet har här vissa för-delar i jämförelse med andra konstformer

• Konstnärlig praktik är i sig utforskande . De konstnärer som vill forska har normalt inga pro-blem med att redovisa metoder och resultat .

• ”Tystnad är tillåtet men talar i andra former”

undersökningsFormer – meTod och redoVisning 2 – 45

• Konstnärliga forskare vill också skapa god konst – åtminstone spännande och utveck-lande sådan som kan användas av andra, bl .a . i utbildningen

Efter paneldebatten genomfördes en ljudinstalla-tion i ”Vita havet” signerad Ricardo Atienza och Niklas Billström .

strategiska frågor för den konstnärliga forskningen – anförande av Rolf hughes

För närvarande pågår ett arbete i

kf

u

-kommit-tén inom Vetenskapsrådet för att fastställa och ut-veckla de strategiska frågorna för den konstnärliga forskningen .

Från en politisk horisont kan man notera följande aktiviteter för att utveckla området:

1 . Forskningsstöd/Support (forskningsråd, univer-sitet/högskolor, nationella och internationella nätverk m .fl .)

2 . Rörlighet/Mobility (postdok, internationell kar-riär)

3 . Bedömning/Peer Review (Kvalitet;

sar

jar

) 4 . Utveckling av utbildning/Educational

develop-ment (t .ex . Stockholms konstnärliga högskola och Konstnärliga forskarskolan) .

5 . Genomslagskraft/Impact (internationalisering med mera)

Dokumentation och databaser för konstnärlig forskning liksom en bättre och separat (som eget område) ämnesklassificering (

oecd

scb

) är om- råden som hänger samman med ovanstående punkter och som successivt måste utvecklas för att skapa goda förutsättningar för utvecklingen på området . (Se även Årsbok