5.1 Valet av min metod, urval och genomförande
Jag valde en kvalitativ fallstudie eftersom mitt syfte var att förmedla ungdomarnas tankar och erfarenheter av att leva med funktionshinder; dyslexi. Detta val av metod möjliggjorde att jag kunde möta ungdomarna och samtala med dem (Magne Holme & Krohn Solvang, 1991/1997, s: 76 & s: 99), något som var väldigt givande. I en kvantitativ inriktad forskning mäter man sina resultat i samband med datainsamlingar vilket innebär att man till exempel gör enkäter och inte behöver samtala med sina respondenter, informanter (Patel & Davidson, 1991/2003, s: 14)
Jag valde att intervjua två pojkar och två flickor, pojkarna befann sig i högstadiet och flickorna hade kommit längre i sin skolgång. För att bredda studien ville jag ha med ungdomar som gick på högstadiet och ungdomar som hade gått vidare i sin skolgång. Helst hade jag velat ha med en pojke och en flicka från högstadiet och en flicka och en pojke som hade kommit längre i skolgången, men det var svårt att få tag på ungdomar och det gjorde att urvalet blev så här i stället. Trots detta blev jag nöjd med slutresultatet.
När jag skulle träffa ungdomarna hade jag bestämt mig för att låta dem få bestämma plats. Trost (2005, s: 44) menar att det är viktigt att man som intervjuare har ett förslag så att ansvaret inte ligger på respondenten. Jag hade två platser att föreslå, men behövde bara göra det i en av intervjuerna. De tre andra föreslog egna platser för intervjuerna. Trost (2005 s: 44- 45) menar att man inte ska vara hemma hos den som intervjuar eller hos den intervjuade. Han menar även att de flesta ställen har sina nack- och fördelar. När vi satt hemma hos mig, intervjun med Erik, var jag noga med att ingen skulle kunna störa oss. Jag tror inte att valet av intervjuplatser hade någon betydelse för resultatet och ungdomarna, de pratade öppet och hjärtligt alla fyra.
Jag hade berättat innan att jag skulle använda mig av diktafon och alla godkände det, vilket kändes bra. Dock tog det tid att renskriva allt sedan, men det var det värt. Genom att använda mig av diktafonen kunde jag slappna av och lyssna mer på ungdomarna och behövde inte tänka på att skriva ner allt.
Jag hade med mig lite stödfrågor (se bilaga), men jag ville att ungdomarna skulle få berätta fritt. Flickorna berättade själv, medan jag fick fråga pojkarna mer. Jag intervjuade/samtalade med flickorna först vilket jag i efterhand tycker var bra. Flickorna hade gett mig lite mer funderingar, vilket gjorde att jag även frågade pojkarna om dessa ett exempel var; flickornas berättelser om lärare som de ansåg vara goda och sämre lärare, detta gjorde mig nyfiken på hur pojkarna tänkte kring detta.
5.1 Mitt resultat och analys
När jag la upp min projektplan hade jag läst om Ingessons studie, Growing up with dyslexia (2007). Jag hade redan då kontakt med ungdomarna och frågade dem om deras föräldrars stöd och tre av ungdomarna berättade om sina mammors betydelse. När jag skrev detta i projektplanen fick jag frågor kring hur jag kunde mena att mammorna skulle vara viktigare än papporna. Jag tror inte att ungdomarna tänker att mammorna är viktigare än sina pappor, men när det gäller skolgången kanske mammorna är mer drivande? Sterns (1998) teori om att nyblivna mammor direkt tar sitt ansvar för att hålla sina barn vid hälsa och liv kan också ligga som grund här. Ungdomarna i min studie har bekräftat Ingessons slutsats: Utan sina mammors envishet hade de haft det svårare, helt enligt dem själva. Dock tycker jag det är intressant att det är så här. Har mammor svårare för att släppa sina barn, eller att släppa in papporna? Det skulle vara intressant att fråga föräldrarna om deras roll, hur de ser på den.
Ett fynd som framträdde tydligt var att föräldrar måste stå på sig för att få utredning och stöd för sina barn. Ska det vara så att det är föräldrar som styr vilket stöd deras barn/ungdomar får när de behöver stöd? I min studie tyckte jag det blev väldigt tydligt att det är så. Karl och Erik går på samma skola och även i samma klass och har båda en diagnostiserad dyslexi, varför ser då stödet inte lika ut? Beror det på att Karls föräldrar strider för hans rättigheter, vilket även Kajsas och Lisas föräldrar gjort? Rapporten som Wennbo, Emanuelsson och Persson gjort visar att skolor kan ha svårt för att stå emot trycket från starka föräldrar (Myndigheten för skolutveckling, 2005 s: 7). Det skulle vara intressant att undersöka om det är så här och vad lärare och föräldrar tycker om detta?
Alla fyra ungdomarna menade att man som dyslektiker lätt kan uppfattas som lat och ”dum i huvudet”. Även om de inte själva känner eller har känt sig dumma så menade de att det är viktigt att man jobbar bort denna myt. De tyckte också att det är viktigt att högskolorna satsar mer på kunskap om deras funktionshinder; dyslexi. Kajsa sa att det säkert finns fler kurser för blivande lärare idag än när hon var liten. Hon önskade bara att fler av dem som redan är verksamma tar chansen att vidareutbilda sig. Erik uttryckte vikten av respekt, ”Det är viktigt att vi blir respekterade, att vi får finnas”, menade Erik. Jag hoppas att lärare vidareutbildar sig mer och att skolledningarna tar sitt ansvar här. Här får ungdomarna stöd av Jacobson och Lundberg (1995, s: 137) som menar att högskolorna måste ge bättre undervisning i läs- och skrivsvårigheter till alla som ska jobba med barn, ungdomar och vuxna.
Euler (1995, s: 219-221) menar att om man jobbar medvetet med fonologisk träning redan i förskolan kan detta hjälpa barnen till en bättre start vid läs- och skrivinlärning i skolan. En av mina respondenter berättade dock att han redan i förskoleklassen hade jobbat med detta enligt den så kallade Bornholmsmodellen. Hur kom det sig att man inte redan där upptäckte hans svårigheter? Är lärarna rätt utbildade så att de har kunskap om vikten av tidig fonologisk träning och känner till de olika pedagogiska metoder som man kan använda i förskola/skola? Kommer direktiven om användandet av till exempel Bornholmsmodellen uppifrån utan att lärarna får tillräckligt med kunskap?
Referenser
Litteratur
Adler, Björn & Adler, Hanna (2006). Neuropedagogik- om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur
Asmervik, Sverre & Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (1993/2001). Barn med behov av
särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur
Brodin Marianne, Hylander Ingrid (2003). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Stockholm: Liber
Eriksson Homburger, Erik (1993). Barnet och samhället. Stockholm: Natur och kultur Euler, Carl von (1995). En bok om hjärnan, 32 svenska forskare om hjärnan och dess
sjukdomar. Stockholm: Bokförlaget Rabén Prisma
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2004). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Høien Torleiv & Lundberg Ingvar (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur
Ingesson, Gunnel S (2007). Growing up with dyslexia. Lund: Lunds Universitet Ingvar, David H (1991). Tidspilen. Cerebrala essäer. Stockholm: Alba
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jacobson, Christer & Lundberg, Ingvar (1995). Läsutveckling och dyslexi: frågor och resultat.
Stockholm: Liber
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (1991/1997). Forskningsmetodik- om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Myndigheten för skolutveckling rapport 3 (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm, Liber
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2001). Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber
Pop, pocketerad populärvetenskap (2006). Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Pramling Samuelsson Ingrid, Klerfelt Anna, Williams Graneld Anna (1995). Först var
det roligt se´n blev det tråkigt, se´n vande man sig Göteborg:
Patel, Runa & Davidsson, Bo (1991/2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Liber
Skolverkets aktuella analyser (2007). Skolverkets utbildningsinspektion en sammanfattning av
resultat och erfarenheter under tre år. Stockholm: Fritzes kundservice
Stern, Daniel (1991). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur Stern, Daniel (1995). Moderskapsrelationer. Stockholm: Natur och Kultur
Stern, Daniel (1998). En mor blir till; Hur moderskap förändrar dig för all framtid. Stockholm: Natur och kultur
Taube, Karin, Tornéus Margit & Lundberg Ingvar (1984). Självbild. Handledning för
utveckling. Stockholm: PsykologiFörlagetAB
Taube, Karin (1988). Reading acquisition and self-concept. Umeå: Department of psychology University of Umeå
Taube, Karin (1995). Hur i all världen läser svenska elever. Skolverkets rapport nr 78. Stockholm: Liber
Trost, Jan (1993/2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund
Utbildningsdepartementet (1994) Lpo94 Läroplan för skolan. Stockholm: Skolverket och CE Fritze´s AB
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk –samhällsveten-
skaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet