Medicinering – elevers egen uppfattning
Medicinering väcker ofta starka känslor. För det mesta får hörs åsikter från dem som inte är direkt berörda. Intressant att veta hur medicinering upplevs av eleven och föräldrarna, samt om det hjälper. Det vore intressant att studera detta i en studie med såväl enkät som intervju.
Skolornas kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Eller skulle kanske rubriken hellre vara: ”Skolornas bristfälliga kunskaper om …” Det skulle vara intressant att undersöka hur stor kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom lärarkåren egentligen är. En enkätundersökning på skolorna skulle säkert ge en fingervisning.
Slutsats
Slutsatsen av vår studie pekar på att en diagnos innebär en fördel genom att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater.
48
Referenser
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterier. Stockholm: Natur och kultur. Beckman, Vanna (1997). Projektet att leva med barn med DAMP, Dyslexi och
Aspergers syndrom. Stockholm: Cura Förlag.
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Bertalanffy, Ludwig von (1968). General system, Theory, developement, Applications.
Braziller.
Clark, C.,Dyson,A. och Milward,A. (1998). Theorising: Special Education. London: Routledge.
Davis, L. J. (1997). The disability studies reader. London: Routledge. FASS (2010). Stockholm: Läkemedelsinformation AB
Gillberg, Christoffer (1996). Ett barn i varje klass, om DAMP/MBD/ADHD. Cura Förlag.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialpedagogik. Stockholm Skolverket. Imsen, Gunn (2006). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, Björn (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Liber.
Kihlbom, Magnus (1983). Den eviga familjen. Familjepsykologi ur psykoanalytisk
synvinkel. Natur och Kultur.
Kvale (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kärfve, Eva (2000). Hjärnspöken, DAMP och hotet mot folkhälsan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag, Symposium AB.
Lagen (2003:460). Om etikprövning av forskning som avser människor. Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Liljegren, Brita (2000). Elever i svårigheter, Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (2009).
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Palazzoli, Mara (1989). Det dolda spelet inom organisationen. Natur och Kultur. Patel, Runar & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder, att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
49
Skolverket (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet. (Lpo 94) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Att arbeta med särskilt stöd i grundskolan.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svedberg, Lars (1997). Gruppsykologi, Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensk Författningssamling (SFS) Skollag (2010:800). Utbildningsdepartementet. The International Dyslexi association www.interdys.org (Hämtat 2011-04-15) Thurén, Torsten (2009). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Artiklar
Björklund, Jan (2006). Nationella prov från trean. Dagens Nyheter (2006-11-29). Forsberg, Hans (2010). Diagnosen ett trubbigt redskap. Svenska Dagbladet (2010-11-
08).
Johannisson, Karin (2010). Problembarn blir aldrig omoderna. Pedagogiska magasinet (nr.4), 50-56. november 2010.
50
Bilaga 1 Intervjufrågor
Till elevenVad har diagnosbeskedet inneburit för dig som person? När fick du din diagnos?
Har det förändrat din syn på framtiden? Har ditt humör förändrats?
Har din uppfattning om dig själv förändrats?
Hur tror du att det hade gått för dig med utbildning och framtida jobb om du inte fått en diagnos?
Hur har diagnosbeskedet påverkat din familj? Blir du behandlad annorlunda av din familj numera? Uppträder du själv annorlunda mot din familj numera?
Hur har diagnosbeskedet påverkat dina kamratrelationer? Vet dina kompisar att du fått en diagnos?
Om ja – Behandlar dem dig annorlunda nu? Uppträder du annorlunda mot dina kamrater nu?
Hur har diagnosbeskedet påverkat din skolgång?
Har du märkt en skillnad i din motivation för skolarbete? Vet skolan att du fått en diagnos?
Om ja – Har något förändrats i skolan
Om du jämför hur det är nu med hur det var – vad tycker du är skillnad? Hur skulle du vilja att skolan gjorde för att hjälpa dig?
51
Till föräldrar
Vad har diagnosbeskedet inneburit för ditt barn? Har det förändrat hans/hennes syn på framtiden? Har hans/hennes humör förändrats?
Har hans/hennes uppfattning om sig själv förändrats?
Hur tror du att det hade gått för honom/henne med skola och framtida jobb om han/hon inte fått en diagnos?
Hur har diagnosbeskedet påverkat er familj? Behandlar ni honom/henne annorlunda numera?
Uppträder han/hon annorlunda hemma i familjen numera?
Hur har diagnosbeskedet påverkat hans/hennes kamratrelationer? Vet kompisarna att han/hon fått en diagnos?
Om ja – behandlar de honom/henne annorlunda nu? Uppträder han/hon annorlunda mot sina kamrater nu?
Hur har diagnosbeskedet påverkat hans/hennes skolgång?
Har du/ni märkt en skillnad i hans/hennes motivation för skolarbete? Vet skolan att han/hon fått en diagnos?
Om ja – har något förändrats i skolan?
Om du/ni jämför hur det är nu med hur det var – vad tycker du/ni är skillnad? Hur skulle du/ni vilja att skolan gjorde för att hjälpa honom/henne?
52
Bilaga 2 Missiv
Hej!
Vi heter Pia Jutendahl och Håkan Pettersson och vi utbildar oss till specialpedagoger vid Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi går nu sista terminen och vill inom ramen för vårt examensarbete närmare undersöka hur ett diagnosbesked påverkar eleven och dennes föräldrar och omgivning. Arbetet kommer att baseras på intervjuer med ett antal elever och föräldrar.
Vi vill fråga om du skulle vilja delta i en sådan intervju. Vi kommer att spela in intervjuerna. Efter intervjun kommer vi att göra en utskrift för att kunna behandla svaren.
Alla svar kommer att avidentifieras, så att det i arbetet inte ska gå att identifiera vilka som blivit intervjuade. Fingerade namn kan däremot komma att användas. Såväl inspelningar som utskrifter kommer att förstöras efter att de analyserats av oss. Detta sker senast den 15 juni 2011.
Intervjun beräknas ta cirka 30-40 minuter och du kan när som helst välja att avbryta. Vi följer de forskningsetiska principer som stadgats av Vetenskapsrådet, vilket bland annat inkluderar anonymitetskravet. De uppgifter vi kommer att ta del av kommer enbart att användas i vårt examensarbete. Examensarbetet kan komma att publiceras i Malmö Högskolas forskningsdatabas MUEP.
Tack för att du tog dig tid att läsa detta brev. Din medverkan är givetvis frivillig. Vår förhoppning är att du är intresserad av att dela med dig av dina erfarenheter! Har du några frågor får du gärna kontakta oss på våra mailadresser eller per telefon.
Pia Jutendahl Håkan Pettersson
E-post: x E-post: x
tel: x tel: x
Jag accepterar att delta i undersökningen och godkänner att mina uppgifter behandlas enligt ovan. Malmö den / 2011 --- Namnteckning --- Namnförtydligande