Vidare forskning

En möjlig fördjupning skulle kunna vara att förstärka förståelsen för kontextens betydelse genom att undersöka vilka kontextuella faktorer som kan ha ett inflytande på undervisningen. Det här uppmanar och utmanar forskare att identifiera TPACK med hänsyn till kontexten genom att spendera tid i den komplexa miljö som utgör undervisningspraktiken. På så vis undersöks även hur och varför kontexten påverkar undervisningen och skapar förståelse för när undervisning i programmering blir gynnsam. Alltså kan ett möjligt vidare fokus vara att utforska TPACK utifrån kompetensperspektivet och inte enbart utifrån kunskapsperspektivet.

Referenslista

Ahmed, G., Nouri, J., Zhang, L., Norén, E. (2020). Didactic methods of integrating

programming in mathematics in primary school: Findings from a Swedish national project. Technical Symposium on Computer Science Education, 20, 261-267. doi:

10.1145/1234567890

Akpinar, Y., & Aslan, U. (2015). Supporting children’s learning of probability through video game programming. Journal of Educational Computing Research, 53(2), 228–259.

Angeli, C., & Valanides, N. (2009). Epistemological and methodological issues for the conceptualization, development, and assessment of ICT–TPCK: Advances in technological pedagogical content knowledge (TPCK). Computers & Education, 52(1), 154-168.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Balanskat, A., & Engelhart, K. (2015). Computing our future – Computer programming and coding Priorities, school curricula and initiatives across Europe: European Schoolnet. Hämtad 2020-02-20 från http://www.eun.org/news/detail?articleId=652951

Bohlin, I. (2010). Systematiska översikter, vetenskaplig kumulativitet och evidensbaserad pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(2/3), 164-186.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77-101. ISSN 1478-0887

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Calder, N. (2010). Using Scratch: an integrated problem-solving approach to mathematical thinking. Australian Primary Mathematics Classroom, 15(4), 9–14.

Clements, D. H. (2002). Computers in Early Childhood Mathematics. Contemporary Issues in Early Childhood, 3(2), 160-181.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Cuffaro, H.K. (1984) Microcomputers in Education: why is earlier better? Teachers College Record, 85, 559-568.

Curzon, P., McOwan, P.W., & Black, J. (2009). The magic of HCI: Enthusing kids in playful ways to help solve the Computer Science recruitment problem. Invited keynote at HCI Educators.

Datainspektionen (u.å). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2020-02-24 från:

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Donaldson, J. A., & Knupfer, N.N. (2001). Education, learning, and technology. In P. L. Rogers (Red.). Designing instruction for technology-enhanced learning. Hershey, PA: Idea Group Pub.

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. (2., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom" en dator per elev". TMG Sthlm: Örebro universitet.

Harris, B. J., Grandgenett, N., & Hofer, M. J. (2010). Testing a TPACK-based technology integration assessment rubric. Book Chapters, 6, 323-331.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Ifous (u.å). Programmering i ämnesundervisningen. Hämtad 2020-01-29 från:

http://www.ifous.se/programmering-i-amnesundervisningen/

Howland, K., & Good, J. (2015). Learning to communicate computationally with Flip: A bi- modal programming language for game creation. Computers & Education, 80, 224–240.

Kadijevich, D.M. (2012). TPCK framework: assessing teachers’ knowledge and designing courses for their professional development. British Journal of Educational Technology, 43(1), 28-30. doi: 10.1111/j.1467-8535.2011.01246.x

Koehler, M.J., & Mishra, P. (2009). What is technological pedagogical content knowledge? Contemporary Issues in Technology and Teacher Education, 9(1), 60- 70.

Koehler, M.J., Shin, T.S., & Mishra, P. (2011). How do we measure TPACK? Let me count the ways. In Educational Technology, Teacher Knowledge, and Classroom Impact: A Research Handbook on Frameworks and Approaches. (pp. 16-31): IGI Global.

Koh, J. H. L., Chai, C. S., & Tay, L. Y. (2014). TPACK-in-Action: Unpacking the contextual influences of teachers' construction of technological pedagogical content knowledge

Kjällander, S., Åkerfeldt, A., & Petersen, P. (2015). Översikt avseende forskning och erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola. Hämtad 2020-02-20 från:

https://studylibsv.com/doc/564617/%C3%B6versikt-avseende-forskning-och-erfarenheter- kring

Mishra, P., & Koehler, M.J. (2006). Technological pedagogical content knowledge: A framework for teacher knowledge. Teachers College Record, 108(6), 1017– 1054.

Nagappan, N., Williams, L., Ferzil, M., Wiebe, E., Yang, K., Miller, C., & Balik, S. (2003). Improving the CS1 experience with pair programming. SIGCSE Bulletin, 03, 19-23.

Olafson, L. & Schraw, G. (2006). Teachers’ beliefs and practices within and across domains. International Journal of Educational Research, 45 (1-2), 71–84.

Pajares, M. F. (1992). Teacher’s beliefs and educational research: Cleaning up a messy construct. Review of Educational Research, 62(3), 307–332.

Papert, S. (1980). Mindstorms : Children, Computers, and Powerful Ideas. Brighton: Harvester Press.

Pelgrum, W. J. (2001). Obstacles to the integration of ICT in education: results from a worldwide educational assessment. Computers & Education, 37, 163–178.

Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Hämtad 2020-02-19 från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner- och-kursplaner/

Regnell, B., & Pant, L. (2014). Teaching programming to young learners using Scala and Kojo. LTHs 8:e Pedagogiska inspirationskonferens. Hämtad 2020-02-24 från:

https://lup.lub.lu.se/search/publication/4780249

Robertson, J., & Howells, C. (2008). Computer game design: Opportunities for successful learning. Computers & Education, 50(2), 559-578.

Rolandsson, L. (2015). Programmed or Not: A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum (Doctoral thesis, KTH Education and Communication in Engineering Science). Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:791197/FULLTEXT02.pdf

Sapounidis, T., & Demetriadis, S. (2013). Tangible versus graphical user interfaces for robot programming: Exploring cross-age children’s preferences.

Personal and Ubiquitous Computing, 17(8), 1775-1786.

Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4–14.

Skolverket. (2016a). Uppdrag om nationella it-strategier i skolväsendet. Hämtad 2020-02-19 från https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2016/uppdrag-om- nationella-it-strategier-for-skolvasendet?id=3668

Skolverket. (2016b). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Skolverkets IT-uppföljning 2015.Hämtad 2020-02-19 från

https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2016/it-anvandning-och-it- kompetens-i-skolan-skolverkets-it-uppfoljning-2015?id=3617

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. (Femte upplagan). {Stockholm}: Skolverket. Hämtad från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf

SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Stoilescu, D. (2015). A critical examination of the technological pedagogical content knowledge framework: Secondary school mathematics teachers integrating technology. Journal of Educational Computing Research, 52(4), 514-547.

doi:10.1177/0735633115572285

Stroustrup, B. (2014). Programming: Principles and Practice Using C++. (2. ed.) Upper Saddle River, NJ {u.a.}: Addison-Wesley.

Sullivan, A., & Bers, M.U. (2013). Gender differences in kindergarteners’ robotics and programming achievement. International Journal of Technology and Design Education, 23(3), 691-702.

Vaidya, S. & McKeeby, J. (1984) Computer Turtle Graphics: do they affect children’s thought processes? Educational Technology, 24, 46-47.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Voogt, J., Fisser, P., Good, J., Mishra, P. & Yadav. (2015). Computational thinking in compulsory education: Towards an agenda for research and practice. Education and Information Technologies 20, Issue 4, pp 715-

728.

Wing, J.M. (2008). Computational thinking and thinking about computing. Philosophical Transactions of the Royal Society A, 366, 3717-3725.

Weintrop, D., & Wilensky, U. (2015). To block or not to block, that is the question: students’ perceptions of blocks-based programming. Proceedings of the 14th International Conference on Interaction Design and Children, 15, 199–208. doi: 10.1145/2771839-2771860

Yamanishi, T., Sugihara, K.,Ohkuma, K., & Uosaki, K. (2015). Programming

instruction using a micro robot as a teaching tool. Computer Applications in Engineering Education, 23(1), 109-116.

Åkerfeldt, A., Kjällander, S. & Selander, S. (2018). Programmering: introduktion till digital kompetens i grundskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber.

Bilaga 1: Intervjuguide

Intervjuguide

Sonderingsfrågor 1. Erfarenhet

a. Hur många år har du arbetat som lärare?

b. Hur länge har du aktivt arbetat med programmering i matematikundervisningen? I vilken årskurs?

c. Har du erhållit någon särskild fortbildning om programmering eller har du lärt dig programmering på annat sätt?

2. Programmering

a. Vad innebär programmering för dig?

b. Hur kommer det sig att du införde programmering i din matematikundervisning?

c. Vad är din pedagogiska inställning till programmering? • Vad tänker du att eleverna ska lära sig?

- Matematiska förmågor: Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan. - Multiplikativt, additativt tänkande.

- Datalogiskt tänkande: Abstrakt och analytiskt tänkande, kodning. - Teknisk, digital kompetens