Vidare forskning

När det gäller vidare forskning uppkommer två intresseområden. Det första vore att fortsätta med liknande frågeställningar som i den här studien, men genomföra ett större antal intervjuer för att se om antaganden som gjorts utifrån den här undersökningen verkligen stämmer på en större skara lärare. Att använda metodtriangulering och komplettera de kvalitativa intervjuerna med exempelvis en kvantitativ enkätstudie om frågor rörande estetik i styrdokumenten skulle potentiellt innebära resultat som i större utsträckning vore generaliserbara. Det andra intresseområdet är frågan om lärare i åk 1 – 3 i andra länder än Sverige har en lika estetiskt präglad och utomhuspedagogiskt betonad inställning till undervisning i naturvetenskap? De flesta artiklar som den här studien använder är skrivna av författare från bland annat Grekland, Nya Zeeland, Storbritannien och USA. De beskriver en situation där undervisningen i naturvetenskap ligger långt från estetiska ideal. Är det möjligt att undervisning i naturvetenskap i Sverige är präglad av en annan utveckling och därför ser annorlunda ut idag?

44

9 Referenslista

Back, C. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Björkdahl Ordell, S. (2007). Vad är det som styr vilka etiska regler som finns? I: Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Dahlin, B. (2001). The primacy of cognition – or of perception? A

phenomenological critique of the theoretical bases of science education. Science & Education 10: 453 – 475

Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Dewey, J. (1934/1980). Art as experience. New York: Penguin Group

Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Stockholm: Natur & Kultur

Driver, R. & Bell, B. (1986). Students’ thinking and the learning of science: A constructivist view. School Science Review v67 n240: 443 – 456

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Encyclopedia Britannica (2019). Aesthetics. Britannica Academic.

Hämtad den 30 december 2019 från:

https://academic-eb-

com.www.bibproxy.du.se/levels/collegiate/article/aesthetics/106009

Gilbert, A. (2013). Using the notion of “wonder” to develop positive conceptions of science with future primary teachers. Science Education International Vol. 24, Issue 1: 6 – 32

Girod, M., Rau, C. & Schepige, A. (2003). Appreciating the beauty of science ideas: Teaching for aesthetic understanding. Science Education 87, Nr 4, Issues and trends: 574 – 587

45

Hadzigergeorgiu, Y. P. (2011). Fostering a sense of wonder in the science classroom. Research in science education 42: 985 – 1005

Doi: 10.1007/s11165-011-9225-6

Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research. 11/2005, Vol. 15:9

Johansson, Thomas (2012). Den lärande människan. Stockholm: Liber Kihlström, S. (2007a). Fenomenografi som forskningsansats. I: Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Kihlström, S. (2007b). Uppsatsen – examensarbetet. I: Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups

Mehta, S., Mehta, R. & Seals, C. (2017). A holistic approach to science education: Disciplinary, affective and equitable. Journal of computers in mathematics and science teaching 36 (3): 269 - 286

Milne, Ian (2010). A sense of wonder, arising from aesthetic experience, should be the starting point for inquiry in Primary science. Science Education International, Vol. 21, No. 2: 102 – 115

SFS (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet. Hämtad den 20 december 2019 från:

http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010:800

Skolverket (2017a). Kommentarmaterial till kursplanen i biologi. Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017c). Kommentarmaterial till kursplanen i kemi. Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

46

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2019. Stockholm: Norstedt Juridik

Stukát, S. Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Svenska Akademien (2019). Svenska Akademiens Ordböcker.

Hämtad den 25 december 2019 från: https://svenska.se/tre/?sok=upplevelse&pz=1 Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I: Lundgren, U. P., Säljö, C. & Liberg, C. (2015). Lärande skola bildning. Grundbok för lärande. Stockholm: Natur & Kultur

Säljö, R. (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Lund: Gleerups

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Wickman, P-O (2006). Aesthetic experience in science education. Learning and meaning-making as situated talk and action. New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers

Wickman, P-O & Jakobson, B. (2005). Den naturvetenskapliga undervisningens estetik. En studie av praktiska epistemologier. Utbildning & Demokrati 2005, Vol. 14, Nr 1: 81 - 100

Wickman, P-O & Jakobson, B. (2015). What difference does art make in science? A comparative study of meaning-making at elementary school. Interchange 46: 323 – 343

Wong, D. (2007). Beyond control and rationality: Dewey, aesthetics, motivation and educative experiences. Teachers College Records Volume 109, Nr 1: 192 - 220

Zembylas, M. (2003). Emotion metaphors and emotional labor in science teaching. Science education Volume 88 Issue 3: 301 – 324

Doi: 10,1002/.sce10116

Öhman, J. (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning & Demokrati 2014, Vol. 23, Nr 3: 33 – 52, Tema: Nya professorer

47 BILAGA1 – Informationsbrev

Information om deltagande i en intervjustudie om estetik i NO

i åk 1-3

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Deltagandet sker inom ramen för ett examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan Dalarna. Syftet med studien är att undersöka hur du som lärare uppfattar vilken roll estetik har i NO-undervisning. I kursplanerna och kommentarmaterialen i NO-ämnen nämns estetik som någonting som är värdefullt för undervisningen. Trots detta finns det sparsamt med förklaringar på vad estetik egentligen är och vilka effekter den är tänkt att ha. Eftersom estetiken i mångt och mycket verkar vara en tolkningsfråga som är upp till lärarna själva blir dina erfarenheter en värdefull källa i den här undersökningen.

Avsikten är att åtta lärare i åk 1 - 3 från flera olika skolor deltar i intervjuerna till den här studien. Plats för intervjun bestäms i överensstämmelse med dig som blir intervjuad och om du instämmer kommer jag att spela in intervjuerna med hjälp av min mobiltelefon. Intervjuerna kommer att ta ca. 30 minuter och ska helst ske i veckorna 7 – 10.

Inspelningarna från intervjuerna sparas på min personliga dator och det är bara jag själv som lyssnar på dem för att kunna skriva ut och analysera dem. Under examensarbetets gång finns intervjumaterialet tillgängligt för handledare och examinator, men kommer att förstöras efter att arbetet godkänts. Samtliga personliga uppgifter anonymiseras och all information lagras på säkert sätt.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Examensarbetet kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt personuppgiftslagen rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans personuppgiftsombud.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Student Handledare

Thérèse Nylén Susanne Antell

E-post: E-post:

Telefon: Telefon:

48 BILAGA 2 – Intervjufrågor

Intervjufrågor

Information till informanten:

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur du som lärare tänker om estetik i förhållande till NO. Det jag vill undersöka är olika lärares insikter och åsikter om vad estetiska dimensioner i NO kan vara. Hur tolkar du begreppet estetik och vilka erfarenheter av estetik har du i förhållande till undervisning i NO i åk 1 – 3? Det finns inga rätt och fel på de här frågorna, utan det är dina egna tankar kring dem som intresserar mig.

Frågor:

❖ Hur länge har du undervisat NO i åk 1 – 3? ❖ Tycker du om att undervisa i NO i åk 1 – 3?

RELATION ESTETIK - NATURVETENSKAP?

❖ Vad associerar du till när du funderar på vad begreppet estetik innebär för dig? ❖ Är estetik någonting du tycker brukar sättas i förbindelse med naturvetenskap?

➢ Om ja, på vilket sätt?

❖ När du funderar på hur du själv ser på naturvetenskap, finns det då någonting estetiskt i den (kan vara vad som helst som du känner är estetiskt för dig)? ➢ Hur skulle du försöka beskriva detta?

BARNS ENGAGEMANG I SITT LÄRANDE

❖ Vad tror du behövs i undervisningen i NO för att viljan att förstå och lära ska väckas hos eleven?

❖ Anser du att känslorspelar en stor eller liten roll i barns inlärningsprocesser? ➢ Vilka slags känslor tror du är mest betydelsefulla för inlärningsprocesser? ❖ Tycker du att det finns känslor som kan vara estetiska?

❖ När du utifrån din egen erfarenhet av undervisning i NO i åk 1 - 3 reflekterar över de lektioner du haft med dina elever, vilka slags känslor tror du gör att elever allra helst lär sig?

49

❖ Hur tänker du om arbetssätt som används i naturvetenskaplig undervisning – finns det arbetssätt som du ser som estetiska på något sätt?

➢ På vilket/a sätt?

❖ Hur tänker du om innehållet i naturvetenskaplig undervisning – finns det innehåll som du ser som estetiskt på något sätt?

➢ Om ja, på vilket/vilka sätt är de estetiska

KOMMENTARMATERIAL/LGR11

❖ På flera ställen i Lgr11 i värdegrunden, kursplanerna i NO och kommentarmaterialen till NO-ämnen, står ordet ”estetiska” med, till exempel att praktiska, sinnliga och estetiska aspekter ska uppmärksammas i skolarbetet (värdegrunden), eller i syftesdelarna att eleverna ska kunna hantera ”praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet”. I samband med modeller, teorier och begrepp ska elever träna förmågan att kunna samtala, tolka och producera texter och andra estetiska uttryck inom naturvetenskapliga sammanhang. I kommentarmaterialen står att estetiska dimensioner utgör en del av undervisningen i NO. [Relevanta avsnitt i kommentarmaterial och läroplan visas]

➢ Vad tänker du om alla de här begreppen som försöker ringa in någonting estetiskt i hur naturvetenskap ska undervisas – lyser det fram hur det är tänkt att de ska omsättas i praktiken i undervisningen?

❖ Om du nu tänker specifikt på det som kallas estetiska dimensioner i NO: Vad skulle du säga att estetiska dimensioner kan vara i naturvetenskaplig undervisning i åk 1 – 3?

❖ Kan du beskriva en lektion eller en planering i naturvetenskaplig undervisning i åk 1 – 3 där du tycker att det som kommentarmaterialet kallar estetiska dimensioner är skönjbart?

❖ Om du funderar på att du medvetet skulle använda dig av estetiska dimensioner i din undervisning i naturvetenskap, hur skulle du då gå till väga?

50

ESTETIK

❖ Om du tänker på hur undervisning i NO fungerar i klassrummet och på hur kommentarmaterialen förespråkar naturvetenskap som är estetiskt präglad, tycker du då att estetisk är någonting som finns inuti naturvetenskapen, eller är det någonting som man tillför naturvetenskapen?

ELEVERS LÄRPROCESSER

❖ Är det din åsikt att estetik/estetiska dimensioner har betydelse för elevernas inlärning i naturvetenskap?

➢ Om ja, på vilka sätt har estetiken betydelse för elevers inlärning i naturvetenskap?

❖ I samband med estetiska dimensioner skriver Skolverket om värdet av erfarenheter:

➢ Vad tycker du är en erfarenhet i NO?

❖ Vilka slags erfarenheter anser du är värdefulla i NO?

➢ Är de här erfarenheterna värdefulla för att de ger en framgångsrik lärprocess, eller finns det andra skäl till att de är värdefulla?

❖ Om du skulle beskriva en eller flera erfarenheter i undervisningen i NO som du tolkar som att eleverna själva upplever som estetiska, vilka skulle det vara? ❖ Tycker du att det finns specifika uttryck eller handlingar av något slag som du

upptäcker hos eleverna som ett tecken på att det de upplever i undervisningen har en estetisk dimension? [känslor, ord, attityder, kroppsspråk och handlingar]