Företag inom elförsörjningen inklusive Svenska Kraftnät har enligt ansvarsprincipen ett eget ansvar för att upprätthålla en grundläggande beredskaps- och säkerhetsnivå. Den grundläggande nivån avser att klara normala oväderstörningar, sabotage med mera. När den grundläggande nivån överstigs är dock samverkan och möjligheter att tillföra förstärkningsresurser av stor vikt för branschens förmåga. Under 2013 har en utredning av den framtida reparationsberedskapen ur ett elberedskapsperspektiv inletts och utredningen ska fastställas under 2013.
5.1 Elsamverkansledning
Nätföretagen har, i Svensk Energis regi, byggt upp en störningsorganisation som har till uppgift att prioritera och fördela elförsörjningens resurser i en störningssituation – Elsamverkan. Organisationen bygger på frivillig medverkan från elnätföretagen, som har slutit avtal om inbördes bistånd och medverkan i en elsamverkansorganisation.
Landet är indelat i sju elsamverkansområden. Inom varje område finns en
elsamverkansledning som vid större störningar biträder drabbade företag med resurser.
I varje elsamverkansledning finns en representant för Svenska Kraftnät.
Elsamverkansledningens uppgifter är främst att vid en störning stödja drabbat elföretag med resurser. Den kan även besluta om fördelning av resurser då dessa inte helt täcker flera företags behov. Vid störningar som rör flera elsamverkansområden är ingen grupp överordnad någon annan.
Svenska Kraftnäts kontaktperson representerar verket i elsamverkansledningarna.
Personen förser elsamverkansledningen med uppgifter om status i stamnätet, förmedlar läget och prognoser i det störda området. Kontaktpersonen handlägger och förmedlar avrop/beställning från nätföretag samt förmedlar resurser från Försvarsmakten och/eller Svenska Kraftnät. Kontaktpersonen agerar vid behov myndighetsrepresentant avseende de uppgifter och roller som Svenska Kraftnät har samt kan fungera som brygga mellan till exempel länsstyrelse och elsamverkansledning eller nätföretag.
Elsamverkansorganisationen ska kunna nyttjas vid alla typer av störningar oavsett om de inträffar i fred eller ofred. Organisationen utgör också ett embryo till en
beredskapsorganisation inom elförsörjningen som även inkluderar produktion och handel med el.
Under 2013 har en översyn över styrdokument för elsamverkan inletts under administrativ ledning av Svensk Energi.
5.2 Förstärkningsresurser
5.2.1 Materiella resurser
Svenska Kraftnät och regionnätföretagen har en gemensam central driftreserv för att ersätta havererade anläggningsdelar. Svenska Kraftnät har också ett stamnäts- och ett beredskapsförråd, där strategisk materiel för reparationsberedskap förrådshålls. I stamnätsförrådet finns stolpar och utrustning för reparation av stamnätet, medan beredskapsförrådet innehåller reparationsresurser avsedda för branschen.
Beredskapsförrådet innehåller materiel som till exempel beredskapsstolpar,
sambandsutrustning (Rakel och satellittelefoner), reservkraftaggregat, terrängbilar och bandvagnar samt Molos (mobila lednings- och sambandsstöd).
För att förstärka reparationsberedskapen har Svenska Kraftnät också placerat ut ett stort antal bandvagnar och reservkraftsaggregat hos företagen. Svenska Kraftnät har, tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB och E.ON Elnät Sverige AB, tagit fram två stycken mobila modulbyggda fördelningsstationer som ska utgöra en nationell reserv i händelse av ett större stationshaveri.
5.2.2 Svenska Kraftnäts insatsstyrka
Svenska Kraftnät har påbörjat uppbyggnaden av en insatsstyrka som successivt ska ersätta den nationella resurs för elförsörjningen som civilpliktiga linjemontörer utgjort.
På grund av förändrad plikttjänstgöring utbildas inte längre några nya civilpliktiga, men repetitionsutbildningar genomförs för före detta civilpliktiga linjemontörer som kan nyttjas genom ett frivilligavtal. Antalet civilpliktiga minskar dock kontinuerligt, och därför byggs en insatsstyrka upp. Montörer till insatsstyrkan rekryteras bland annat från landets elnätsföretag, vars distributionsmontörer får kompletteringsutbildning för att kunna utföra reparationer på stam- och regionnät. Dessa montörer kan, genom avtal med sina arbetsgivare, användas för reparationer vid en krissituation. Montörerna utrustas och organiseras vid Svenska Kraftnäts förråd.
5.2.3 Frivilligorganisationer
Svenska Kraftnät har avtal med frivilliga försvarsorganisationer om utbildning, övning och personal för frivillig tjänstgöring, som stöd till elförsörjningen vid extraordinära situationer då övriga tillgängliga resurser är uttömda. För varje identifierat
kompetensbehov finns ett specificerat behov av antal resurser, en utbildningsstege och en utbildningsplan.
För att få en snabb överblick över skador på, i första hand, region- och stamnät i samband med störningar som orsakats av extremt väder är tillgång till flygresurser central. Flygresurserna kan också användas till att undersöka lämpliga vägar för genomförandet av reparationsinsatser. Med anledning av detta har Svenska Kraftnät tecknat avtal med Frivilliga flygkåren (FFK). Enligt avtalet ska FFK kunna genomföra flygningar för spaning längs luftledningar och vägar mm.
För att nå ut till skadade ledningar och andra anläggningar krävs det ofta terränggående fordon av olika slag. Behovet är extra stort i samband med väderrelaterade störningar.
Svenska Kraftnät har därför avtal med Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK) och Bilkåren. Avtalen omfattar bandvagnsförare för att avlösa branschens egna förare och för att bemanna Svenska Kraftnäts beredskapsfordon, terrängbilsförare och bandtraktorförare.
Fungerande kommunikation är av stor vikt för att kunna leda, planera och genomföra reparationsinsatser. Elektroniska kommunikationer är dock beroende av el för att fungera, och därför kan det krävas alternativa sätt att tillgodose behovet av kommunikation. Med anledning av detta har Svenska Kraftnät tecknat avtal med Frivilliga Radioorganisationen (FRO) om sambandssystemledare och bandvagnsförare för betjäning av Molossystemen. Dessa ska kunna hantera den utrustning och de sambandssystem som finns i Molos och kunna framföra fordonet för att förstärka branschföretagens samband.
Även elförsörjningen är beroende av el, och avtal har tecknats med FAK om reservkraftsoperatörer som ska kunna driftsätta och underhålla ett urval av olika reservkraftaggregat som finns på marknaden.
5.2.4 Övriga förstärkningsresurser
Svenska Kraftnät har avtal med Försvarsmakten som ska kunna bidra med resurser till elförsörjningen i samband med en stor driftsstörning. Försvarsmakten har dock minskande resurser. Svenska Kraftnät har också tillgång till en förteckning över andra tillgängliga förstärkningsresurser. Inom det nordiska samarbetet Nordic Asset
Management Forum (NordAM) har de nordiska systemoperatörerna slutit ett avtal om ömsesidigt bistånd vid stora driftstörningar, som innebär att reparationsresurser kan avropas.
5.3 SUSIE
En ny version av elförsörjningens lägesuppföljnings- och rapporteringsverktyg SUSIE har driftsatts under 2013. SUSIE kan ge en samlad lägesbild över elförsörjningen,
innehåller samverkansfunktioner och stöd för samordning av resurser som skapar förutsättningar för en effektivare användning av tillgängliga reparationsresurser.
Förutom att vara ett stöd för branschens hantering av störningar, skapar också SUSIE bättre förutsättningar för Svenska Kraftnät att uppfylla sin rapporteringsskyldighet vid störningar i elförsörjningen gentemot regeringen och MSB.