Om villkoren att ta del i en självklar ordning

Flertalet av de böcker jag har undersökt rymmer formuleringar som säger att det svenska demokratiska samhället är så välorganiserat att det erbjuder dess medlemmar ett mått av trygghet i vilken de kan förutsätta att demokratin fort- sättningsvis är garanterad. Min analys i följande kapitel visar att beskrivning- arna av det goda demokratiska samhället förmedlar en bild av det välorgani- serade demokratiska samhället på detta sätt, men samtidigt meddelar att ett demokratiskt samhälle som Sverige inte går att ta för givet. Ett demokratiskt samhälle förutsätter individer med förmåga att se sin aktiva roll i samhället, men också med förmågan att känna tacksamhet för att hon är del i ett välordnat samhälle. Jag analyserar detta dubbla budskap genom en distinktion mellan föreställningar om det självklara demokratiska samhället och det förutsägbara demokratiska samhället, och följande kapitel redogör jag för hur budskapet kommer till uttryck.

Ett betydande antal läroboksanalyser visar hur samhället Sverige framställs som en social, kulturell och demokratisk-politisk gemenskap, vars samman- hållande krafter består i antingen samhällets delade moraliska värden eller i det specifikt svenska samhällets välordnade demokratiska institutioner (Bro- näs, 2000; Danielsson-Malmros, 2012; Mattlar, 2008; Molin 2006; Westlin, 2000). Den diskurs genom vilket ett samhälle framställs som ordnat och sam- manhållet rymmer dock flera konkurrerande perspektiv på hur samhället ska beskrivas som ett. Lärobokstexter liksom andra auktoritära texttraditioner fix- erar hårt begrepps betydelser men rymmer alltid spår av konflikt mellan olika sätt att beskriva världen (Cherryholmes, 1988).

Vid denna konflikt uppehåller sig Rancière (2004). Ett samhälle som iden- tifieras i en polis (institutionaliserad politisk gemenskap), vars gemenskap ut- görs av distinkta sociala och politiska identiteter, är ett uttryck för en estetisk process. Denna estetiska process kallar han för för-/delningen av det sinnligt rimliga.9_Rancière:

9_{I svensk översättning har jag bara funnit delandet av det sinnliga som översättning av frans-}

kans le partage du sensible, uttrycket Rancière själv använder (Kullberg, m.fl., 2006). Engels- kans ”distribution of the sensible” gör i min mening uttrycket större rättvisa än den svenska översättningen (jfr Ranciére, 2004). Sensible betyder inte enkom det sinnliga i hans terminologi, utan också en gemensamt delad okritisk uppfattning om hur en social och politisk gemenskap

I call the distribution of the sensible the system of self-evident facts of sense perception that simultaneously discloses the existence of something in common and the delimitations that define the respective parts and positions within it. A distribution of the sensible therefore establishes at one and the same time something common that is shared and exclusive parts (Rancière, 2004, s. 12).

Bilden av en välordnad demokrati förutsätter att människor i samhället har ”something in common”. Om uppfattningen av den välordnade demokratin betraktar att detta gemensamma, oavsett betydelse, representeras av den institutionaliserade politiska ordningen, ska också detta gemensamma analyse- ras som ett antagande som förutsätter den institutionaliserade politiken fullt ut kan representera hela denna uppfattade gemenskap.

Definitionen av politisk ordning som jag härunder operationaliserar är den- samma som jag redogjorde för i kapitlet ”Framtida samhällsordning och det politiska subjektet”. Ett samhälle med politiska möjligheter är inte detsamma som politisk ordning, utan en samfällighet bestående av absoluta jämlikar. De- finitionen av politisk ordning är ett analytiskt begrepp med funktionen att åskådliggöra föreställningar som antar att politiken är en verksamhet vars främsta mål är att administrera samhälleligt gemensamma frågor och utmaningar. Mot den politiska ordningen ställer Rancière (1999, 2004) politiken. Politiken är det skede där människor bekräftar varandras absoluta jämlikhet och i samma skede därmed omkullkastar uppfattningen om att det demokratiska folket är summan av tidigare kartlagda politiska och sociala identiteter.

Tacksamhet och skuld i ordningen Sverige

Ett gemensamt drag för de läroböcker som jag fokuserar i detta kapitel är att de via samhällsdefinitioner på ett mycket utbroderat vis villkorar människans plats i samhället. Villkoren är av social art. Samhället framställs som en grund- läggande kulturell, ekonomisk eller social ordning.

Jag vill ge ett första exempel på hur ett sådant villkorsskapande kan se ut. I följande citat ur Samhälle SO Direkt (Bjessmo, m.fl., 1999) framträder en beskrivning av det socialas funktion för människor i ett samhälle, i en negativ beskrivning av det sociala. Citatet nedan beskriver människors sociala samvaro genom att förklara effekten av att aktivt ställa sig utanför det sociala:

Ensam är inte alltid stark. Ingen människa klarar sig helt på egen hand. Många av de uppgifter vi löser kräver att vi tar hjälp av andra. För att över huvud taget överleva måste vi människor hjälpas åt. Därför lever vi tillsam- mans i större eller mindre gemenskaper, till exempel i familjer, kamrat gäng,

ska uppfattas. Sensible påminner i det avseende mycket om engelskans common sense. Distri-

bution är den process i vilken bilden av samhället som ett och helt delas upp i olika sociala och politiska identiteter men också den process där dessa identiteter fördelas över människor.

Kapitel 6 Om villkoren att ta del i en

självklar ordning

9_{I svensk översättning har jag bara funnit delandet av det sinnliga som översättning av frans-}

Tacksamhet och skuld i ordningen Sverige

ska uppfattas. Sensible påminner i det avseende mycket om engelskans common sense. Distri-

bution är den process i vilken bilden av samhället som ett och helt delas upp i olika sociala och politiska identiteter men också den process där dessa identiteter fördelas över människor.

föreningar och företag. Ordet samhälle betyder att ”hålla samman”. Det sätt att leva som utvecklas i ett samhälle kallas för kultur (Bjessmo, m.fl., 1999, s. 3).

Samhällsdefinitionen i detta citat är på samma gång deskriptivt och norme- rande. Samhället är enligt texten en social samvaro som underlättar männi- skors samarbete och är en förutsättning för att hantera utmaningar de gemensamt eller individuellt ställs inför. Definitionen av samhället förutsätter män- niskans sociala anpassning till en gemenskap. Resonemanget beskriver sam- hället och undervisar om nödvändigheten att vara del av samhället. Texten problematiserar den enskilda människans möjligheter att ställa sig utanför den sociala sammanhållningen i samma definition. Citattexten konstaterar ”[f]ör att överhuvudtaget överleva måste vi människor hjälpas åt”. Texten ställer också denna nödvändiga gemenskap mot individen som förmodas vilja ställa sig utanför samhället – ”Ensam är inte alltid stark” och ”[i]ngen människa klarar sig på egen hand”.

Citatet ovan är ett exempel på hur en text samtidigt kan fungera deskriptivt och uppfordrande utan att behöva åtskilja deskriptionen från det normativa budskapet. Beskrivningen av samhället är ett budskap till läsaren: Ställ dig inte utanför den sammanhållning som gör att du kan undvika döden. Själva definitionen av samhället bygger på nödvändigheten för de som lever i det, att acceptera den sammanhållning som gör det möjligt för ett samhälle att fungera. Sammanhållningen i sin tur grundar sig i människans behov att överleva. Det är alltså nödvändigt att människan accepterar bokens budskap för att sam- hället ska vara möjligt.

Att lära läsaren se samhället hon redan är del av och känna

tacksamhet för att hon inte ser det

I det följande lyfter jag fram exempel på texter som i hög utsträckning både har funktionen att definiera samhället och att delge läsaren om att samhället inte är att betrakta som självklart. I många avseenden påminner de om föregå- ende citattext. I ett första avseende handlar texternas resonemang om dilem- mat att definiera samhället som en gemenskap, samtidigt som samhällets centralgestalt utgörs av individen med egna mål som ibland bryter med gemensamma mål. I ett andra avseende är texterna exempel på lärobokstexter som syftar till att avslöja hur samhället är ordnat för den som inte antas begripa denna ordning.

Under rubriken ”Vi är beroende av varandra” ur boken SOS Samhälle Maxi (Andersson, m.fl., 2010) står följande att läsa:

En del kanske tror att välstånd och frihet finns naturligt, på samma sätt som det finns luft och vatten. Men så är det inte. Det är inte mindre än hundra år sedan som Sverige var ett fattigt land, där människor saknade den frihet som vi i dag tycker är en självklarhet.

Det är mycket som behövs för att vi ska ha ett bra liv. Det måste finnas fabriker och företag, skolor och sjukhus. Det behövs vägar, hamnar och flyg- platser, maskiner, datorer och tekniska kunskaper. För att klara allt det här måste vi samarbeta på alla möjliga områden (Andersson m.fl., 2010, s. 28).

Och längre ned:

Det krävs alltså samarbete för att samhälle ska fungera. Visst, tänker du kanske – men man vill ju även vara för sig själv ibland. Och så är det förstås. En del har större behov av att sköta sig själva, medan andra trivs bäst när det är många runt omkring (Andersson m.fl., 2010s. 29).

Det samhälle som kan antas erbjuda människan i samhället ett "bra liv", är enligt texten ovan inte en självklarhet. Samma grepp att inledningsvis i ett resonemang förklara att ett väl organiserat samhälle inte kan tas för givet fö- rekommer med all tydlighet också i böckerna Punkt SO – Gleerups Samhälls-

kunskap del 3 (Andersson, 2004) och Samhällskunskap A 7-9 (Lundberg & Olsson, 1995). Det som kännetecknar dessa böckers resonemang om sam- hället – inklusive ovanstående utdrag ur SOS samhälle Maxi (Andersson, m.fl., 2010) – är deras blottläggande av en mycket omständlig organisation av den gemensamma sociala samvaron. Texterna ger samtidigt sken av att sam- hället framstår som okomplicerat för merparten av samhällets medlemmar. Böckernas blottläggande uttrycker därför en dubbelhet. Ett komplext samhälle som trots att det kräver medveten social strategi och samarbete, erbjuder dess medlemmar en möjlighet att betrakta och uppleva själva organiseringen av samhället som en självklarhet och ett naturligt tillstånd. För ovanstående citat ur SOS Samhälle Maxi (Andersson, m.fl., 2010) meddelar läsaren om att hon inte kan ta samhället för givet, samtidigt som samhället beskrivs som en ordning i vilken det är möjligt att leva i den som vore den självklar.

Om utdragen ovan placerar läsaren inför uppgiften att acceptera den sam- hällsordning hon har möjlighet att betrakta som självklar, uppmanar nedanstå- ende utdrag läsaren att känna tacksamhet för det svenska samhälle hon befin- ner sig i. I Punkt SO – Gleerups Samhällskunskap del 3 (Andersson, 2004) står följande:

Den direkta demokratin är omständlig, tar mycket tid och är ineffektiv. Risken är stor att den tar så mycket tid för vanliga människor att den upplevs som besvärlig. Det kan leda till att den vanlige medborgaren tappar lusten att delta. Vi lever ofta så stressade liv att vi upplever att vi har fullt upp med alla möjliga plikter. Vi ska arbeta och tjäna pengar, och vi ska ägna tid och åt familjer och vänner. Dessutom ska vi ha tid för oss själva. Vi har inte tid att ständigt delta i beslutsfattande, antingen det gäller frågor för hela riket, kommunala frågor eller bara den lokala idrottsföreningens framtid (Andersson, 2004, s. 14).

Även om boken längre ned i samma stycke spekulerar kring fördelarna med direkt demokrati, så framstår dock ovan beskrivna samhällsorganisering som

föreningar och företag. Ordet samhälle betyder att ”hålla samman”. Det sätt att leva som utvecklas i ett samhälle kallas för kultur (Bjessmo, m.fl., 1999, s. 3).

Att lära läsaren se samhället hon redan är del av och känna

tacksamhet för att hon inte ser det

Under rubriken ”Vi är beroende av varandra” ur boken SOS Samhälle Maxi (Andersson, m.fl., 2010) står följande att läsa:

Och längre ned:

In document Med en framtida demokrat som adressat : Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010 (Page 116-142)