Virtuellt ledarskap

Alla respondenter, förutom Pia, anser att deras ledarskap har förändrats i samband med att behöva förflytta ledarskapet virtuellt.

”Jag tänker så här, efter som jag har jobbat så länge med det här och att det är det mest självklaraste i världen.” (Intervju, Pia 2021-04-29).

Blackburn, Furst och Rosen (2003) skriver i sin studie att det finns två svårigheter med kommunikation som sker virtuellt, att alla nås av informationen samt att samla in feedback. Fortsättningsvis skiljer sig den virtuella kommunikationen från den traditionella som menar att via

fysiska möten får vi feedback genom kroppsspråk, ansiktsuttryck och liknande (ibid). Pelle anser att man måste vara mer observant på sig själv som chef och att i ett digitalt möte är det lättare att några personer tar över helt och hållet och att det är några som inte kommer till tals. Han berättar att det kan ställa lite större krav på honom som chef att försöka inkludera alla. Maria menar på att

tillgängligheten har ökat. Hon berättar att med det virtuella blir det det mer som ett riktigt möte när man ser varandra. Savu (2019) skriver i sin studie att den icke-verbala kommunikationen utgör minst 55% av informationsutbytet, vilket betyder att den virtuella kommunikation förlorar flera värdefulla komponenter. Det rekommenderas därför att man väljer ett kommunikationsverktyg som uppmuntrar till tvåvägskommunikation med hjälp av ljud och bild (Morin, Olsson 2019:7).

"Det tycker jag är värdefullt. Just det här att klämma in ett snabbt möte via teams så ser jag ju medarbetarna och kan läsa av hur dem mår, det gör man liksom inte via telefonen. Här får jag ju en bild och det är ganska viktigt man kan grimasera och skratta ihop, jag gillar mediet att man har kopplat på en kamera.” (Intervju, Maria 2021-04-28).

Hon fortsätter med att berätta att hon anser att det finns en baksida med det virtuella.

”Sedan finns det ju baksidan också, att man har blivit en slav bakom en dator man loggar i och loggar ur det blir rätt andefattigt så jag är på rymmen idag.” (Intervju, Maria 2021-04-28).

Stina berättar att hon har förändrat sitt ledarskap och det har resulterat till betydligt fler möten än vad de brukade ha. Hon anser att hon måste lägga in regelbundna avstämningar med alla för att ha privata samtal och inte bara i grupper. Sofia menar på att man tappar möjligheten att bygga

relationer kring medarbetarna.

”Både att lära känna dom och att själv kunna sprida ska vi säga, bidra till att bygga , bygga en känsla och inspirera. Det är det man inte får, det är den största skillnaden tycker

jag.” (Intervju, Sofia 2021-04-28).

Sara menar på att hon har behövt varit mer tydlig i sitt ledarskap och det har hon gjort genom att använda verktyg som Power Point.

”Där tycker jag det är ett jättebra stöd att ha en PowerPoint där kort det är det här jag vill prata om och det är det här jag går igenom. Eller att man har tydlig statistik när man pratar om saker. Det går inte att bara prata man måste ha fakta.” (Intervju, Sara 2021-04-28).

4.3.1 Virtuella relationer

Pelle och Sara anser inte att det är en stor skillnad på arbetsrelaterad och relationsbyggande kommunikation. Pelle menar på att om en medarbetare inte mår bra eller vill prata om andra saker än jobbet, är det viktigt att de ska känna att de kan boka in ett möte med honom.

”Mitt förtroende för mina medarbetare och tilliten till mig som chef byggs ju på hur jag agerar i de arbetsrelaterade frågorna, om jag är lyhörd, om jag spela in, om jag kan var otydlig osv så för mig hänger dom där delarna ihop.” (Intervju, Pelle 2021-04-29).

Sara berättar att hon har haft fördelen att sedan första januari kunna sitta tillsammans med sina medarbetare. Hon menar på att det hade varit mycket svårare om hon hade suttit hemma och alla hade varit utspridda över regionen. Maria berättar att relationsdelen har blivit lite bortstädat i kommunikationen för att allt är jobbrelaterat. Hon menar på att det är på grund av den nya logga in och logga ut kulturen. Stina tycker att det skiljer sig åt mellan arbetsrelaterad och relationsbyggande kommunikation. Hon försöker att reda ut vad som är informationsmöte och vad som är fikastunder. Pia berättar att hon försöker göra sina möten kreativa och tar gärna en walk and talk på varsitt håll.

Hloma och Ortlepp (2006) menar på att en viktig del i det virtuella ledarskapet är att hitta en balans mellan arbetsrelaterad kommunikation och relationsbyggande kommunikation, detta för att undvika negativa effekter hemarbete och isolering kan ha på medarbetarnas mående och motivation. Sofia betonar att i hennes virtuella ledarskap har hon hittat balansen mellan arbetsrelaterad och

relationsbyggande kommunikation.

”Jag försöker att boka av egen tid i kalendern mycket mycket mer för annars då fylls den med möten från 08-18 och det gör ju att jag kanske kan vara lite mer tillgänglig för spontana telefonsamtal med medarbetare eller svara på mail från medarbetare eller själv liksom ta kontakt det är liksom ett sätt” (Intervju, Sofia 2021-04-28).

4.3.2 Virtuell kommunikation

Blackburn, Furst & Rosen (2003) förklarar att en pandemi ställer krav på hur en ledare ska hantera digitala kommunikationsverktyg för att skapa en så bra digital arbetsplats som möjligt. Samtliga respondenter använder sig av möten för att säkerställa att alla nås av informationen. Sara berättar att det är viktigt att informationen är både muntlig och skriftlig. Hon menar på att hon försöker upprepa informationen för att undvika att den ska missuppfattas. Pia berättar att hon tror att informationen

har gått förlorat ibland. Hon menar på att i vissa lägen så förutsätter hon att hennes medarbetare är inne på intranätet och att de är uppdaterade. Därför känner hon ibland att hon inte behöver

informera och upprepa informationen.

”Alla är ju läskunniga, jag har ibland varit lite för optimistisk på att folk verkligen gör det men det finns ju såklart tidsaspekter och annat som gör att det.” (Intervju, Sara 2021-04-28).

För att se till att informationen inte går förlorad berättar Pia att hennes strategi är att använda sig av deras Team yta för att informera och ge tips. Det är för att försäkra sig om att alla har samma

utgångsläge. Maria använder sig av presentation med speaker-text för att kunna styra och säkerställa att informationen kommer fram. Hon tycker även att man ska vara snabb med att skicka ut

information och inte vänta. Sofia menar på att hon använder sig av veckovisa möten men även veckobrev då mycket av informationen kommer från henne. Stina berättar att hon använder sig av många olika informationsytor för att kommunicera. Men hon försöker ha regelbunden återkoppling med var och en av hennes medarbetare efter informationsmötena.