Transportutbudets förändring : En studie av transportutbudets förändring i Munkedals och Strömstads kommuner 1950-1980: Inventeringar

Nr 367 * 1983 ISSN 0347-6049

3674

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping Swedish Road and Traffic Research Institute * S-58i 01 Linköping * Sweden

Transportuibudetis förändring En studie av transportutbudets förändring i

Munkedals och Strömstads kommuner 1950-1980 Inventeringar

av Britt Kihlman

Kulturgeografiska institutionen

E_ 4.

Nr 367 0 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) 0 581' 01 Linköping

ISSN 0347-6049 Swedish Road and Traffic Research Institute 0 S-581 01 Linköping 0 Sweden

Transportutbudets förändring

En studie av transportutbudets förändring i

Munkedals och Strömstads kommuner 1950 - 1980

Inventeringar

av Britt Kihlmctn

Kulturgeograiiskcr institutionen

FÖRORD

Detta VTI-Meddelande är en bilaga till VTI-Rapport

262. Projektet ingår i VTIs forskningsfält kring

Kollektivtrafik och de billösas tran5portproblem i glesbygd.

Meddelandet har på uppdrag av VTI utarbetats av fil lic Britt Kihlman vid Kulturgeografiska insti-tutionen vid Göteborgs universitet.

Kenneth Asp

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6.1 6.2 6.3 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.3.5 6.4 6.5 6.6 6.7 INLEDNING Inventeringen

Förändringar av den administrativa indel-ningen UNDERSÖKNINGSOMRÅDET Munkedals kommun Strömstads kommun KÄLLMATERIAL Typer av källor Befolkning Målpunkter Transportutbudet BEFOLKNING

Befolkningsutvecklingen ur ett västsvenskt

perspektiv

, Befolkningsutvecklingen i undersökningsom-rådet

Befolkningens rumsliga fördelning MÅLPUNKTER

Valda målpunkter

Målpunkternas rumsliga fördelning

Den.centrerade regionen och centralitets-begreppet TRANSPORTUTBUDET Transportutbudets förändring Personbilsinnehav Linjetrafik

Linjetrafikens framväxt

Linjetrafiken 1950 Linjetrafiken 1960 Linjetrafiken 1970 Linjetrafiken 1980 Skolskjutsar Färdtjänst Kompletteringstrafik

Resor ersatta av försäkringskassa KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING VTI-Meddelande 267 sid 12 12 12 15 16 20 20 29 41 41 41 64 69 69 69 71 72 74 78 82 87 92 98 104 111 112

1 INLEDNING

l.l Inventeringen

Undersökningen av transportutbudets förändring i de båda

kommunerna Munkedal och Strömstad har med den valda

meto-den kommit att innebära ett mycket omfattande

inventerings-arbete. Detta har medfört att vi för överskådlighetens skull samlat detta i en speciell del. Innehållet i denna

består först av enkort beskrivning av förändringarna av

den administrativa indelningen, som i många fall utgör grunden till framtagningen av datamaterialet, i de båda

kommunerna.

Därefter sker en kort diskussion av källmaterialet och dess kvalitet innan den egentliga inventeringen presenteras un-der huvudgrupperna befolkning, målpunkter och transportut-bud.

1.2 Förändringar av den administrativa indelningen

Under den tidsperiod som undersökningen omfattar har den administrativa.indelningen ändrats vid flera tillfällen. År 1950, när undersökningen inleds, var antalet primär-kommuner i Bohuslän ner till Kungälvsblocket, 78 stycken.

Dessutom fanns ett antal municipalsamhällen.

Storkommunreformen, som genomfördes den 1 januari 1952,

medförde att antalet kommuner inom samma område minskade

till 32 stycken.

Nästa kommunreform inleddes under 1960-talet med en in-delning i kommunblock vilka fungerade som samarbetsorgan för den senare sammanläggningen till kommuner.

Municipalsamhällena har efter hand upplösts men de ur-sprungliga primärkommunerna finns i de flesta fall kvar som kyrkliga församlingar och därmed som enheter för redo-visning av officiell statistik.

2 UNDERSÖKNINGSOMRÅDET

2.1 Munkedals kommun

AV de båda undersökta kommunerna är Munkedals kommun den

som det varit svårast att få fram uppgifter om, främst ge-nom att den administrativa indelningen komplicerats av att Valbo-Ryrs församling vid ett par tillfällen bytt

kommun-och även länstillhörighet.

Fram till år 1952 ingick Valbo-Ryr församling tillsammans

medevarteborg, Håby och Foss församlingar i Tunge härad. År 1952-övergick Valbo-Ryr församling till Ödeborgs

kom-,mun i Älvsborgs län och år 1967 återfördes församlingen till Munkedals kommun i Göteborgs och Bohus län (figur 2.1-2.3). Det är denna, år 1980 kvarstående, geografiska

utsträckning av Munkedals kommun, som utgör undersöknings-områdets ena del. De ingående församlingarna är Krokstad, Sanne, Hede, Svarteborg, Håby, Foss, Valbo-Ryr och

Bärfen-dal (figur 2.4).

Kommunen.har tre tätorter av betydelse nämligen Munkedal,

Dingle och Hällevadsholm.

Deras sammanlagda folkmängd utgjorde år 1980 51.4 % av

kommunens totala folkmängd som var 10 703 personer. 2.2 Strömstads kommun_

Undersökningsområdets andra del utgörs av Strömstads kommun belägen i den nordligaste delen av Göteborgs och Bohus län.

Uppgifter från folk- och bostadsräkningarna har varit lät-tare att följa för detta område eftersom detta från början

bestod av Vette härad med sex församlingar Lommeland, Näs-nige, Hogdal, Skee, Strömstad och Tjärnö. Dessa

församling-ar slogs år 1952 samman i storkommunerna Vette, Strömstad

och Tjärnö för att f o m år 1964 utgöra en enda kommun,

Strömstads kommun, omfattande de sex ovan uppräknade för-samlingarna (figur 2.5-2.8).

Sörbygdens härad: Krokstad Sanne Hede Tunge härad: Svarteborg Håby Foss Valbo'Ryr Sotenäs härad: Bärfendal V / \/ \ , . . . . _ , .. .I ' : -: W 0 J °4 0 0 4 0 0 0 °* °°

O 4 r- i \.0,..O 0. ;x 0 I.. . o . d 0 _2' 's k-_.. .\ _.O 0-_ _ V'x;-J A. 0 O 0 b Ö ' o ' v ' 0 O O i 9. n a* -. 9 . 0 Q 4 i a 6_{0 s} 4 .. %§ i . 0 i 0 4 9 ' O ' 1 l 4 v 0 °₄ A 0 /1 g I 9 c 0 O

:'11 Krokstad

, 0 4 4 4 . . . . 0 . . . 5 . . . iI

P \ p i_p 0i.7 b0 0 ; . . ' 0 0 5 0 . 6 0 1 . Figur 2.1 Munkedalsområdet Administrativ indelning 1950 VTI-Meddelande 367

V T I G M e d d e l a n d e 3 6 7 A d m i n i s t r a t i v i n d e l n i n g 1 9 6 0 F i g ur 2. 2 M un k e d a l s o m r åd e t / 50t9?6??s i I i S 1

.å

s _{. r}:i _{_} i

. _

.\|IÖI' 4 nu 09+ ? t. murbhf '.Ö9-. . v'ñllbåo I . Q ÖQ 1 0 . 0 0 0 ' J I. 'OM 9.0.' I. i.. bl (ti .O

\' .

Sv

rt

il

eo

rg

0 '0000090owVA aI 4 .6... 9 * v 4 ütöo'Ot ' cb₆₅ 0.95.00., 0 ha o|c |_{.Du Ål}. 000. 000 1 um...\ ; . o 21....r . .\ rov. 'sociororvooa ' 9 s 03500_E . V 0. r .

\ 0 c 0 Q '1_{' A} 0 . ' . . . .01 Ö. 4._ 4\ i . 5- K . v0 .- A 'ä' 0 0: O 05 4 O 0 O 1 F G C C . i (4. .I . 9 . 0 v 0 9 1 1 O 1 i o ' 0 9 . 0 . 0 I 5 . 6 ) * :g ig

(

s

;n

u":

5:

_ -w \ \ ' . \ I -. c o -0 0 0 0 0 0 0 5 0 * Å_. . Munkedalsområdet Administrativ indelning 1970 och 1980

Församlingar och tätorter

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 F i g ur 2. 4 O r t s n a m n M un k e d a l s o m r åd e t r ...0. .I i I .tt- QOQOialO I.I I. .L/ 7 i I å l \ i /\/.\Il|l .f gi. \\!\.J/ i å.i \ . +to++ ?+$+#&.«0?H\ u\#

.-coob+§+ttçv++ 6\ .i 4 : ? A ÃH äl eva d-so . < OJ Å .. _I 1 Å \ 0. .\7 _,I8 _O*Ö. 1 +901' _ h_§ . § o_a. o . 7 I I i .a i 7 r ' .vv |?Q ..v.§ rJ 4_IP...åI . U... W. -?GCILI.0J.? 3%... .H HH _ . Ä _ (has: ?ih .. t. : \\I\,ø\a Om F i X k üb o . rorø rost sk et or p _{0061 .bt$øf10}' J 7 O O. 9 (-iU U 7 9 9 1 Ö U .0_{...0+ ro oh 9}.. 4_{r 4.. v0. r .} . t ..9 + .. .. 4 p U 7 ...2 I... . _.a '_r.I'*.4ÖQ*_*W

Strömstads kommun är liksom Munkedals en utpräglad gles-bygdskommun men skiljer sig i så måtto att den har en högre

andel tätortsboende. Kommunen har två större tätorter,

Strömstad och Skee. Deras sammanlagda folkmängd utgjorde år 1980 55,4 % av kommunens totala folkmängd som var 9 580 personer..

Vette härad: Lommeland Näsinge Hogdal Skee Strömstad Tjärnö '4 " 0 4 0 0 00 4 0 0 0 9 4 4 . . . . . , . . QO Q * * * ' * 9 ' Ö. . 4 . Ö. 4 . O .. Strömstadsområdet

9 i 4 .

5 i

i , p

Figur 2.5

Administrativ indelning 1950 VTI-Meddelande 367

19km VTI-Meddelande 367

Figur 2.6 . Q O Ö. §* F O Q |. . . 4 . . O J O . 0 'b Strömstadsområdet Administrativ indelning 1960

r o _{5 A A 10km} VTIQMeddelande 367 Figur 2.7 Strömstadsområdet Administrativ indelning 1970 och 1980

mmaaézfäö

_{. ;:i_ ny] :_33 : w}

Strömstadsområdet 1 . 9 I A - 1 L qm" Flgur 2.8 i - ' Ortsnamn VTI-Meddelande 367

12

-3 KÄLLMATERIAL

3.1 ;gyper av källor

I denna undersökning har förutom offentligt statistiskt material även en del primärmaterial framtagits såväl ur offentliga som privata källor.

Kvalitén på detta material varierar naturligtvis varför

en genomgång av källmaterialet har bedömts som lämplig.

3.2 Befolkning

Demografiska uppgifter

Uppgifter rörande antal invånare, deras ålders- och

hus-hållssammansättning är hämtade från Folkräkningen 1950,

Folk- och bostadsräkningarna för åren 1960 och 1970 samt

Folkmängden för åren 1950, 1960, 1970, och 1980.

Dess-utom har för år 1980 erhållits uppgifter från 1980 års

Folk- och bostadsräkning genom specialkörningar av

mate-rialet på SCB.

För Strömstads kommun har dessa uppgifter varit

oproble-matiska men för undersökningsområdet i Munkedal har, på

grund av den under undersökningsperioden ändrade admini-strativa indelningen, kontakt tagits med SCBs arkiv i

Stockholm för lån av råtabeller från Folkräkningen 1950

och Folk- och bostadsräkningen 1960 för Valbo-Ryrs för-samling.

Befolkningens_geografiska fördelning

Befolkningens geografiska fördelning åskådliggörs på kom

ordinatkartor som redovisar det totala antalet mantalsw skrivna personer inom rutor med sidstorlek på 1 km2 vid

de olika undersökningstidpunkterna.

För åren 1960 och 1970 fanns redan sådana kartor frame

tagna (Olsson 1966, 1972) medan en ny karta har framställts för år 1980.

Koordinatkartorna återger kust- och sjökonturer samt även administrativa gränser för kommuner och församlingar.

Gruppkartering har använts enligt en referensyta om 1 kmz.

Alla fastigheter som hänförs till en och samma kmz-yta

enligt Sveriges officiella koordinatnät behandlas som en enhet och deras invånare anges med en summa, som hänförs till rutans mittpunkt.

Glesbygdsbefolkningen anges ruta för ruta medan tätorternas invånarantal inte har fördelats på rutor utan redovisas i anslutning till ortens markering, som i storlek och form överensstämmer med den officiella tätortsavgränsning, som verkställts i samband med de olika folkräkningarna.

Det källmaterial som i första hand använts vid

framställ-ningen av koordinatkartorna för år 1980 är datalistor från SCB omfattande förteckning över fastigheter och det därpå

boende antalet personer den 30 juni 1980 och ekonomisk karta i skala l:l0 000.

På denna karta, som är knuten till rikets koordinatnät, finns förutom bebyggelsen de flesta fastigheterna redovisade

med namn och nummerbeteckningar. Kartan hålls ä jour vad gäller fastighetsredovisningen på lantmäterienheten på

länsstyrelsen. På kartan redovisas så vitt möjligt

samt-liga fastigheter inom jordregistret, men kartskalan med-ger inte alltid fullständig redovisning av de till

area-len minsta fastigheterna. För många tätbebyggda områden

har därför specialkartor, vanligen i skala 1:2000,

upprät-tats.

Det som är utgångspunkten vid samordningen av

befolknings-uppgifterna och ekonomiska kartans uppgifter är fastighe-ternas kamerala adress (jordregisternamn och

fastighets-nummer). Genom dessa uppgifter som dels utgör personernas

mantalsskrivningsadress och som dels kan identifieras på

den ekonomiska kartan kan en koordinatsättning ske.

_ 14 .

De allmänna karteringsprinciperna måste emellertid byggas

ut med vissa Operationella regler. För 1980 års koordinat-karta har då anslutits till de som använts vid framställ-ningen av 1960 och 1970 års kartor (Olsson 1973).

Sådana regler behövs främst vid odelade och sämjedelade fastigheter med två eller flera bostadshus belägna i

skilda referensrutor och vid bebodda fastigheter utan

kartografiskt redovisad bostadsbyggnad.

Vad gäller det första fallet kan fastighetens invånare fördelas på bostadsenheterna om dessa är försedda med

namn som återfinns både i mantalslängd och på ekonomisk

karta. I andra fall.har invånarna hänförts till det hus som bedöms mest "sannolikt". Sålunda går större hus före mindre, gårdar före torp och hus vid allmän väg före ens»

ligt belägna hus.

Även när det gäller bebodda fastigheter utan redovisat bostadshus på ekonomiska kartan har en subjektiv bedöma-ning av bostadens sannolika läge gjorts.

Sedan fastigheternas läge fördelats på referensrutor enligt ovan angivna regler har fastigheternas invånare samman-räknats för varje koordinatruta.

Koordinatkartan redovisar befolkningen enligt

mantalsläng-derna, dvs med få undantag hela befolkningen inom det

undersökta området. Undantag är endast de i mantalslängn

derna redovisade kategorierna "Å församlingen skrivna"

och "Utan känt hemvist" vilka dock är så få till antalet

att de bedöms som totalt ointressanta för denna studie.

_ 15 _

3.3 Målpunkter

De verksamheter som i denna undersökning bedömts som

väsentliga för att befolkningen i ett område skall få sitt

behov av allmän och privat service tillgodosett är i första

hand skolor och arbetSplatser. Endast arbetsplatser med

mer än 10 anställda har emellertid medtagits i

undersök-ningen och en differentiering har gjorts mellan

arbets-platser med mer eller mindre än 50 anställda. Vidare har

i undersökningen medtagits apotek, bank, post, försäkrings-kassor samt distriktsläkare, distriktssköterskor och

tand-läkare. Livsmedelsaffärer bedöms också som viktiga

mål-punkter.

Det geografiska läget av dessa olika verksamheter har kartlagts för de olika undersökningstillfällena.

Stommen till inventeringen utgörs av en genomgång av

Tele-fonkatalogen, Uddevalla- Vänersborgsdelen, l950,

1960,-l97O och l980.

Telefonkatalogen utgör naturligtvis, speciellt vad gäller livsmedelsaffärer, en mycket osäker källa, varför den framtagna stommen har vidarebearbetats efter kontakt med Folktandvården, Landstinget, Bohusläns Allmänna Försäk-ringskassa, Bohusläns Köpmannaförbund samt respektive kommuns skolstyrelse.

Postanstalternas lokalisering har i huvudsak kunnat

fast-läggas genom Posthandboken årgångarna 1950-, 1951, 1969 och

l973 samt Postverket 1951. Kompletterande uppgifter har

erhållits muntligen från tjänstemän vid Postverket, Udde-valla postdistrikt.

Vidare har kommunernas tjänstemän hjälpt till med såväl

framtagning som granskning av materialet.

Sammanfattningsvis kan sägas om materialet under denna

huvudrubrik att det råder vissa brister men att

osäkerhe-terna inte är större än att inventeringen tecknar en

rela-tivt god bild av förändringen vad gäller målpunkternas

geografiska fördelning.

3.4 Transportutbudet

Linjetrafiken

Uppgifter rörande linjetrafiken, dess framväxt och för-ändring är främst hämtade från diarier och

tillståndshand-lingar som förts vid länsstyrelsen i Göteborgs och

Bohus-län.

Det äldre materialet fram till år 1947 är framtaget genom en genomgång av länsstyrelsens diarier över

automobilären-den vilka började föras år 1921 och som nu förvaras på

Landsarkivet i Göteborg.

För att få fram material rörande linjetrafiken från år 1948 och framåt har en sökning fått göras på juridiska enheten vid länsstyrelsen. Denna har tillgått så att i

arkivpärmarna "Yrkesmässig trafik l - Ill", vilka är

upplagda efter trafikföretagens namn i alfabetisk ordning,

och som är en förteckning över sökta trafiktillstånd,

har samtliga trafikföretag gåtts igenom.

I arkivmaterialet finns såväl tillståndsdatum som linje-sträckning angiven för varje nytt trafiktillstånd, däremot

finns inga anteckningar rörande tillståndets eventuella upphörande.

Upphörande av äldre trafiktillstånd finns emellertid

angivet i samband med att ett nytt företag övertagit

koncessionen för sträckan eller då linjesträckningen

ändrats.

Genom att jämföra tillstånd för samma, eller delar av samma linjesträckning kan man sålunda finna eventuellt

övertagande respektive ändring av koncessionerad väg. En

avstämning kunde sedan göras mot det å jourförda

till-ståndsregistret för länet.

I länsstYrelsens material finns emellertid inte

tillstån-den för Statens Järnvägars busslinjetrafik. Uppgifter

rörande denna har framtagits genom en genomgång av Sveriges Kommunikationer, nr 12, för åren 1950, 1960, 1970 och

1980.

För att kunna jämföra turtätheten på linjerna vid de olika tidpunkterna har även tidtabellerna för de olika linjerna

sökts.

Eftersom de flesta koncessionerna i det undersökta området har innehafts av Statens Järnvägar under hela

undersök-ningsperioden kunde de flesta tidtabellerna återfinnas

i Sveriges Kommunikationer där vinterturlistorna använts. Emellertid drevs åren 1950 och 1960 SJs busslinjetrafik såväl i Munkedal som i Strömstad av lokala trafikdistrikt,

Uddevalla-, Dingle- respektive Strömstadslinjerna, vars

tidtabeller inte alltid finns upptagna i Sveriges

Kommu-nikatiöner. Endast vissa av dessa kunde återfinnas dels i Uddevalla på kontoret för SJ, Uddevalla busslinjegrupp,

dels i Kungliga Bibliotekets arkiv i Stockholm.

Även för den privata busslinjetrafiken har det delvis

varit svårt att få fram turlistor. Fastän det sedan

början av l950-talet finns påtecknat samtliga tillstånds-handlingar att biltrafik inte får börja bedrivas förrän

tidtabell godkänts av länsstyrelsen är det endast i ett

fåtal fall som dessa tidtabeller bilagts akterna. Tyvärr

kunde inte heller samtliga för undersökningen intressanta

akter återfinnas.

_18...

Uppgifter om turlistor för den privata busstrafiken har erhållits muntligt vid samtal med de privata företagare

som skött respektive sköter trafiken.

Som lämpligt mått för frekvensen har tagits antalet

enkel-resor per vecka. Skolskjutsar

Vid en första kontakt med kommunerna våren 1981

fram-skymtade möjligheten att man ur kommunens underlagsmaterial

för budgetarbetet skulle kunna få fram antalet vagnkilo-meter med skolskjutsar för olika år.

I samband med de ovan nämnda kommunsammanslagningarna har

emellertid sådant material rensats ut och endast de summor

som kommunen lagt ut för Skolskjutsar har arkiverats.

F o m 1973 har kommunerna ålagts att inkomma till

läns-styrelserna med trafikförsörjningsplaner och f'o H1 denna

tidpunkt kan man få en uppfattning om skolskjutsningens'

omfattning.

Färdtjänst

Uppgifter rörande färdtjänsten är hämtade ur SCBs meddee landeserie 8 där uppgifter finns kommunvis rörande såväl de färdtjänstberättigade som antalet resor.

Kompletteringstrafik

Även uppgifterna om kompletteringstrafiken i kommunerna härrör sig från trafikförsörjningsplanernas införande.

Resor ersatta av försäkringskassa

Bohusläns Allmänna Försäkringskassa har inte något material

nedbrutet på kommunnivå vare sig det gäller antalet ersatta resekostnadskvitton eller storleken av utbetalningarna. Uppgifter om de totala utbetalningarna för Göteborgs och Bohus län för åren 1970 och 1980 har erhållits muntligt från sjukkassans huvudkontor. Äldre material är enligt

försäkringskassans tjänstemän inte möjligt att få fram.

Vad gäller uppgifter om antalet ersatta resekostnadskvit-ton har s k arbetsredovisning för varje sjukkassekontor en-.dast förekommit sedan år 1972.

Åren 1969 och 1970 gjordes emellertid frekvensundersökning-ar under två-veckorsperioden 17 - 30.4 vilka kan uppräknas

till årsantal. Jämförelser mellan 1969 och 1970 års

frek-vensräkningar samt med det faktiska antalet ersatta rese-kostnadskvitton för år 1972 ger en rimlighetsbedömning av

det beräknade årsantalet för 1970.

För sjukkassan i Strömstad som betjänar hela Strömstads kommun och inget område utanför denna är bedömningen täm-ligen oproblematisk. För Munkedals kommun är emellertid bedömningen något svårare. Munkedals kommun betjänas av två sjukkassekontor. Munkedalskontorets verksamhetsområde omfattar Foss, Hede, Håby, Krokstads, Sanne och Valbo Ryrs

'församlingar, alla belägna i Munkedals kommun.

Dingle-kontoret däremot betjänar förutom Bärfendals och

Svarte-borgs församlingar i Munkedals kommun även Bottna, Kville,

Mo, Naverstads och Svenneby församlingar i Tanums kommun.

Vid bedömningarna av antalet ersatta resekostnadskvitton

har andelen som hör till Munkedals respektive Tanums

kom-muner beräknats i prOportion till det antal invånare som

finns i de till respektive kommun hörande församlingarna.

4 . BEFOLKNING

4.1 Befolkningsutvecklingen ur ett västsvenskt

per-spektiv.

Urbaniseringsprocessen i Sverige har.pågått sedan mitten av 1800-talet, först i relativt långsam takt, därefter

allt snabbare.

Redan tidigt blev Stockholm, Göteborg och Malmö de stora

inflyttningsmålen. Efter hand utvidgades dessa mål till

att omfatta storstadsregionerna och under 1960- och 1970-talen även dessas omgivningar.

Urbaniseringsprocessen kulminerade för Sveriges del på

1960-talet. För att i någon mån påverka denna försökte man genom regionalpolitiska åtgärder att minska den

obalans som uppstått mellan storstadsområdena och de perifera delarna av landet.

Olsson har visat att tillväxtarean inom Göteborgsregionen vidgades under 1960-talet och att befolkningsunderlaget

ökade i en stor del av glesbygdsarean. (Olsson 1973).

Detta gav anledning att studera i vad mån spridningen

nådde även utanför den administrativa göteborgsregionen. Därvid konstaterades att befolkningen som regel minskade

såväl i regionens periferi som utanför regionen. I de

församlingar som motsvarade de större centralorterna liksom i församlingarna runt dessa ökade däremot befolk-ningen.

I början av l970wtalet förändrades emellertid

flyttnings-bilden. Inflyttningen till storstadsregionerna avstannade

och urbaniseringen gick in i en decentraliseringsfas

(Dickinson 1964, Forsström 1980) dvs flyttningarna från

storstadsområdena nådde utanför pendlingregionerna.

Gles-bygdsförsamlingar och församlingar med mindre tätorter

_21...

svarade för ökningen av totalbefolkningen. Detta är nu

förhållandet i hela Västsverige , ända upp till norra Bohuslän (Olsson 1981).

I de åtta kommuner som gränsar till göteborgsregionen

ökade under 1970-talet den sammantagna befolkningen med

3 %. I en andra yttre ring av tolv kommuner ökade däremot

befolkningen med närmare 7 %. Den största relativa

till-växten hade ett antal småkommuner, däribland Munkedal,

med över 10 %.

Det perifera Västsverige utanför den yttre ringen består

av tjugofyra kommuner, varav tre i norra Bohuslän.

Genom-snittstillväxten i dessa var under perioden 5 %. I

Ström-stad var den emellertid 0 % (Figur 4.1)

Enligt Olsson föreligger det klara indikationer på

för-ändringar av relationen mellan centrum och periferi på alla

nivåer. Detta innebär att folkmängden i centrum minskar,

stagnerar eller visar en minskad ökningstakt medan

folk-mängden i de perifera områdena ökar eller åtminstone

stag-nerar i stället för att minska. Varken Munkedal eller

Strömstad var längre utflyttningskommuner under 1970-talet.

4.2 Befolkningsutvecklingen i undersökningsområdet

Munkedals kommun

År 1980 utgjorde den i Munkedals kommun boende

befolknin-gen l.5 % av Göteborgs och Bohusläns totala befolkning.

Landytan var 12.7 % av länets. Kommunen var således

rela-tivt glest befolkad, l7 pers/kmz, och uppvisade de flesta

av de problem som man normalt brukar förknippa med

gles-bygden.

Munkedalsområdet har under hela undersökningsperioden haft en tämligen stabil folkmängd som från att ha varit lång-samt sjunkande under l950- och 1960-talen börjat öka under 1970-talet (Tabell 4.1).

. rä ' \

"x 4 \"'1,_ hasaffle

_{. v \} \%Beng Sö _V Dols- h'ors :Åm_N tod Ed (N. a v' . I II' 'r""'l-s 4 ' ,M Tnnu n eu-C" 6 icon [Ud n i' 17 1

₇

åxfäzlkleå\ :Å/Ön . Q .Du . ' ' ,Udde- -8

:ft-:dm: 12

n i Al_ Tjo 0 { le, -m I'

Kg' ggg/32,123 ' ,

umm

__Ä (7

\ um , ,2 -5.

v

1

Jönköping

Ockefo .. . ggg/.Yr- Borus 4", . ANA 16 fp*_{0 ' Q}"7 ₃ 'Iy26 ₀ , '0- ' :(;d ä

9.0 .. 7 \ /\ , 0 ?46061710 wäwüggerydf

Kun 5-_{..2(1 Müfk 13 s:}i 7 _{G105_}'! å '_\

51

8

n- ;

363,- \.

L ." \ ;unga of* I;

: i_{.. (him} 4 ,as_{L1- V . Island .12 mm}V.. m0 é_:

' Falken- ,my-uri\\ K . I

\ :'93 Hylte

_{1 .}

)

\

_'7 . , å_ . LL'JQLpf/ .* ._ A E , _ v \ Ljungby J

1

Hcl mst od \

_{' p. ' nu}

("x/

G, orka-*flum-hdmkxvyd \ hult l

7

_{L.. .ø\/}

I

x

Figur 4.1 Bohuslän. Befolkningsförändringar i

församlingar 1960-1980. Källa: Olsson 1980

_ 23

-Tabell 4.1

Befolkningen i nuvarande Munkedals kommun. 1950-1980

år antal inv 1950 10 953 1960 10 552 1970 9 704 1980 10 703 Källor: Folkmängden 1950, 1960, 1970, 1980

Befolkningssammansättningen har emellertid under större

delen av undersökningsperioden gemomgått en för kommunen olycklig förskjutning mot färre barn och ungdomar och en

allt högre andel pensionärer. Under 1970-talet har

emel-lertid denna trend brutits och antalet barn under 15 år

har ökat något samtidigt som andelen pensionärer har

minskat något (Tabell 4.2).

Andelen personer i yrkesverksam ålder har sjunkit från 64.8 % år 1950 till 61 % år 1980.

Tabell 4.2

Befolkningen efter ålder. Nuvarande Munkedals kommun och riket 1950-1980.

Munkedal .Riket

år tom 14 år fom 65 år tom 14.år_Eom 65 år

1950 23.3 % 11.9 % 23.4 % 10.2 %

1960 21.5 14.7 22.2 11.8

1970 19.8 18.8 20.8 13.8

1980 20.5 18.5 19.4 16.4

Källor: Folkräkningen 1950, Folk- och bostadsräkningen

1960 och 1970, Folkmängden 1960, 1970 och

1980.

Jämfört med riket har Munkedals kommun år 1980 visserli-gen en något högre andel personer 65 år och äldre men även en andel ungdomar under 15 år som är något högre än riket. Detta senare torde tyda på att det skett en

inflyttning till kommunen av personer i familjebildande åldrar något som stöds av bl.a Olsons undersökning och en studie som gjorts rörande glesbygdsbosättning i

Örebro län (Matson 1979).

Antalet förvärvsarbetande i kommunen i absoluta tal har

sjunkit under perioden 1950-1970. Förvärvsfrekvensen var

dock lägst år 1960 (Tabell 4.3). Förvärvsfrekvensen har

hela tiden legat under rikets, men har närmat sig den allt

mer .

År 1950 var den största delen av den förvärvsarbetande

befolkningen sysselsatt inom jordbrukssektorn (45 %) men

redan år 1960 dominerade industri- och hantverkssektorn. Antalet sysselsatta inom jordbruket har fortsatt att

minska men var år 1970 fortfarande tre gånger större än

för riket totalt. Den starkaste expansionen inom

närings-livet under de senaste decennierna ligger inom offentlig förvaltning.

Strömstads kommun

\O

Invånarna i Strömstads kommun utgjorde år 1980 1.3 0 av

länets totala befolkning medan andelen landyta var 9.1%

av länets. Antalet invånare per km2 var 20.

Strömstads kommun har under tiden 1950-1970 haft en

långsam tillbakagång befolkningsmässigt sett. Under 1970-talet ökade däremot befolkningen något. (Tabell 4.4). _{Minskningen åren 1950-1970 låg helt och hållet}

i glesbygdsförsamlingarna medan Strömstads tätort ökade

med 29.3 % från 3 350 till 4 735 invånare. Under

1970-talet var _{det emellertid en viss befolkningsökning i}

glesbygdsförsamlingarna medan Strömstads tätort minskade.

Tabell 4.3 V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7

Förvärvsarbetande befolkning i nuvarande Munkedals kommun 1950-1970 (20-w) tim

1950 1960' 1970

?Munkedal ' riket Munkedal riket Munkedal riket

ant o\° % " ant % % ant o\0 o

jordbruk + binäringar 2 049 45.0 20.3 1 330 31.5 40.8 13.8 .964 24.7 industri + hantverk 1 439 32.8 tillverkningsind _{1 485 35.2} 407 9.6 34.9 1 167 29.9 9.1 472 12.1 1.1 7.5 250 6.4 13.5 383 9.8 58 1.5 19.8 607 15.6 30.5 byggnad + anläggn _9.7

el, gas, vatten

samfärdsel 252 5.5 8.1 246 5.8 16.0 306 7.3 7.2 14.4 5.0 24.8 handel 326 7.2 bank, försäkring off tj=tj=off, förv. 255 5.6 husligt arbete 138 3.0 11.1 445 10.5 2.9 ospecificerat 44 1,0 0,7 4 3 summa 4 557 100.0 9919 4 219 99.9 100.0 3 901 100.0 100.0 10 608 i _ _ -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ -_ -_ . _ P _ d . d _ _ _ _ _ 1 _ c _ 4 _ _ _ . -_ _ -_ _ I I _ i _ _ .- 4-_ _ h

total befolkning

10 940

_{9 716}

_'

förvärvsfrekvens ' 41.7^9O ' '|' 44;1 To \O

' 39.8'

30\ 9

"43{3 %

40;2.%1 "

_{.7 42.3}

"40'-Tabell 4.4

Befolkningen i nuvarande Strömstads kommun 1950-1980.

år antal inv. 1950 ll 149 1960 * 10 419 1970 9 558 1980 9 580 Källor: Folkmängden 1950, 1960, 1970, 1980

Besättningen i Strömstads kommuns glesbygd har med andra ord minskat starkt under undersökningsperioden samtidigt

som det skett en åldring av befolkningen (Tabell 4.5). Andelen barn under 15 år, som sjönk under perioden

1950-1970, har visserligen ökat under 1970-talet men samti-digt har andelen pensionärer fortsatt att öka.

Tabell 4.5

Befolkningen efter ålder. Nuvarande Strömstads kommun och riket 1950-1980

Strömstad Riket

år

tom 14 år'2ñxn65 år

tom 14 år fom 65 år

1.950

20.8 %

13.6 %

23.4 %

1.0.2 %

1960 18.8 17.6 22.2 11.8

1970 16.7 21.7. 20.8 13.8

1980 18.1 22.8 19.4 16.4

Källor: Folkräkningen 1950, Folk- och bostadsräkningen

1960 och l970, Folkmängden 1980

Andelen personer i yrkesverksam ålder har sjunkit från 65.6 % år 1950 till att endast utgöra 59.1 % av kommu-nens totala befolkning år 1980.

Vad gäller sysselsättningen i Strömstads kommun har den

inte under någon del av undersökningsperioden varit så

dominerad av jordbruk med binäringar som i Munkedals

kommun. Visserligen var dessa näringsgrenar år 1950 de

sysselsättningsmässigt viktigaste i området men andelen

sysselsatta inom industri och hantverk var endast obety-dligt mindre (Tabell 4.6).

Under åren 1950-1980 har det skett en förskjutning mot

en allt större andel industrisysselsatta samtidigt som det skett en markant ökning inom sektorn offentlig för-valtning.

För hela undersökningsområdet gäller att det har en

rela-tivt gammal befolkning med hög andel pensionärer. Då

stora delar av befolkningen är glest utspridd blir

av-stånden till basverksamheterna ganska långa.

Många av de nödvändiga resorna företas av de delar av

befolkningen som i hög grad saknar tillgång till bil

och därför är beroende av kollektivtransporter. Skolbarnen i undersökningsområdet är visserligen i

relativa tal ganska få men de måste, oavsett var de bor,

komma till sina skolor.

Andelen pensionärer är hög,_besök vid olika

hälsovårds-inrättningar blir troligen både frekventa och ur tran-sportsynpunkt relativt långa.

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 Tabell 4,6

Förvärvsarbetande befolkning i nuvarande Strömstads kommun 1950-1970 (20-w) tim 1950 Strömsta riket ant % % 1960 Strömstad ant % riket 9₀ 1970 Strömsta ant 9_O jordbruk + binäringar industri + hantverk tillverkningsind byggnad + anläggn el, samfärdsel handel bank, off tj=tj=off förv. husligt arbete ospecificerat försäkring 1 640 1 602 34.4 33.6 20.3 40.8 363 7.6 639 13.4 8.1 16.0 420 8.8 102 2.1 11.1 2.9 0.7 1 181 1 215 368 310 590 673 27.2 28.0 8.5 7.1 13.6 15.5 13.8 34.9 9.1 1.1 7.5 13.5 19.8 0.3 704 1 187 371 223 534 75 692 18.6 31.4 9.8 5.9 14.1 2.0 18.3 30.5 9.7 7.2 14.4 5.0 24.8 4 774 99.9 4 337 99.9 100.0 3 786

100414

100.0 totalbefolkn. 11 150 10 423 9 586 . F C * C _ _ _ _ t _ -s _ -_ c . 1 _ _ t _ _ _ _ förvärvsfrekvens 42.8 % 44.1% . 1 D _ _ n -ø _ -2 -a m 1 . : un _ _ v_ o m _ _ u_ _ _ _ _ _ _ _ 41.6 o\ ° d -_ _ _ -_ -_ _ -i . . _ _ * . -_ _ _ _ . _ _ . 4 43.3 o\ ° 39.5 _'6 42.3%

4.3 Befolkningens rumsliga fördelning

Munkedals kommun

Huvuddelen av kommunens befolkning bodde under hela

under-sökningsperioden i kommunens västra del samt i ett stråk

från Munkedals tätort över Hedekas mot Dalslandsgränsen. Under 1960-talet skedde en folkminskning över i stort sett hela kommunens glesbygd, endast i ett fåtal områden, huvud-sakligen belägna intill befintliga agglomerationer, skedde

en befolkningsmässigt ringa tillväxt. (Figur 4.2, 4.3 och

4.5). Av det totala antalet mätrutor med mantalsskriven

be-folkning minskade bebe-folkningen i 73 %, ökade i 17 % och var

oförändrad i 10 % (tabell 4.7).

Under 1970-talet skedde däremot en ganska stark befolknings-tillväxt iglesbygden. Den skedde huvudsakligen i de södra och Västra delarna av kommunen i närheten av de större

tät-orterna och de nord-sydliga kommunikationslederna, men även,

om än i blygsammare skala, i mer perifera lägen. (Figur 4.3 4,4 och 4.6). Under denna period skedde en tillväxt av

befolkningen i 37 % av det totala antalet mätrutor med man-talsskriven befolkning medan den minskade i 50 % och var 0-förändrad i 13 % (tabell 4.7).

Tabell 4.7 Munkedals kommun. Befolkningsförändring

1960-1980. Andel mätrutor medmantalsskriven

befolk-ning med ökande, oförändrad och minskande

be-folkning.

period mätrutor med mantalsskriven befolkning

ökande oförändrad minskande

befolkning befolkning befolkning totalt

1960-1970 17 10 1970-1980 37 % 13 0\ ° 0\ 0 0\ ° _{100 %} 100.% 0\ 0 0\ °

Källor: Befolkningskartor 1960, 1970 (Olsson 1966, 1972)

och 1980.

Befolkningsfördelning 1960 Källa: VTInMedâelande 367 Olsson 1966 JU "" _ V . " -..C ...__Y' 1 l. \ . ...1-_4--_.*_,

. 5, 1 u.

p .wii'. 5h. i h 71? ' 5,

f' *'* 'Wi'

1 i z"-->---*-1--7 o * _,- _qwmnm st_ 1 '54. . v ;34:71 1* 20% 15', L 1: 22:21." 3 1.' 12 :så fsU s* -_'7'_{' '"_°' _'^ j' . 5 21' :s: v. 1 25 :3 »0. l 4 ---1--\ s 6 ?1 5* 1:. 15 2' 1:] m 25 2* 9 sr 5/3 12'.. \ . U' 1" ' ES 20 1 1.. 38 '132 9'. . X i o 23- 26 i_. 23 tål; 13 s:_{_i_} 27 29:17; 7; z. 5 15 7 2-_ s 1 I ' .3 194 19:12, By e 16 1_ "24 :3 11 '3 s :2_{2 ' __ __ .} '-;T -* ' *' 7"? 27; e. 29; 26: 7 7 s , 25; vad 2222.; I ' ." . ?f ?3I eg 1. r 19 5: I 15 §.' / 0 73 201 9. 1. -, 1 I . Fyll. ?Li ?I , 0:61. J... 1 ' I . '_ 20; 1 1 I ;J

:

91 4

* -se \

L L 1,_ 'xa₁ 6! 12] I. I₁ ,h 11 2 7 I) ,P4'dd db -,- __ 1,2' _{5 I'} 4-35, ,' I 1-_ ,1111! 21. 4 17 ' ?6 a: (§17131225' i a _(7_ 4._{7: 1}1 Å_{i ' 7}' ,._' _m__i.__u-_u_ -.ø< «\i-._s . i X 20 20. 51! a 7: 33132 15 10|17 éJef. 7 9 I I I i 310 s ) ,L 1 1; 1 j 4 I 4 j; x 4 l.013 15J29{ 7 i nian' e :1.332152 :.2 9 10|. ' ' ! | 7 i 7513: H22 1 ?§35 a 124.1; . i : ,ww- J ' % ---°w-* « »«/: I . i '*-k-\ 3 i . . q g 2 '10 a I L * « .

,do_{..._.1}2! 18. ,_i 2 min 6 62:3.. 3:. .8 223 A. 35_ 31,_{31-3 4 .4 A, _ { 4--455-7-4- -4}J i _{- .} ._{Lo_-} \._y .₁

'§7 ssleüw *' -azx 31 :siso 12 35 31,) 1.3' 5: Åsa* n' e 15 51_

_+-o--v' J _4---< -«-4 --- | _ l a 4,

'RE'_v *-_{h \ 39113 5 31._}6 7 '_ Å ]_4.7, '_{[ GJ}* 1_{:E: 7 surj}: se

4*_{tx' 12512 1.5 .2355/135 29;}: _{E19 31.} i_{a l 7 l}J 1_i l' v ' L I 7\ 10 H

_{M .-..-4}

nu 1' 3 8 :Så

_s

i: 7 agé...j

_1*

y _{' I} ' H 1. 25 27 111781, 7 20' 3! 2 1 p) * 3 L 1 *i* ' ' AA \ T_{\.f 33 eps}1 _{10 25 35}m"- "_{1 '.0'} i_32;1 _{2 2)} .*.'.._._._..___.L __, _. 4 4 0 \_{\ 20 103 as a}f _{aaah 1., se}q ' Å_; - _.a»Il L< ;_, l 'i_{.z E} T 4 ?i I' 4 ;- _r/ --"H* 1 5 .-' i 4 . ;V2 '19: 274%/ 065 29.33* :LMMJ L | x \" :H7 1: I. i nÅ7 1' .Ä .Xi/l. s*\47.

_ ".ÅF 3.2 7 l , \._.{ ...4 ' .1 ;31.4 '-4 :P*' ' :E154 ' ' ...tis 3)

5-

l i

.I '1 71 '-Å--o .- L.. r -1-- --1r- - §1 4 L -. _; t 4 : 20; 11 5 ' . 9 13; 21 5 J 7 W. i' 1 ' L 15: 12

-?-+-*»-+-- .

*a

. i 54'» 5 1 9 i , ' ' L " Ni 3 1L 15. 5 L 1 21 , i « J J 21 g _' S 5 19 1 9 15 19 31 i 1 1 5 a 3' , 5 i" 4.14 151-7' ' * ,5 (M,i t 'a 3 1 x 15 21 15. 3 .11 ,'15 51' . A A. ' I i ' " i ' i \' ' 5 i a 7-613 . i I 13, 15 5 1 715: 1111.1 L 7; 1 \ I .' 1 '1 .-1' T_ A __4 ".71\ 1 i 7 2312 5' 10 L 1 : ' .

*3 (9

L

L

?

1

.f ;

8:3'Ä

7 I \ 0 | 7 I 1 -. 1 1 - 1 . 1 Å, noiglÅL .H I 7: 11 1% 13 132657 L, 13' 1 5 ? 15 5I 13 2 W; 19 9 11 11 a _7' __ + 1; \.o§_ a. I L _-*._{1- «-+}10 _{L 4}12 _{-- i}I 1'- a 5? 15 21. 'L₄ 34 1L L 3* 21_{4 r}.3 2 2' 15 a 'i iI 9 23; 151 13 17 a 152 15 11i ' . 1 F '9 i' r ' z""'" 7. T . T A "-N: 1 1L 225 L L? 5 3 L 7 13? 11 5 201 5; lt F 4-.- ---u ---...._.._ -§ 5. 4 -.._0... _. ...-3 .--f 5.4,. .7 dI 1/ 2 5 251 L511 L 1 31 1 10 5 15 L; 1* L7 15! 3' 1 10 5,' - . 1 - 1 1 ;NY ' ' .9 21] 111 1L' 13: 5 5 5 21 l. 5 1 70 111-10 1; 1 11 , i J 1 g . .\_{\_3 10}Q HöUevudsha/m_{22 201 2 2 5 3' 33:4.-}1 / _{11 2 2120 15_ 11 11}' [ 4I 1L 'A '1- 1555 ?vv *7 z* ' 1 | = -g 10 l/12 27.; (\ 1' L 3 4, C L 5 13 155 7 13i ' i 3. s 1_ l 1 I 11 273 9; 2 " 19. 23 L 5 2 1 s 1 :L 1 d..., 137\ 12 37 39; 5J__ 5 2 a 5/ LJ' /" 3 7 10 5 5 a I' 7 T / W ,. 5 5 51.1 2 2 13133 ) 9 a 5 2 12 3 7 . "7-" 15.i 15 31* 2 r 5 151 2 .' -- ' { 1 iAlhnal 79 J x 6' .' 9: 3: 23 11.? 19. 2 L E 13 L 92 1 f? 1 *? Ear f - i _ 15 51 12§ 25 5; 25.' 20 101 15 2 H 10 L L 71 12; 20 5 så 1 22 291 15 12 12 M; L 5 2 5 ' i .v L * i ^' 'i \'2; 11, 25I 2 I 11 35% 3 15 239 53 23 L 5 5 5 5 1.11 5 92; 41 i 101 _J ' L«,2 9 204 5 51 30, 27=_ 27 15 _'22 23 22 l 6 1

5--u-L+

_{-. ,g 25.,_-1 :}

*

_{15 22 7 Ls!}

5 '

_{* 23, 22 37}

55

_3*

v 7

_{gt, 17 20 13' 10 2.}

.

5

.1 w- o ': l \ ' ä 1 J_ _2._ _{1 1 'I r§:§_\PMunkedo/ 1 I 11 i ,} -._{.X1 7 51 L5}* LFWÖy i_{*3531:* 22- 30 15 25}1 1_l T_{. 7} ä₁ Å 1 t\ .. x» 1 ' 'f i ' ' v ' 2-7* I ' F L* °. :v 5; minä b 30 9 51 2i 7 7 1 1 hu_ 10 1 10 .21. uâmå_ 9 12 '1% 11 5 ' 3 f \ ,LM '10 9g 12 7 1LT 22_{'.11 1 ;19.} i 5_{I - l} 311 2 _-'A' '- La 5 * ;J 1 1 10 10: 15 13 10/1_^v 1lsq 37 1 ,9x n' _ I _41" --\4 :' i . 4 1 :J -1 dig, 1/1 i 2. ,_51 \\ .

.Vf 13E 2L| ul, 1_ 9, :un/L- \\ 'F,,5,

* i ' :2/I w

i 5 *Ir/z'

7 'N ,'

'U (D I)

Flgur 4.3 Munkedals kommun

Befolkningsfördelning 1970

Källa: Olsson 1972

Figur 4.4 Munkedals kommun

Befolkningsfördelning 1980

, /. / /// /', /'/x/, //l / Y V / //"{,V "(5 / z : '/' I y/ä/ /; _//

I

oförändrad eller minskande

ä ökande

Figur 4.5 _{Munkedals nuvarande kommun}

Befolkningsförändringar 1960-1970

.1. _{oförändrad eller minskande} ökande

Figur 4.6 _{Munkedals kommun}

Strömstads kommun

Befolkningstyngdpunkten i Strömstads kommun låg under hela undersökningsperioden i den västra delen av kommunen.

I början av 1960-talet fanns även ett antal agglomeratio-ner i kommunens östra del, längs Idefjorden, men under 1960-talet skedde en stark minskning av glesbygdsbefolkningen. Såväl den rena glesbygden som de mindre samhällena minska-de sin befolkning och minska-det var i stort sett endast minska-de

stör-re tätorterna som ökade. (Figur 4.7, 4.8 och 4.10).

Under perioden 1960-1970 minskade befolkningen i inte

min-dre än 75 % av det totala antalet mätrutor med

mantalsskri-ven befolkning medan den var oförändrad i 11 %. (Tabell 4.8).

Under 1970-talet har emellertid befolkningen i kommunen ökat något. Befolkningsmässigt har Strömstads tätort minskat under perioden medan övrig befolkning har ökat. Denna ökning

har skett över hela kommunens yta men med en övervikt mot de kustnära lägena. Befolkningsökning skedde i 32 % av mät-ytorna, stagnation i 10 % och en minskning i 58 % (tabell

4.8).

Tabell 4L§ Strömstads kommun. Befolkningsförändring

1960-1980. Andel mätrutor med mantalsskriven

befolk-ning med ökande, oförändrad och minskande

be-folkning.

period mätrutor med mantalsskriven befolkning

ökande oförändrad minskande

befolkning befolkning befolkning totalt

1960-1970 14 % 11 % 75 % 100 %

1970-1980 32 % 10 % 58 % 100 %

Källor: Befolkningskartor 1960, 1970 (Olsson 1966, 1972)

och 1980.

142,419' \

35545' 59

Figür 4.7 Strömstads nuvarande kommun

Befolkningsfördelning 1960 Källa: Olsson 1966

i. Lá/' 3' å 1;.) W? "1; ₁' L 3._{i i} ...60.OOÃI' - Å '...040' V 45 H 2. 2 2 6 i , 1 3 I fn 16_ 151 21 10 9 9 1.5 4 26' '4 7 / a.. . k l _ 4 ,fn 3/4 31; 10 6 7 5 7 11 11 16 321 ,i

:631.

*1-1

*---*:*%*.

4 2 24. 11 1 s 25 12 3 7' 13 ;i 1 | L: 1/75! 3i 3 7 6 13 2 7 i 29 1 1 1 1 _{i' i} 5 1 i I 'i 4 J- 1 L 1 6 8 a i I 17 7 1 13.131 .b I 7 _{I 1} 2/ 3' .16 3. 26 5 14 35 27 s 12 214,. 7

.2, 4

i

'

'

1

'7

1:/ 1. 71 3 3 6 36 s_ 37* 23 3I 3' ' i 1 T AT l'° : *Vi ,1 3. 15._ 10 16 /, 2 10 36 16 1116 3 6 ; 2\, f. 7 : Å ur': 4 . |l. ' 1 «' ,1 J 60 93 10 7ê/r': 12 5 19 4 33 18 2 1 1 361,_ ;LH- ?1- M *L* * ' ' _Tul -' O ?P P +7 61523 4" 2131 2 16 I 1 1' 17 1 4' 16 44.47 '1 7. 44 d' ' h/TJ . ' 1; g 1 ' 1 -* . 1 'h *i ' 1 'm 1 ' 1 ' -'3' (34 få 7.. 7f 33 12 16 20 1 344m j 31 H! I 8 7; 55> a

...vw-- -3 1 ---*- 1

1

- 11:/

3-711 < --.---4

.*

w- , 1 1 12 2 6 15 23 49 6 1 17 '14. 7, 2 I 11 329 27 1

- ri' - ' u..- < +0 - 4 - 4' i 4 i , . q _qy

a' I 11 I 4 | 7 16 2 3 3. 16 34. ' ' 14 10 | I s 16 2 P _-v l 1 i I 1 a - -1 o---TA- - -j--ü ' § . i i i' -47 E 1 ' 4'1\2;_5 ; 34 14 26' 30 7;_\16 14 14 11_ 1; 25: 9; 11 1 104 3, ; * ;(25Uñê. s 9Ändå A71* r 6U '13 .dk/;1. 1 _ « _- _44'15 12 6 12 13 1' 9.i 7' 4%' 1, 1 1l1 i . . *3. §34 \ x' < ; _ _ | _ 1 2 1 I Q 5] ÄZ\LJ;.:JL, 13 1/ L ' H 3; ?L L' 5 201 E _aÅ SEramstod \- v_-3 \'I 1' ₁ v 1 . 4 r * * . 5 ' ,4444" = 7 . K6 E6 15 1: 31 a; 3 3: av 3 | 34, ' CJ år .1 *8 Sites: 31' 1 5 T , A 5 1

men» 1

14 I

161

| V

Mim-ga 27

: V \|_\_

15 :_11 4: 251 16 14' 11 _gs <

f I 1 1 mb ofTÅ 7 ;gg-3.3 1 136.1 23 9' 3 15 4 16 7. 2 21 4. A, 3/ ' X9] 3; L ' 1 1 : 1 ; Oj; *1142.10 1845_ I 7? MQ_ , ?§12 17 9 5 8 g 3 1 9, 23 5 3 I 3 o , * 'IC . . 1 * _ . , 1 1 (#244 37 ; i 27 s 15 14; 10 7 11 | "170917 '1.7 T wwfnx' 1 . i 'J C C, 1412'\, Q 1 326 11 23 ; 19 141 6 11 15; 4- ' *3 v . ' -- I 1 V 9 735 2163, #71 15312<F?2' 3 14 17 13 3 12 4 I I' _ff_cii_4$ä_ _.- .1. | ' åk..." 3 _41 341._ 4-4...., .' C17, 5 J , 0;; »f' ,mej ;om 10 451 1 16 6 f 12' a I. 13 | i 4 (Ax v. _1_ . T1 7 U 7;?" . 1 1 .

§5'

CM.

1

;ms/:53:a: 1* 30 3

4 3'

M 7

l 4 a

- ' '1 1 1 ' V b3C / 2a -. 6 ' I 1. 'I ! i* (J' 1 1 ;i 53; 1 L° 921,35612'r? L '. §F. 81 7:1'- a 5 43' - \ 1 1 ' - 1 5 *(1 _- _.__ ' tja I \_ . ñ: .'J

00: 1 1: lax/1 1 a

' I r AJ f

I 3'- 2. 512113

'T *7 lyx 3

*

,O'vJ-g

l J ' 17' ê/_jx f'L' . 1 W'

' 1 L 41/ i E LG: 11

-i

I 1

i

1

I 1 1 5 A 1.,.-1

Figur 4.8 Strömstads kommun

Befolkningsfördelning 1970 Källa: Olsson 1972

Stmmsmd-Figur 4.9 'Strömstads kommun

Befolkningsfördelning 1980 I

7' / Å '// /U . f / ,A i / / 1" I . ,/, / /_, V

/ :'1*: .:*;T4,35/7 /Z/ 4

4:6/

:///44;// z;/( /çgágg;å§?7"çfñ/ /// ff:

55272/

/ZA

/ //__ / / ;7/ 7 4% ///

ZZ oförändrad eller minskande

§§ Ökande

Figur 4.10 'Strömstads nuvarande kommun

Befolkningsförändringar 1960-1970

\

\. \\ \\.\ .:< \\ \\

\ \\ \

//

:/ /' / / ////=.

' ' ,ry/,z

_// "', 4 /pl /w/I/,I//I' ,«/, . //2'44///54/;1/,4/;x/ 'Å 1 A 1'» , _ø /V ,r ,1 7/ 1/ ,l /, 'l,' ; /// 'x' y / v/ / // .v . \ //7/ /

§ ökande

Figur 4.11 _{Strömstads kommun}

Befolkningsförändringar 1970-80

van-HH- _{1t-.1_'1_1_____,3^ »DE-7}

_ 41 _

5 MÅLPUNKTER

5.1 Valda målpunkter

De verksamheter som i denna studie bedömts som.väsentliga mål för den inom undersökningsområdet boende befolkningen. och vars rumsliga fördelning kartlagts vid de olika under-sökningstidpunkterna är skolor och arbetsplatser (mer än 10 sysselsatta) samt apotek, banker, post, försäkringskas-sor, distriktsläkare, distriktssköterskor, tandläkare och livsmedeslaffärer. Det är den ort i vilken olika verksam-heter är lokaliserade som redovisats i kartmaterialet

(figur 5.1-5.20). Om det finns flera olika verksamheter av samma slag (t ex skolor) i samma ort har detta ej

marke-rats.

5.2 Målpunkternas rumsliga fördelning

Skolor

I början av undersökningsperioden var ännu inte enhets-eller grundskolan genomförd och det fanns ett ganska stort

antal små- och folkskolor med endast ett fåtal klasser i båda kommunerna. I samband med de båda skolreformerna har

sedan skolantalet starkt reducerats under 1950- och l960-talen (figur 5.1-5.2).

Arbetsplatser

Läget för de större arbetsplatserna som har mer än 10

an-ställda har inte genomgått någon förändring i Munkedals

kommun under tiden 1950-1980.

I Strömstads kommun däremot har ett antal arbetsplatser i

perifera lägen försvunnit såväl under 1950-1960 som

1970-talen. För båda kommunerna gäller att år 1980 var de stör-re arbetsplatserna lokaliserade till de i kommunen centralt belägna tätorterna (figur 5.3-5.4).

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 1 9 8 0

(:>

197

0

C?

19

60

S k o l o r 1 9 5 0 -1 9 8 0 «M un k e d a l s k o m m un PO 1 9 5 0 F i g ur 5. 1 I 0 d

1\

\\ \ .0040095

_{§..AO*,+0+9714**,1;*1}'ms /" 0400

. ...U ...&.0 1.. d5 56.

_ 43 -S _ Å Ä 10km VTI-Meddelande 367 1950 1960 1970 1980 Figur 5.2 Strömstads kommun Skolor 1950-1980

:O

//

/ /ÖI isla; \....IIII

09+._, - ?Lodduurb 1._{\ J}i _\)\( ./x\ 7 n.0&0*0$?6v i s 1 0 k m

00.

T, .L I 6 ,b 6 8 AB E 0 nu 0 i o.. .4. \. .GC As a 0 OOlLø0?5 a.. .1 .0 .0. 0.. .va ,' 9 0 D U.. 0 o 70' .0..- . ...rave 0.. F i g ur 5. 3 M un k e d a l s ko mm un A r b e t s p l a t s e r 1 9 5 0 -1 9 8 0

_HEJ-VTI-Meddelande 367

Figur 5.4

Strömstads kommun

Apotek

Apoteksväsendet genomgick en omorganisation år 1964 som innebar att apotekSprivilegierna avskaffades och att apoteken blev underställda Apoteksbolaget AB,

ett företag inomStatsföretag AB.

År 1950 och 1960 fanns apotek i Håbygård och

Ström-stad, f 0 m år 1961 i Dingle, Munkedal och

Ström-stad. (Figur 5.5-5.6)

Banker

Bankväsendet har genomgått en omstrukturering under

tiden 1950-1980. Den fusionering som betecknar

bank-världen i stort har emellertid inte påverkat antalet

orter med bankkontor inom undersökningsområdet. I

stället har de stora affärsbankerna öppnat

filial-kontor 1 fler orter. I Strömstads kommunhar antalet

orter med bankkontor ökat från en till två och i Munkedals

kommun från fyra till sex. (Figur 5;7-5.8)

Försäkringskassor

Även försäkringskassorna har under undersökningsperioden

genomgått en genomgripande förändring. År 1950 fanns

det i området åtta olika sjukkassor med var sitt kontor

medan det efter omorganisationen endast finns en

för-säkringskassa i området, Bohusläns Allmänna

Försäkrings-kassa, med tre lokalkontor. (Figur 5.9-5.10)

Läkare

Under undersökningsperiodens början och till och med år

1963 fanns det fyra provinsialläkarmottagningar, vilka sorterade under dåvarande medicinalstyrelsen, i

under-sökningsområdet.

År 1964 genomfördes distriktsläkarorganisationen vilken

sorterar under landstingen. Denna omorganisation har

för Munkedals och Strömstads del inte påverkat

V T T -M Q ÃH Q T Ån Ãø ? §7

_/ i* / n/z\i Llu:\ .\\|l|lll\|øll.ll \|l|l. G 4 , Ku: n..b tb ?toobsbw? ?stodnbvf . i

0

_C)

19

60

0 1 9 5 0 1 9 8 0 M un k e d a l s k o m m un A p o t e k 1 9 5 0 -1 9 8 0 .tboooo 00 Å. . n a to 0 .Ö . U *415 .11r-mb .4(. -.\.. .v...ror\.. ...r \ Q . 0 Du.. 'vvs v04' laocovøal . u.. a.. I y ₀ :004.04: . fa ' 1 Q 0 Ivø oo .o 0 F i g ur 5. 5 C C .000. s. -v ( O 00

ro . -5 U 1 _{V ka}

VTi-Meddelande 367

_ 48 -Figur 5.6 Strömstads kommun Apotek 1950-1980

. vn -a

w-©1

9

7

0

.

19

50

Fi

gur

5.

7

C D ' 1 9 6 0

98

0'

M un k e d a l s k o m m un B a n k e r 1 9 5 0 -1 9 8 0 ' .l.\ .0 .IIII r o 'Bullit _D . .IQ 90l_i ' l(_{..- baascntivvootda}. 00 _i . . 0 . 0 . ) . .-. 9 0 . 4 .ç ?.s.a.u.r» o..»60v§0»4§ul *fn 12 . s... .xt/.K x/K\ \ Ot||| 0 1. '00. '0006 V. . _.I|O.|i 0000 .l 0 Å_ . _' ...960900 59066. ÖJ 5 l 1 1-0000 c

VTI-Meddelande 367

...50...

Figur 5.8

Strömstads kommun Banker 1950-1980

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 1 9 8 0 1 9 7 0 C . 1 9 5 0 -1 9 8 0 F ör s a k r i n g s k a s s o r U U N; 9 D.. E TL S vn.

W

U U F i g ur 5. 9 1 \\||.|ll . . .ot §0?? ?Gto 4.0.)?1'6 .... \ i . t §»»vv w. <2 a L. 0 \ II|||| '650. l i . t.. o.o...C G. .i I.. 'i 1 0000 ...oooøO-an av.. _ O

. . a . o .0 'l . _{O L950 Figur 5.10} i ' C) 1960 Strömstads kommun - _{Försäkringskassor} 1 . . 5 L A 4 ?M (:) 1970 1950-1980 VTI-Meddelande 367

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 1 9 8 0

0

1

9

7

0

CD

19

60

0 19 50 M un k e d a l s k o m m un L äk a r e 1 9 5 0 -1 9 8 0 . Ö 0 . . . . . ' O. .td 0.0. . I t 7 1.04 i ...1 1 // to ,SI/.4 I 0. \\..lw,Y$ ..o 47.8.0991?6t0uh070 :.

nooto$b ?ovv 7 m \ .. \I\( a

/l\\

O 'QVDÖVU

Fi

gur

5.

11

'OOOGOOCO'O rov»

Ä 19m

> 0 1970

VTI-Meddelande 367 0 0 4 6 0 0 f 4 9 . 0 4 $ . . 0

5 . . . . . 7 4 9 0 00 0 t 4: Figur 5.12 Strömstads kommun Läkare 1950-1980*

Distriktssköterskor

Distriktssköterskemottagningarna kom i samband

med omorganisationen av sjukvården att

omlokali-seras, speciellt i Strömstads kommun. Antalet

mottagningar förblev emellertidi stort sett

oför-ändrat. (Figur 5.13-5.l4)

Tandläkare

Folktandvårdens mottagningar har varit oförändrat

tre stycken under åren 1950-1980, utom under år 1970

då en filialmottagning fanns i Hedekas. Vid

samma tillfälle fanns det även en

privattandläkar-mottagning i Hällevadsholm.

(Figur 5.15-5.l6)

Postanstalter

Den största förändringen vad gäller antalet utbuds-ställen inom den allmänna servicen har skett inom

postväsendet. Sedan år 1950 har inte mindre än två

tredjedelar av Uddevalla postdistrikts postanstalter dragits in.'

År 1950 fanns inom undersökningsområdet inte mindre än

25 postanstalter, år 1980 endast nio, varav två inom

Munkedals samhälle. (Figur 5.17-5.18)

Påpekas bör dock att det vid sidan om dessa fasta

post-anstalter finns ett antal lantbrevbäringslinjer där lantbrevbäraren expedierar de flesta förekommande

post-ärenden.

Livsmedelsaffärer

Den allra största förändringen av antalet utbudspunkter

har emellertid skett inom dagligvaruhandeln. Samtidigt

som kundunderlaget har minskat genom en utglesning av

boendet i glesbygdsområdena har det skett en förändring

av lönsamhetskraven för affärerna. Genom att den

kvar-boende befolkningen dessutom i många fall fått en ökad

V T I -M e d d e l a n d e 3 6 7 1 9 8 0 1 9 5 0 -1 9 8 0 D i s t r i k t s s k öt e r s k o r ( : > 1 9 7 0 1 9 5 0 ;0 1 0 k m M un k e d a l s k o m m un

H

/211/1/.2,v \\.U.|l" .0509 ?0 00000094... ?Gtoddbovåt . Al is O /R\ i . F i g ur . bo. . v00 toron_{Q 1}a! 4. 4:000: 5 . 1 3 lob*§00| l '-.bo I 0.' r -. 4 -7, 9 .m. .. 000O₀ 4. a \.._l 0 .OILCopoOO.DO . .t . u.. n \ o o o to.. 904. ...ioøcvr 0.

VTI-Meddelande 367 D L

Figur 5.14 Strömstads kommun Distriktssköterskor 1350-1980

V T I -M e d d e l a n d e 36 7

0

< : > .1 97 0 1 9 5 0 1 9 6 0 1 9 8 0 F i g ur 5 . 1 5 M un k e d a l s k o m m un T a n d l äk a r e 1 9 5 0 -1 9 8 0

.(5

%

I|

/(\Itl|\.v :ill .§12 ' \to 5 9+ ?09 M 4.0.0990 90 vto. t- .oxd 6

m;

\\1 \/.l

0, o 6so._{I» 3 v} T_. 3 ...0 A..Ur. x a-5 0 .. oc..L:..00 L 00._{a .l . . .} a1.... 0. .s. . .R ..\ 1 -. . . . -6 '0000₀ V._t 10060 '0' i

_ 59 _ 0 1950 Figur 5.16 (3 1960 Strömstads kommun Tandläkare 1950-1980 <:> 1970 VTI-Meddelande 367

VTI-Meddelande 367 1980 1950-1980 Postanstalter

O

F O

0

1960 Munkedals kommun 0 1950 Figur 5.17

%

ll

\ \ \ -\ . , -M M _

N

r a * / 11 a 4: 1. ' 5 4 # 0 0A 0 4 5 5 * ' * Ö* * m t ? U ₄ \ ' o 5 0. . . 0 0 . 0 °' O u s l . .

....61-G . .

0 . * ' O * ' . * 0 0 40 6 4 4 0 i 5 i 0 1950 _{Figur 5.18} _ _{Strömstads kommun} 5 . . ?km <:> 1970 Postanstalter 1950-1980 VTT-MQHHQTQnHQ ?E7

' O .J / ' -* -s m o t -4 \ . A \ _ , _ _ __ _N §; _ V -\ Ö 0 J °* °b o a o O -* " ' Ö ' u U \ 1 p. 0 .. __ . " . J . . I U R . A 4 Å d VmTaMøåH012hHa ?G7 1950' 1960 1970 1980 . C 4 C .I 0 . a 0 0 0 . 9 C C C 0 i 9 . Q ,0 o ° '. .0155_Q 0 0 9 1 1 t 0 J A 3_l U₉ . I '_.,, .I I 1 O '9 A . U 0 O 0 4 < 1 ₁'o U 9 . Q Å Å a D s . . 0 . 6 0 . . Figur 5.19 Munkedals kommun Livsmedelsaffärer 1950-1980

5 'Å Ä pkm VTI-Meddelande 361 1950 1960 1970 1980 Figur 5.20 Strömstads kommun Livsmedelsaffärer 1950-1980

rörlighet och därför ofta handlat i de stora

livsmedels-hallarna i tätorterna i stället för i de lokala

affä-rerna har många av dessa tvingats att uppgöra med sin

affärsverksamhet.

År 1950 fanns inom undersökningsområdet livsmedelsaffä-rer lokaliserade i 54 orter, år 1980 endast i 26 (Fi-gur 5.19-5.20).

5.3 Den centrerade regionen och

centralitets-begreppet

I samband med planering används ofta uttrycket centrerad

pregion. Med detta avser man ett område där det finns en ort som är serviceort för dels sin egen, dels den omgivande traktens befolkning, En centrerad region är m a 0 en

funk-tionell enhet.

Centralorten i en sådan region har ett antal centrala funk-tioner inom t ex administration, offentlig och privat

ser-vice.

Grundläggande för den centrerade regionen är centralfunk-tionernas olika behov av underlag för drift i ekonomisk mening. Skalekonomin ger ett undre tröskelvärde för en viss verksamhets underlag. Uttryckt på en karta blir detta trös-kelvärde en gräns omkring ett område runt verksamhetsorten. Betydande ekonomiska fördelar kan för vissa verksamheter vinnas genom drift i större skala och därmed en areell ut-ökning av marknaden, en utut-ökning som dock kan medföra stora kontaktsvårigheter för delar av kunderna p g a det ökade

avståndet till utbudspunkten.

Under inverkan av de båda krafterna skalekonomi och kontakt-kostnader utbildas ett mönster av centralorter och med dem sammanhängande centrerade regioner, som täcker hela den

be-bodda ytan.

Influensen hos olika centralorter varierar emellertid högst<

betydande. Styrkan hos en orts centrala funktioner brukar

kallas centralitet och denna kan mätas genomett par olika

tillvägagångssätt. Det ena, och enklastelär att man mäter

utbudet av service i orten genom att räkna antalet bran-scher som finns representerade i denna och det andra att

man undersöker var efterfrågan på service tillfredsställs genom att ta reda på var olika personer i området handlar

vissa varor; går till läkaren etc.

I denna undersökning har vi anslutit till den första meto-den och i enkla mått angivit centraliteten med det antal olika basfunktioner som förekommer i orten i fråga.

Man kan urskilja en hierarki av platser både vad gäller an-talet olika funktioner inom en ort och det totala anan-talet

utbudsställen inom denna.

I vår inventering har emellertid endast antalet olika

före-kommande funktioner på varje ort noterats medan däremot

an-talet inom varje bransch inte angivits. Om en sådan räkning gjorts hade det hierarkiska mönstret stärkts i så måtto att de större orterna som Strömstad, Munkedal och Dingle fått en ännu större centralitetsgrad genom att flera av de redo-visade funktionerna är representerade mer än en gång i

des-sa orter.

Att en sådan förfinad inventering bedömts som överflödig i detta fall beror på att undersökningen gäller glesbygdsin-nevånarna och deras kommunikationsmöjligheter varför cen-traliteten som sådan inte är lika intressant som att klar-lägga den geografiska lokaliSeringen av vissa funktioner samt möjligheten att med kollektiva transportmedel nå dessa platser.

Sedan kan naturligtvis t ex en ort med ett antal olika

livs-medelsaffärer med ett varierat utbud vara attraktivare att besöka än den närmaste livsmedelsaffären, men detta ligger

utanför denna undersöknings ram där vi endast betraktar

ligheterna att med kollektiva transportmedel tillgodogöra

sig en viss typ av service.

Vad som med all tydlighet klarläggs vid denna enkla cen-tralitetsundersökning inom Munkedals och Strömstads kommu-ner är att det föreligger ett klart.hierarkiskt system, som under undersökningsperiodens gång blir allt mer uttalat och Vilket medför att resorna för att komma till åtnjutande av den service som bjuds, blir allt längre vid en konstant be-folkningsfördelning.

Munkedal

Munkedals kommun Visar ett_tydligt hierarkiskt mönster som

förstärks under undersökningsperioden (Tabell 5.1).

Två orter, Munkedal och Dingle, faller i en grupp för sig med samtliga inventerade basfunktioner representerade under hela perioden.

Grupp 2 består av orterna Hedekas och Hällevadsholm, som

mellan år 1960 och 1970 inte förändrar antalet funktioner

men däremot minskar fram till år 1980.

Grupp 3 om sex orter har 2-4 basfunktioner, dvs

livsmedels-affär plus minst en annan funktion år 1960. Endast två av dessa,Bärfendal i östligaste och Norra Sanne i den nord-västligaste kommundelen,förblir oförändrade under undersök-ningsperioden.

Gränsen mellan de olika grupperna blir under de två decen-,nier som undersökningen omspänner allt tydligare och det.

hierarkiska mönstret som inledningsvis berördes framstår klart.

Tabell 5.1 Munkedal l960-l980. "Centralitetstal"

beräk-nat på antalet olika funktioner i tätorterna

1960 1970 1980 Munkedal 10 10 10 Dingle 10 10 10 Hedekas 7 7 5 Hällevadsholm 6 6 5 Håby 4 2 l Fisketorp 4 2 2 Norra Sanne 2 2 2 Medbön 3 l -Bärfendal 2 2 2 Gläborg 2 l -Strömstad

Även Strömstads kommun Visar ett hierarkiskt mönster,

vil-ket förstärks under undersökningsperiodens gång. (Tabell 5.2).

I denna kommun finns redan år l950 en tätort, Strömstad,

som klart dominerar de andra orterna.

I och med kommunsammanslagning och förändringar inom nä-ringslivet och den offentliga sektorn sker en förskjutning

på så sätt att Skee, som geografiskt är närbelägen

Ström-stad, ökar antalet basfunktioner medan antalet funktioner

i övriga orter minskar. Flest funktioner behåller fyra

or-ter, en i norr (Hogdals Nordby), en i söder (överby) samt

två i väster, (de kommunikationsmässigt isolerade

Koster-öarna).

Anmärkningsvärt är att inget av samhällena i östra

kommun-delen utvecklas på motsvarande sätt. Krokstrand t ex som år

_ 68 _

1960 hade samma antal basfunktioner som Skee och Hogdals Nordby har mist samtliga centrala funktioner. Detta sam-manhänger troligen med den för denna kommundel ogynnsamma

sysselsättningsutvecklingen (nedläggningen av stenindustrin).

Tabell 5.27 Strömstad 1960-1980. "Centralitetstal" beräk-'nat på antalet olika funktioner i tätorterna

1960 1970 1980 Strömstad 10 10 10 Skee 4 6 6 Hogdals Nordby 4 2 2 Krokstrand 4 l -Tjärnö 3 l l Råssö 3 3 l överby 3 2 2 Sydkoster 3 3 3 Nordkoster 3 2 2 Vässby 2 2a l Näsinge 2 l l Svinesund 2 l l Lommeland 2 - -VTI-Meddelande 367

_59.. 6 TRANSPORTUTBUDET

6.1 Transportutbudets förändring

Väsentligt för standarden i ett område är de transpor-ter som länkar samman de olika aktivitetranspor-ter, boende,

sysselsättning, service m m, som förekommer där. De

kan utgöras av många olika trafikformer och de kan vara såväl privata som kollektiva.

En trafikform som blivit allt mer dominerande och som

även väsentligt påverkar inställningen till det övriga

transportutbudet är privatbilen, antingen den används ,för eget bruk eller för samtransporter av grannar och arbetskamrater. Genom privatbiltrafikens framväxt har

kollektivtrafiken fått ett allt mindre underlag.

Vid undersökningsperiodens början bestodkollektivtra- _

fiken inom undersökningsområdet av linjetrafik med tåg

el-ler buss, driven av statliga elel-ler privata trafikföre-

-tag.

Detta har emellertid under undersökningsperioden

för-ändrats på så sätt att stat och kommun i allt högre

grad erbjuder en annan och mycket mer efterfrågeanpas-sad service i form av Skolskjutsar, färdtjänst samt

framför allt i den så kallade kompletteringstrafiken.

En annan kollektiv trafikform som förekommer inom

un-dersökningsområdet är båttrafiken. Detta är det enda

möjliga trafikmedlet för Kostertrafiken i Strömstads kommun. Denna trafikform har emellertid lämnats

utan-för denna undersökning och det är endast utbudet av

kollektivtrafik på land som närmare studerats.

6.2 Personbilsinnehav

Av stor betydelse för transportstandarden i en region

är tillgången på personbilar. Enligt

resvaneundersök-ningen 1978 (RVU-78) skattades andelen personer i

_ 70

-rige, som hade tillgång till bil, till 79 %.

Regionalt steg andelen som hade tillgång till bil med

minskande urbaniseringsgrad från 65 % i Tl-regionen

till 87 % i Tönregionen. Även andelen utfärdade kör*

kort var högre i de mindre urbanserade regionerna.

Här får alltså bilen kompensera bristen i

kollektiv-trafikstandard och de långa avstånden till service av

olika slag.

Munkedal och Strömstad

Om man börjar med att se på länsnivå finner man att

bilinnehavet har ökat avsevärt under undersöknings-perioden från 23 108 personautomobiler den 31 december 1950 till 235 213 stycken den 31 december 1980 (Tabell 6.1).

Tabell 6.1 - Personbilsinnehav i Göteborgs och

Bohus län ooh riket 1950-1980

År Antal person- Antal personbilar/1000 inv.

bilar O-län

O-län

' r'ikérwmw

1950 23 108 41,5 49,0

1959 88 886 126,6 145,6

1961 107 601 152,6- 172,9

1970 189 710 -

-1980 235 213 331,0 347,0

Källor: Statistisk Årsbok 1951,1961,1962,1971.

SM T 1981:21

Vad gäller antalet personbilar per 1000 innevånare har detta inneburit en ökning från 41,5 till 331,0, siffror som dock ligger under riksgenomsnittet. För Munkedals och Strömstads kommuner finns siffror

rörande personbilsinnehavet i den officiella

statis-tiken först år 1973. Dessa avslöjar då det intressanta förhållandet att Munkedals kommun har högre

person-bilsinnehav än riket och Strömstads kommun lägre

(Tabell 6.2).