Trafikmätningar : Förslag till standardisering av mätbeskrivning och arkivering

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack - 58101 Linköping Nr 84 : 1978 National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping : Sweden ck ISSN 0347-6049

Trafikmätningar

Förslag till standardisering av mätbeskrivning och arkivering av Lars Smedberg och Ulf Hammarström

Statens väg- och trafikinstitut (VTi) ' Fack ' 581 01 Linköping

Nr 84 ° 1978

National Road & Traffic Research Institute - Fack : 5-581 01 Linköping * Sweden ', . lSSN 0347-6049

Trafikmätningar

FörSiag till standardisering av mätbeskrivning och arkivering

SI N N E HA LTL SF ö R_ Tänk N I N G

FÖRORD

REFERAT

ABSTRACT

SAMMANFATTNING

BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING

SYSTEMBESKRIVNING FÖR TRAFIKMÄTNINGARS UTFÖRANDE OCH FÖR HANTERING AV MÄTDATA

MÄTPROTOKOLL. BESKRIVNING AV INNEHÅLL OCH.ANVÄNDANDE

Handledning vid användande av fält*f

protokoll Mätbeskrivning Rekognosceringsprotokoll Inmätningsprotokoll Test restid ARKIVERINGSSYSTEM Register

Förslag till sökord

FÖRSÖKSVERKSAMHET REFERENSLISTA BILAGA 1-9 VTI MEDDELANDE 84

Il.

'III

.16

18 18 18 20 20 23 25 26

FÖRORD

Vid statens väg- och trafikinstituts trafikavdelning

på-går en fortlöpande utveckling av mätapparatur och sys-tem för lagring av mätdata. Föreliggande meddelande kan betraktas som en uppsummering av önskemål inom trafik-avdelningen om standardisering av mätrutiner och arki-veringsförfarande. De föreslagna rutinerna har utveck-lats genom diskussioner mellan den mättekniska gruppens personal och övrig berörd personal vid avdelningen. För-slagen kommer att vidareutvecklas genom en försöksverk-samhet.

Trafikmätningar. Förslag till standardisering av mätbeskriv-ning och arkivering

av Lars Smedberg och Ulf Hammarström Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Genom att standardisera förfarandet vid trafikmätningar skapas möjlighet att utnyttja ett mätmaterial för flera frågeställningar. Standardiserade fältmätningsprotokoll har utformats. Ett arkiveringssystem med möjlighet till

informationssökning föreslås. Likaså föreslås ett

mät-organisatoriskt förfarande.

II:

Traffic measurements. A propoSal for standardizing measuring descriptions and file systems.

by Lars Smedberg och Ulf Hammarström

National Swedish Road and Traffic Research Institute Fack

8-581 01 LINKÖPING SWEDEN

ABSTRACT

Through the standardization of traffic measurements the possibility of using traffic data for more than one

question will extend. Standardized measuring forms have been developed. A file system with the p0ssibility of information research is pr0posed as well as an organiza-tional procedure for the measurements.

:1":

Trafikmätningar. Förslag till standardisering av mätbeskriv-ning och arkivering.

av Lars Smedberg och Ulf Hammarström Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

Fack

k.

581 01 *LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Trafikavdelningen vid statens väg- och trafikinstitut

(VTI) utför årligen en mängd trafikmätningar. Merparten

av dessa mätningar utförs för att studera inverkan av

väg- och trafikmiljö på restid och hastighet. Det har

under lång tid varit en målsättning:

o att standardisera beskrivningen av vägmiljön samt

in-föra en miniminivå för miljöbeskriVningen,

o att lägga upp ett centralt register över de mätningar som utförts och en kort beskrivning av mätningarna och resultaten. Ur registret skall kunna utläsas

var mätdata och bearbetningar av mätdata finns lagrad,

0 att standardisera och centralisera arkiveringen av

mätdata.

I detta meddelande presenteras förslag till protokoll som skall användas under mätning. Till varje protokoll finns en instruktion om hur uppgifter skall inhämtas d v 5 hur de skall mätas eller var uppgifter finns m m. Förslag redovisas även för utformning av register och arkivsyStem.

Om det föreslagna systemet kommer till användning bör detta kunna medföra att data från en trafikmätning skall kunna användas för analys av mer än en problemställning. Då trafikmätningar utgör en stor andel av kostnaderna

för VTI-projekten så bör det föreslagna datasystemet på

sikt kunna medföra en icke oväsentlig kostnadsreduktion

för vissa projekt.

BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING

Ett viktigt inslag i den forskning som bedrivs vid tra-fikavdelningen utgörs av trafikmätningar. Mätningarna

utförs för att förse olika projekt och frågeställningar

med grundinformation. Den insamlade informationen kan

delas in i två huvudgrupper; trafikdata och

miljö-beskrivande data. Formen och mängden av insamlad

tra-fikdata är i allmänhet en direkt följd av den apparatur

som används. I vilken utsträckning och hur miljöbeskri-, vande data mäts och dokumenteras beror på den

fråge-' ställning, som initierat trafikmätningen. En begränsad miljöbeskrivning för mätmiljön kan hämtas ur

Vägdata-banken för det statliga vägnätet.

Då frågeställningar skall undersökas av

trafikavdel-ningen är det väsentligt att ha vetskap om hela eller "del av frågeställningen har behandlats i redan utgiven

rapport. Likaså bör man ha en översikt över alla de trafikmätningar, som tidigare utförts. Tidigare utför-da mätningar kan utgöra vissa av de mätceller, som

kompletterade med ett antal mätceller med."nya"

trafik-data kan belysa en "ny" frågeställning.

För att "gamla" mätdata skall kunna utnyttjas i

kombi-nation med "nya" mätdata, så krävs en standardisering av vad som skall ingå i miljöbeskrivningen och av hur

den mäts upp. Exempelvis Vilken eller vilka av alla

definitioner av sikt som-skalltanvändaso

Hur mätplatsbeskrivning bör ske och vilken utrustning, som krävs för beskrivningen har behandlats i ett ti-digare meddelande (76-3). Det här presenterade försla-get är till en del en vidareutveckling av (76-3).

Målsättningen för det arbete som redovisas i detta

med-delande har varit:

0 att utforma en organisatorisk systembeskrivning för trafikmätningar som utförs av trafikavdelningen

o att precisera vad som skall ingå i

miljöbeskriv-ningar samt fastställa hur beskrivningen av miljön skall tillgå

o att utforma standardiserade protokoll för trafik-mätningar

0 att utforma ett arkiveringssystem för mätdata.

Systemet skall innehålla ett sökregister för mät-data och för de olika nivåer av bearbetad mätmät-data

som arkiverats. Den "högsta" nivå, som registret kan ge hänvisning till är rapporter. Den lägSta

nivån är mätdata exempelvis i form av hålremsor. Mellan dessa nivåer finns dessutom ett antal bear-betningsnivåer.

Det färdiga förslaget skall till en början användas i

en försöksverksamhet. Mot bakgrund av erfarenheterna från försöksverksamheten fastställes slutliga rutiner.

SYSTEMBESKRIVNING FÖR TRAFIKMÄTNINGARS UTFÖRANDE OCH

FÖR HANTERING Av MÄTDATA '

För att skapa enhetlighet i trafikmätningars utförande så bör ett standardiserat förfarande användas. Genom

enhetlighet i mätningars utförande så skapas möjlighet

att kombinera mätdata från olika trafikmätningar.

Möj-ligheten att utnyttja "gamla" trafikmätningar och kom-binera ihop mätdata från dessa kan medföra att för "nya" problemställningar inga eller endast vissa komplette-rande mätningar behöver utföras. Då trafikmätning of-tast är en stor del av projektkostnaderna skulle detta .

kunna medföra en avsevärd kostnadsreduktion. I figur_l

skisseras ett system som till en del bygger på det för-farande som redan används. Det "gamla" systemet har kompletterats med en funktion för bevakning av att

mät-miljöbeskrivning enligt bestämd miniminivå utförs. I

figur 1 rubriceras denna funktion "Ansvarig för arkive-ring av primärt mätmaterial". Denna "nya" funktion

förser mätpersonalen med de instruktioner och blanketter som behövs för mätning. Likaså kan ansvaret för

ajour-hållning av utdrag ur VDB ligga på den "nya" funktionen.

Efter att beställaren av trafikmätningen har analyserat

mätdata så arkiveras datan jämte den statistik som

be-räknats ur mätdatan.

Målsättningen med det föreslagna systemet är ej i första hand - som hittills varit fallet - en ren dokumentation utan att skapa möjligheter för att en mätning skall

kunna utnyttjas för att belysa mer än ett problem. Ett

sådant utnyttjande av en datamängd för att besvara mer

än en frågeställning förekommer även i det "gamla" sy-stemet. Exempelvis kan nämnas följande:

0 utnyttjande av en "databank" med resultat från res-tidsmätningar för att studera effekter av

fordons-längd på trafikprocessen. "Databanken" är primärt

avsedd för validering av simuleringsmodellen.

Forskare och fältpersonal ' Ansvarig för arkivering av primärt mätmaterial

Forskningsmålsättning klar- _{Ansvarig för} arkiverings-lägges. Undersökning av . :;k\l\\.. system. Utlåning av arkiverat

arkiverat material. Pörbe- material samt âterkrävande;

redelse av trafikstudien. Tillhandahålla förteckning över aktuella sökord.

Mätplatsval och rekognosering I _{Eventuell medverkan då} upp-i fält. Eventuell kontakt _{gifter erhålls ur VDB-och} med markägare. MätplatSe kartor anskaffas.'

instruktioner föres.

ü

Kontakt med väg- eller gatu- Tillhandahålla blanketter. hållare. Eventuell kontakt

med polis.

Uppföljning av att mätplats-data protokollförs.

Fältmätning.

1, Kontrollera att nytt

primär-material kommer in till

arki-Bearbeta nya mätresultat samt^ gammalt material". Ansvara att nytt primärmaterial

lämnas in till arkivering.. _{Uppföljning av att mätsammanr}

fattning, statistik m m kommer ' in till arkivering. Verk-v

ställa registrering och arki-Sammanställning och slut- vering av materialet.

rapport. Ansvara för att I_ sammanfattning m m lämnas

till arkivering.

F'gur l. Insamlingsförfarande och förvaring av primärt mätmaterial.

o projektet "Dimensionerande hastighet" kunde efter

vissa kompletteringar utnyttja data från mätningar

avseende hastighetens förändring med tiden.

Målsättningen för det "nya" systemet är sålunda ej helt

ny. Förändringen ligger i den totala integreringen, den ökade åtkomligheten samt en standardiserad

miljöbe-gskrivning.

Delar av problemet har tidigare behandlats och redovi-sats i olika rapporter, se referenslistan.

MÄTPROTOKOLL. BESKRIVNING AV INNEHÅLL OCH ANVÄNDANDE

De föreslagna protokollen avser punkthastighetsmätning-ar och restidsmätningpunkthastighetsmätning-ar. Övriga typer av mätningar är

ofta så speciella att de protokoll som skall användas

får konstrueras speciellt för varje sådant mättillfälle.

Mätprotokollen, som föreslås, är följande:

0 fältprotokoll för beskrivning av läge och vägmiljö,

e mätbeskrivning i Vilket uppgifter förs in om utrust-ning, väderleksförhållanden m m,

0 rekognosceringsprotokoll i Vilket speciella

förhåll-anden på mätplatsen anges,

0 inmätningsprotokoll för flerpunktsmätning.

Handledning vid användande av fältprotokoll

Vid de inledande förberedelserna för fältstudier bör forskare och fältpersonal gemensamt utarbeta vilka uppgifter som skall mätas.

Detta sker efter studier i vägdatabankens, VDB,

väg-1) och linjeföringsredovisningå)

nätsrapportör

Uppgifter som erhålls ur VDB skall utgöra del av

A"O-nivå" vid mätningarna. Uppgifter som saknas i VDB kompletteras genom inmätning.

l) VDB tillhandahåller standardiserad information

om det statliga vägnätet. Vägnätsrapportören

innehåller bl a uppgifter om vägbredd,

hastighets-begränsning, ÅMD m m. Linjeföringsredovisningen innehåller uppgifter om lutning och vertikal och horisontell krökning.

Data som tages ur VDB skall införas i fältprotokollet,

se bilaga 2, för att i samband med rekognoscering eller

mätning kontrollera överensstämmelsen. Detta är speoi-ellt viktigt om förändringar eller ombyggnader.kan

misstänkas.

Utöver uppgifter som erhålls ur VDB kan varje forskare undersöka vilka data som behöver mätas för det speci-ella projektet. Dessa data som skall mätas markeras i

fältprotokollet på härför avseddplats, högerkolumnen

i protokollet.

Uppgifter som används eller mäts in i fält skall i alla gemensamma punkter stämma överens med VDBs referens-system. Detta bör exempelvis gälla A-punkter, riktning, vägnummer m m.

För inmätning av uppgifter till VDB så har vägverket utarbetat en speciell instruktion (75-1). Denna in-struktion bör utgöra en grund för hur uppmätning av

mätmiljö bör tillgå.

Fältprotokollet, se bilaga 2, har på baksidan en kort förklaring till alla begrepp på framsidan.

Mätplatsen bör benämnas efter kommun eller tätort, ut-över detta kan en koordinat eller ett löpnummer anges.

Datum för protokollföring skall anges.

Mätning mellan orterna: Ange ortnamnen i samma ordning som Aøpunkterna, d'v s riktning l.

Riktning l, Rl, avser att slangarna markerade A till B ligger enligt protokollet "från A-pkt" - "till A-pkt". Enligt VDB är riktning l alltid organiserad efter vägens huvudriktning d v 8 syd + nord eller i andra hand

väst + öst.

Avstånd mellan Aápunkterna:

Mätt = uppmätt avstånd med trippmätare.

VDB = avstånd enligt vägdatabanken.

Avstånd till mätplats avser enligt protokollet *från

pA-pkt" till mätplatsen, d v 5 riktning l.

Mätt - uppmätt avstånd med trippmätare.

Korrigerat = korrigerat avstånd mot VDB:ens uppgivna avstånd mellan A-punkterna.

Vägnätsrapportör, linjeföringsredovisning: Ange om materialet tages fram eller ej.

Kartor:

Ange kartnummer, Notera även om speciella skisser

upp-rättats över mätplatserna.

?922:

Fotografera mätplatsen i båda riktningarna. Lämpligen

sker detta mot mätplatsen på ett avstånd av 25-50 meter.

Tag 2-4 foto. För att kunna lokalisera en mätplats i

efterhand är även foton tagna tvärs över vägen på

mät-platsen till stor hjälp. Minst ett foto bör tas för kvalitetsgradering av slitlagret.

Film, video:

Angiv mellan vilka punkter filmning sker och vilken riktning som filmen avser.

Syftet med fotografering eller filmning är att

mät-miljön och mätarrangemanget skall framgå. Detta möjlig-gör att mätplatsen kan undersökas, identifieras och

återfinnas i efterhand.

Belagd vägbredd ges av hela beläggningens bredd, mät-ning enligt figur 2.

Belagd vägbredd ...bg

T

_ F . . .

/

..

...

JL

5

*Figur 2. Definition av belagd vägbredd.

Körbanans bredd är för grusvägar identisk med vägbanans bredd. Mätning enligt figur 3.

Vägrensbredd kan veriera mellan de olika sidorna.

Vägren intill mittremsa benämns MITTVÄGREN, i övriga

fall SIDOVÄGREN.

I de fall körbanan men inte hela

Vägrenen har beläggning avses med KANTREMSA belagd del närmast körbanan. Hela vägrenens bredd skall mätas

och föras in i fältprotokollet. Mätning enligt figur 3.

Vägrensbredd ingår ej som separat uppgift i VDB.

Beträffande sektionselement så kan följande anmärkning-ar göras:

0 I vinterväglag kör trafikanterna ej efter

vägmärke-ringarna, vilket kan förskjuta körbanan ut på

väg-renen. .

-0 På grusväg uppstår ofta vägbaneförskjutning mot innerkurvan.

0 Om stigningsfält finns bör det anges Speciellt.

lO Vägrensbredd' Vägrensbredd LnKörbanans bredd L ,4 7 Vi*

T

2*

;

I

|

I

.

i

1

J

J*

/

Å

Ä Jr' -_ i_ J -_ L

°Figgr 3. Definition av vissa sektionselement. Friktionsmätning:

Om mätning utförs, protokollförs den på en speciell blankett.

0 Den mest rättvisande mätningen erhålls med en broms-vagn som kopplas efter en dragbil.

0 En enklare friktionsmätning kan åtstadkommas med en

gummiklots monterad på en pendel. Genom att pendeln

lyfts och släpps, erhålls friktionen mot den yta

som skall mätas.

Omkörningsförbud, markera rådande förhållande.

Nej = ej omkörningsförbud.

_Skylt = skyltat omkörningsförbud.

4 Vägmarkering = spärrlinje eller varningslinjer.

Mötessikt mäts från 1,2 m höjd till 1,4 m höjd, se bilaga 1.

Stoppsikt w normal - mäts från 1,2 m till 0,0 m, se

bilaga 1.

På baksidan av fältprotokollet finns beskrivning av

mötes- och stoppsikt, motsvarande bilaga 1.

Mätningen utföres lämpligen med ett mätfordon som pla-ceras på mätplatsen och vägmätaren avläses. Fordonet

ll

körs därefter fram till siktslut och ny mätaravläsning utförs.

Vägverket ser för närvarande över definitionerna av

sikt.

Nya höjder över vägbanan kan påräknas.

Siktslut uppstår p 9 a horisontal- och/eller vertikal

profil (HK repsektive VK), se bilaga 1.

Avstånd till terrängsikthinder i horisontalkurvor avSer avstånd till sikthinder som.markant nedsätter trafikan-ternas sikt. Mätning sker i båda riktningarnas

sekto-rer. Eventuellt kan foton på terrängsikthinder

kom-plettera avståndsuppgiften, se figur 4.

Slitlager:

Asfalt, oljegrus, betong, grus och stenbeläggning.

Asfalt kan dessutom delas upp i två olika typer, massa-beläggning och tankmassa-beläggning.

/'Innerkant vägbana

_rAvstånd sektor 2 'Riktning l \\\\\Terräng // sikthinder ; \\

\

/

Avstånd sektor 1

Figur 4. Definition av avstånd till terrängsikthinder.

12

Massabeläggningen tillverkas i blandverk och körs ut färdigbearbetad för beläggning antingen med sten

in-blandad, HAB (16 T) eller MAB (16 T), eller i form av

asfaltmassa som sprids på vägen och som därefter be-läggs med sten som vältras ned i massan, topeka + BS eller HAB + BS. 16 T inom parentes avser att stenen i beläggningen är < 16 mm och att beläggningen är Tät.

Identifiering:

Utseende som "vanlig asfalt" med färg "asfaltsvart".

Tankbeläggningen är ytbehandling av "gammal"

belägg-ning. På vägen sprids tankbeläggning som därefter

beläggs med sten av önskad storlek, < 24 mm. Stenens storlek kan ofta bedömas då den ligger ovanpå tank-beläggningen.

Identifiering:

Nybelagd tankbeläggning är helt stenfärgad, brun eller

grå. Efter 1-2 år sjunker ofta stenen i hjulspåren

ned i den undre beläggningen, vilket gör att hjulspå-ren blir svarta medan det övriga förblirstenfärgat.

Att se skillnad på asfalt och oljegrus kan ofta vara

svårt. En möjlighet under den varma delen på året är

att sticka ned exempelvis en mejsel i beläggningen

vil-ken ger vika om det är oljegrus i motsats till asfalt

som är av hårdare konsistens.

Uppgifter om Vägarnas beläggning finns samlat länsvis i en "Beläggningsliggare" som finns på vägavdelningen

(VTI).

Utöver ovan nämnda beläggningar finns flera mindre före-kommande typer som ej behandlas här.

13

Slitlager på vägren kan ofta bestå av två olika typer,

vilka bör anges. Vid rådande förhållande bör även

väg-rensbredd delas upp.

Förslitning av slitlager anges efter en bedömning.

Exempel gropig, spårig, ojämn, nybelagd.

0_ Slitlagrets spårdjup mäts och anges i protokollet.

Förslitningsgraden kan i efterhand uppskattas med

hjälp av foton från mätplatsen.

Hastighetsbegränsning anges i km/h. Observera att det

kan vara olika hastighetsbegränsning i de olika

körrikt-ningarna.

'Lutning mäts i mätpunkt samt förslagsvis 75 meter före

och efter'densamme. Mäts i promille, o/oo.

Mätning sker med hjälp av en teodolit ooh en mätstock, se figur 5. vägbanans

Lutning = ?glga 1 000 höjd = ang ' förändring längd= avstånd från teo-dOlit till mät-» irl stock Teodolit ////Mätstock

Ir

_, __ _____ __ __ ______ ____,____ Jå_Höjd teodolit

l

"

§ Höjdförändring vägbana

8 m * *" -rf-I+

u

I

r _{.Avstånd teodolit-mätpunkt} ä 'Vägbana

Figur 5. Beskrivning för mätning av lutning.

14

Horisontalkurva riktning 1:

Ange om avböjning sker åt höger eller Vänster.

Skevning mäts i eller i anslutning till

horisontal-kurva. Mäts i procent, %. Mätning sker med ett

vatten-pass, rak bräda och ett måttband, se figur 6.

. _ höjd n. g: n. " n .

Skevning - längd 100 hogd hogdforandring längd = brädans längd Vattenpass Rak bräda »- åh"-V' ' l i.

._

l

;4 öjdförändring . \\\\Brädans längd Vägbana

Figur 6. Beskrivning för mätning av skevning.

Båglängd avser utsträckning i horisontalplanet av

kur-van. Mätning sker från tangeringspunkt till teodolit

i båda riktningarna. Dessutom anges horisontalkurvans

totala utsträckning, se figur 7. Båglängden används

för att bl a beräkna kurvradie, se figur 7.

15

Brytningsvinkel:

pl och p2 uppmäts som kompassriktningen till tangenten

i kurvan ändpunkter (båda riktningarna). Kompass 4000.

.I praktiken används en teodolit för att erhålla tange-ringspunkterna. Genom att avläsa teodoliten i båda* riktningarna får man pl och pz. Ange avstånd från mät-plats till uppställning av teodolit. Därefter kan p beräknas som differensen pl-p2 vilket är den mellanlig-gande vinkeln. I protokollet anges om mätning sker i inner- eller ytterkurva genom överstrykning, se figur 7.

R = kurvradie

R = 400 B

_p-Zon

B = båglängd (R +R )

_{_ . l 2} p - Vinkel Teodolit / e A 4

y

/

-/ / / /Båglängd R2 \ , I Vinkel p Ãåglängd Rl . B \.Riktning l (R1) ...-7

Figur 7. Uppmätning av brytningsvinklar för bestämning av kurvradie.

Vid små kurvradier kan ett måttband användas för bestäm-ning av korda och pilhöjd, se figur 8.

Mättyp:

16 kurvradie R: R = §5 + % K = korda P = pilhöjd

.'Pilhöjd

Korda °ll

Bestämning av horisontalradie vid "sma radier. Figur 8.

Ur vägdatabankens linjeföringsredovisning erhålles för horisontell krökning en serie kursändringar. Dessa kursändringar kan användas för beräkning av radie. Hur

detta tillgår framgår ur bilaga 7 och 8,

Mätbeskrivning WUWML " w i .i

Mätbeskrivningsprotokollet är knutet till en mätstation.

Protokollet informerar om det totala mätarrangemang som Det kan i efterhand utnyttjas bl a för att spåra fel i utrustningen, relatera mätresultat stationen ingår i.

till speciella förhållanden, underlag för restidsutvär-dering m m.

Restids- eller punkthastighetsmätning. Antal mätpunkter.

17

Mätarrangemang:

Dubbel = båda körriktningarna mäts med separata

utrust-ningar. '

Enkel = endast en körriktning mäts.

Hela = hela körbanan mäts med en DTA-Z.

Dessutom bör antal apparater x antal stationer anges

vid restidsmätning och flerpunktsmätning (exempel 2 x 3).

Station avser beteckningmpå DTA-Z under mätning.

DTA-Z nr., ackumulator nr. och kamera nr. avser vilken

_apparat som användes på mätplatsen.

Händelse:

Start, stopp, synk, kontroll.

Klockslag avser normaltid.

Räkneverk:

Räknar tidpulser i DTA-Z. Tidpulsernas längd är 1,8 sekund.

Bländare på RK 1: Genom att ange bländarvärden på kame-ran kan man erhålla en uppskattning av ljusförhållanden

under mätningen.

Väder:

Klart, mulet, uppehåll, regn, dimma, snöfall,

Väglag:

Torr, våt, is, packad snö, lös snö, rullgrus. Driftåtgärd:

Sandad, saltad, plogad.

Speciella förhållande:

Vägarbete, långsamma fordon, jordbruksredskap,

militär-fordon m m.

18

^Rekognosceringsprotokoll

Protokollet föres i samband med rekognoscering. Syftet är att ge upplysningar om speciella förhållanden på mätplatsen som kan vara av värde vid upprättande och

igångsättning av träfikmätning. Dessutom kan

proto-kollet ge intressant information vid återblick på

mät-platsen, exempelvis då undersökning sker av arkiverat material. Protokollet för rekognoscering har bifogats

i bilaga 4.

Inmätningsprotokoll

Detta protokoll användes huvudsakligen vid flerpunkts-mätningar. Protokollet används för att lägesbestämma

alla mätstationer, trafikregleringar och övrigt som kan påverka mätresultaten. En bil med "tripp-mätare"

används. Utgångspunkt och slutpunkt är alltid s k

A-pkter. De uppmätta avstånden korrigeras så att de

stämmer överens med VDB. Mätning utföres i två

rikt-ningar. Protokollet har bifogats som bilaga 5.

Ett komplement till inmätningsprotokollet kan utgöras av kasettbandspelare. Vid inmätning av en provsträcka talas en beskrivning av sträckan in samt uppgift om

vägkoordinat som avläses från trippmätaren.

Test restid

Vid restidsmätningar är tidsynkroniseringen av mätsta-tionerna avgörande för mätresultaten. För att kontrol-lera och eventuellt korrigera synkroniseringen 1

efter-hand så körs ett fordon över mätsträckan. Mätsträckan

körs i båda riktningar. Ett stoppur avläses vid

passa-ge av mätstationerna. Den avlästa tiden förs in i

protokollet "Test restid", se bilaga 6. Vid passagerna

19

av mätstationerna avläses även fordonets hastighet som

också förs in i protokollet. Test bör utföras minst

en gång för varje "start-stoppwperiod" av mätutrustw

ning.

20

ARKIVERINGSSYSTEM

Förfaringssättet vid användandet av arkiveringssystemet

illustreras i figur 9. I figuren framgår vilket

mate-rial som bör samlas i respektive pärm, dessutom kopp-lingen mellan registret och det arkiverade materialet.

Register

Registreringen av mätresultaten har valts att till en

början utföras på nålkort. Anledningen härtill är att

ett sådant system redan används i andra sammanhang och att det på ett enkelt sätt ger möjlighet till sökning.

Systemet är dessutom billigt att införa och är enkelt att göra ändringar i. Genom att arbeta med detta system bör en övergång till ett databassystem kunna ske relativt enkelt.

I figur 10 finns ett förslag till utformning av ett nålkort, vars rubriker bör kunna inrymma alla nödvän-diga uppgifter för att undersöka det arkiverade mate-rialetc

En lämplig uppdelning är att placera en mätplats och en mätperiod på varje nålkort.

De datum som anges på kortet bör omfatta de tidsperio-der som mätningen omfattara

Under rubriken projekt bör mätansvarigt projekt anges.

V T I M E D D E L A N D E 8 4

ggnxouT eller DATABAS

Färm-nr: Staçistikpärm: Hålremsof, Film, v1 Innehåll i pärm eller låda

Projektblad Sammanfattning Mätplatsinstruktion Fältprotokoll Mätplatsbeskrivning VDB Foco A (Slutförvaras hos arkivarien) Datallstor Stansunderlag (Slutförvaras i arkiu vet) Hålremsor Film Videoband (Slutförvaras i arki-vet) ggafikstudjeg

Punktmätnlngar 'Färdtidsmätningar Korsningsstüdier geñom medverkan

i trafikprocessen

Figur 9. Kopplingen mellan register och arkiverat material.

V T I M E D D E L A N D E 84 ZL EL H SL ?L ll SL ,1.3 s {^,' 47W. C11; 2 $

3 är i; a) i." i.) *kan* v. K

K J 100 99 98 97 96 ?5 94 93 ?2 73 90 'F w A I: c 0 E 1= 0 MÄTTYP; . c a nn au . . a o n o . . n - - o - . . . ua . p u n o u qa u. . . . .. . . .o . . . . n . ç . , ø . . a . . . .4 - n a - c . . . e . v . a n n u - ga o a a n n o .. . . s n o u n n a n n a na a - n u n v o na c n a a c c n c b a . n - u - -N o a a n n . u An o o A . t 0n c q c u u n : a a .. §§?PLATSBESKRIVNING - ø v .nn o a I n n aO an o n . n e c au n n o . . - . n o o a o - n a o- a q - r U n ^ - . 0 0 aa a - a . u au -n c c 0 I4 n q a n au cn o - n . n 0. .o o o 0 nu 73 69 4 DATUM: . . . n 0 oo u ou n n n oo u u. n I c aa c s o . o c ca n v c c a no o o o u u o .a o . c . . c . .u n ut 2 68 67 I

MQÄQEÅåÄNLYÄQÅRPê?$)z

.KÄ???.3391195ngIa....E.Q.TO NR:

TRAFIKMÄTNING

DATUM : . . . u un . . s . . . a n o 4a . . . c o n A o.\ . . . n . . u u . . . . a . . .- . n . n a u u . - - .. 7 62 . . r u n n - . u n . - . . - n - r.a 61 . . . - . u u o - . . . - .. n n u 0 a u .n . . . y a g - . s . g u u . a n c u - - n . - - n o - a a 0 o - I aa a n I - - . .. . . c n oa a - a o . n c u no-o 59 1 . . a c - . . . a . . - a nu u c n u . n .. 58 7 . . . u n .1 . n . - . c . n0 . - u a . a c a c u u n .n . . .u u eu n o . . . . u q n p a 0o n a n c u-c . . . o .. o u a . . n o 0 .0 u 0 u n n e u ca I o a n n e c so o u ar on o c o n v |a u :-- n u a u o n cc a u n

ln unvcx 5' Ö R'I'Ö IÖRBJUDLS

n no u . u . - . ..

SORTO H] - Esselte Svuom 750793 w I L v z Glo l z 7 z Figur 109 :I 1222 CC ?Z Sö 96 [Zl 86 63'. 08 [C ZF. \_ ,5' Av 4= ' . 4:'4., __ 'f-l» . (6 'Å r 1., k '2.' tu

ts..."-Förslag till uppgifter som bör finnas på

U [1' W

cat? m i:

nålkort. r 1 010 sv . .i f i »Vi ' wa W Eb ) '§9 5 2.55 su, U L . : 22

23

Nummer på pärmar och lådor sätts i kronologisk ordning efter hand som materialet kommer in till arkivering.

Dock bör olika projekts mätningar ej ihopblandas.

Exempel på numrering l977-l, 1977-2 0 s v.

Varje mätplats, d v s ett nålkort, bör tilldelas ett

eller fler sökord, se förslag till sökord längre fram. Urvalet av sökord sker lämpligen med ett sökord från huvudgruppen samt något ur undergruppen.

Under övrigt anges bl a vilka statistikprogram som an-vänts för bearbetning.

Förslag till sökord

Sökorden kan indelas i två grupper, dels en grundlägg-ande, vilken på nålkortet benämns mättyp och dels en

undergrupp, som beskriver användningsområde av primär-datat.

Mättyp:

A Punktmätning

Färdtidsmätningar Korsningsstudier

Trafikstudier genom medverkan i trafikprocessen

N U C H ) övrigt Sökord i undergrupp:

Friktion, däck, vägbeläggningar, vattenplaning Simuleringsprojekt, trafikmodeller

J 110 km/h, motorväg, motortrafikled K Kurvor (horisontal och vertikal) L Korsningar M Tätortstrafik N Vintervägar O Stigningsfält P Q R Punkthastighetsfördelning VTI MEDDELANDE 84

24

FärdhaStighetsfördelning

Geometrisk utformning Fria fordon <3 G ra m Använd utrustning

För mättypgruppen avdelas markeringarna A-I i överkan-ten på nålkortet. Detta ger möjlighet att utöka gruppen

från 4 till 8 sökord. De övriga markeringarna, J-ö,

avser undergruppen som förslagsvis är 13 stycken, 6 v 5

möjliggör en utökning med 7 sökord.

Aktuell sökordsförteckning återfinns hos ansvarig för

arkivering. Den bör delas ut till forskarna då nYtt

material skall föras in i arkivet, se bilaga 9.

25

FÖRSÖKSVERKSAMHET

Vid utarbetningen av fältprotokollen framkom ständigt nya ideer om intressanta mätuppgifter, som kunde vara

av värde vid utvärdering av mätmaterialet.

Alla-före-slagna uppgifter kan emellertid ej rymmas på ett par

fältprotokoll och dessvärre måste protOkollens alla mät-punkter vägas mot arbetsinsatsen och kostnaden för att mäta in alla delmoment.

Med dessa grundförutsättningar har fältprotokollen och handledningen tagits fram. De är en kompromiss av dels nödvändiga uppgifter, som alltid skall anges eller mä-tas, och dels speciellt intressanta uppgifter för det mätansvariga projektet.

De nödvändiga punkterna i protokollen beStâr av

läges-koordinaten och vissa enkelt inmätta miljöbeskrivande uppgifter. Av de övriga mätpunkterna bör varje fältmät» ning bedömas var för sig, ty saknas intressanta uppgif-ter i Vägdatabankens linjeföringsredovisning eller har man speciellt intresse av vissa mätuppgifter bör de mä-tas in i fält med en större arbetsinsats och kostnad som följd.

Som framgår ovan är redan det minimala

informationsbe-hovet, "nollnivån", en kompromiss som bör prövas i för" söksverksamhet. Genom denna praktiska testning

fram-kommer om "rätt" uppgifter finns med i nollnivân eller

om vissa förändringar skall ske.

På motsvarande sätt bör arkiveringssystemet provas i försöksverksamhet. Den föreslagna utformningen och mängden arkiverad primärdata kan därefter revideras för

att erhålla ett fungerande system.

26

R E F E R E N S L I S T A

(74-1)

Henrik Schiöld _

Mätning med differentierade trafikanalysatorer. :Kost-nadsbehandling och lagringssystem för fältdata.

Statens väg- och trafikinstitut, internrapport nr 178, Stockholm 1974.

(74u2)

Claes Östman, Lennart Larsson

Trafikanalysator DTA-Z. Teknisk beskrivning. Statens väg- och trafikinstitut, Stockholm 1974.

(75-1)

Mätinstruktion för vägdatabanken, vägdatarapportering. Etapp I. Mätningsblankett 2A.

Staten5^vägverk.

(76-1)

Stefan Centerlind

System- och programdokumentation av datorprogram för bearbetning av fältdata. Del I.

Statens Väg- och trafikinstitut, internrapport nr 250, Linköping 1976.

(76-2)

Håkan Lager och Gudrun Öberg

Dokumentation av DTA-Z-program.

Statens väg- och trafikinstitut, meddelande nr 40, Linköping 1977.

(76-3)

Ulf Hammarström

Förslag till mätplatsbeskrivning och utrustningsbehov för trafikmätningar.

Statens Väg- och trafikinstitut, meddelande nr 17, Linköping 1976»

BILAGA 1-9

dl-_Luäu .1.

Figur 1' Sikt i hor'isontalkurvor

Ögonhöjd um. / . över käft-banan

Skgm mande kantur "

Figur- 2 Sikt i vertikalhmmr

Norma! stoppsikt För-:målen höjd : 00m vid :leppsikt 64-44; ___ M . \Ry normal Stoppstrdcka ; Ex:cpticne1!l :toppsikt 0,1' m högt Föremål Mötes-.åkt Normal xtoypiikb

_-FÄLTPROTOKOLL sidan<l(27 Mätplats Lägeskcordinater _ A _ i & Lax Väg nummer

Mätning mellan orterna

Riktning l

Riktnxng 1 från A-pkt till A-pk;

Avst. maliin A-pkt . Avst. till nätplats; Riktning 1 Vägnätsrappørtçr Linjeförinqa-redovisning Kartor FOZQ, 'Pilzj Video Eilnummer 811 för avst.mätning Signatur/?ann ' aux? umá MÅTT xoggxcsaar JA så; JA Ha:-JA,NUHMER NEJ JAJMEM; na; '31,MELLAR"PKTERNA NEJ Anmärkningar: ...-_.. A_._ <...I - -_---.- 'vw-vv-v Datum

1 Miljöbeskrivning

*å:

*T' f I\x Belagd vägbredd , T-Körbanans bredd G_ ' R1 az 5: Vägrensbredd I JA,MÄTTYP HEJ Friktionsmätninq L 7 ' m

Omkörnlngsförbud NEJ SXYLT Väcnåçáqf>

Riktning 1 4/

Omkörningstörbud NEJ SKYLT Väcxåséf\x

Riktning 2 ' i ' 1// g 31 22 Hötessikt * . 1 4 7 vx Hx vx HK S4k§slut A_ ' å .v2 Stqppsikt i Sikçalu: VX HK VK HK *är ssxroa 1 ssxroa 2 ^ Avst. till terrängsikt- -11 f

hipde: f 4» Sliçlage: körbana. V/Å Å\. Slitlager vägran få* . DJUP F Förslitninçsgrad av 3 slitlager/ Scårdjup 5 ^ - PJ» 32 1 *x* Hastighetsbegränsning 1/2< HÖJD l LÄNGD 1555-12433. Luiåinq i mätpunxt. r \ HÖJD LÄNGD ?EPÄKN . Luthing 75 m efter 1 HÖJD LÄNGD 3353:433., I Lutninq 75 m före i

Hötisontalkurva 'HÖGER VÄNSITUi L

Rigtninq 1 : i HÖJD LÄNGD BERÄKES . SkeQning 1 ? R1 az ?anar __ Bågläng horizontalplanet i = 91 92 ; Brytningsvinkel: ; inner-f ytterkurva ° i Avat. mätplata-teodolih !

;xonga

PILHÖJDmMuaer*

r Karda/ pilhöjd F . m_ w'q. l åiñmr Beräknad kurvradla i

?matplats Donams etter xomun eller tätort ocn ev løpnummer.NM* _ang-.anna -ur

Häftig; Restidsmütning, en- eller flerpunktsmätning.

won/w

Mätarrangemang: Dubbel= varje körbana mäts var för sig.

Enkel: endast en körriktning mäts. ,

Hela: hela körbanan mäts med en DTAe2.

glitlager: Asfalt kan uppdelas i två typer,

massabeläggning dvs vanlig asfalt" eller BS

tankbeläggning dvs stenfärgad beläggning.

Oljegrus, grus, betong och sten.

Beläggningsfärg: Svart, brun och grå.

Beläggningsgrovlek: Fin eller grov.

Förslitningsgrad: Gropig, spârig, ojämn, nybelagd mm.

Händelse: Start, stopp, synk, kontroll.

yêgggz Klart, mulet, uppehåll, regn, dimma, snöfall. Eaglag: Torr, våt, is, packad snö, lös snö, rullgrus.

Driftåtgärd: Sandad, saltad, plogad.

Spec. förhållande: Vägarbete, långsamma fordon,

jordbruksmaskiner, militärfordone

FÄUHHCWWKLL:

Lägeskoordinater - alla uppgifter skall anges.

Miljöbeskrivning - endast förkryssade uppgifter i högerkolumnen skaLlnâtas.

DIArZ: Avståndet mellan slangarna skall vara 165 cm.

'. quhtjd u... Im bidra _,/

»(<2

'

ümrzsütiwmüdmww L_ Normal 0202236". _

J...

_\

_SMNHJQ komm' h '-M A

förcmilch 00m vÃd .vanan ° \ u ut vid »amma o 9 0 0 0 . J05 ' ' \ Å;;;a1; " ø\wm ' åtoppblrödm (13; Hem" oloopsikl

»

:352::;32-;r

;l

Rv .Anythan ,f. k numÅmm A_ "5105!.k1 l ÅÖyD-S *'-. L, ._ "' 9 i.mmem

b.

*1

allt

\:

fN§N %M* åk] : 4 . 1 . 4 . uvu s i d a n 2 ( 2 )

LHId-I-fd-Uluiauosau i...u-va ₎ ,Datum Müttyp Dub-hel Mütarrangcmang Hela En-kul DTA-2 nr.

Statiên Ackumula»DTA-2

tor nr. Kamera Kamera nr. magasin nr. Kamera ackumula-tor nr. Riktning 1

Från A-pkt Till A-pkt Mätt

Riktninq 1 Korrigerat

Sign.

Hündolos Datum

Klock-slag TIH Stoppar MIN SEK Räknoverk Tidpulacr 1,85. DTA-Z Ant. for-don el. axlar eXp. KAMERA Antal RK l Ant.

bilder Blankdare

Tomb) Väder, väglag och Övrigt Sign.

4... A_ A-*_

DlLâgd q

uRékoénösceringsprotokoll

-

Mätplats

Riktning 1 från A-punkt till A-punkt

i MINMKININCSPROTOKOLL (Flerpunkcsmäcning).

Mätsträcka

Bilaga 5

q. , . (_1 . V. ,12 'i" a ' . _-\-'* ' ' \ . .7.rx."« r ._. .-'.-.' .i 7 ' - \ \ -, I I 7 A __ 0- a . ;Å 4. Datum \. i .J - r i , . ' e. ;54 - , o _,n_ _{_}. A

Arpunkçer, stationer; hastighetsbeêê gränshingar, omkörningsförbud m,m

_gäätarställning z'

Riktning APC:(1).

Riktning 02A (2)

l | 100 m

Anvant fordon

*

_Noggr ammar,

A 10 m

Utförd av i a 1 m

_ Uppmätt längd Längd enl. VDB

Mätsträcka _______________________________ Datum _______________ m_

Riktning l Riktning 2

Station " ' '

Tid Hastighet Tid Hastighet Anmärkningar

i

;

Mätsträcka __ ________ _;___________________ ä

Datwn _________________

Riktningfl

RiktningäZ

Station _{Tid Hastighet' Tid Hastighet} Anmärkningar

i Mätsträcka _____________________________ __ Datum _______________ __

; I Riktning l Riktning 2 ,w

?'Stationi

'

'

°

Tid Hastighet Tid Hastighet Anmärknlngar

Exempel: Beräkning av kufvradie ur Vägdatabanken

' acts SAYA otur va; race-An äv775 :1:905 ;vanoxua1ls aooscbs - qu303v ' '58! 3 '_f s=vvztw - 1-4752; v-tzéta z-z:oia nu's- ch- ;;7

zn;s-Inc-Its' Nzxc Ann-:wa

-(w *.(va ena' :- :cunctv (ergo) (ivaainx

21671

01413

02:19

07.9

0:;9'

-3 L

o.u

ve

,u(,

' . 21420 01'): 02:26 97.7 .. -6.! _ '17 '30' - . - -?löåt t**52 02731 67.3 '5.9 017 0.0 2153: 01'?! 027:; 05.! -3.2 -17 . 0.0 2/02: 0%'91 02333 ca.: -3.9 -29 -0.2 2/57: 01:11 02:40 05.1 p. -s.o _ -99\ 00.1 21329 .1231 ozñea . 05.7 __ 03.1 . _-21 -U.! , . «n___ 2/34: .1751 ozaaa *3.2 -1.6 -23 oa.s 2/5!? 61771 42037 *5.1 '7.5 030 03.: 21513 01311 6293§ 63.! 9!! 00.! ___ 4 o R . 2/92: .1330 02029 03.1 _ .9 .1.0 __M a z/osa 01350 02723 03.0 0! 00.1 :lasa 01357 02015 02.: -12 eo.: 21919 .'916 02005 02.6 -4 60.! 22770 ;016 O 01"?! 02.: L_ 011 00.5 ___ __-_m_- .\61..-_ .16,90 1_ .2.: 1:-- .s .09. ...- .c 0 :1747 01430 »1960 02.3 -2.0 01 00.: 21759 01644 01952 02.; .1.3 01: 01.0 2/71: ottsu 019:? 02.0 -o.4 Å 0:1 »0.: 21:70 01b72 0192) 63.2 6\.7 _ 630 60.! _,* _ 2/51: .§636 01°39 '5.3 .1.3 .49 I .005 -21543 01570 oaavs 06.5 02.4 030 -o.1 213.3 01510 oiaaz 05.s *5.5 '29 '°-9 2/39: ' 01932 01?71 05.? 04,9 025 .0.1 2/97: oascv 01:01 oe.: 6599 _ 02 ?103 ..N 2/72; 01-51 01352 00.1 01.7 -9 -0.0 0_ 21550 01533 tisk) 05.8 '0.3 '23 °9.| 21753 0'473 01836 ' 95.2 00.é\ -32 '0.3 :1910 01021 01520 05.9 oz.c 045 20.7

NOMOGRAM FÖR UTVÄRDERlNG ÅV FIA/H _{. ?n. ._.T_... ..w.- ]}3 _

i

° 2 :

.. .. .. 4.. 0-7.-..3-.- 2:..._

i'

§ 3 ,. 1 i. g

7 3 «=,2 ' Q, i Izlntervoll .. u-. . -7H.-.. . . z '. å .. i ' ' { 0 0 0-0-0 0-00 :4 l g b -. 0 0 * 0 -.* _1 . 0 U 0 ' l 0 i' O 0 . P 9 r. " ' 9 I \ 5 . Q ' 0A 6 g. . . §. .. .. .. -r -. . 0 . . 0. i i 5 *iii , i I' 4 :A - 0 50 100 150 20 300 : LOU 500 600

. A . . . . .. . . .. , . .. N . .. . , . q . h . . .. m . __ . A ul . . . 1 ' 0 . 2 -? ! l . l \ -. . v. . b l i . . . . I O K -. \ . I l |r . . t i l i . . . . . v . 1 1 . : 1 . 1 . 0 . n L . . . 1 5 i . a u v 4 , O ».4-0. w _ u . a 0. -uL M M * äg n a . . * . t. Ö ,y z. :1 V . nu. . 1 0 . . áa l 0 1 7 1 . 0 4 ; l |. d u! ' V a u av' -Ã. 1 . * J . -. 0 1 3 . . . , i , . . K f c l vl zøm l vf l x ' I a -l )

.L

.

m

l

m

.

0 O m . . H _ . . _ . p u q 0 o i I 2 u n . 7 3 $ a---. z. . ._ . . . , . O -n o _ -a a

-T

| l vl . . . \ C " : 0 . : -b au.. i J 1 | 9 C § 3 l i 4 i 4 9 1 l i i I 0"-.

h-,";NN;M*

{

-.-w-- h... ...1... u.. .5 U.. -. A..- I ..-,.. ---_au- . i i i 3 Q ? I | I 5 V 1 l 3 v 1 i .m ---.,.-., -..1...--.n i

i

v.-. .-... 1-..." 40_. _ ..----___..-.g .

. . -. ;t im.. . oo m.. d m1v 3 ...- --J 3 i 19 I !

i

0/ . . . ...v-0....-0 6 0 I i 7 l . _---.O-...MV ,. o 2 : .,._L--| -I_{0 .} >..._{, 4} I i 8 i u n..- -.w 4-_lo-W-. n . ' 0 ' -..w ...ul ... --.... .. .. . a i 1 0

150'

. . I. . 9 . . . l ; l i va t / . -. i t . l i l l -' C I A I 5 3 i J 4 1 9 1 1 . 1 ! ! ! o ..A. -..a-rn".- -. .u -.h. ...V...,.. i

200

h i

NOMOTGRÄM'Q'.FORMUTVARDE

i 1 X I 3 Å 'o i l i-- _. i n. . ,0-0. .--. -..nua.-. .

Av FgA/H

.. . . A . . :\ .l 1. |. 1| .. || 44 .3 .. §§l »i ü1 øl . $ i . . t $ . $ 7 0 v6 * t i l i -ll l. . . . ål i l vl e l . |l . . I I ! ? :0 . . m .. . 7 -2 . 3 . : , Å , A ,.

:Bilaga 8

i

i 1 T i i | 1t I i ! . 1 4 . 3 1 -1 . 9 . 0 . . . G L 1 . . . I : i § I

' i

_.3

4 --- 0. 0.. ..._...g-- *am-5-...- *04 -.--..._4-...,1o.- ..

i ...a ..._...-4- N...--.... . o-"Ota, 'a 1 v 0 - .. å ...aan-o-- -. z -2_l

'i

I

.-. - - J _ i i A. -..co-q -al-u 4-4---'ø l V l 2 1 § 4 MM...] 1 1 1 1 . 1 ' .I ta . a : I : .. . ; T i l f 3 9 0 i

i

i I ,-i ! I 0 1 I I . . . . 5 U . . u . . . . Y . l . 3 m-..? _.i..___--__._- .--_j

J

21 -1 i - . it l ! .. .e ln u ' 3 4 . 1 . 1 0 2 3 .. .9 . :l t il .. -r v|l .. |l .. !! . . . . 0 P ..-'. ' l a 5 4 I . 0 1 3 . 1 : l o I I . 1 7 . . . 2 : 9 , l v) . : . t 0 * 1 1 ' . 0. .. ! . t vååi . . v . O . . H . o ., . , , .. . u . u . ._.. .. -.v.. .. .4..4..- _10- 1 . 2 - , , -1 .. L... .. n. : . l n . §1 k. 4 . 0 . . . . , . 7 .. .1 .1 .3 . 1. 4. ! . _. .. N f. . l 9 1 |

.I

i

. 5 -..J . . 0 1 . 1 1 . . . W E I V . n . i . .n s .4 . V i . . 1 7 ! . 0 0 1 . ! . |. |: \ ' | , 1 .\ 4 -: ! 9 | I | 4 - - o..-4 3 i i . f : ou..-o....g--_w--øu-4.-w*m--Az

,c .. 3 i l . ( I . ...-4 ..._ o_. .. ..-. .l -0..- 9.. ...-4 o l 0 ' x 4-.- 4.-- .-4-...- o . I i

§

i

t

1 -0 a.. 0-» ...a-._--..h-.J ç Q - -I i ! I

-..4-

--i I

1...

₃

2

i

i 1

3

i

Q

i

2

-.-4..-.1 .. . . -_... . , A . : i .3 . I . . . , . 7 ; I n t i l l .. .9 . -l l l . i i vÖI I . 0 0 . 0 1 . 4 1 1 9 l i k , . . -v D a u. $ l . v. ( . 3 l . . |. i i 9. . 3 5 . 1 -1 0 ' . a C4 . 1 J t i å! ! m . 0 3 I . .. . . . . M " .. . b . ; _

_

w

m

...._.\.-0 '.00' s 3 A . å v----. ...0 . . I I ' l l f . ' . -1 3 . A u 1 4 b t . . I 1. I. . i . 1 1 0 . 1 . . a l ' ! . u ( v: . . a , 0 9 . . . 1 ( r t . |. a i . {l |. n r 7 4 0 . 9 , Y. . .. , . / . , M I , . a \ m- ---ao-u.. _ra-na* tramm.-."

6

_

_

.

0 f 1 3 l l 1 vi

Bilaga 9 SÖKORDSFÖRTECKNING Mättyp: W U O U I W Punktmätningar Färdtidsmätningar Korsningsstudier

Trafikstudier genom.medverkan i trafikprocessen

övrigt övriga sökord: < c: H to m (3 m (3 Z :ä H :ü u Motorväg, motortrafikled

Kurvor (horisontal och vertikal)

Korsningar Tätortstrafik Vintervägar Stigningsfält

Friktion, däck, vägbeläggningar, vattenplaning Simuleringsprojekt, trafikmodeller

Punkthastighetsfördelning

Färdhastighetsfördelning Geometrisk utformning Fria fordon Använd utrustning VTI MEDDELANDE 84