1
Super Service Technician
Slutrapport
Mars 2015
Författare: Zohreh Ranjbar, Petra Edoff, Åsa Rudström,
Stina Nylander, Niclas Sigholm
2
Innehåll
Sammanfattning ... 3
WP1: Projektledning och kunskapspridning ... 4
WP2: Studie av vad tiden används till ... 5
Strukturell genomgång ... 6
WP3 och 4: Automationsanalys, integrerade system, användning av ny teknik, beteende och interaktion ... 10
WP5: MÄTETAL ... 21
Bilaga 1: Ur tidsstudien ... 23
Bilaga 2: Förslag och idéer från tidsstudien, WP2 ... 24
Bilaga 3 Detaljerat exempel ur tidsstudien (underlag till figur 2) ... 25
3
Sammanfattning
Projektet var ett kortprojekt med syfte att kartlägga och identifiera båda befintliga och nya innovativa tekniker och arbetssätt för ett resurseffektivt underhåll med minimal tidsåtgång. I projektet användes fjärrvärmebranschen och Mälarenergis nya kraftvärmeverk som en fallstudie. Projektets konstellation bestod av Mälarenegi, Sigholm Konsult, ABB Corprate Research och Dynamate IS, SICS Swedish ICT deltog som forskarpart.
Projektet började med arbetsstudier på Mälarenergi hos gruppen ELIN, underhållstekniker inom el och instrument. Arbetsstudien bekräftade att mycket tid går åt till icke värdeskapande arbete (t.ex. leta efter dokumentation och platser) och visar även att det finns många konstruktiva förslag som skulle kunna förbättra möjligheterna att effektivisera aktiviteterna som föregår och följer underhållet. Dessutom skulle detta ha stor inverkan på arbetsmiljön för serviceteknikerna. Lågkvalitativ, otillgänglig och motstridig information är en källa till frustration. Förslag som leder till enkla sätt att lämna över, hitta och sprida information kan alltså ur flera perspektiv förbättra effektiviteten inom underhållsarbetet.
Arbetsstudien och de uppföljande intervjuerna har utgjort grunden för analys och diskussion kring arbetssätt, problem, behov och eventuella tekniska stöd. Resultatet av analysen visas i bilaga 1. Två mindre demostratorer utvecklades också under projektets gång som inspiration och diskussionsunderlag. Båda demonstratorerna avser stöd för inhämtning av information, med utgångspunkt från ett objekt-id och från en arbetsorder.
Mälarenergis nya panna är väl anpassad till digitaliseringen, till exempel är flertalet mätare och instrument utrustade med maskinläsbara objekt-id:n i form av QR-koder. Projektet har därför utvecklat en demonstrator i form av en smartphone-app som läser en QR-kod och visar information från många olika källor om aktuellt objekt. Appen simulerar uppkoppling till en stor mängd system för att hämta information; i realiteten finns information för ett fåtal objekt lagrad i själva appen. För den interaktiva designstudien gjordes en ”pappersdemonstrator” för att diskutera hur man på ett enkelt sätt skulle kunna presentera historisk information över tidigare utfört underhåll. Pappersdemonstratorn utgår ifrån att teknikern har fått en arbetsorder och har behov att reda på vilket arbete som utförts tidigare på det aktuella objektet. Vidare, den 3D-modell som tagits fram under planering och uppförande av block 6 bedömdes vara en möjlig resurs när det gäller att stödja underhållstekniker i att orientera sig i anläggningen och snabbare hitta fram till objekt som ska åtgärdas.
Arbetet kring Mätetal arbetspaket har inkluderat intervjuer med fyra personer på olika nivåer i organisationen, och fått ta del av dokumentation kring hur mätetal är upplagda på Mälarenergi. Mälarenergi är i ett skede just nu där tidigare satsningar på mätetal har stagnerat och enheten planerar ett omtag med både omorganisation och införande av nya mätetal och styrning. Framtida forskning kopplat till verksamhetens utmaningar kan vara exempelvis genom användning av Kanban och andra metoder som syftar till att göra arbetslaget mer medvetna om hur flödet av uppgifter ser ut, och som förenklar kommunikation kring vilka som kan tänkas behöva hjälp och vart flaskhalsarna finns.
4
WP1: Projektledning och kunskapsspridning
Zohreh Ranjbar (SICS)
Projektet har drivits genom en ledningsgrupp bestående av projektledaren och arbetspaketledarna. Projektet startades den 9:e september 2014 med en kick-off hos Mälarenergi där flera personer från varje partner deltog och diskuterade projektuppläget. Projektet leddes med kontinuerliga fysiska eller telefonmöten där projektdeltagarnas progress diskuterades kontinuerligt. Under projektets gång har haft många fysiska möte med Mälarenergi och även avstämningsmöte varannan vecka i form av telekonferens. Även många individuella telefon med alla projektdeltagare för att följa upp och stämma av om status för olika arbetspaket.
Projektet hade tre workshopar. Under den första workshopen presenterades resultatet av arbetsstudien (WP2) med en diskussion om olika åtgärder för effektivisering som lämnades över till efterföljande tre arbetspaket. Under den andra workshopen presenterades resultatet från WP3 till 5 med en efterföljande diskussion om kommande PiiA-ansökan. Workshopen bjöd på tre inspirerande föredrag, ”Underhåll för ökad produktivitet” av Per-Erik Johansson från Dynamate IS, projektpartner, ”Informationsarkitektur och designmetodik med fokus på upptäckbarhet” av Jonatan Lundin, forskare på MDH och ”Teknik för effektivisering av underhåll” av Elina Vartiainen på ABB Corporate Research, projektpartner. Under den sista workshopen presenterades resultatet av alla arbetspaket och en brainstormingaktivitet genomfördes med alla deltagare om nästa FUI ansökan. Stig Larsson, SICS, ledde denna workshop-aktivitet.
Projektet kompletterades på ett tidigt stadium med ytterligare en partner, IFS som är leverantör av underhållssystem till Mälarenergi. En representant från IFS deltog i Kickoffen och alla tre workshopar. Resultatet från projektet har presenterats på ett antal konferenser. Först i PiiA Summit 21-22 oktober 2014, http://sip-piia.se/summit/ genom en posterpresentation vilket resulterade i kontakt med nya industriparter bl.a. Pfizer och Perstorp.
Projektet presenterades även i form av ett föredrag på FindITS konferens den 5 november 2014, http://www.findit-solutions.se/SV/Events/533/IT-Forum2014. Detta resulterade också i nytt samarbete, denna gång med Interactive Institute från Piteå och ABB Service som visade sitt intresse för ev samarbete i nästa FUI projekt. Vidare diskuterades projektet på ett möte på Mälarenergi mellan Mälarenergi, ABB Service och SICS.
Projektet presenterades också i form av en kort föredrag på konferensen Industriell Effektivitet organiserad av SICS https://www.sics.se/events/sics-industriell-effektivitet-2014. Konferensen gav också nya relationer, då företagen XMReality och Sigma blev intresserade av att samarbeta i fortsättningen av projektet.
Resultat av projektet presenterades för SSAB i Oxelösund och ABB Service i Sollentuna, som eventuella parter för efterföljande FUI projekt. En sista poster presentation av projektet gjordes på SICS Open House https://www.sics.se/events/sics-open-house-2015 den 19 mars 2015 i SICS Kista.
5
WP2: Studie av vad tiden används till
Niclas Sigholm (Sigholm Konsult), Petra Edoff (SICS), Bibbi Wallin (Sigholm Konsult)
En UH-tekniker ska i den bästa av världar kunna fokusera på att avhjälpa och förebygga fel i anläggningen. I verkligheten finns dock många faktorer som fördröjer och hindrar teknikerna att komma ut på och jobba på objekten. Det kan vara allt från brist på information till motstridiga uppgifter till organisatoriska problem. Första arbetspaketet syftade till att studera hur stor del av dagen som faktiskt kan ägnas åt själva underhållet och hur mycket som går åt till andra aktiviteter. Med annat avses sådant som förekommer underhållet men som inte givet adderar värde till det. Det kan handla om att leta efter material och information eller att vänta på leveranser eller tillstånd.
Hypotesen i projektet är att den tid som ägnas åt faktiskt underhåll går att öka utan att det sker på bekostnad av ökad tidspress för UH-teknikerna. Tidigare interna undersökningar hade givit vid handen att cirka 7 % av UH-teknikernas tid ägnades åt faktiskt UH-arbete. I det här arbetspaketet skulle riktigheten i det kontrolleras.
Under 5 dagar följde två personer med UH-tekniker på både avhjälpande och förebyggande underhåll. En tidsstudie gjordes genom att grovt dela in alla de hundratals olika aktiviteter en UH-tekniker utför varje dag i olika kategorier. Dessa kategorier finns återgivna i Bilaga 1. En utmaning vid genomförandet var arbetsordernas karaktär. En AO pågår ofta flera dagar och orsakerna till det är flera. Det kan antingen bero på att själva jobbet tar lång tid men ofta tycks det bero på att teknikern behöver invänta information eller material. Det medför att hela dagar kan åtgå till att förbereda för att utföra underhåll. Utifrån perspektivet som det ställverk, den motor eller mätare som ska underhållas har, så definierades UH-teknikerns tid som värdeskapande, icke-värdeskapande och nödvändig men icke värdeskapande. Värdeskapande tid, ur motorns perspektiv, är när en UH-tekniker utför förändring, modifiering eller utbyte av någon av motorns delar. Då sker den faktiska förändringen av motorns tillstånd som gör att den blir funktionsduglig. Större delen av tiden som föregår detta kallas ”icke värdeskapande” eftersom det påverkas av hur organisationen ser ut och hur arbetsprocesserna fungerar. Att en UH-tekniker behöver leta efter dokumentation leder kanske till ett korrekt utfört underhåll men tiden är i sig inte värdeskapande ur motorns perspektiv. Hade informationen funnits omedelbart tillgänglig hade motorn inte behövt vänta lika länge.
En del av tiden kallas ”nödvändig icke värdeskapande”. Det är sådan tid som är direkt kopplad till säkerhetsrelaterade åtgärder som inte kan eller bör vara fokus för effektivisering. Exempelvis handlar det om att göra säkra avställningar så att UH-teknikern kan säkerställa att objektet är strömlöst. Projektets huvudfokus ligger på att genom bättre information möjliggöra en dag med mindre ”icke värdeadderande tid”. Sådan tid är nämligen också det som skapar frustration för UH-teknikerna som ju inte kan utföra de uppgifter de är specialiserade för.
Totalt 20 timmar arbetstid dokumenteras under ett antal dagar. Två personer ur projektet följde med personalen och förde anteckningar om vad som gjordes steg för steg och hur lång tid respektive moment tog. Dessa aktiviteter hänfördes senare till en av 11 rubriker (se Bilaga 1). Utöver dessa 20 timmar deltog ett andra ur projektgruppen för att få en uppfattning om hur AO-flödet såg ut. Denna tid dokumenterades dock inte.
6 Erfarenheter från tidsstudien
Kvalitativ återblick
Under mina 5 dagar som observatör fick jag en bra kontakt med de flesta av de teknikerna på ELIN som jag kom i kontakt med. Många av dem var öppna och delade gärna med sig av både positiva som negativa saker, kopplade till sin arbetssituation. Den frustration som teknikerna på ELIN upplevde blev tydlig då de tilldelades arbetsorder (AO) med oklara instruktioner, där problemet som rapporterats inte hade specificerats på ett som gjorde den förståelig. Flera tekniker påpekade hur vanligt det var att arbetsorder saknade korrekt och väsentlig information för att underhållet skulle kunna utföras effektivt. Under studien arbetades det med AO som både hade en oklar fel beskrivning, oklart beskriven placering i anläggningen och position på objekten. I vissa fall ägnas en stor del av arbetstiden åt att förstå arbetsordern eller att lokalisera felet.
En annan typ av frustration som ofta uppstod var förenat med att söka och hitta information för att avhjälpa felet. Idag finns information samlad i allt från olika datasystem till pärmar och även särskilda personer. De teknikerna jag gick bredvid började oftast med att söka sin information via de olika datasystemen. Om detta inte var tillräckligt begav man sig oftast på jakt efter någon ”i huset” som kunde veta hur och var man skulle börja. Även denna del av arbetsdagen var tidskrävande. På sätt och vis var det som att teknikern vant sig vid att utgå från att allt ”informations-jagande” var en naturlig del av arbetet – att de börjat ta för givet att arbetet var tvunget att utföras så.
Teknikernas önskemål om tydligare AO, bättre ritningsunderlag, el-scheman och instruktioner var unisont. Helst av allt skulle informationen, ur teknikerns perspektiv, vara samlat på ett och samma ställe. På så sätt skulle mer tid kunna läggas på att avhjälpa och förebygga problem i anläggningen. Samtidigt lämnade den gemensamma problemlösningen ett positivt intryck. Det fanns en kollegial hjälpsamhet där problem och lösningar diskuterades i skiftande konstellationer. Tips och idéer utbyttes då kollektivet ofta behövdes för att lösa problemen. Baksidan med behovet av att söka svaret inom gruppen var att några äldre och erfarna kollegor satt med mycket bakgrundsinformation. Information som var bunden till deras erfarenhet. Yngre tekniker uttryckte en viss oro för vad som skulle hände då den äldre generationen gick i pension. Mycket viktig kunskap riskerade då försvinna från enheten. Såhär uttryckte någon det: ”Ingen får längre gå i pension, vid 65 blir man istället senior-konsult som finns med så länge vi yngre behöver dem.”
Strukturell genomgång
I utveckling av nya strategier från erfarenheterna i tidsstudien finns det flera dimensioner att ta hänsyn till:
• Självständighet vs. Samarbete – Vill vi stötta samarbete, eller bara rätt information vid rätt tidpunkt?
• Anläggning från 60-talet till idag – ska vi lösa alla problem eller bara satsa på den nyaste anläggningen?
• Ska vi skapa en ny standard eller en kompatibel med befintliga system/rutiner?
• Förhålla sig till olika generationer, pensioner och andra aspekter som påverkar behovet av kunskapsöverföring
7 Det fanns ett antal utmaningar som identifierades under genomförandet av tidsstudien, dels observationer och dels reflektioner av serviceteknikerna som följdes. Dessa kan sammanfattas i kategorierna förberedelse, genomförande och rapportering (se figur 1).
Figur 1 Arbetsprocessens delar med relevans för tidsstudien
Förberedelse (beredning etc.)
Beredning av arbetsorder är en viktig förutsättning för att serviceteknikerna ska kunna genomföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Det relaterar dels till driften som ofta anmäler fel, till arbetsledarnas förberedelse men även de förberedelser som serviceteknikerna gör innan de ger sig ut I anläggningen, exempelvis söka efter ritningar och el-scheman. Här identifierades ett antal utmaningar:
• För allmän KKS1 (ex. hel fabriksdel) gör det svårt att orientera sig till felet, och svårt att hitta information
• Arbetsprocess: Dubbla system för arbetsorder skapar otydlighet (IFS + pärm)
• Kompetensutveckling: Finns ej läromedel för pannorna – måste gå bredvid för att lära sig • Sökbarhet: Otydligt system gör informationssökningen personbunden (eller kräver bra
sökkompetens)
• Tillgänglighet: Även om alla dokument blir införda i DokumentMaster så är många filer inte sökbara eftersom de är inskannade som bilder.
• Främmande språk: Block 1-3 där mycket dokumentation är på tyska. • Historik: Ej tillgång till värden från installation
• Koordinering: Beställning av ex. byggställning informeras ej när det är klart – servicetekniker behöver gå dit och titta
Genomförande
Som nämnt ovan identifierades ett antal problem och utmaningar tillsammans med serviceteknikerna under arbetets gång. Det krävdes många rundor i anläggningen för att avhjälpa fel. I visa fall var även arbetet förgäves, p.g.a. att den arbetsorder som genomfördes inte egentligen skulle skapats från första början, exempelvis eftersom felbeskrivningen relaterade till en del av anläggningen som var under revision. Figur 2 nedan illustrerar de turer som genomfördes innan en AO till slut visade sig hänvisa till ett objekt under revision och som därmed inte kunde underhållas. Områdena i sketchen ligger dessutom geografiskt utspridda inom anläggningen med betydande transporttid som konsekvens.
8 Figur 2 Beskrivning av de turer som krävdes för att slutföra en arbetsorder (se även underlag i bilaga 3)
Nedan följer en sammanfattning av utmaningar som framkom under genomförandefasen: • Dålig kommunikation mellan avdelningen och driften
• Revision – planer ska skickas in i februari men utförs nu, men det saknas information vilket skapar många felanmälningar/arbetsorder som utförs helt i onödan
• Organisationen kring Block 6 drivs av många olika projekt som inte kommunicerar tillräckligt med varandra
• Garantiprojekt ej igång – felanmälan ramlar in till avdelning innan överlämning skett • Saknas ritningar från Panna 6, och ritningarna som finns hittas direkt i CAD-program
(svåra att hantera)
• Reservdelar till Block 6 finns i mycket liten skala
• Block 6 Bränsleberedningen generar mycket tid som går åt till ombyte av kläder för att kunna vistas i anläggningen, i vissa fall flera gånger under en arbetsdag
Rapportering
Utmaningarna kring rapportering kretsade kring olika dimensioner kopplat till bristande kunskapsspridning:
• Ny information förs för sällan in på ritningar/kablar/skåp/IFS
• Svårighet att fylla i ny information på rätt plats i systemen, bl.a. p.g.a. av hur strukturen för KKS ser ut
• En del av personalen tvivlar på att det ger nytta (att någon läser det som införs i systemet) Idéer och lösningar på de identifierade utmaningarna finns sammanställda i Bilaga 2.
Slutligen tillfrågades några servicetekniker – vad är det bästa med arbetet som servicetekniker? • Frihet under ansvar
• Problemlösning
9 Resultat
Totalt 6 % av den studerade tiden användes till att utföra UH på objekt ute i anläggningen. Detta vidimerade alltså den tidigare undersökningens resultat. Som erfarenheterna ovan visar ägnas större delen av tillgänglig tid åt att anskaffa information om felet. Anläggnings- och processindustrin kan vara utmanande både att studera och förbättra i och med att underhållet som utförs har långa cykeltider, sällan är repetitiva och att objekten är sammankopplade i en process vilket ökar komplexiteten i problemlösningen. Tillgänglig och korrekt information blir under sådana förutsättningar extra viktiga eftersom underhållet annars blir tidskrävande.
Arbetsstudien visar att det finns många konstruktiva förslag som skulle kunna förbättra möjligheterna att effektivisera aktiviteterna som föregår och följer underhållet. Dessutom skulle detta ha stor inverkan på arbetsmiljön för serviceteknikerna. Lågkvalitativ, otillgänglig och motstridig information är en källa till frustration. Förslag som leder till enkla sätt att lämna över, hitta och sprida information kan alltså ur flera perspektiv förbättra effektiviteten inom underhållsarbetet.
10
WP3 och 4: Automationsanalys, integrerade system, användning av ny teknik,
beteende och interaktion
Stina Nylander (SICS) , Åsa Rudström (SICS), Elina Vartiainen (ABB Corporate Research)
Arbetspaket 3 och 4 har utgått ifrån den empiriska datainsamling som gjordes i början av projektet. Arbetsstudien och de uppföljande intervjuerna har utgjort grunden för all analys och diskussion som förts kring arbetssätt, problem, behov och eventuella tekniska stöd. I arbetspaketen har även en kontinuerlig diskussion förts kring existerande tekniska lösningar för stöd till underhållstekniker och existerande tekniker som skulle kunna anpassas och användas inom underhåll.
Exempel från tidsstudien och intervjuer som illustrerar
Tidsstudien och intervjuerna bekräftade naturligtvis redan kända utmaningar och problem, men identifierade också nya områden samt fördjupade vår förståelse för redan kända problem. En översikt över dessa finns i bild 1 och fördjupas i efterföljande avsnitt.
Bild 1: Identifierade teman, behov och potentiella lösningar
Hitta rätt
Till exempel är det allmänt känt att teknikerna ägnar en del av sin tid åt att leta objekt som ska underhållas. Ibland är positionsinformationen på arbetsordrarna felaktig eller bristfällig och då blir man hänvisad till att fråga kollegor eller driften, eller helt enkelt leta.
Transport
Söker elschema kollar med Tobbe om han kan hitta elschema, hittar inget för denna ventil i systemet
Transport
Stämmer av med kontrollrummet kollar med driften ifall de vet något mer och om arbete kan påbörjas, enligt AO finns ventilen på våning 9 på panna 6
11
Transport
Ventilsök på våning 9 försöker lokalisera ventilen men den hittas inte
Transport går tillbaka till arbetsplatsen
Avbryter för lunch
Tittar över elschemat
Transport
Stämmer av med kontrollrummet kollar än en gång med kontrollrum, får då beskedet att ventilen finns på våning 10
Transport
Letar efter ventil hittar ventil
Exempel 1: Felaktig platsangivelse på arbetsorder gör att man får leta, gå tillbaka, kolla med driften, och sen gå ut till rätt våning.
Hitta information
Ett annat känt problem är att teknikerna ägnar en hel del tid åt att söka information i olika former, till exempel ritningar och annan dokumentation, men det var även mycket vanligt att fråga olika personer samt be om hjälp att söka information. Dokumentation finns i flera system och man måste se till att ha allting med sig när man går ut i anläggningen, vilket naturligtvis är svårt.
Infosök Hör efter med arbetsledare, söker i Masterportal men finns inga dok på objekt-id
Infosök Letar i pärmar, söker på delar av objektnr i DeNOX. Inte uppdaterat elschema. Kopierar två scheman som hon inte tror stämmer. Inget i Masterportal. Infosök Tiitar i 800xA, skriver upp sekvens till skåp
admin Skriva ut
Transport
Faktiskt arbete Elschema stämde ej, fel fabrikat. Mäter spänning --> inget fel med skåpet
Transport
Faktiskt arbete Mäter spänning. 5 mätpunkter. Revision intill, har de kopplat fel? Frågar kollega som gör revision. Tittar i rivningsunderlaget - där finns ritning. Slutsats: de har rivit den. Letar i pärmen, hittar bladnr.
Exempel 2: Svårigheterna med att hitta rätt information innan man går ut i anläggningen.
På gång i ELIN, behov av kollegor, historisk information, anläggningen berättar
Tidsstudien och intervjuerna visade också att de flesta problemområden vi stötte på är kopplade till varandra. Man behöver ofta hjälp från kollegor för att hitta rätt information eller förstå den information man har, eller hitta rätt i anläggningen, men det är inte självklart vem man ska fråga eller vem som skulle kunna veta det man behöver. Exemplet nedan, något förkortat, visar hur det lätt krävs ganska många personer för att lösa ett problem när man inte riktigt vet vad som är felet, inte riktigt vet vem man ska fråga och därför blir tvungna att prova sig fram.
“Motor felanmäld, driften tycker att den är varm och inte riktigt fungerar. Letar ritningar, tittar på ritningar. Felsöker på olika sätt. ‘AA vet nog detta men är på semester’. Tillbaka till kontoret, tittar på fler ritningar. Testkör. Läser på, pratar med arbetsledare. Pratar med person som tidigare jobbat på felet. Provar ny åtgärd, testkör. Pratar med Kjelle. Frågar Tobbe. Letar efter papper på AAs skrivbord. Konstaterar att det nog inte är något fel.”
Konsekvenserna av att inte hitta information
Figur 2 i föregående kapitel illustrerar några av konsekvenserna som uppstår när en tekniker inte har tillgång till rätt information, inte riktigt vet var den information som behövs finns, och angiven
12 platsinformation inte riktigt stämmer. Det resulterade i 20 olika etapper runt mellan sex olika ställen i anläggningen och kommunikation med ett antal kollegor i olika omgångar. Se Bilaga 3 för detaljer. Analys
Från den empiriska grund som skapats genom arbetsstudien, intervjuerna och andra diskussioner med tekniker utkristalliserade sig ett antal områden som centrala i serviceteknikernas arbete:
hitta rätt i anläggningen – att rent geografiskt komma till rätt plats utan att behöva leta eller gå tillbaka
och fråga någon
på gång i ELIN – en medvetenhet om (eller brist på medvetenhet) vad som pågår i gruppen, både i
nutid och historiskt. Påverkar kunskapsöverföring, problemlösning, och även motivation (medvetenhet om vad gruppen uträttar och åstadkommer).
hitta information – går som en röd tråd igenom hela projektet. De vanligaste exemplen är problem att
hitta information man vet att man behöver innan man går ut i anläggningen (ritningar, elscheman etc.), och att man under arbetets gång inser att man behöver mer eller annan information än man tog fram från början. I båda fallen är det ofta svårt att veta vilken information som finns, vilken information som är nödvändig, och rent praktiskt svårt att få fram den.
hjälp och stöd från andra – vikten av kontakt och samarbete för att kunna utföra arbetet
anläggningen berättar – i takt med ökad digitalisering och uppkoppling av anläggningen skulle man i
framtiden kunna få mer information från objekten ute i själva anläggningen vilket skulle avhjälpa en del informationsproblem.
mata in information – svårigheten att få in information i systemen så att den blir tillgänglig. Handlar
både om att förbättra dokumentationen av utfört underhåll, förbättra sökbarhet i ritningar och annan digital information, bristen på ihop koppling av olika system etc.
inlärning – hur lär man sig att arbeta i anläggningen, vilka rutiner finns, utbildningsmaterial etc.
Interaktiv designstudie
Den interaktiva designstudien fokuserade på två områden, hitta rätt och på gång i ELIN, där på gång i ELIN avgränsades till behovet/möjligheten att få tillgång till historisk information om objekt och arbetsordrar. Studien genomfördes med tre grupper om 2-3 tekniker, sammanlagt sju personer deltog (2 kvinnor och 5 män). Tillvägagångssättet var att visa förslag på tekniska stöd i form av skisser och bilder, diskutera kring förslagen samt modifiera dem utifrån diskussionen. Förslagen beskrivs mer ingående nedan.
Designkoncepten Hitta rätt
Den 3D-modell som tagits fram under planering och uppförande av block 6 bedömdes vara en möjlig resurs när det gäller att stödja underhållstekniker i att orientera sig i anläggningen och snabbare hitta fram till objekt som ska åtgärdas. Detaljnivån i modellen är fullt tillräcklig för att tekniker ska känna igen olika ställen i block 6, möjligheten att dölja olika typer av objekt kan göra det enklare att följa delar av processen, plus att möjligheten att zooma in och ut kan ge olika helhets- och detaljperspektiv.
13 För den interaktiva designstudien presenterades 3D-modellen som navigationsstöd i tre olika scenarion:
1)
Ett helhetsperspektiv – illustrerat av hela byggnaden utan yttervägg så att våningsplan och storaobjekt blir synliga i sin helhet. Syftet var att diskutera i vilka sammanhang ett sådant perspektiv är relevant, och vilken typ av information man då skulle vara intresserad av (se bild 2).
Bild 2: Helhetsperspektiv över panna 6 med alla våningsplan
2) En närkontext – illustrerat av ett större objekt i sin närmiljö som visar hur det ser ut runt omkring
objektet. Syftet var att diskutera i vilka sammanhang ett sådant perspektiv är relevant och vilken information man då är intresserad av (bild 3).
Bild 3: Närperspektiv av ett objekt med omgivning, här en matarvattenpump
3) Navigeringsmöjlighet – illustrerad av den interaktiva 3D-modellen i sin helhet. Syftet var att konkret
visa detaljrikedomen i modellen, möjligheterna att zooma och vrida modellen för att få fram det perspektiv man behöver, och konkret visa att man känner igen sig och kan använda modellen för att hitta landmärken och kända objekt för att orientera sig.
Närkontexten bedömdes av teknikerna som mycket relevant och användbar, särskilt om man kunde få en höjdangivelse samtidigt. Att få en position på objektet och se det i en kontext skulle hjälpa mycket när det gäller att snabbt hitta fram till det objekt som ska åtgärdas.
14 Helhetskontexten bedömdes som relevant i vissa sammanhang när man behöver hitta objekt som är relaterade till andra och kan finnas långt ifrån, till exempel skåp som bara finns på ett par olika ställen. Då kan en helhetsbild visa vilka skåp som finns och på vilka våningar.
Teknikerna föreslog också navigationsstöd i form av interaktiva kartor som är vanligt i mobiltelefonernas karttjänster, träningsappar och liknande där man på en karta ser sin destination och en rörlig punkt för sin egen position. Detta skulle vara relevant i lägen där det inte räcker att få en positionsangivelse i 3D-modellen, till exempel när man ska till ställen i anläggningen man inte känner till sen tidigare, eller när man behöver mer detaljerad information för att komma exakt rätt Se bild 4 för ett kartexempel som många är vana vid från mobiltelefon, som visar både var man är och
vart man ska som stöd i navigationen. Bild 4: Kartexempel från mobilen
Enkel tillgång till bakgrundsinfo om objekt och arbetsordrar
Tillgången, eller bristen på tillgång, till dokumentation av utfört underhåll har kommit upp på många sätt under arbetsstudie, intervjuer och projektdiskussioner. Från ett ledningsperspektiv arbetar man för att förbättra den dokumentation som teknikerna gör efter varje jobb, samtidigt som många tekniker tycker att det är meningslöst eftersom det är så svårt att få fram dokumentationen när den skulle behövas. Detta gör att man i princip är beroende av muntliga, informella strukturer för kunskapsöverföring, till exempel om någon minns vem som löste ett besvärligt problem så kan man fråga den personen hur han/hon gjorde. Minns man inte så startar man från noll.
För den interaktiva designstudien gjordes en pappersdemo för att diskutera hur man på ett enkelt sätt skulle kunna presentera historisk information över tidigare utfört underhåll. Demogränssnittet innehöll en lista av tidigare arbetsordrar på en given KKS, med information om vilken tekniker som utfört arbetsordern, möjlighet att klicka på arbetsordern för att få fram dokumentation, samt statistik över fel och åtgärder (se bild 5). En sådan enkel uppställning ger även en slags tidslinje, man ser om ett objekt varit felanmält ofta under en period och om det varit samma eller olika fel. Baserat på det kan man till exempel fatta beslut om att byta ut ett objekt i stället för att laga det.
15 Bild 5: Gränssnittsskiss som diskuterades med teknikerna
I diskussionerna kring skissen framkom att lättillgänglig information om tidigare utfört underhåll skulle vara mycket användbart. Många av teknikerna som deltog i studien visste inte hur samma information skulle kunna tas fram ur IFS, och de som visste tyckte att det var ganska omständligt. Det blir lätt väldigt många klick i IFS och är listan på arbetsordrar lång så är det tidsödande och ofta till ingen nytta när arbetet inte är ordentligt dokumenterat. Med snabb och smidig tillgång till dokumentation av tidigare utfört underhåll skulle också motivationen att dokumentera utfört arbete öka. I dagens läge känns det ofta meningslöst eftersom det är så sällan något tittar.
Skissen modifierades till att visa bara lista av arbetsordrar, arbetsordrar till relaterade KKS:er, samt att man inte behöver gå in i dokumentation för varje tidigare arbetsorder utan i stället kommer till en lista av all dokumentation. Detta för att ge bättre översikt och göra det enklare att hitta relevant information (bild 6).
Bild 6: Modifierad gränssnittsskiss
Av de modifierade skisserna gjordes en klickbar demo (mha appen POP). Demon finns tillgänglig som film på begäran (mail till asa@sics.se).
Tekniskt perspektiv
Parallellt med den interaktiva designstudien utforskades olika möjligheter till stöd för teknikerna med utgångspunkt från tekniken. Några tekniker stod ut redan från början: QR-koder, “glasögon”, samt 3D-modellen som undersöktes i den interaktiva designstudien.
16
Anläggningen berättar via QR-koden
En utgångspunkt för Mälarenergis intresse i projektet var de möjligheter som den nya panna 6 inför: att all information om anläggningen är digitaliserad redan från början. En viktig del i detta är att en stor del av objekten i anläggningen är märkta med sin KKS-kod i form av en QR-kod utöver klartext. En uppenbar demonstrator för projektet var därför redan från början appen som läser en QR-kod och visar information från många olika källor om aktuellt objekt.
Behovet av att få enkel tillgång till “all” relevant information genomsyrar användarstudierna. Pappersdemon beskriven ovan utgår ifrån att teknikern har fått en arbetsorder och vill ta reda på vilket arbete som utförts tidigare på det aktuella objektet. En annan situation med ett annat informationsbehov är när teknikern redan är i anläggningen, men behöver mer information om något objekt, ofta om något annat objekt än det som arbetsordern avser.
Ansatsen utgick från tekniken, med stöd av analysen och det material som samlats in i tidsstudie, intervjuer och vid många och långa diskussioner under projektets gång. Avsikten var att ta fram en demonstrator som kan fungera som ett diskussionsunderlag. Ett viktigt kriterium var att det skulle vara lätt att pröva demonstratorn. Eftersom alla tekniker har smartphones valde vi att implementera demonstratorn som en smartphone-app
Appen simulerar uppkoppling till en stor mängd system för att hämta information - men i implementeringen av demonstratorn är all information lagrad i själva appen. Det finns bara information om ett litet antal objekt. För att kunna testa appen på riktiga QR-koder i anläggningen behövdes vi hitta en plats i anläggningen där man lätt kan hitta de koder som appen har information om av. Valet föll på en av två matarvattenpumpar placerade i ett eget rum på bottenplanet i panna 6. QR-koderna i appen är alla relaterade till en av pumparna i rummet som haft ett känt fel (pumpmotorn skar). Se bild 7.
Bild 7: QR-appens demonstrationsmiljö
Ett halvdagsmöte hölls med två tekniker för att diskutera fram vilka objekt som skulle vara med och vilken information som var relevant: arbetsorder, kretsscheman, avläsning av driftinformation och larm, anvisningar och föreskrifter, manualer mm (bild 8).
17 Bild 8: Information som är intressant att komma åt när man är på plats i anläggningen
All denna information är mer eller mindre tillgänglig när man är på kontoret. När man väl är ute i anläggningen måste man gå tillbaka om man har glömt något, eller behöver information om andra objekt än de som står på arbetsordern. En del av informationen som t.ex. komplexa kopplingsscheman är visserligen väl stora för att bekvämt kunna visas på telefonens lilla skärm, men som en av teknikerna konstaterade fungerar det om man verkligen behöver informationen.
En enkel smartphone-app har utvecklats för att illustrera konceptet och fungera som diskussionsunderlag. Appen scannar en QR-kod och visar tillgänglig information om objektet. Totalt demonstreras exempel på information om åtta QR-koder relaterade till den utvalda matarvattenpumpen. Informationen om objekten är illustrationer som delvis är äkta, men utplockade ur respektive system och “konserverade” i appen. En liknande app, QuickTag, har tagits fram av projektet Framtidsoperatören.2QR-appen finns tillgänglig för nedladdning till Android 5.0x (Lollipop) via projektets hemsida, https://www.sics.se/projects/sst, under rubriken ”Internt”. Där finns också instruktioner för installation samt ett material med bilder och QR-koder för demonstration utanför själva pumprummet. Bifogas rapporteringen till Vinnova.
Glasögon som specifik teknik
En teknik som är på starkt frammarsch både för konsumentmarknaden och mer professionella användningar är olika varianter av glasögon med inbyggda displayer och kamera. Det finns huvudsakligen två typer:
1. Virtual Reality (VR) som s.a.s. ersätter verkligheten med en 3D-värld 2. Augmented Reality (AR) som utökar verkligheten
a. med information pålagd ovanpå verkligheten (mixed reality) b. … eller ”bara” med extra information som visas i ögonvrån
VR-tekniken används till t.ex. simuleringar och spel. Som exempel har Samsung nyligen lanserat glasögon i samarbete med Oculus Rift, där en smartphone enkelt kan snäppas fast i en glasögonram och ge upplevelsen av att befinna sig i en artificiell värld (Samsung Gear VR,
18
http://www.samsung.com/global/microsite/gearvr). För SST-projektet kan man tänka sig VR-tillämpningar av den existerande 3D-modellen, t.ex. för att lära sig hitta i anläggningen.
AR-glasögon kommer allt mer även för industriella tillämpningar, gärna som en utökad funktionalitet till hjälmar. Fördelen med glasögonen är förstås att man har händerna fria för arbete - en sanning med viss modifikation då man ju måste styra glasögonen på något sätt. T.ex. används röstgränssnitt; lätta handrörelser mot glasögonen; huvudrörelser; eller muskelspänning genom att man biter ihop - eller så interagerar man via någon annan apparat som man ändå har med sig, t.ex. ett utökat arbandsur eller en smartphone, som också kan vara fastspänd på armen. En mycket viktig källa till interaktion är också glasögonens kamera. Med hjälp av avancerad bildigenkänning, positioneringsinformation och/eller enklare avläsning av speciella markeringar (som t.ex. QR-koder) kan information kopplas till en specifik plats eller ett visst objekt. Det behov (enligt analysen ovan) som möts är huvudsakligen att få tillgången till information på rätt plats och vid rätt tid.
Det är viktigt att inse att AR-glasögonens display inte ska ses som bara en ytterligare yta att visa information på. När man interagerar med dator eller telefon ägnar man hela sin uppmärksamhet åt skärmen. För glasögonen ligger huvudfokus i stället på det man ser igenom glasögonen. Den information som visas ska inte ersätta verkligheten utan ge mer information. Många olika tekniker och tillämpningar är nu under utveckling, och det återstår att se vad som kommer att fungera väl.
Sverige ligger långt framme på det här området. Det svenska företaget Penny AB har utvecklat en teknisk lösning där man kan koppla valfri utrustning till Pennys glasögon via HDMI. Interaktionen med glasögonen sker genom huvudrörelser och genom att t.ex. bita ihop käkarna - glasögonen har en sensor som ligger mot kinden. Produkten verkar vara i Beta-utvecklingsstadiet och heter C-Wear Interactive Glasses BM20. http://www.penny.se/, https://www.youtube.com/watch?v=maWgp-8SDF0.
En industriell tillämpning som har mycket stor potential har även den utvecklats i Sverige, av företaget XMReality AB. Lösningen möter det behov som vi i vår analys kallat “hjälp och stöd från andra” och är avsedd för att en tekniker på plats i en anläggning ska kunna diskutera och få hjälp med problem av en expert på distans. Expertens plattform visar vad teknikern ser genom glasögonens kamera och de kan tala med varandra. Dessutom kan experten peka och visa vad som ska göras så att teknikern ser detta i glasögonens display, som en stiliserad hand ovanpå videobilden av verkligheten. XMReality har också utvecklat hårdvaran.
http://xmreality.se
,
https://www.youtube.com/watch?v=tmp5KNCn0RE
Ett exempel på ”mixed reality” ges av företaget DAQRI, som utvecklat en hjälm med avancerad bildigenkänning. En drifts- eller servicetekniker kan (åtminstone i företagens vision) gå omkring i anläggningen och få åtkomst till t.ex. driftdata om olika objekt, genom att hjälmen “känner igen” objekten. Inga särskilda markeringar behövs alltså (däremot behövs förstås någon form av bildigenkänning som kopplar objektens utseende till en identifikation för det aktuella objektet). Teknikern ser alltså verkligheten genom hjälmens visir, och extra information projiceras över verkligheten. Informationen om DAQRI’s tillämpning lades upp under hösten 2014. http://hardware.daqri.com/smarthelmet/, https://www.youtube.com/watch?v=qIU456jtkmw. En känd plattform som hittills riktats mest mot konsumentmarknaden är Google Glass. Projektet har undersökt själva tekniken och konstaterar att den just nu är alldeles för bräcklig och dessutom problem med både överhettning och korta batteritider, och google har just nu stannat upp sin utveckling. Det19 är oklart vad som kommer att hända men sannolikt att utvecklingen fortsätter. En konkurrent med en liknande produkt har också just dykt upp på marknaden, Glassup. http://www.glassup.net/.
Trots de tekniska barnsjukdomarna finns redan idag industriella tillämpningar av Google Glass. Företaget Wearable Intelligence är samarbetspartner till Google och har tagit fram flera olika industriella tillämpningar för Glass. Huruvida tillämpningarna är i drift är en öppen fråga men lösningarna är intressanta. Man använder röstgränssnittet för kommunicera med glasögonen, t.ex. kan man använda nyckelord (eller menyval enligt Glass’ standardmodell) eller läsa in lång objektidentiteter för att få åtkomst till driftdata, instruktioner mm. http://www.wearableintelligence.com/,
https://www.youtube.com/watch?v=lkH88TTgt6A
Det svenska företaget Novotek AB har också börjat experimentera med Google Glass för industriella tillämpningar. De har utvecklat en demonstrator på exemplet instruktioner för att bygga lego.
http://www.novotek.com/sv/nyheter/1435-itf-automationsdagar-i-stockholm http://www.mynewsdesk.com/se/novotek/pressreleases/teknisk-information-av-scanautomaticpriset-2014-1067087
Slutligen finns några olika ansatser till att skapa 3D-världar, där verkliga och artificiella objekt smälter samman i samma bild. Ett exempel här är Microsofts Hololens. Tekniken är under utveckling och går ut på att man kan skapa och interagera med “hologram” placerade i verkligheten.
http://www.microsoft.com/microsoft-hololens/en-us. Teknik och information idag, i morgon och i framtiden
Idag
En stor mängd informationssystem finns tillgängliga för Mälarenergis servicetekniker. De flesta av dem kan nås från kontoret. Där finns också ritningspärmar och annan information som inte är digitaliserad. Teknikerna jobbar på lite olika sätt och deras kunskapsnivå varierar, t.ex. kan somliga använda 800xA medan andra inte har utbildning på det. Förutom den 800xA-terminal som finns på kontoret kan teknikerna också få åtkomst i kontrollrummet. IFS används för hanteringen av arbetsorder och innehåller anläggningsregistret med sitt träd av objekt. DocMaster (Masterportalen) ger tillgång till ritningar. Till detta kommer t.ex. reservdelsregister; kalibreringssystem med programvaror som måste laddas ned från internet; PLC:er som inte är uppkopplade till 800xA och mycket mer.
Ute i anläggningen har man mer begränsad tillgång till information och system. Teknikerna har dock smartphones, och då flera av informationssystemen har webbgränssnitt kan man komma åt informationen även där. Vissa tillämpningar, som IFS och 800xA, har också särskilda mobiltillämpningar. Telefonerna används också för att leta efter t.ex. manualer på tillverkarnas hemsidor för de olika komponenterna.
I morgon
Mycket av den teknik som skulle behövas för att effektivisera arbetet finns redan - begränsningarna ligger i att få ut den relevanta informationen från alla olika system.
• QR-appen som beskrivs ovan skulle vara trivial att implementera om inte svårigheten fanns med att skapa och inte minst underhålla gränssnitten mellan appen och alla andra system- IFS, DocMaster, 800xA (mätdata och larmstatistik t.ex.), etc.
• Man skulle komma ganska långt genom att bara kunna scanna in QR-koden för användning i de andra systemen, i stället för att skriva in den långa KKS-strängen.
20 • På samma sätt skulle men ha stor nytta av att kunna “klättra upp och ned i anläggningsträdet” med
utgångspunkt från den scannade koden, återigen för att underlätta sökning.
• 3D-modellen har också många tillämpningar, framför allt om man kan ha den med sig i anläggningen och koppla den till positionering
• Den hjälp och det stöd man idag kan få per telefon kan utökas, redan idag med kameratelefoni, mer avancerat med de principer som används av XMReality.
I framtiden
Utvecklingen av både system och teknik går mycket snabbt framåt. En del i detta är arbete med standardisering av datautbyte mellan olika komponenter - och system, vilket i en ganska nära framtid kommer att göra QR-appen och motsvarande lösningar till en realitet. De nya hjälmar med bildskärmar och olika interaktions- och kommunikationsformer som just nu börjar komma in på marknaden öppnar också många möjligheter att faktiskt realisera det som tidigare varit science fiction.
21
WP5: Mätetal
Petra Edoff
Upplägg på arbetspaketet
Arbetet kring detta arbetspaket har inkluderat intervjuer, workshop, återföring och presentationer. Fyra personer på olika nivåer i organisationen har intervjuats, och vi har fått ta del av dokumentation kring hur mätetal är upplagda på Mälarenergi.
Övergripande strategi på Mälarenergi
Mälarenergi arbetar med olika typer av mätetal; effektmål och drivnings-mål. Effektmål ska vara nedbrutna från Affärsområde till Produktionschef och därefter specifikt för varje avdelning. Mälarenergi arbetar även med drivnings-mål, exempelvis antal riskbedömningar, olyckor eller process-förbättringar.
Det finns även en del specifika förutsättningar att ta hänsyn till när man utformar mätetal för företag likt Mälarenergi, ex. extrem variation i typ av arbete (enbart FU regelbundet), långa cykeltider (12-100 mantimmar) och komplex layout på anläggningen som tar flera år att lära sig.
Vad är viktigt? Mälarenergi prioriterar tre saker a) Tillgänglighet – ska rulla så mycket tid som möjligt, revisionstid så få h som möjligt, b) Kostnad att producera kW, c) Balanserade styrkort
Enligt en av cheferna finns det flera utmaningar på strategisk nivå i att lyckas med mätetal: • Svårt att få till socialt kontrakt med medarbetarna
• Svårt att skapa marknadsdriv med monopol
• Beredare eller arbetsledare uppskattar tid för AO, men får ej se konsekvenserna • Hur räkna in kvalité? Ex. kvalitet på AO-beskrivning
• Bonusgrundade mål kopplar väldigt lite till hur grupp presterar Enhetens beskrivning av arbetssituation och mätetal
Fokus kring mätetal beskrivs av en chef i följande prioritetsordning: 1) Mäta effektivitet, 2) för att kommunicera och koordinera, 3) för att uppnå säkerhet. Det är inte lika stort fokus kring användning av mätetal för att rapportera, nå måluppfyllelse, lärande och motivera medarbetarna.
Enhetschefen utvärderar ni relevanta mätetal för det som är problem i verksamheten. Ett viktigt område kretsar kring att uppdatera arbetsorder – att teknikerna rapporterar när de går hem och när de springer iväg, så att det inte blir ofullständig information. Åtkomsten av dokumentation är tyvärr svår att mäta
När man snart inför beredning av en person (med beredning som roll) kommer de kunna se vart bristerna finns och vad som är systemfel. ”Krävs att vi har en person som ägnar sig åt det.”
Serviceteknikernas perspektiv
• Man införde mätetal 2009, men uthålligheten har varit dålig.
• Serviceteknikerna upplever att många chefer vill få bra siffror på mätetal, men på den här avdelningen handlar det mer om att mäta att resurserna är på rätt ställe
• Den nytta man kan se med mätetal kretsar kring att kunna se vem som behöver hjälp - någon på avdelningen sitter antagligen på information som kan hjälpa till. Ett exempel kan vara att införa lönekriterium att kolla av arbetsorder dagligen och fylla i status på arbetsorder i IFS
22 • Just nu upplevs det vara för många personer per arbetsledare. Det finns ett behov av
omorganisation, förslag finns på att införa ansvarsområden med två tekniker på varje område. • Saknas uppfinningsrikedom
“Anläggningens delar är allas problem, då borde ju alla känna det. Alla är inte så intresserade och tar för sig. Vissa vill ha full kontroll annars kan de inte göra någonting.” - Servicetekniker
Mätetal på ELIN:
• Antalet arbetsorder, hur många som kom in (Prioritet 1,2,3) och hur länge de funnits I systemet. • Veckotavlan – “folk känner sig kontrollerade”
Förslag från servicetekniker:
• Fragmentering – De flesta känner sig splittrade, vad tillhör rollen? • Antal gånger man blir störd, och måste börja göra något annat.
• Idé om veckor som man har AO-spring (inkl. jour), men andra veckor bara FU • Tidsplanering – ingen AO får ligga längre än xx. Hur ofta händer det?
• Hur ofta/länge väntar man på någon annan? Förslag på framtida förbättringar
Mälarenergi är i ett skede just nu där tidigare satsningar på mätetal har stagnerat och enheten planerar ett omtag med både omorganisation och införande av nya mätetal och styrning. I detta skede är verksamhetsutveckling närmare till hands än forskning, med tanke på att mognaden är ganska låg. Mälarenergi rekommenderas att arbeta vidare med att belysa flödet av arbetsorder och hur detta kan effektiviseras, kostnader kopplat till arbetsorder som står stilla i väntan på mer information eller bristande beredning.
Framtida forskning kopplat till verksamhetens utmaningar kan man urskilja tre tänkbara spår:
1. Visualisering av mätetal: exempelvis genom användning av Kanban och andra metoder som syftar till att göra arbetslaget mer medvetna om hur flödet av uppgifter ser ut, och som förenklar kommunikation kring vilka som kan tänkas behöva hjälp och vart flaskhalsarna finns. 2. Utvärdering av ny teknik: Om kommande projekt innefattar införande av ny teknik som skall
effektivisera verksamheten bör mätetal utformas så att man kan utvärdera hur mycket och på vilket sätt verksamheten förbättrades, ex. hur lång tid tog AO innan/efter införandet
3. Utgå ifrån framgångsfaktorer som ett sätt att hitta indikatorer på de saker som enheten/Mälarenergi har störst behov av att förändra. Exempel som har getts i studien:
• Kommunikationen inom enheten
• Kommunikation med andra enheter/driften • Fragmentering
• Känna ansvar för sina arbetsuppgifter, motivation I bilaga 4 finns exempel på hur alternativ 1 och 3 skulle kunna se ut.
23
Bilaga 1: Ur tidsstudien
Förklaringar
Rast. Serviceteknikerna har fackligt avtalat rast/lunch en timme per dag. Alltså 11,1 % av tiden. Administration. Syftar till administrativa sysslor som krävs i jobbet. Innehåller tidsskrivning,
sorteringsarbete, inköpshantering, informationsifyllnad i diverse system.
Felsökning. Tid som ägnas åt att leta efter felet. Innebär att leta efter var felet sitter och felets karaktär.
Svarar på frågan: ”Vad är det för fel?”
Infosök. Tid som ägnas åt att leta efter information som beskriver objektet eller systemet som objektet
med felet tillhör. Det handlar om ritningar, sprängskisser eller annan historik som förklarar sammanhanget. Svarar på frågan: ”Hur kan vi lösa felet?”
Förberedande arb. Tid som ägnas åt att förbereda för underhållet som ska utföras. Hämta verktyg,
reservdelar och eventuellt annat förarbete som behöver ske innan själva underhållet utförs.
Leta. Tid som ägnas till att rent fysiskt leta efter felet i anläggningen.
Transport. Tid som ägnas åt att transportera sig själv eller material. Den här kategorin innehåller alltså
både rörelse och transport.
Väntan. Tid där teknikern behöver vänta på information eller material för att kunna komma vidare i
arbetet.
Avslutande arbete. Tid som används för att städa upp arbetsplatsen eller lämna över information om
underhållet antingen verbalt eller digitalt.
Omarbete. Tid som lagts på ett underhåll där arbetsinsatsen lett till fel resultat eller där underhållet
som sådant var onödigt.
Faktiskt arbete. Tid som läggs på att förändra eller modifiera ett objekt med fel. Vid FU har detta
antagits vara den tid som själva uppgiften på objektet tar.
13%
13% 2%
17%
16% 1%
13% 6% 2%
13% 6%
0% 20% 40% 60% 80% 100%24
Bilaga 2: Förslag och idéer från tidsstudien, WP2
Förslag från servicetekniker
TEKNIK
• Se till att tekniken som används ute i fält är robust och modern
• Göra tidigare arbetsorder sökbara (på KKS), för att kunna se vad tidigare personer gjort på samma enhet
• System för att göra egen prioritering/planering i IFS samt möjlighet att planera tillsammans med andra
• Elektroniska ritningar på platta skulle ge bättre sökbarhet på plats, men kräver möjlighet att ta bort distraktioner (främst ljud)
• Faceplate på platta kan ge tillgång till mätvärden i realtid utan att behöva ringa • Förbättra WIFI → möjlighet till Skype
• Titthålskamera med ficklampa och zoom för trånga utrymmen • Hörselskydd med inbyggd bluetooth
• Lokalisering
• GPS alt. Bild på platser i IFS kopplat till KKS • Tydligare markeringar på ritning/på plats
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
• Intranät: Uppdatera med status just nu (ex. överlämning panna 6, revision etc) • Ha expert tillgänglig för el/instrument online för personer som är själva på jour
• Kunskapsspridning – att gå två på ett jobb möjliggör kunskapsöverföring och bolla idéer • Om det görs på fel sätt blir det mycket tidssvinn
Idéer från projektgruppen
• Möjlighet att göra tvärfunktionella team med Mek/konstruktion? För att göra arbetsflödet smidigare
• Minnesträning – lära ut tekniker som hjälper teknikerna att hålla långa sekvenser i arbetsminnet
• Mindfulness eller liknande tekniker för att behålla fokus
• Testsystem av ex. 800xA för att kunna lära sig systemet utan att påverka det befintliga systemet
25
Bilaga 3 Detaljerat exempel ur tidsstudien (underlag till figur 2)
Avhjälpande
underhåll -
Reglerventil
OBS: Felanmälan på något som var under revision, alltså hela AO
blev omarbete
Kontoret Admin Morgonmöte
Infosök
Ritningsrummet: tittar i pärmar. Går tillbaka til kontor för att dubbelkolla nummer, hittar ej reglerschema i Masterportalen. Tittar efter kollega som är bra på instrument, hittar ingen.
Transport Transport Fick gå tillbaka efter verktyg
Kontrollrum Infosök Ventilen fick ej vatten, håller på och fyller nu. Vart sitter den?
Transport Transport
Letar
Framme vid fel Förberedande arbete Saknas bladnr. Vart går signalen?
Transport Transport
Kontoret Infosök Ritningsrummet, letar i kabellistor - rätt flik saknas
Transport Transport
MEK Infosök Hittar, kopierar.
Transport Transport
Relärum Faktiskt arbete Kablar borttagna - vi drar ej nya kablar - de får köra bypass
Transport Transport
Kontrollrum Förberedande arbete? Informerar om ovan
Transport Transport
Ritningsrum Infosök Saknas i pärmar här också. Hittar ny info
Transport Transport
Relärum Faktiskt arbete
Hittar koppling, finns kablar. Men vart går dem? Borde stått något. Saknas kablar på flera ställen
Transport Transport
Kontoret Infosök D med kollega. Tips: Finns i KRONOX
Admin Morgonmöte
Rast
Transport Transport
Relärum Förberedande arbete Hittat rätt relä
Transport Transport
Ritningsrum Infosök
Letar efter koder avskrivna tidigare. Letar/ringer efter Klas. Vart än varit så har det inte stått hänvisningar (ritningsnr/bladnr). Hittar elschema.
Transport Transport
Relärum Förberedande arbete Mäter spänning - inget. Finns kablar
Transport Transport
26
Transport Transport
Leta Letar Pelare C3 ej utmärkt
Vid felet Förberedande arbete Hittar rätt, slingan verkar hel.
Transport Transport
MEK Infosök
Kjelle: Block 2 revision men de har inte stängt av. Progr. Som skäöter det här är avstängt. Vet inte ens om de är färdiga. Slutsats: då får de köra för hand. När det är revision ska det vara avställt, de kan inte ha en del i drift. Fått vänta pga att Block 1 var i revision och drog ut på tiden.
Transport Transport
Kontrollrum ?
Väntar. Informerar. Besked: finns inget tillstånd, det är under beredskap. Fråga: Hur går det till här när man beställer revision, omfattning? Svar: Vi lämnar in ansökan om arbetstillstånd. På hela projektet, på de som är automation panna 2. Nu får ni börja och tidsrymd. Sedan är det funktionsprov - varm provperiod. MAVA-tanken ingår ej. Påverkas korskoppling? Vi börjar med utchckning imorgon.
Transport Transport inkl. hämta kaffe
Kontoret Admin Skriver ut kabelmärkning. Hjälper kollega och diskuterar AO.
Admin Skriver ut dynamo (märkning), och monteringsstraps
Förrådet Förberedande arbete Förrådet
Transport Transport
Vid ventilen Admin? Rengör, tar bort märkningar och sätter dit nya på flera ställen
Transport Transport
27
Bilaga 4: Förslag från WP5
Förslag 1: KANBAN.
Fig. 1 – Denna typ av tavla används ofta inom mjukvaruutveckling när man arbetar enligt agila metoder, men det kan även passa den typ av arbete som enheten arbetar med med tanke på att de har ett flöde av arbetsuppgifter som är tydligt avgränsade och som enheten skal lösa tillsammans på en avgränsad tid.
