SOCIAL TJÄNSTEHUND PÅ
UPPDRAG AV ELEVHÄLSAN
ELEVER OCH HUNDFÖRARES UPPLEVELSER
AV HUNDASSISTERAD INTERVENTION SOM
SÄRSKILT STÖD VID LÅNGVARIG
SKOLFRÅNVARO.
LINN KARRIN
NINA LENNGREN
Examensarbete i Socialpsykiatri Malmö universitet 180 p Hälsa och samhälle Socialpsykiatriska kanditatprogrammet 205 06 Malmö Oktober 2020
2
SOCIAL TJÄNSTEHUND PÅ
UPPDRAG AV ELEVHÄLSAN
ELEVER OCH HUNDFÖRARES UPPLEVELSER
AV HUNDASSSISTERAD INTERVENTION SOM
SÄRSKILT STÖD VID LÅNGVARIG
SKOLFRÅNVARO.
Karrin, L & Lenngren, N. Social tjänstehund på uppdrag av elevhälsan. Elever och hundförares upplevelser av hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Examensarbete i Socialpsykiatri 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2020.
Bakgrund: I Sverige har det rapporterats en ökning bland barn och unga av
psykiatriska diagnoser. En ökning av psykiska- samt psykosomatiska besvär hos ungdomar i åldern 13-15 år har konstaterats. Den upplevda skolmiljön ses som en stark koppling till elevernas ohälsa. Elever med långvarig skolfrånvaro riskerar att hamna i svårigheter både på kort och lång sikt. Idag används sociala tjänstehundar som särskilt stöd för elever med långvarig skolfrånvaro dock finns det en brist på kunskap om hur insatsens upplevs av både hundförare och eleven själv.
Syfte: Studiens syfte var att undersöka elever och hundförares upplevelse av
hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro.
Metod: Två elever och tre hundförare intervjuades genom semistrukturerade
intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes via videosamtal. Eleverna var i ålder 13-15 år och gick på högstadiet. Hundförarna arbetade på högstadiet på uppdrag av elevhälsan med hundassisterade interventioner som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Resultat: Eleverna och hundförarna upplevde att hunden stöttade eleverna genom sitt bemötande, sin närhet och förmåga till relationsskapade. Detta ledde till att eleverna upplevde en förändring i sitt mående och i sin tillvaro. Eleverna upplevde en känsla av minskad stress och ångest, där elevernas
vänskapliga relation till hundarna blev en betydande faktor i sin motivation till att komma till skolan, vara i skolan och utföra sina skolarbeten.
Slutsats: Användningen av hundassisterade intervention som särskilt stöd vid
långvarig skolfrånvaro upplevdes ge eleverna förändrade förutsättningar att öka sin närvaro i skolan. Elevernas vilja att vara med den sociala tjänstehunden bidrog till en ökad motivation att deltaga i sin skolgång.
Nyckelord: långvarig skolfrånvaro, psykisk ohälsa hos elever, elevhälsa, särskilt
3
CANINE-ASSISTED
INTERVENTIONS IN SCHOOL
STUDENTS AND DOGHANDLERS
EXPERIENCE OF CANINE-ASSISTED
INTERVENTIONS IN EXTENDED
SCHOOL ABSENCES
Karrin, L & Lenngren, N. Bachelor`s degree project in Social psychiatry 15
credits. Malmö University. Faculty of health and society, deparment of social
work, 2020
Background: Sweden is currently witnessing an increase in diagnosed psychiatric
disorders among juveniles of all ages, within which an upsurge in psychological and psychosomatic maladies has been noted in the 13-15 year old demographic. The social environment of a student’s school is seen to have a direct relationship to said student’s potential mental health issues, which can lead to extended absences. Such absences increase the risk of continued problems for the student, even beyond the realm of mental health, in the short and long term. Therapydogs are now used to provide special assistance for students with extended absences from school, however, there is a lack of knowledge how this is experienced by both doghandlers and students. Aim: The aim of this study is to observe students’ and dog handlers’ experience with canine-assisted intervention as a form of special assistance for those with extended school absences. Method: Two students and three dog handlers were interviewed with the “semi-structured interview” technique via videocall. The students were ages 13-15, and study at the middle school. The dog handlers work with student health at the students’ middle school, using canine-assisted intervention as a form of special assistance to those with extended absences from school. Results: The students and the dog handlers felt that canine interaction supported the students in their attempts to create and develop meaningful relationships. This led to positive changes in the students’ temperament and mental health in general. The diminishment of feelings of stress and anxiety can be linked to the friendly relationships built with the dogs,
ultimately resulting in an increased motivation attend school and complete schoolwork. Conclusion: The use of canine-assisted intervention as special assistance to those with extended school absences was seen to give students positively changed attitudes towards school attendance, with the students’ desire to build a relationship with the therapydog as a contributing factor towards this change.
Keywords: extended school absences, mental illness among students, student
health, special assistance, canine-assisted intervention, therapydog, dog handlers, experience
4
FÖRORD
Ett vanligt förekommande ord som används av hundförare för att förklara det som sker i mötet mellan hund och människa är ”magi”. Ordet ”magi” skapar en
nyfikenhet hos oss och med hjälp av denna studie vill vi undersöka hur detta fenomen faktiskt upplevs.
Vi vill rikta ett stort tack till studiens deltagare som gjorde denna studie möjlig att genomföra samt till vår handledare Kent Johnsson som i svåra tider hjälpte oss genom sin kunskap och tydlighet slutföra uppsatsen. Tack till Frans Oddner som hjälpte oss att finslipa studien in i minsta detalj.
Till sist riktas ett stort tack till alla hundförare som tillsammans med sina fantastiska hundar arbetar och tror på hundens förmåga att förmedla närhet och glädje.
Dessa foton är tagna av de hundförare som deltog i studien samt författarna själva.
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehållsförteckning ... 5
Inledning ... 6
Hunden och människan ... 6
Hundassisterade interventioner ... 7
Sociala tjänstehundar ... 8
Syfte och frågeställning ... 9
Definition av begrepp ... 9
Bakgrund och tidigare forskning ... 9
Skolans arbetssätt vid långvarig frånvaro ... 9
Åtgärder vid långvarig skolfrånvaro ... 10
Tidigare forskning om social tjänstehund i skolan ... 11
Teori ... 12 KASAM ... 12 Utvecklingskris ... 14 Metod ... 14 Urval ... 14 Datainsamling ... 15 Analys av data/databearbetning ... 16 Etiska överväganden ... 16 Resultat... 17 Bemötande ... 17 Analys ... 18
Vänskap och Närhet ... 19
Analys ... 20
Förändring i måendet ... 21
Analys ... 22
Förändring i elevens tillvaro ... 22
Analys ... 24 Diskussion ... 25 Metoddiskussion ... 25 Resultatdiskussion ... 27 Slutsats ... 29 Referenser ... 31
Bilaga 1- Intervjuguide för elever ... 34
Bilaga 2- Intervjuguide för hundförare ... 35
Bilaga 3- Samtycke från deltagare ... 36
Bilaga 4-Tillstånd från verksamhetschef ... 37
Bilaga 5- Medgivande handledare ... 38
6
INLEDNING
Socialstyrelsen (2017) har rapporterat en ökning av psykiatriska diagnoser, vård och läkemedelsförskrivningar vilket kopplas till psykisk ohälsa bland barn och unga. Det som främst har ökat är depression, ångestsyndrom och missbruk. I Folkhälsomyndighetens (2018) studie om svenska skolbarns hälsovanor redovisas en ökning under åren 1985- 2017/18 av psykiska besvär samt psykosomatiska besvär hos ungdomar i åldern 13-15 år. Elevernas upplevda skolmiljö ses som en stark koppling till elevernas psykiska hälsa och i förekomsten av ångest,
depressiva symtom och problembeteenden.
Elever med fysisk eller psykisk ohälsa har en ökad risk att bli långvarig
skolfrånvarande (Friberg m.fl. 2015) vilket innebär att eleven under minst fyra veckor utan uppenbar orsak och inte alls deltar i skolarbetet (Gladh & Sjödin 2018). Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, i sin
föreläsning om vad forskningen säger kring hemmasittare beskriver han att elever med långvarig skolfrånvaro riskerar att hamna i olika svårigheter både på kort och lång sikt. På kort sikt kan det innebära att eleven hamnar efter i skolarbetet, tappar kontakten med kamrater och misslyckas med sin skolgång. På lång sikt finns det stora risker att eleven hamnar i arbetslöshet, utanförskap, kriminalitet och psykisk eller fysisk ohälsa (Sveriges utbildningsradio 2016). En elevs långvariga
skolfrånvaro består ofta av flera olika orsaker. Orsakerna kan t ex bero på olika skol-, individ- och socialt-samt familjefaktorer och ses ofta vara en komplex situation. Den komplexa situationen gör att det behövs en samverkan mellan olika professioner för att eleven skall kunna återgå till skolan. Idag finns det brister i skolornas särskilda stöd till elever med långvarig skolfrånvaro vilket försvårar situationen eftersom eleven är i stort behov av trygghet, goda relationer samt motivationsarbete (Gladh & Sjödin 2018).
Hunden och människan
” Tänk dig att du är tonåring nu. Hur var du i tonåren? Hur mådde du? Visst
ägde du världen ibland och visst fanns där avgrundsdjupt mörker? Kanske utan egentlig anledning eller på grund av svårigheter du gick igenom. Tänk dig att du ligger där i ditt tonårsrum. Kanske har du posters på väggarna. Kanske en sliten nalle från din barndom. Du är ledsen. Känner dig missförstådd och ensam. När ångesten har dig i sitt kraftigaste grepp så kommer någon igen. Den fuktiga nosen sluter upp vid din sida. Den mjuka pälsen har gott om plats för både tårar och ångest. Kanske lägger sig din hundvän tätt intill dig, eller rullar ihop sig som en trygg beskyddare vid dina fötter. Du är inte längre ensam.” (Karlberg & Eriksson 2018, sid. 5-6) Hundar har ett mycket välutvecklat och rikt språk, ett känslospråk, som med sina signaler förmedlar den direkta känslan. Hundarna ses ha en förmåga att direkt uttrycka vad de vill och känner utan att gå en omväg (Hallgren 2009). Hundar innehar en förmåga att kunna läsa av människan där de ofta ligger steget före människans medvetenhet om hens egna signaler och fungerar därmed ofta som ett socialt stöd. Hunden bidrar till känslan av kompanjonskap vilket handlar om sin inre tillfredställelse med känslan av att få dela sina upplevelser med någon, att få koppla av och vara spontan (Beck-Friis m.fl. 2007).
Det har konstaterats ett flertalgånger i svenska och internationella studier att en hunds närvaro kan bidra till att blodtryck och puls sänks, minskad ångest, en ökad social förmåga och höjd smärttröskel (Karlberg & Eriksson 2018). Hundar kan
7
upplevas ha en stressreducerande förmåga vilket i sig skapar förutsättningar för glädje och lugn. Hundens närvaro kan ha en avledande funktion samt är en mästare på att förmedla positiva känslor och kan därför användas till att öka motivation till motion och samspel (Norling 2002; Beck-Friis m.fl. 2007). Kerstin Uvnäs-Moberg, läkare och professor med inriktning på oxytocin, beskriver i sin föreläsning ”Djurens hälsofrämjande effekt” att hundar kan via beröring påverka människans oxytocinsystem vilket verkar stressreducerande och antiinflammatoriskt (Sveriges utbildningsradio 2019). Oxytocin är både ett hormon och en signalsubstans i hjärnan som finns hos alla däggdjur. Det produceras i de situationer som har med lugn och välbehag att göra och den direkta påverkan via beröring och frisättningen av oxytocin har kartlagts.
Beröringsforskningen visar på likartade effekter hos olika arter av däggdjur. Såväl djur som människa påverkas på ett likartat sätt av beröringen vilket aktiverar kroppens stressreducerande systemet. Genom positiv kroppskontakt kan kroppens egen produktion triggas igång (Uvnäs-Moberg 2008).
De fysiologiska effekterna av beröringen ger i sin tur följdeffekter. När hormonet frigörs i kroppen så ger det en lugnande effekt vilket minskar ångest, ökar känslan av tillit, skapar en ökad social förmåga och förhöjer kroppens egen smärttröskel. Utsöndringen av oxytocin sänker blodtrycket och minskar halten av stresshormon i kroppen detta bidrar även till en bättre sömn (Karlberg & Eriksson 2018).
Hundassisterade interventioner
International Association of Human-Animal Interaction Organizations (IAHAIO) är en global samling av organisationer som stödjer forskning inom djurassisterade interventioner (Human-animal Interaction, HAI). De skapar forum för
kunskapsutbyten och samarbete mellan verksamma aktörer inom human-animal interaction, vilket leder till en ökad kunskap hos nationella och internationella beslutsfattare och yrkessamma. White paper är ett dokument som organisationen tagit fram i syfte med att tydliggöra olika insatser inom detta arbetsområde (IAHAIO 2020). Karlberg & Eriksson (2018) har gjort en svensk översättning av IAHAIOS white paper. Interventioner där hundar används förklaras i följande modell:
Målinriktade interventioner handlar om interventioner där insatsen ska ha ett
förutbestämt mål och syfte. När hundar används benämns dessa hundassisterade interventioner med förkortning HAI. Insatsen ska vara mätbar för att kunna utvärderas och följas upp. Detta ses som en behandlade insats. Här finns
HAI
HAT HAT:S HAP
Målinriktade interventioner
HAA
Informella interventioner
8
underkategorierna; Hundassisterad Terapi (HAT), Hundassisterad terapi i samtal (HATS) och Hundassisterad pedagogik (HAP) (Karlberg & Eriksson 2018).
Informella interventioner handlar om aktiviteter som innebär att sprida glädje och
öka motivationen hos människan. När hundar används i dessa aktiviteter benämns dessa hundassisterade aktiviteter med förkortningen HAA. (Karlberg & Eriksson 2018).
Sociala tjänstehundar
Det finns flera olika benämningar på hundar som arbetar inom skola, socialt arbete eller i vård och omsorg. Benämningarna används för att särskilja hunden och hundförarens arbete. Social tjänstehund används som ett paraplybegrepp för dessa ekipage. Ekipagen är utbildade och tillsammans med sina hundförare arbetar de med riktade interventioner för människor. Idag används social
tjänstehund på olika sätt för att ge eleverna stöd i skolan och ses som ett växande område (Karlberg & Eriksson 2018).
Manimalis, en ideell organisation som arbetar med att samla in och sprida både nationell och internationell forskning om sällskapsdjurens positiva effekter på människans hälsa och välbefinnande, skriver i sin årsrapport från år 2020 att Sverige har en avsaknad av ett centralt register över sociala tjänstehundsteam som verkar i landet. Från en enkätundersökning som genomfördes arbetar 35 sociala tjänstehundar i skolor runt om i Sverige. Vidare beskrivs ett problem gällande denna siffra då enbart 155 kommuner av 295 kommuner har svarat på enkäten och att det finns en misstanke att inte varje kommun har räknat med sociala
tjänstehundar som finns hos privata aktörer i kommunerna (Manimalisrapporten 2020). Föreningen för sociala Tjänstehundar är nordens största
branschorganisation och verkar för att sprida information om sociala tjänstehundar, öka samarbete mellan utbildare, användare och hundförare.
Föreningen arbetar för att lyfta fram denna yrkeskår i skola, vård och omsorg samt säkerställer kvalité på utbildning av de anslutna utbildningsanordnare (Föreningen för Sociala Tjänstehundar 2020).
Det stöd som ges i skolan kan innebära hjälp med inlärning eller för att motivera elever till ökad skolnärvaro. I det pedagogiska arbetet kan lärare arbeta med hundassisterade interventioner som kopplas till elevernas läroplaner. Den sociala tjänstehundens medverkan gör att övningarna kan upplevas roligare vilket bidrar till en ökad motivation vilket främjar elevernas inlärning. Med stöd av en social tjänstehund kan eleven få möjlighet att träna på högläsning inför en annan individ vilket kan underlätta då hunden ligger tryggt bredvid och ”lyssnar” utan att döma eleven (Karlberg & Eriksson 2018).
I dag finns det sociala tjänstehundteam inom förskolan som genom olika övningar arbetar med att öka empati och samarbeten hos elever. Hunden ses som en resurs i samtalen med eleverna då hundens närvaro kan öppna upp ett samtal vilket
fungerar som en brygga mellan elever och hundförare. På så sätt främjas relationsskapandet och hunden ses som en fantastisk kollega (a.a). Tidigare studier som beskriver både elevers och hundförares upplevelser av
hundassisterade interventioner som särskilt stöd i skolan vid långvarig skolfrånvaro har inte hittats.
9
Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka elever och hundförares upplevelse av
hundassisterad intervention som särskilt stöd i skolan vid långvarig skolfrånvaro. Syftet kommer att besvaras utifrån följande frågeställningar;
• Hur upplever hundföraren respektive eleven relationen till den sociala tjänstehunden?
• Varför används hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro?
• I vilka situationer upplevs hunden stödja eleven?
• Vilka konsekvenser resulterar hundassisterad intervention som särskilt stöd i?
Definition av begrepp
Med begreppet elev menas ungdomar i åldern 13-15 år, som går på högstadiet. I studien används begreppet sociala tjänstehundar som ett paraplybegrepp för utbildade hundar och dess hundförare. Med hundassisterad intervention menas det sociala tjänstehundsteamets målinriktade insatser. I studien används begreppet långvarig skolfrånvaro som beskrivning av de elever som har en
sammanhängande skolfrånvaro under minst fyra veckor. I redovisningen av studiens resultat använts enbart ”hund” ”hunden” när den sociala tjänstehunden beskrivs.
Bakgrund och tidigare forskning
Bakom en långvarig skolfrånvaro finns det ofta flera olika faktorer som påverkar, utifrån skolfaktorer, individfaktorer och socialt-samt familjefaktorer (Gladh & Sjödin 2018). De skolfaktorer som ses som riskfyllda är en dålig skolmiljö som i sig inkluderar svaga relationer mellan elev och lärare, bråk, hög frånvaro av lärare, bristande kontroll på elevers frånvaro eller att skolan använder sig utav bestraffande konsekvenser (Monahan, m.fl. 2014). Eleven har i många lägen psykiska eller fysiska åkommor, så som separationsångest, ångest eller andra somatiska svårigheter (ont i huvud/migrän/magen) vilket i sig resulterar i att eleven ofta har starka reaktioner kopplat till skolan. Förekomsten av psykisk funktionsnedsättning hos dessa elever anses vara högre än hos den genomsnittliga normalbefolkningen (Ajita m.fl. 2018). De vanligaste diagnoserna bakom en långvarig skolfrånvaro är i de flesta fall kopplat till depression, ångest, uppförandestörning (Ajita, m.fl. 2018; Ingul, m.fl. 2018) eller
autismspektrumstörning (Gladh & Sjödin 2018). Andra orsaker vid långvarig skolfrånvaro kan bero på akademiska svårigheter eller konflikter med lärare eller andra elever på skolan (Ajita m.fl. 2018; Ingul m.fl 2018). Eleven ser ofta sitt hem som en trygg och säker plats vilket försvårar situationen när eleven ska gå till skolan (Gladh & Sjödin 2018).
Skolans arbetssätt vid långvarig frånvaro
Elevhälsan består av rektor, skolläkare, kurator och personal med
10
psykosociala- och specialpedagogiska insatser. De har i särskild uppgift att röja undan hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling (Skolverket 2020). Elevhälsan ska utgöra en stödprocess till arbetet med elevernas utveckling mot utbildningens mål, som omfattar både kunskaper och värden Elevhälsans organisation och resurstilldelning ska grundas på elevernas behov. Detta berör alltså alla faktorer som rör och påverkar hur elever mår i och omkring skolan. Elevhälsan ska även verka förebyggande och hälsofrämjande vilket bidrar till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. (Johnsson, 2016).
1 juli år 2018 gjordes en förändring i skollagen gällande elevers frånvaro i skolan med syfte att tidigt fånga upp och minska elever med långvarig frånvaro. Rektor ska vid upprepad eller längre frånvaro ansvara över att frånvaron utreds.
Utredningen ska ske i samråd med vårdnadshavare, eleven och elevhälsan. Vid en pedagogisk utredning hos eleven med långvarig frånvaro leder detta ofta till att rektorn beslutar om upprättning av åtgärdsprogram (Gladh & Sjödin, 2018). Åtgärdsprogram innebär att särskilt stöd upprättas och anpassas efter elevens behov och förutsättningar i syfte att eleven ska nå skolans kunskapskrav. Det särskilda stödet brukar vara omfattande och pågå under en längre period (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2019).
Åtgärder vid långvarig skolfrånvaro
Vid långvarig frånvaro är det viktigt att hitta effektiva insatser, dessa behöver vara anpassade efter elevens situation och förmågor samt vara flexibla. Insatserna blir ofta ett resultat av ett samarbete mellan eleven, elevens föräldrar och skola. Ibland deltar även andra aktörer t ex barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), socialtjänst eller behandlare (Friberg m.fl. 2015). Studier visar att det finns vissa viktiga punkter som skolan bör arbeta utefter i arbetet med långvarig skolfrånvaro (Ingul m.fl. 2018). Det centrala är att insatserna ska anpassas och fokusera på den huvudsakliga anledningen till elevens frånvaro (Kearney 2008).
Enligt Kearney & Graczyk (2014) delas insatserna upp utifrån tre olika nivåer; universell intervention, selektiv intervention och indikerad intervention. De insatser som sker på universell nivå riktar sig mot alla elever och fokuserar på skolans klimat, samarbete mellan vårdnadshavare, relationer mellan elever och skolpersonal samt övergångar.
Studier visar att det är av yttersta vikt att uppmärksamma tidiga signaler hos eleverna (Ingul m.fl. 2018) och därav är det otroligt viktigt att skolan har ett fungerande frånvarosystem för att möjliggöra tidiga insatser (Reid 2012). De flesta fall är det lärare eller annan skolpersonal som uppmärksammar elevers skolfrånvaro (Ingul m.fl. 2018).
Insatserna på selektiv nivå riktar sig mot de elever som löper en högre risk för frånvaro och innebär att skolan arbetar med insatser som kan motivera elever i sin skolgång och undanröjer eventuella risker. På denna nivå kopplas andra in som t ex elevhälsan för att ge eleven rätt förutsättningar för att uppnå målen i skolan. Vårdnadshavare uppmuntras att hjälpa eleven med tydliga morgon rutiner och ständigt följa elevens frånvaro (Kearney & Graczyk 2014). Bernstein m.fl. (2002) menar att elever som får kognitiv beteendeterapi (KBT) baserade interventioner
11
vid denna nivå har påvisat ha en god effekt om eleven har rädsla, ångest eller depression.
Elever som har långvarig skolfrånvaro på grund av en ångestproblematik och får utbildning om ångest i samband med att eleven exponeras gradvis i sin skolmiljö ihop med KBT har påvisat sig ha en god effekt (Kearney & Silverman 1999). Kearney & Bensaheb (2006) menar att eleven kan exponeras i sin skolmiljö genom att hen kan gå till en del av skolan som eleven kan tänkas vara och vara där tills ångesten minskas. Detta bidrar till att eleven aktivt bryter sitt mönster att åka hem. På så sätt kan eleven vänja sig mer och mer att vistas i skolan. Ytan som eleven vågar vistas i tenderar även att utökas.
Den indikerade nivåns insatser riktas gentemot elever som har en alltmer svårare problematik där eleven har ett större behov att insatserna är alltmer tydligare och framstegen noggrant följs upp (Kearney 2008). Kearney & Bensaheb (2006) beskriver att det är av stor vikt att upprätta en skriftlig plan tillsammans med eleven. Eleven ska ha ett anpassat schema och tydliga bestämda
överenskommelser om hur eleven kommer till skolan och rutiner gällande elevens frånvarorapportering. Det är viktigt med beteendeinriktade insatser gentemot eleven men också riktat till föräldrarna för att möjliggöra det stödbehov som eleven behöver för att återgå till skolan.
Springe (2007) betonar vikten av att skolan och hemmet bygger upp goda
relationer och bra samverkan sinsemellan vid arbetet med långvarig skolfrånvaro. Hembesök kan vara tillgodo för att kunna bryta negativa mönster samt att se till att eleven har regelbunden kontakt med skolan även på hemmaplan.
Skolverket (2010) benämner vikten av goda relationer mellan lärare och elev, där eleven uppmuntras, stöttas men också utvecklas i sin skolmiljö. Enligt skollagen (Riksdagen 2020) ska elever inhämta och utveckla sina kunskaper och värden. Skolutbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande. Eleven ska visas hänsyns oavsett vilka behov eleven har. De ska få det stöd och stimulans som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt.
Tidigare forskning om social tjänstehund i skolan
I Zents, m.fl. (2016) studie, som undersöker elever och lärares upplevelser av att ha en terapihund i skolan, beskriver författarna användningen av social
tjänstehund som ett relativt nytt redskap inom skolans elevhälsa trots att hundar har använts i andra terapeutiska syften under en längre tid. Vidare beskrivs de sociala tjänstehundarna kunna användas på flera olika sätt som främjar elevers välmående och skolgång.
Relationsskapande och socialt samspel
I Zents, m.fl. (2016) studie upplever elever den sociala tjänstehunden vara icke bedömmande vilket gör att elever lättare kan anförtro sig till hunden. Elever upplever sig få en nära relation till den sociala tjänstehunden som de dagligen hälsar på i skolan. Hunden bidrar till en ökad känsla av trygghet vilket leder till en bättre miljö och som främjar olika samtalssituationer. Hunden beskrivs fungera som samtalets mittpunkt, som i sig skapar samtalsämnen och möjliggör en ökad kommunikation. Skolpsykologen på skolan upplevde att sociala tjänstehunden påverkade elever i en positiv riktning varje dag, både hos elever i grupp men
12
också i individuella samtal. Genom elevernas och sociala tjänstehundens goda relation påvisade det ett ökat förtroende för annan skolpersonal, t ex
skolpsykologen. I en studie som undersökte effekten av social tjänstehund hos elever med emotionell beteendestörning visade att eleverna skapade en relation till den sociala tjänstehunden där de interagerade mer, både verbal och fysisk
kommunikation (Bassette & Taber-Doughty 2013).
Elever upplevde hunden som en del av det sociala samspelet där elever samlades kring hunden och lekte samt tränade tricks ihop (Zents, m.fl 2016). Med sociala tjänstehundens närvaro uppmärksammades en ökning i kommunikationen mellan andra elever samt en förbättring i det sociala samspelet (Zents, m.fl 2016; Beetz 2013).
I en studie där elever med autism fick socialfärdighetsträning med hjälp av
hundassisterad intervention påvisade det en klar positiv förändring i elevernas sätt att deltaga i aktiviteter. Eleverna ökade sina förmågor att ta ögonkontakt med varandra de och de bjöd in till mer kommunikation (Becker m.fl. 2017).
Motivation till lärande
Studier påvisar att sociala tjänstehundar har en förmåga att locka fram motivation hos elever. Hundens närvaro uppvisade elever vara mer positiva till skoluppgifter (Beetz 2013; Zents m.fl. 2016). I Bassette & Taber- Doughtys (2013) studie beskrivs en positiv förändring när eleverna fick stöd av en social tjänstehund i sin läsning, då elevens engagemang och motivation för läsningen ökade. Studien påvisade en mätbar ökning i elevernas beteenden för att vilja deltaga i de hundassisterade interventionerna.
När en elev fick möjligheten att få ett större ansvar att ta hand om skolans sociala tjänstehunden ökade hens närvaro markant i skolan (Zents m.fl 2016).
Hälsa
I Barker m.fl. (2017) studie beskrev elever sig bli betydligt mycket lugnare efter att de hade träffat en social tjänstehund. Zents m.fl (2016) studie påvisade att relationen till skolans sociala tjänstehund hade en betydande effekt gällande en minskad ångestnivå hos elever samt deras upplevelse av ökat lugn. Binfet (2017) menar att elevers upplevda stress minskades i mötet med en social tjänstehund vilket gjorde att elever tog sig an andra svårigheter lättare. Eleverna upplevde att effekten av den hundassisterade interventionen varade i upp till 14 dagar efteråt.
Teori
Utifrån författarnas förkunskaper inom det aktuella området och det fenomen som undersöktes valdes teorin utifrån en abduktiv ansats. Studien utgår växelvis utifrån empiri och vald teori för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.
KASAM
KASAM, står för känsla av sammanhang, Antonovsky (2005) beskriver det som ett kognitivt begrepp som innebär hälsans ursprung. Begreppet innehar tre centrala komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa komponenter är sammanflätande, beroende av varandra och ses som nödvändiga för människans upplevda hälsa.
13
Begriplighet innebär i vilken utsträckning som en människa upplever sina inre
samt yttre stimuli och hur dessa är begripliga att hantera och förstå, både i nuet och i framtiden (Antonovsky 2005). Genom att ha en begriplig tillvaro kan människan ha förmågan att avvärja kaos, skapa sin ordning och upprätthålla god hälsa utifrån hens livssituation (Tamm 2012).
Hanterbarhet beskriver de upplevda resurser som en människa har för att ta kunna
hantera de stimuli som hen möts utav. Har en människa hög förmåga för
hanterbarhet, så upplever hen sig ha egna resurser eller förmågan att ta hjälp av en yttre person för att hantera sin situation (Antonovsky 2005).
Meningsfullhet beskrivs som begreppets motivationskomponent och innebär något
område som är viktigt för människan där hen blir engagerad samt delaktig. Viktiga områden ger människan kraft att söka mening i sin tillvaro även i tuffare livssituation (Antonovsky 2005). Enligt Antonovsky har varje människa en personlig livshistoria, hens upplevelse av meningsfullhet varierar i olika åldrar och situationer (Tamm 2012)
Vidare menar Antonovsky (2005) att människan har något som upplevs som viktigt i livet är avgörande om hen ska kunna ha möjlighet till en stark KASAM. För att känna en stark KASAM så berör det sannolikt fyra olika sektorer; ens existentiella frågor, nära relationer, ens huvudsakliga sysselsättning och
människans känslor. Om människan har förmågan att kunna vara flexibel inom dessa sektorer, utifrån krav eller aktuell situation där hanterbarheten eller
begripligheten minskas kan en stark KASAM förstärkas. Människan kan finna en glädje i sin dagliga sysselsättning så som arbete eller skola om det känns
meningsfullt vilket bidrar till en stark KASAM.
Människan sätter upp olika gränser i sitt liv, att de saker som händer utanför dessa gränser spelar ingen roll för människans påverkan av KASAM, oavsett om de är icke meningsfulla, hanterbara eller begripliga (a.a).
Antonovsky (2005) menar att erfarenheter från en människas historiska sammanhang, så som den sociala rollen, temperament, kultur eller
grupptillhörighet påverkar människans känsla av sammanhang. Om en människa utsätts för olika kravsituationer resulterar detta till spänning, vilket i sig orsakar stressorer. Det finns olika typer av stressorer som uppkommer vid olika tillfällen. Vid katastrofstressorer sker oförutsägbara händelser som leder till att människans begriplighet och hanterbarhet påverkas. Det kan då leda till att ens människas känsla av sammanhang försämras. Andra stressorer som flyter in i varandra är
kroniska stressorer, viktiga livshändelsestressorer samt dagliga förtretligheter. Kroniska stressorer ses som bestående eller förhållandevis permanenta stressorer
och som utgör en avgörande faktor för en persons KASAM-nivå. Livshändelser ses som viktiga men också väntade händelser där människan kan placera dessa i tid och rum så som en begravning, personliga framgångar eller skilsmässa. Dessa händelser menar Antonovsky inte är viktiga i sig men beroendes på en människas KASAM hanteras dessa på olika sätt vilket påverkar hur följderna blir för varje enskild människa, om de blir negativa, hälsosamma eller neutrala (a.a). Med dagliga förtretligheter menas händelser som människan inte har en
14
misslyckande i skola. Om en individ utsätts för många och ständigt återkommande förtretligheter så menar Antonovsky att det härrör utifrån en människas
grundläggande livssituation.
Utvecklingskris
Tamm (2012) beskriver att med utvecklingsskriser menas en psykisk påfrestande period i en människas liv vilket kan röra förändringar, förluster men som också kan vara människans normala utveckling. När ett barn uppnår skolåldern börjar dess värld att förändras, vilket kan orsaka konflikter och förvirring hos barnet. Detta kan skapa olika frågeställningar; vad är rätt och vad är fel? Barn som lyckas lyckats att bearbeta sin första kris på ett bra sätt får redskap att reflektera och ifrågasätta mer än vad som har gjorts i tidigare ålder.
Tonåren, när människan ska lämna barndomen och kliva in i vuxenlivet, kan innebära en tuff period med många frågeställningar. Under en tonåringslivs liv handlar många frågor om att finna sin egen identitet, hitta sin egens persons egenskaper och vad hen själv gillar. Tankar som rör människans existens, meningen med sitt liv riskerar att starta en obestämd längtan hos den unge och riskerar att skapa en känsla av meningslöshet. Att möta skolans krav och dess miljö under ungdomens egen personliga förändring kan i många fall upplevas som svårt och meningslöst (Tamm 2012).
METOD
För att besvara studiens syfte samlades kvalitativdata in genom semistrukturerade intervjuer enligt Bryman (2011). Sammanlagt intervjuades tre hundförare och två elever. För att komma i kontakt med både hundförare och elever kontaktades Föreningen för Sociala Tjänstehundar, SVTH. Via SVTHs forum på Facebook gjordes en efterlysning av hundförare och elever till studien.
Urval
Hundförarna som efterfrågades skulle arbeta med hundassisterade interventioner som särskilt stöd för elever med långvarig skolfrånvaro. Eleverna som
efterfrågades skulle gå i högstadiet och ha beviljat hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro.
Sammanlagt hörde tre hundförare av sig och ville deltaga i studien. Alla tre hundförare arbetar med elever med långvarig skolfrånvaro på högstadiet på uppdrag av elevhälsan.
Hundförare 1
Arbetar med sina två sociala tjänstehundar på en högstadieskola och är kopplade till elevhälsan med tillhörigheten särskild undervisningsgrupp (gruppen). SU-gruppen är till för elever som har utmaningar på olika sätt av att vara i en vanlig klass. Huvuduppdraget är att jobba med elever med en långvarig skolfrånvaro för att fungera som en brygga in i skolan igen. Uppdragen anpassas utefter elevernas behov.
15
Hundförare 2
Arbetar på en högstadieskola med sin sociala tjänstehund. Skolans elevhälsa fattar beslut om deras olika uppdrag men hundföraren blir först tillfrågad av elevens lärare om hundföraren tror sig att hundassisterad intervention som särskilt stöd hade passat eleven.
Hundförare 3
Arbetar både på högstadiet och gymnasiet tillsammans med sina två sociala tjänstehundar och arbetar med elever som har en långvarig skolfrånvaro. Uppdragen som kommer till hundförarens kommer från skolans elevhälsa. Elevhälsan föreslår då vilken eller vilka elever som ska bli beviljade hundassisterad intervention som särskilt stöd.
Hundförare 1 hade möjligheten att tillfråga två elever på hens skola efter rektorns samtycke. De elever som rekryterades till studien skulle ha beviljat hundassisterad intervention som särskilt stöd i arbetet med att främja deras skolnärvaro på
högstadiet. Författarna informerades i förväg om att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kunde förekomma.
Bägge eleverna visade intresse och blev försedda med en videopresentation om författarna och studiens syfte. Eleverna tackade därefter ja till sitt deltagande och via hundföraren fick de ett anpassat informationsbrev. Föräldrarna blev försedda med information samt samtycke att skriva under om deras barn deltagande.
Elev 1
Eleven går i 9:an och har träffat det sociala tjänstehundsteamet sen höstterminen 2019 och har vid intervjun haft hundassisterad intervention som särskilt stöd i två terminer. Eleven beskriver att hen träffar det sociala tjänstehundsteamet varje morgon i skolan.
Elev 2
Eleven går i 9:an och har träffat det sociala tjänstehundsteamet sen september 2019 och har vid intervjun haft hundassisterad intervention som särskilt stöd i två terminer. I början träffade eleven det sociala tjänstehundsteamet varje dag innan lunch, men idag träffas dem en gång i veckan fast mer om behov finns. Eleven har vart frånvarande i stora delar av sin skolgång men går idag till skolan nästintill varje dag.
Datainsamling
Intervju, ett ömsesidigt utbyte av synsätt, är ett sätt att samla in kunskap. Genom att fråga människor hur de upplever ett fenomen kan viktiga och nödvändiga data samlas in (Ahrne & Svensson 2015). Studiens data samlades in genom fem intervjuer och genomsyrades av semistrukturerad intervju där förutvalda teman utforskades och presenteras i en intervjuguide enligt Bryman (2011). Se
intervjuguide, bilaga ett och två. Dessa teman handlade om stöd, socialt samspel/relation, mående och inlärningsintresse/motivation.
Intervjuerna utgick från förbestämda teman som togs fram med hjälp utav tidigare forskning gällande sociala tjänstehundar inom skolverksamhet. Intervjuerna med eleverna och hundförarna utgick från samma teman. I elevernas intervjuer stöttades dessa teman upp med enklare öppna frågor. Alla intervjuerna genomfördes via videosamtal med programmet Skype. För att göra processen
16
enkel skapades ett gästkonto, eleverna och hundförarna fick instruktioner för inloggning och lösenord.
Hundförare 1 blev en viktig länk i samarbetet mellan skola, vårdnadshavare och författare. Eleverna fick förfrågan av hundföraren vart de ville vara vid intervjun, och om de ville ha sällskap av det sociala tjänstehundsteamet.
Cederborg m.fl. (2009) beskriver att det kan vara utav stor vikt för eleven att en stödperson kan vara med om eleven själv vill det. Det kan i sig främja en elevs trygghet under intervjun. Bägge eleverna valde att ha hundföraren i samma rum och hade den sociala tjänstehunden liggandes bredvid sig. Hundföraren placerade sig vid sitt kontor lite längre bort i rummet så att samtalet skedde främst mellan elev och författare. Vid ett tillfälle bad en av eleverna hundföraren om hjälp att förklara sina tankar. Samtalen spelades in med hjälp utav röstinspelare på datorn samt på mobil.
Tiden på intervjuerna skiljde sig åt mellan elevernas och hundförarna. Elevernas intervjuer varade i 30 minuter. Intervjuerna med hundförarna varade mellan 30-45 minuter.
Analys av data/databearbetning
Ahrne & Svensson (2015) beskriver att det är av största vikt att forskaren blir förtrogen med sitt material. Att sortera, reducera och argumentera ses som tre grundläggande arbetssätt för att skapa samhällsvetenskapliga analyser.
Intervjuguiderna som användes togs fram gemensamt men vid datainsamlingen intervjuade den ena eleverna och den andre hundförarna. Intervjuerna lyssnades igenom av bägge parter. Intervjuer transkriberades av den som utförde
intervjuerna. Den insamlade datan analyserades och sorterades, först på varsitt håll men även tillsammans för att öka möjligheten att försöka se materialet med nya ögon för att kunna möjliggöra att se materialet från andra perspektiv som ses som en viktig del enligt Ahrne & Svensson (2015). Tillsammans, via gemensam diskussion, kunde det insamlade materialet reduceras och den insamlade data som svarade på studiens syfte väljas ut för att presenteras i studien.
Därefter i det reducerade materialet som återstod erfor viktiga nyckelbegrepp som blev till de teman som resultatet presenterades under. Dessa teman lyftes av samtliga deltagare och besvarade studiens syfte och frågeställning. Viktiga ord och citat som användes utav studiens deltagare lyftes fram och bevarades.
Därefter förankrades den insamlade data med aktuell forskning inom området och studiens valda teori.
Etiska överväganden
Innan genomförandet av studiens intervjuer prövades studien av Malmö Universitets etik råd vid fakulteten för Hälsa och Samhälle. Alla deltagare fick både muntligt och skriftlig information kring utförande av studien,
upprätthållandet av deras konfidentialitet, att materialet hålls inlåst och var enbart tillgängligt för studiens författare. Alla deltagare avidentifieras, både med namn och kön, hundarnas namn fingeras för att inte kunna härledas till respektive uppdrag.
17
Innan rekryteringen av elever utformades en videopresentation i syfte för att ge eleven en visuell bild av oss samt för få möjlighet att lyssna på vad ett deltagande innebar. De teman som intervjuerna berörde presenterades. En viktig aspekt av videopresentationen var att eleven skulle få tid och möjlighet till att tänka samt reflektera över frågan om sitt eget deltagande. I videopresentationen nämndes elevernas vikt av frivilligt deltagande, att de kunde avbryta sitt deltagande närsomhelst.
Elevernas fick även tillgång till ett särskilt förenklat utformat informationsbrev om studien och vad deras deltagande skulle innebära. Även till elevernas
vårdnadshavare och hundförare utformades ett informationsbrev om studien och vad elevernas deltagande innebar. Vårdnadshavare skulle även underteckna ett samtycke till elevens deltagande i studien. Enligt lag om etisk prövning ska barn under 15 år ha bägges vårdnadshavares samtycke för sitt deltagande i en studie. Dock kan minderåriga som har fyllt 15 år och som förstår vad forskning innebär få möjlighet att deltaga utan vårdnadshavares godkännande enligt Arhne & Svensson (2015). I bägge dokument beskrivs det tydligt att elevernas deltagande hela tiden är frivilligt, att de får lov att avbryta när som helst.
Med syfte att skapa en trygg miljö för elevernas deltagande så skedde ett samtal ihop med hundföraren med ovanstående information. Eftersom intervjun
genomfördes via videosamtal fick eleven själv vara med och bestämma vart hen ville sitta under samtalet, alternativt i skolan eller i hemmet. Frågan ställdes till eleven och samtliga ville att hunden och hundföraren skulle närvara i rummet. I starten av samtalet informerade ungdomarna om deras frivillighet, att de
närsomhelst får lov att avbryta men också att de får lov att ta pauser eller säga ifrån om de känner att situationen blir för mycket. De informerades även om hur materialet skulle bevaras och att det skulles raderas när studien var godkänd.
RESULTAT
Det insamlade materialet kommer att presenteras utifrån fyra olika teman, som har urskilts genom kodning och analysering utav data. De teman som valts ut har bedömts vara lämpliga för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning. Varje rubrik representerar ett eget tema, och därefter följer en presentation av det material som framkommit under intervjuerna i form av beskrivningar och citat. Hundarnas namn i citaten har fingerats. Materialet analyseras och kopplas till de valda teorierna samt det kunskapsläge som tidigare presenterades i studien för att slutligen kunna ge svar på studiens syfte och frågeställningar.
Bemötande
Utifrån elevernas intervjuer lyfts vikten av hundens bemötande som en central punkt. Eleverna beskriver att hunden aktivt självmant söker kontakt med dem och i deras möte beskrivs en hund som vill upp i famnen, gosa, pussas eller att hunden vill stolt visa upp en leksak. Bägge eleverna beskriver att detta även sker om andra elever eller klasskamrater är runt omkring, om hunden hör eleverna utanför dörren söker de kontakt med att de krafsar på den. Eleverna beskriver sig bli bekräftade utav hundarna eftersom de aktivt visar att de söker kontakt med dem. Hundens beskrivs ha ett nyfiket och roligt sätt i deras bemötande vilket gör skoldagen roligare.
18
”Jag kommer ihåg första gången jag träffade Stella. Jag tänkte inte alls, men hon bara hoppade upp och hälsade jättemycket på mig. Jag blev överraskad. Jag visste att det skulle komma en hund men visste inte vem det skulle vara. Så fick jag lilla Stella”
Glädje är något som hundförarna beskriver uppstå i mötet mellan hunden och elev. Hundarnas rena glädje i mötet med eleverna blir en viktig bekräftelse för eleven. Samtliga hundförare beskriver att hunden blir extra glada när de får träffa de elever som de har lärt känna under en tid, vilket även sker när eleven är i stor klass eller bland andra elever. Vilket bekräftas av en utav eleverna:
”Det gör mig väldigt mycket gladare”.
Eleven beskriver att när hen ser hundens glädje förmedlas i hundens kroppsspråk med en viftande svans uppstår en varm och skön känsla hos hen. Hundens glädje i mötet med eleven ses som en viktig framgångsfaktor av hundförarna i arbetet med eleven.
Bemötandet är även något som alla tre hundförare beskriver som en viktig del i deras arbete. Hunden ses som en viktig länk mellan elev och hundförare. Hundförarna beskriver hunden som en mittpunkt i mötet och hundarnas sätt att hälsa skiljer sig utefter vilken elev hunden träffar, elevernas sinnesstämning men även utifrån hundarnas olikheter. Mötet med eleverna sker på olika sätt och anpassas efter elevens stödbehov. Ibland börjar hundteamets arbete hemma hos eleven där eleven, hunden och hundförarens får möjlighet att lära känna varandra i en trygg sfär. En av hundförarna beskriver:
”Jag har en elev nu som jag åker och hämtar varje morgon till skolan och kanske får med mig eleven var tredje morgon, från att inte ha vart i skolans alls”
Analys
Resultatet från de genomförda intervjuerna konstaterar att hundens bemötande upplevs vara en viktig del av det särskilda stödet. Glädjen som hundarna
förmedlar till eleven i sitt bemötande gör att eleven upplevs bli sedd, När eleven blir sedd och bemött med glädje upplevs det positivt påverka elevens
sinnesstämning.
Antonovsky (2005) menar att när människor utsätts för olika kravsituationer ses det som en bidragande stressfaktor. Därav är det av yttersta vikt att människan får känna glädje i sin dagliga sysselsättning vilket i sig bidrar till en stark KASAM. Den positiva förändringen som sker i mötet mellan eleven och hunden blir till en viktig del som främjar hundförarnas arbete med eleverna som ofta befinner sig svåra situationer. Tamm (2012) beskriver att under en psykisk påfrestande period i en elevs liv kan skolan upplevas som meningslös.
Elever med långvarig skolfrånvaro har i många lägen starka känslomässiga reaktioner kopplat till skolan och psykisk ohälsa beskrivs vara en vanlig bakomliggande orsak till långvarig skolfrånvaro (Ajita m.fl. 2018).
19
Eleven och hundförarnas upplevelse gällande bemötandet är ett område som lyfts fram i forskning. Zents, m.fl. (2016) nämner att hunden möter elever med full närvaro och på ett icke bedömmande vis och skapar därför en god relation till eleverna. Hunden och elevens relation blir till en trygghet och som hjälper till i stödet som ges i skolan.
Hundens bemötande har en förmåga att skapa en förändrad syn på skolan, skapa en positiv känsla och bryta negativa mönster hos eleverna.
Vänskap och Närhet
Hundens glada sätt att hälsa på eleverna är något som beskrivs som vänskap i bägge elevintervjuerna. En av eleverna berättar att hen och hunden är väldigt bra vänner, att de har ett väldigt starkt band som har byggts upp under den period som de har träffats.
”Jaja vi är väldigt bra vänner jag och Stella. Det känns väldigt bra. Då vet man att hon litar på mig och sånt”
Deras vänskap har en betydande roll och bara tanken på hunden gör att eleven kan hålla uppe humöret mycket enklare. Att eleven även mår bra på kvällen då allting negativt som kommer i tankarna minskas eftersom hen kan tänka på de bra stunderna med hunden.
”Ja hon hjälper mig då, med de stunderna där det blir sådär svårt du vet”.
Vänskapen blir oerhört viktig för de elever som hundförarna arbetar med då flera utav dessa elever beskrivs att ha få eller ingen vän på skolan. En utav hundförarna berättar att en utav eleverna som de arbetar med har väldigt svårt med det sociala samspelet och har i sin tidigare tid i skolan vart väldigt utåtagerande vilket resulterade till avstängning samt att eleven inte hade några vänner kvar. Men genom den hundassisterade interventionen finner eleven en vän i hunden. Sedan dess har eleven inte haft något utbrott i skolan och uttrycker själv att hen inte hade kommit till skolan om det inte vore för hunden. Upplevelsen av den betydande vänskapen blir viktig för eleven.
”Tiden innan var lite sådär du vet att du gör samma sak..Du har lektion, rast, äta, hem, lektion, rast, äta, hem. Nu med Stella blir varendaste dag mer rolig då man vet att det är en liten hund där som väntar på en”.
Hundförarna beskriver att med hjälp av deras hundassisterad interventionen, framförallt utifrån hunden och elevens vänskapsrelation, lyckas de motivera eleven till skolan vilket bekräftas av en utav eleverna. Eleven får frågan om hen upplever att hunden påverkar elevens mående.
”Jaja. Det gör ju att man vill mer saker, för att stärka relationen. Det gör att jag mår bra varendaste dag.”
Hundförarna beskriver att hunden blir till viktig brygga in i skolverksamheten igen. En utav hundförarna fick ett uppdrag att åka hem till en elev där de lärde känna varandra. I arbetet med eleven arbetade de aktivt med elevens självkänsla vilket resulterade i till att hen idag går till skolan. Eleven som knappt pratar i
20
vanliga fall pratar med hundarna när de träffas utan problem. En annan hundförare berättar;
”Om Stjärna inte hade vart där så hade dem inte fått den där närheten och som dem upplever trygghet och kärlek. Då hade de inte orkat med skoldagen och de hade haft mycket mer frånvaro”
Vidare beskrivs vikten av hundens närhet ett flertal gånger under samtliga genomförda intervjuerna. Både i upplevelsen i hundens bemötande men även att hunden ligger bredvid eller är närvarande i rummet vid samtal, skolarbeten och aktiviteter. Samtliga elever beskriver att hunden vill vara i deras närhet, vill ligga tätt intill och gosa. En hundförare berättar att en elev uttryckte:
”Det här är det finaste jag har vart med om när Nova ligger i knät och bara är avslappnad och jag klappar”
Båda eleverna beskriver sin upplevelse att hundarna älskar dem. De förklarar att det märks av eftersom eleverna upplever en skillnad i hundens bemötande gentemot dem och de andra eleverna och att hunden letar efter dem specifikt bland andra elever.
”Ja Stella älskar mig” ”Dom älskar mig”
När en utav eleverna får frågan hur hen ser att hunden älskar hen, svarar hen:
”jag märker det, nu kanske jag är fel att säga så men jag upplever ju inte att de reagerar inte likadant mot dem andra eleverna. Som dem gör mot mig. Jag och en vän har drivit om det när Alice har kommit så har de kollat runt och sprungit runt och runt tills jag kommer”
Analys
Nära relationer har en betydande effekt för en människas känsla av sammanhang (Antonovsky 2005) och goda relationer ses som en nyckelfaktor för att öka en elevs närvaro (Kearney & Graczyk 2014; Springe 2007; Skolverket 2010). Den hundassisterade interventionen ger eleven möjlighet att utveckla en
vänskapsrelation i hens skolmiljö. Relationen mellan hunden och eleven beskrivs av både elever och hundförare som en viktig del i särskilda stödet vid långvarig skolfrånvaro. Relationen leder till att eleven kan få möjlighet att känna trygghet och kärlek. Hunden och elevens vänskapsrelation styrks även i forskning som visar att sociala tjänstehundar främjar elevernas känsla av upplevd vänskap och som bidrar till att känna trygghet i skolmiljön (Bassette & Taber- Doughty 2013; Zents, m.fl 2016).
Upplevelsen av att hunden vill vara nära dem skapar en känsla av att bli älskad och den viktiga relationen leder till en upplevd positiv förändring i elevens skolmiljö.
Studier visar att stödet från det sociala tjänstehundsteamet utvecklade elevernas sociala förmågor och ökade deras engagemang för det sociala samspelet (Bassette & Taber- Doughty 2013). Samtidigt som Zents m.fl.(2016) forskning även
21
påvisade att elevernas och hundens vänskapsrelation ökade förtroendet för skolans personal.
Vikten av elevernas förtroende för skolans personal beskrivs i forskning om långvarig skolfrånvaro. Förtroendegivande relationer mellan elever och
skolpersonal påverkar upplevelsen av skolans klimat. Därav anses det vara viktigt att arbeta med insatser som främjar relationer mellan elever och skolpersonal (Kearney & Graczyk 2014; Springe 2007; Skolverket 2010).
Förändring i måendet
Hundens egen vilja att vara nära eleven beskrivs av både hundförare och elever. Närvaro upplevs ha en betydande effekt på elevernas mående. Hundens närvaro beskrivs påverka eleverna på olika sätt utifrån deras individuella behov; att göra skoldagen mer rolig eller att bli lugn. En utav eleverna beskriver att hen avslutar varje pass med att han får ryggmassage utav hunden, genom att den går på elevens rygg. Att hunden vill vara nära eleven beskrivs ha betydande effekt av känslan av uppskattning. Men ryggmassagen möjliggör även en ökad kroppskännedom och medför att eleven kan slappna av och hjälper mot hens smärta. Eleverna beskriver en upplevelse av förändring i sitt mående när tid spenderas med hundarna, särskilt under de dagarna som upplevs som jobbigare.
”Det var väldigt såhär mycket mer deprimerande saker och sånt men Isa gör
hela mitt liv roligare. Stella förändrar hela mitt liv”
Att ha hunden i sin närvaro och möjligheten till att träffa hunden beskrivs som en trygghet i sig. Lugnet medför en minskad aggressivitet hos eleverna. Ilskan beskrivs förvinna i hundens närvaro och ångest minskas. En utav eleverna beskriver att hen får en paus från alla sina känslor;
”Det här rummet är som ett svart hål fast med känslor. Känslorna bara försvinner”
Samtliga hundförare beskriver att deras hundar har en förmåga att anpassa sin sinnesstämning efter elevernas dagsform, att i arbetet med vissa elever ha förmågan att nästintill kunna ”ta” elevernas stress. En utav de intervjuade eleverna beskriver fenomenet följande:
”Tänk dig som blodiglar, de suger ur stressen ur en”
Hundförarna beskriver att deras hundarna är vid dessa tillfällen extra närgångna genom att sätta sig alternativt lägga sig bredvid eller i famnen. Vilket får eleven att uppleva sig speciell samt att stressen sjunker och pulsen går ner. En utav hundförarna berättade om en elev med kraftig ångestproblematik, när eleven började må dåligt låg hunden i ett hörn men reste sig på direkten, hoppade upp i soffan och satte sig bredvid eleven. När eleven började må bra igen, pulsen gick ner så hoppade hunden ner och la sig åter igen i hörnet.
Vidare beskriver en annan hundförare att hen tydligt kan se förändringar i elevernas mående efter en hundassisterad intervention. Hundföraren berättar att utifrån sitt målinriktade arbete har valt att mäta effekten av den hundassisterade interventionen utifrån elevens upplevda ångest, stress och energinivå. Eleverna får skatta sig själv på dessa tre områden innan och efter insatsen. Mätningarna visar
22
att eleverna tycks bli lugnare och går ner i stress. Hundföraren berättar att det inte är ovanligt att eleverna halverar sin ångest och dubblar sin energi efteråt.
Analys
Kearney (2008) menar att det är centralt att insatserna ska anpassas och fokusera på den huvudsakliga anledningen till elevernas frånvaro. Ajita m.fl (2018) beskriver att de vanligaste diagnoserna bakom en långvarig skolfrånvaro är i de flesta fall kopplat till depression, uppförandestörning och ångest.
Tamm (2012) beskriver att under en elevs tonårsperiod finns det stor risk att hamna i en utvecklingskris som leder till att hen upplever sin tid meningslös. Antonovsky (2005) beskriver att oförutsägbara händelser som leder till att ens begriplighet och hanterbarhet påverkas. När de påverkas finns en risk att människans KASAM försämras vilket kan förvärra ens mående.
Både elever och hundförare beskriver att hundens närvaro kan leda till en klar förändring i elevernas mående. Hundens närhet och förmåga att känna av elevens sinnesstämning blir ett viktigt stöd för att minska stress, oro, smärta och ångest och främja lugnet. Studier visar att sociala tjänstehundar verkar ha en lugnande effekt, att elevers upplevda stress minskas och ångest minskades (Barker m.fl 2017; Zents m.fl 2016; Binfet 2017).
Den stressreduceringen som eleverna och hundförarna beskriver kan styrkas med forskning kring hormonet oxytocin. Uvnäs- Moberg (2008) menar att vid beröring påverkas frisättningen av kroppens oxytocin som har en direkt lugnande effekt. Frisättningen verkar för kroppens stressreducerande system och minskar på så sätt ångest.
Förändring i elevens tillvaro
Den sociala tjänstehunden upplever skapa en förändring i elevernas tillvaro. Vilket beskrivs följande utav en av hundförarna:
”Jag har en elev som säger det, att jag (eleven) hade inte börjat gå till Stjärna hade jag inte orkat med skoldagen”
Förändringen beskrivs även utav en av eleverna;
”Hela min värld är helt vänd på grund av Stella”
Redan vid första mötet med hunden upplevde en utav eleverna en stor skillnad i sin tillvaro. Eleven beskrev att glädjen ökade och känslan av ett bra roligt kapitel i elevens liv började ta vid.
”Jag blev väldigt väldigt glad. Då känns det såhär att det kommer bli en start på någonting väldigt bra och roligt”
Bägge eleverna beskriver en stor förändring i sin motivation för att gå till skolan. Möjligheten att få träffa hunden ses som en lyx och gör skolan till en roligare plats som eleverna numer vill gå till skolan. En av eleverna uttrycker sig följande;
23
Vidare beskriver eleven att den tidigare skolsituation var som en loop där varje dag var densamma lik, men tack vare hunden så upplevs varje dag som rolig eftersom hen aldrig riktigt vet vad som händer.
”Ja det gör skolan till en roligare plats. Det gör inte såhär att det går om och om i en loop. Men nu.. Nu är det mycket mer annorlunda. Med Stella blir det sådär att det är aldrig samma. Vi gör olika aktiviteter varenda dag”
Den andra eleven beskriver att stödet utav hunden på hens nya skola har lett till en stor förändring, att gå från att ha många slagsmål och bråkig vardag där andra är rädda för hen till att nu ha en vardag där andra skolkamrater inte är rädda för en.
”På en hel termin på den gamla skolan så gick nog bara på tio lektioner”
Båda eleverna beskriver att det har skett en förändring från en negativ vardag i skolan till en alltmer positiv tillvaro vilket hjälper dem att få en fungerande skolvardag. Hundförarna beskriver att arbetet med eleverna ser olika ut och anpassas utefter elevens aktuella situation och förmåga för att främja elevens tillvaro i skolan. Hos en utav eleverna läggs det särskilda stödet på en sårbar tid för att minska risken för eleven ska misslyckas.
”Jag har Agnes innan lunch, jag är inte jättebra på at äta frukost och då kan jag vara lite irriterad och jag kan inte arbeta om jag har fått i mig mat. Så då brukar jag arbeta efter lunch”
En utav hundförarna beskriver att skolan kan vara en väldigt kravfylld plats för vissa elever, inte bara i själva klassrummet utan i hela skolmiljön inklusive resor till och från skolan. När en elev beskrivs ha en jobbig dag blir skolmiljön alltmer svårare vilket kan leda till en högre grad av ångest och stress. Mötet med hunden kan då förändra elevens förutsättningar för skoldagen, att hundens lugna påverkan lindrar en elevs oro och ångest vilket i sig skapar möjlighet at därefter ta itu med skolarbete. Hundföraren beskriver fenomenet följande:
”Det blir någon form av ventil att släppa ut och slappna av så kan men ladda om och få mer energi. Med mer energi och mindre ångest och stress så kan man också motivera sig själv att göra resten utav skolarbetet”
Både elever och hundförare upplever motivera eleverna till att utföra aktiviteter ihop med dem vilket förändrar och utvecklar deras tillvaro och förmågor. För vissa elever innebär det direkt skolarbete men för andra innebär det att komma till skolan. En utav hundförarna beskriver att efter att ha åkt hem till en elev varje vecka under tre månaders tid och arbetat med elevens självförtroende följde eleven med till skolan och började därefter att gå i skolan igen. Detta bekräftas även av en utav de andra hundförarna;
”Vi var hemma hos eleven förra terminen och nu den här terminen kommer eleven till oss två dagar i veckan på eftermiddagarna eftersom hen har svårt att komma upp i tid. Man tänker på att anpassa allting, och den eleven hanterar just nu bild vilket hen är jättestark i. Att rita, skapa och forma. Då har vi kopplat in bildläraren där som har uppgifter och om eleven orkar så gör hen dem annars ritar hen på fri hand.”
24
Hundförarna kan då styra över de aktiviteter som eleven och hunden utför vilket i sig kan kopplas till elevens skolarbete. Vidare beskriver en utav hundförarna arbetet med en av hens elever. Eleven som har svårt för att skriva har fått skapa en egen träningsbok där hen får skriva samt utvärdera om den tricksträning som hen har genomfört ihop med hundarna. Motivationen till att skriva sina uppgifter bekräftas även av en annan hundförare;
”De vill inte sitta ner och skriva, men när väl Stjärna kommer där så på något sätt så får hon dem att göra det. Jag vet inte riktigt hur”
Olika typer av aktiviteter nämns under intervjuerna. En utav de intervjuade eleverna berättar om sin favorit aktivitet, där olika typer av föremål läggs ut och där eleven ber hunden att hämta dessa. En utav hundförarna beskriver att när hunden lyssnar på elevens kommando ökar upplevelsen att hunden har förtroende för eleven och elevens engagemang stiger.
Att få möjlighet till att komma ut och promenera tillsammans med hunden
beskrivs som något positivt. En utav eleverna beskriver att promenaden gör eleven stark då det stärker hens rygg.
Analys
Resultatet påvisar en upplevd förändring i elevernas tillvaro från hur det var innan insatsen. Hunden tycks motivera eleven till att deltaga i sitt skolarbete vilket leder i sig leder till en förändrad skolsituation. Den positiva förändringen som den hundassisterade interventionen upplevs skapa leder till att eleverna utvecklas i sig själva och i sin vardag.
Vid långvarig skolfrånvaro är det viktigt att hitta effektiva och flexibla insatser som måste vara anpassade efter elevens situation och förmåga (Friberg m.fl. 2015). Eleverna och hundförarna beskriver att interventionerna anpassas efter varje elev och deras mående. Med olika aktiviteter tillsammans med hunden motiveras eleverna att deltaga med en indirekt eller direkt påverkan på
skolarbetet. Kearney (2008) beskriver att det centrala i insatserna är det som ska anpassas och fokusera på den huvudsakliga anledningen till frånvaron.
Hundförarna tycks individanpassa deras arbete utefter elevens behov och möter dem där de står som leder till en ökad närvaro i skolan vilket enligt skolverket (2020) är en viktig del i elevhälsans arbete. Elevhälsan har i särskild uppgift att undanröja de hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling vilket enligt Kearney & Graczyk (2014) är en viktig del i arbetet med att främja elevers skolnärvaro.
Hundarna tycks ge eleverna en meningsfullhet i sin skolvardag. Meningsfullhet hos människan skapar en vilja att vara mer delaktig och motiverar människan att under tuffare perioder fortsätta söka en mening med livet(Antonovsky 2005). De hundassisterade interventionerna tycks skapa rätt förutsättningar för elevernas återgång till skolan då arbetet har resulterat i att flera elever har ökat sin
skolnärvaro. Vissa elever som nämns har lyckats få en fungerande skolvardag med hjälp av hundassisterad intervention som särskilt stöd.
25
DISKUSSION
Metoddiskussion
Valet av att intervjua både elever och hundförare ses som en styrka i denna studie. Det gynnade ut i fler perspektiv och skapade en bredd i studiens resultat. Tidigare studier som beskriver elevers och hundförares upplevelser av hundassisterade interventioner som särskilt stöd i skola har inte hittats. Även få studier gällande elevers upplevelse av hundassisterade interventioner har hittats eftersom de flesta främst baseras på personals observationer. Därmed känns valet av att genomföra en semistrukturerad intervjustudie rätt alternativ för att kunna besvara studiens syfte och frågeställning.
För att kunna genomföra denna studie gjordes en ansökan om prövning hos
Malmö Universitets etik råd vid fakulteten för Hälsa och Samhälle. Denna process bidrog till en ökad medvetenhet och kunskap om vad som krävdes i utförandet för att skydda deltagarnas konfidentialitet igenom hela studien. Redan tidigt i
processen läste författarna in sig i det valda området för att kunna utarbeta en intervjuguide som skulle godkännas av etiska rådet. Ajita m.fl. (2018) beskriver att psykiska funktionsnedsättningar är ett vanligt förekommande hos elever med långvarig skolfrånvaro. Därav hade författarna redan från början en klar bild om valet av att utarbeta en presentationsfilm om dem själva och studien i
rekryterandet av eleverna. Syftet var att öka förståelsen kring vad deltagandet innebar samt att eleverna skulle få en visuell bild av författarna.
Till viss del påverkades studiens arbetsprocess av den rådande situation, gällande Covid-19, eftersom alla Sveriges gymnasieskolor enbart undervisade via distans och enbart högstadieelever hade möjlighet att få hundassisterad intervention som särskilt stöd i skolan kunde tillfrågas. Vilket i sig medförde en begränsning i urvalet av elevers deltagande till studien.
I samband med studiens efterlysning av deltagare uppkom svar från hundförare som berättade att de arbetade med målgruppen annars men som nu hade fått pausa sina uppdrag.
Även tillvägagångsättet av intervjuernas genomförande påverkades av den rådande situationen Covid -19 då inte intervjuerna kunde ske fysiskt. Istället genomfördes alla intervjuerna via videosamtal. Författarna diskuterade denna begränsning noggrant, vägde fördelar och nackdelar, men övervägde att intervjuer via Skype kunde genomföras och bli av god kvalité om författarna gjorde bra förberedelser.
Fördelarna som diskuterades var att videosamtal är lättillgängligt t ex lättare att hitta en tid när inte ett fysiskt möte behövdes genomföras, eleverna kan ha en stor vana att prata via telefon/dator och medför att de kan befinna sig på en självvald att vara begränsade av avstånd. Nackdelarna som diskuterades var att ljud eller bild kunde påverkas av dålig uppkoppling, att någon utav deltagarna upplevde Skype som krångligt eller att någon inte hade tillgång till dator eller uppkoppling. Författarna valde att genomföra studien, främst utifrån att elevens egen syn på stödinsatser beskrivs vara utav stor vikt. Genom att eleverna själva intervjuas om den pågående insatsen skapas en ökad förståelse av deras upplevelser och
