ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
Huvudområde: Pedagogik
___________________________________________________________________________
Hundassisterad pedagogik som resurs
för elever i behov av särskilt stöd
Marie Alenbrand & Cecilia Bruselius
Pedagogik på avancerad nivå/Specialpedagogik som forskningsområde
Uppsats, avancerad nivå, 15 högskolepoäng
Sammanfattning
På senare tid har det blivit allt vanligare att använda djur i pedagogiska sammanhang. Eftersom det är ett nytt fenomen finns det inte särskilt mycket forskning på området. Många av de studier som gjorts har utförts med metoder där resultatet kan ha låg reliabilitet och de slutsatser som dras från resultatet kan ifrågasättas vilket innebär att mer forskning behövs. Vår undersökning har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer. Målet har varit att få djupgående svar från informanterna med syfte att bidra med kunskap om hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Empirin har inledningsvis
analyserats med utgångspunkt att skönja mönster i informanternas intervjuutsagor. Därefter har vi fördjupat vår analys av empirin med utgångspunkt i den sociokulturella teorin genom begreppen scaffolding och mediering. Scaffoldning betyder att den kunnige bygger
stödstrukturer för att underlätta lärande och mediering innebär att människan behöver redskap i samspelet med omgivningen. Resultatet visar att hundens närvaro och interaktion gynnar kommunikation och samspel. Hundassisterad pedagogik bidrar också till ökad motivation och lust hos elever i skolsvårigheter. Vidare visar analysen att hundens närvaro skapar trygghet samt ökar elevens tillit till den egna förmågan. Resultatet visar också att hunden kan användas som resurs för att skapa stödstrukturer, scaffolding, för elever i behov av särskilt stöd. Hunden fungerar även som en medierande resurs, som en länk, mellan omgivning och elev. I resultatdiskussionen relateras resultatet till den proximala utvecklingszonen, vilket är ett begrepp inom den sociokulturella teorin. Inom den proximala utvecklingszonen sker lärande och utveckling hos eleven. Vår slutsats är att de stödstrukturer som byggs med hjälp av hunden och dess medierande funktion i hundassisterad pedagogik leder till ett ökat lärande och till socioemotionell utveckling.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 3 2. Bakgrund ... 4 2.1 En skola för alla... 4 2.2 Salutogent perspektiv ... 6 2.3 Specialpedagogiska perspektiv ... 7 3. Tidigare forskning ... 123.1 Sökning av tidigare forskning ... 12
3.2 Forskning om HAI av betydelse för skola och utbildning ... 13
3.4 Sammanfattning ... 19
4. Teori ... 21
4.1 Sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande ... 21
4.2 Scaffolding ... 22
4.3 Mediering ... 22
4.4 Den proximala utvecklingszonen ... 23
5. Metod ... 24
5.1 Metodansats ... 24
5.2 Metodval... 24
5.4 Analys... 26
5.5 Forskningsetiska principer ... 28
5.6 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet ... 28
6. Resultat ... 31
6.1 Hundens stöd i kommunikation och samspel ... 31
6.3 Hundens stöd i att skapa trygghet och tillit ... 37
6.4 Analys av resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv ... 40
6.5 Sammanfattning ... 42
7. Diskussion ... 44
7.1 Metoddiskussion... 44
7.2 Resultatdiskussion ... 46
7.2.2 Specialpedagogiska perspektiv i hundassisterad pedagogik ... 50 7.3 Slutsats och vidare studier ... 54 Referenser ... 56 Bilaga 1
1. Inledning
Hundar har varit i människans tjänst under årtionden och arbetat som assistans-, polis- eller narkotikahundar. Djurinterventioner har på senare tid också använts inom vården och har blivit en viktig del i psykologisk behandling eftersom hunden ger människor harmoni och balans samt har en förmåga att överbrygga mentala svårigheter, såsom ångest och stress. Hunden fungerar också hälsofrämjande eftersom den ger motion samt underlättar den sociala kontakten mellan människor (Jensen, 2011). Människors hälsa och välbefinnande påverkas positivt av sällskapsdjur och insatser med djur kan användas för att hjälpa människor på olika sätt (Sveriges Lantbruksuniversitet, 2020). Att använda hund som stödjande resurs och i pedagogiskt syfte är ett nytt fenomen i Sverige och det har väckt vår nyfikenhet och vårt intresse. Trots att forskning visar på de positiva effekter som djur ger så har inte hunden en självklar plats i skolan, vilket kan bero på att det saknas explicit forskning på hundens goda inverkan i skolmiljön. Vi har sedan tidigare talat med några pedagoger som är hundförare och som arbetar med utbildad pedagoghund. De vittnar om att många elever känner ökad glädje i samspel med hund, vilket leder till ökad motivation och förbättrad närvaro, när eleverna får möjlighet att delta i hundassisterad pedagogik. Det ledde oss in på att vilja undersöka hur hunden kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Som specialpedagoger möter vi många elever i olika svårigheter. En viktig uppgift är att arbeta förebyggande samt undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, i vilket hundassisterad pedagogik kan vara ett möjligt redskap.
I skolan går elever med skilda socioekonomiska förutsättningar, med varierad kulturell bakgrund, som befinner sig i olika svårigheter. Alla elever har rätt till en god utbildning vilken ska anpassas efter varje elevs behov såsom behov av trygghet eller stöd i inlärning, motivation och uppmärksamhet. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande i syfte att alla elever ska utvecklas mot utbildningens mål och enligt examensordningen för specialpedagoger ska denne leda det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla elever (Hylander & Guvå, 2017; Partanen, 2012; SFS 2007:638; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). I uppdraget som specialpedagog ingår att identifiera, förebygga och undanröja hinder i lärmiljön och söka efter lösningar som ger varje enskild elev en god utbildning. Det innebär att skolans undervisning ska utarbetas för att möta den naturliga variationen av olikheter hos elever (Nilholm & Göransson, 2019; Persson, 2019). Studier visar dock att skolan har svårt att hantera den diversitet bland elever som förekommer. Fokus
är ofta elevens diagnos och egenskaper såsom funktionsnedsättning och
koncentrationssvårigheter, snarare än behov och rådande kontext (Hjörne & Säljö, 2013). Eftersom skolan tenderar att ha svårighet i att möta alla elever är det intressant att undersöka om hunden kan användas som ett specialpedagogiskt verktyg för att stödja elever i
skolmiljön. Att använda hunden i specialpedagogiskt syfte innebär att eleven, med hundens stöd, kan utveckla sina sociala färdigheter, förbättra sin kognitiva förmåga samt utvecklas i riktning mot skolans mål. Hundassisterad pedagogik tycks dock vara ojämnt fördelat över landet eftersom det är upp till varje kommun och skolenhet att avgöra om arbetssättet är användbart för elever i behov av stöd. Det medför att utbredningen av skolhundar varierar, exempelvis har Nacka kommun en större satsning inom området med flera hundar som arbetar i pedagogiskt syfte och Nynäshamns kommun deltar i ett internationellt, EU-stöttat projekt som syftar till att utveckla undervisningsmetoder för elever med särskilda behov med hjälp av husdjur (Schmidt, 2020; Sparr & Ståhl, 2020).
I vår intervjustudie är vi intresserade av att undersöka hundförares uppfattning om hur hunden kan fungera som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet redovisas i teman utifrån de mönster vi skönjat i intervjuutsagorna inspirerat av en induktiv ansats. Därefter analyseras materialet med utgångspunkt i studiens teoretiska ramverk, den sociokulturella teorin med inriktning på begreppen scaffoldning och mediering. Detta sker inspirerat av en deduktiv ansats. Avsnittet avslutas med att våra forskningsfrågor besvaras. I den avslutande diskussionen resonerar vi över val av metod samt relaterar studiens resultat till bakgrund, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:
- Hur beskriver hundförare att elever i behov av särskilt stöd kan stödjas av hundassisterad pedagogik?
2. Bakgrund
I detta kapitel kommer vi att redogöra för vad en skola för alla innebär, elevhälsa ur ett salutogent perspektiv samt specialpedagogiska perspektiv. De specialpedagogiska
perspektiven är av betydelse eftersom detta synsätt påverkar var skolor söker förklaringar till de svårigheter elever ställs inför och därmed de insatser som ges. Kapitlet avslutas med att vi presenterar olika begrepp och definitioner på aktiviteter med djur. Vidare redogör vi för vad hundassisterad pedagogik kan innebära i skolans värld samt hur det kan tolkas utifrån olika styrdokument i syfte att möta elevers olika behov. Vi kommer också att belysa de riktlinjer skolor har att förhålla sig till när det gäller arbetet med hund i skolan, vilka svårigheter som finns samt hur myndigheterna i dagsläget talar om hunden som specialpedagogiskt verktyg.
De elever som informanterna nämner i vår studie har läs- och skrivsvårigheter,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) såsom attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och autismspektrumtillstånd (AST)1 samt problematisk skolfrånvaro. I skollagen är inte begreppet problematisk skolfrånvaro specifikt reglerat utan skolan får avgöra i varje enskilt fall om frånvaron anses problematisk. Vid långvarig frånvaro ska en utredning göras och vid behov ska särskilt stöd sättas in (Skolverket, 2021). Omfattande frånvaro får idag allvarliga konsekvenser för den enskilde individen eftersom den ofta senare i livet
samvarierar med arbetslöshet, psykisk ohälsa och andra riskbeteenden. Det innebär att det är viktigt att skolan agerar för att elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd eftersom avklarad grundskola är den viktigaste faktorn för ungas framtid och utveckling. Att öka närvaron innebär således en vinst för såväl individ som samhälle (SOU 2016:94).
2.1 En skola för alla
I Sverige har vi en skola för alla. Det innebär att alla barn, oavsett svårighet, ska få och har rätt till utbildning. Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande vilket innebär att utbildningen ska anpassas till elevers olika behov. Vidare betyder det att alla elever ska ges
1 Läs- och skrivsvårigheter är ett begrepp som innefattar personer som har svårigheter att läsa och
skriva. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) innebär att hjärnan och nervsystemet mottar och hanterar information på ett annorlunda sätt än för personer utan NPF. ADHD påverkar
koncentrationsförmågan samt förmågan att styra och kontrollera beteendet. Autismspektrumtillstånd, AST, är ett samlingsnamn för flera diagnoser som påverkar individens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor (SPSM, 2021). https://www.spsm.se
den stimulans och det stöd som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och det innebär att de elever som har svårt att nå
kunskapskraven ska ges det stöd som de behöver (SFS 2010:800; Skolverket, 2018).
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:800 1 kap. 4 §).
Rätten till utbildning är väsentlig eftersom den spelar en viktig roll i barn och ungas framtida liv (Hallberg, 2015; Hägglund et al., 2013; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). År 2020 blev Barnkonventionen (UNICEF, 2020) lag i Sverige. I den beskrivs elevers rättighet för en likvärdig utbildning. Alla ska ges samma möjligheter att nå de mål och kunskaper som fastställs i styrdokumenten. Elever har också rätt till skälig anpassning samt att få ta del av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor. Vidare uttrycks att barn ska känna tilltro till den egna förmågan samt att åtgärder ska vidtas för att öka närvaron i skolan (UNICEF, 2020). Det innebär att alla som arbetar med barn måste känna till konventionens innehåll och det ska praktiseras i vardagen. Det innebär att de beslut som fattas i skolan ska ha elevens bästa i åtanke (Hägglund et al., 2013; Quennerstedt, 2010; UNICEF, 2020). Skolor har dock svårt att uppväga olikheter i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och Skolinspektionen konstaterar att likvärdigheten på senare tid har försämrats i svensk skola (Skolinspektionen, 2012). Skolan fungerar inte som en utjämnare av livschanser eftersom den inte säkerställer alla elevers rätt till utbildning oberoende av behov och bakgrund. Detta visar sig i att resultatskillnader mellan elever, skolor och kommuner har ökat. Vilken skola en elev går på påverkar dennes resultat (Skolverket, 2012; Stockholm stad, 2015).
Eftersom elever har olika förutsättningar och behov behöver undervisningen utformas på olika sätt och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårigheter att nå målen (Skolverket, 2018). En elev som inte utvecklas mot målen ska skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar. Extra anpassningar sker ofta inom ramen för den ordinarie
undervisningen och innebär att läraren använder sig av olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig. Det kan vara extra tydliga instruktioner, anpassade läromedel eller hjälp att förstå texter. Extra anpassningar kräver inga formella beslut. Om anpassningarna inte är tillräckliga
ska eleven ges särskilt stöd. Det innebär att skolan behöver hitta olika vägar för olika elever baserat på individens behov. Särskilt stöd kan handla om regelbundna specialpedagogiska insatser, enskild undervisning, placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång (Skolverket, 2014). Ingemar Gerrbo (2012) har i sin studie sett att det är elevers sociala skolsvårigheter, snarare än kunskapsmässiga, som är föremål för specialpedagogiska insatser. Han menar att elevers svårigheter, såsom att hantera övergångar eller sociala
kontakter, uppkommer i miljön och det är där insatserna ska sättas in eftersom ett fungerande socialt samspel har avgörande betydelse för skolarbetet. Svårigheter som uppkommer på grund av skolans organisation bör vara i blickfånget, istället för fokus på individuella svårigheter. Specialpedagogik och särskilda undervisningsinsatser är viktiga verktyg för att skapa en verksamhet som omfattar allas olikheter, i en skola för alla (Gerrbo, 2012). I vår studie vill vi undersöka om hundassisterad pedagogik kan vara en möjlig väg att möta elever i behov av särskilt stöd, i såväl förebyggande som främjande syfte.
2.2 Salutogent perspektiv
Skolan är en betydelsefull miljö för alla elever och det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande. Elever som mår bättre presterar bättre och elever som kan ta till sig
undervisningen mår bättre. En av elevhälsans främsta uppgifter är att arbeta för en skolmiljö som gynnar lärande och utveckling (Hylander & Guvå, 2017; Törnsén, 2013). Det innebär att elevhälsan ska arbeta såväl förebyggande som salutogent och de insatser som genomförs ska stödja elevernas utveckling mot målen. Ett salutogent perspektiv utgår från det friska, vilket innebär att bibehålla och stärka elevers hälsa (Hallberg, 2015; Hylander & Guvå, 2017; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Det betyder att de ska rikta in sig på skolan som helhet eftersom hela skolans miljö har betydelse för varje elev (Hylander & Guvå, 2017). Ett hälsofrämjande förhållningssätt utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra. Det kan handla om att skapa motivation, lust till lärande, värdegrundsarbete eller goda relationer. Ett salutogent perspektiv handlar också om att öka elevernas delaktighet och tilltro till den egna förmågan (Hylander & Guvå, 2017; Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Elevhälsans arbete ska vara utvecklings- och lärandefrämjande. Arbetet ska bidra till positiva pedagogiska, psykologiska och sociala utvecklingsprocesser. Somliga elever har goda
förutsättningar, men det är de vuxna som ska se till att barnen lär. Det innebär att skolan behöver finna fler lösningar för att möta elevers olikheter och skapa förutsättningar för lärande (Hylander & Guvå, 2017).
2.3 Specialpedagogiska perspektiv
Specialpedagogiska perspektiv är möjliga att tillämpa för att få kunskap om hur skolor ser på elever i svårigheter. Ann Ahlberg (2015) beskriver fyra övergripande specialpedagogiska perspektiv: organisations- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektiv, individperspektiv samt det relationella perspektivet. Svårigheter i skolan kan härledas till något av perspektiven, men också i en kombination av dessa. Inom organisations- och systemperspektivet återfinns förklaringar hos skolan som organisation. I samhälls- och strukturperspektivet söks förklaringar i samhälls- och maktstrukturer. I individperspektivet söks förklaringar hos individen och i det relationella perspektivet söks förklaringar i det interpersonella mötet. Perspektiven påverkar var fokus riktas när svårigheter och problem uppkommer i skolsituationen (Ahlberg, 2015).Det relationella perspektivet betonar att förklaringar till eventuella svårigheter finns i miljön och i specifika situationer.
Omgivningens bemötande av varje elevs behov och hur skolan utformar och anpassar verksamheten påverkar möjligheten för alla elever att nå skolans mål. I det kategoriska perspektivet förklaras istället individens tillkortakommanden med begåvning,
funktionsnedsättning eller hemförhållanden. Det relationella perspektivet har länge betonats inom specialpedagogiken och i Skolverkets retorik. Det har dock visat sig att det kategoriska perspektivet ofta är det som framträder när skolor talar om de elever som inte når målen (Hylander & Guvå, 2017). Claes Nilholm (2007) menar att perspektiv kan vara inriktade på det kompensatoriska, det kritiska eller mot dilemmaperspektivet. Det kompensatoriska perspektivet innebär att problem förläggs hos eleven och skolans insats blir därmed att kompensera för elevens individuella brist. Det kritiska synsättet söker istället förklaringar på problem hos omgivningen och lösningar fokuseras på att miljön behöver förändras för att bättre möta eleverna. Dilemmaperspektivet är kritiskt mot de övriga perspektiven och menar att det inte finns någon egentlig lösning. Nilholm (2007) uttrycker att oavsett val av
perspektiv så ger det negativa följder vilket skapar dilemman i skolvardagen. De
påverkar hur skolan möter individens olika behov och därmed dennes möjligheter att nå kunskapsmålen och utvecklas socialt.
2.4 Hundassisterad pedagogik
The international association of human animal interaction organisations, IAHAIO, är en global organisation, som engagerar sig i praktik, forskning och utbildning vid olika aktiviteter med djur. Human-animal intervention, HAI(IAHAIO, 2018) är ett vidsträckt begrepp som beskriver ett brett spektra av interaktioner mellan djur och människa. Det finns många olika termer för djurunderstödda insatser vilket kan ses som utmanande eftersom det kan medföra förvirring. IAHAIO har försökt åtgärda dessa problem genom att formulera definitioner för olika insatser i vilka djur är involverade. De begrepp som IAHAIO presenterar är Animal assisted intervention, AAI, vilket innebär en djurunderstödd insats för att uppnå terapeutiska fördelar för människor. Inom detta finns förgreningar såsom terapi, pedagogik samt aktivitet. Animal assisted therapy, AAT, djurunderstödd terapi avser att förbättra den fysiska,
kognitiva, beteendemässiga och socioemotionella funktionen hos individen. Djurunderstödd pedagogik, Animal assisted education, AAE, djurunderstödd pedagogik, ska utföras av utbildade legitimerade lärare eller lärare med specialpedagogisk kompetens. Det kan exempelvis handla om hundunderstödda läsprogram. Fokus är utbildningsmål samt att utveckla sociala färdigheter och god kognitiv funktion. Animal assisted activity, AAA, djurunderstödd aktivitet, innebär informell interaktion som utförs av människa-djur team för att skapa motivation, rekreation och för att ge undervisning. Djurunderstödd coaching, Animal assisted coaching, AAC, djurassisterat stöd som används inom en profession för att stärka en personlig utveckling hos en klient. IAHAIO betonar vikten av att ovanstående aktiviteter kräver god kunskap om djurs beteende, behov och hälsa samt förmåga att kunna tolka och reglera stress hos de djur som används (IAHAIO, 2018). Vi kommer
fortsättningsvis att använda oss av begreppet HAI eftersom det är en övergripande benämning för olika former av aktiviteter mellan människa och djur.
Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vilket betyder att relevant forskning samt gemensamt prövade och dokumenterade erfarenheter ska ligga till grund för såväl innehåll som form (SFS 2010:800). Fenomenet att använda hundar i
Desto mer forskning finns det att ta del av när det gäller HAI, interaktionen mellan människa och hund, samt hundens funktion i vård och omsorg (Gee et al., 2017). Dawn D Sandt (2020) uttrycker att det finns tydliga bevis för att interventioner med djur kan påverka människors mentala och psykiska hälsa positivt och att det kan minska stress, ångest och aggressioner. Vidare kan det förbättra empati, minne och lärande samt bidra till minskad ensamhet och en förbättrad kvalitet av interpersonella relationer (Sandt, 2020). För elever är faktorer som stress, ångest respektive välmående av stor betydelse för hur de lyckas i skolmiljön (Hylander & Guvå, 2017). Per Jensen (2011) menar att hunden kan spela en betydande roll för barn med NPF. Exempelvis kan barn med funktionsnedsättning inom AST vara socialt isolerade men de kan kommunicera med en hund och se den som en vän eftersom de kan relatera till hunden på ett annat sätt än till människor. Vidare kan barn med ADHD få emotionellt stöd av
hunden, vilket möjliggör lärande i stressande och röriga omgivningar (Jensen, 2011). Med utgångspunkt i tillgänglig forskning har Nancy R Gee et al. (2017) gjort en modell för hur HAI kan påverka såväl lärande som den socioemotionella utvecklingen. Vi har av
upphovsrättsliga skäl, gjort en egen tolkning av modellen i denna studie.
Figur 1 utifrån Gee et al. (2017). Det teoretiska ramverket visar schematiskt att HAI, människa-djur interventioner, kan påverka lärandet och den socioemotionella utvecklingen genom flera möjliga vägar.
Hundens närvaro kan öka samspelet mellan elever, öka motivation och närvaro samt skapa glädje och trygghet. Vid problematisk skolfrånvaro kan eleven träna på samarbete,
kommunikation och att få känna trygghet tillsammans med hunden (Sparr & Ståhl, 2020). Det är elevens förutsättningar och behov som ska styra utformningen av utbildningen men alla elever ska få utvecklas, göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska vila på demokratisk grund och det innebär att alla elever ska vara delaktiga socialt och i lärandet. Det betyder att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har
svårigheter att nå målen för utbildningen (Nilholm & Göransson, 2019; Skolverket, 2018). Hundassisterad pedagogik kan vara ett redskap för att möta fler elever genom att skapa trygghet, motivation och främja samspel.
Att använda sig av hund i skolan är inte problemfritt med tanke på allergier och hundrädsla. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2020) skriver att djur inte har en naturlig plats i skolan och att det bör finnas fler lösningar för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Även Skolverket (2020) skriver att skolor har en skyldighet att se till att arbetsmiljön är god för alla som befinner sig i skolan vilket innebär att en elevs stödbehov inte får medföra att en annan elevs rätt till utbildning försummas. De skriver också att det på senare tid har blivit vanligare med läshundar2 i skolan men att det inte finns några bestämmelser huruvida de får eller inte får användas i skolan. Skolor som avser att använda djur i undervisningen måste dock göra en noggrann planering och riskanalys då det kan förekomma allergier eller hundrädsla(Skolverket, 2020). Inställningen hos SPSM (2020) och Skolverket (2020) kan förklaras med att hunden som pedagogiskt verktyg är nytt samt att det endast finns en liten mängd forskning på området. Det gör ämnet än mer intressant att studera eftersom vår studie kan ge ett kunskapsbidrag till politiker, skolledare och pedagoger genom faktiska erfarenheter från verkligheten, ur hundförarnas perspektiv.
I dagsläget är det olika företag, exempelvis Svenska pedagoghundinstitutet och Svenska terapihundskolan, som erbjuder utbildning till pedagoghundsekipage och det finns ingen paraplyorganisation som förenar de företag som säljer tjänsterna. Det har medfört att skolhundsutbildningarna samt dess kvalitet varierar (Sparr & Ståhl, 2020). Det finns inte heller några särskilda riktlinjer för just skolans värld när det gäller hundassisterad pedagogik. Istället måste de hundekipage som arbetar i skolan följa de rutiner och riktlinjer som
Socialstyrelsen (2014) har tagit fram i samarbete med Arbetsmiljöverket,
2 Läshund innebär att eleven lästränar tillsammans med en hund (Cervin, 2013).
Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt: Hundar i
vård och omsorg – vägledning till gällande regelverk (Socialstyrelsen, 2014). Om hundar
används i utbildningssyfte är det viktig att arbetet sker utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Det innebär att i varje verksamhet behöver skolledaren göra en riskanalys, vidta förebyggande åtgärder, se till att det finns etablerade rutiner samt ta ansvar för att hundekipageteamet har korrekt utbildning för det arbete de ska utföra. För att kunna ta tillvara de positiva effekter som hundar kan bidra med i undervisningen för elever som är i behov av mer och särskilt specialpedagogiskt stöd är det angeläget att hundassisterad
pedagogik sker under kontrollerade former och att existerande regelverk följs. Det finns flera riskfaktorer att ta hänsyn till när en hund används vid skolarbetet. Förutom det som tidigare nämnts, allergi och hundrädsla, kan det handla om fysiska skador och smitta. Rutiner för att förebygga risker med hund i undervisningen ska utarbetas och dokumenteras av
skolledningen. Hänsyn måste också tas till hundens bästa vilket innebär att hunden ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det förutsätter att hundföraren har god kunskap och kännedom om sin hund för att kunna tolka signaler med tanke på hundens välbefinnande (Socialstyrelsen, 2014). Under insatserna ska således hänsyn tas till djurets mående och dess deltagande får inte ske på ett sätt som äventyrar dess säkerhet och välfärd vilket exempelvis innebär att arbetsinsatserna ska vara tidsbegränsade och att djuren inte ska överansträngas (IAHAIO, 2018).
3. Tidigare forskning
Specialpedagogik är en tvärvetenskaplig disciplin. Perspektiv och infallsvinklar inom det specialpedagogiska området kan även förekomma i andra discipliner, såsom psykologi, sociologi eller vårdvetenskap. Vi har använt oss av den tvärvetenskapliga disciplinen i vår studie genom att några av de forskningsartiklar som vi har tagit del av är genomförda i andra sammanhang än skolan. Dessa resultat är dock applicerbara i skolverksamheten eftersom det handlar om barn i svårigheter. Forskning som har en tydlig anknytning till skolan har varit i fokus, dock är området hundassisterad pedagogik smalt, vilket gör att vi också har valt att beröra artiklar som påvisar hundens inverkan på människan. I detta kapitel presenteras internationell forskning inom studiens område, hundassisterad intervention. Inledningsvis beskrivs hur sökningen av forskningen har utförts och efter det presenteras den tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi har använt oss av tre kunskapsöversikter som
sammanfattar forskningsläget gällande HAI, människa-djur interventioner, med koppling till utbildningssammanhang. Utifrån översikterna har vi fördjupat oss i ett antal studier samt tagit del av artiklar inom vårdvetenskap, som påvisar hundens betydelse för människors
välmående. Vi har också tagit del av några dagsaktuella artiklar som berör
specialpedagogiska perspektiv och elever i behov av särskilt stöd eftersom val av perspektiv påverkar hur stöd organiseras. Artiklarna belyser relationskompetens samt elevers perspektiv om vad som kännetecknar en god lärare.
3.1 Sökning av tidigare forskning
I databasen ERIC användes sökorden animal, dog, assisted, intervention, activity, classroom, education samt special education i olika kombinationer. Val av sökord har gjorts utifrån studiens tema, nämligen hundassisterad pedagogik och de begrepp som används är officiella engelska termer för HAI, människa-djur interventioner. Vid första sökningen användes orden animal, assisted och education. Det gav 182 träffar. Med tillägg av ordet dog samt en förfinad sökning på artiklar skrivna 2000 - 2020 som är peer reviewed blev antalet 16 träffar. Vid sökning med orden animal, assisted, intervention, dog, peer reviewed gällande åren 2000 - 2020 gavs 12 träffar. Vid fortsatt sökning av orden animal, assisted, intervention, dog och classroom åren 2000 - 2020 gavs 5 träffar. Vid tillägget peer reviewed gavs en träff.
Sökningen fortsatte i ERIC med “animal assisted education” som sökord vilket resulterade i 37 artiklar som var peer reviewed. Efter att ha läst rubriker och sammanfattningar
koncentrerades sökningen genom att koppla samman ”animal assisted education” och
”special education”. Det gav 8 träffar. Sökningen avgränsas ytterligare till åren 2015 – 2020 i syfte att ta del av ny forskning vilket resulterade i fem artiklar av intresse för studien. Vidare har vi använt sökorden ”animal assisted interventions” och ”animal assisted acitivity” i kombination med ”special education”, med samma årsintervall. De sökningarna frambringade några nya artiklar, dock inga av intresse för studien. Vi har också sökt på human-animal interaction + school vilket gav några intressanta träffar. Bland träffarna återfanns tre
kunskapsöversikter (Breelsford et al., 2017; Fung, 2017; Gee et al., 2017) som sammanfattar forskning av betydelse för skola och utbildning. Förutom att använda databasen ERIC har en sökning av peer reviewed artiklar i databasen Pubmed genomförts med sökorden oxytocin, therapy, dog och patient vilket gav 1 träff. Avslutningsvis har sökning gjorts genom referenslistor i de kunskapsöversikter vi har funnit.
3.2 Forskning om HAI av betydelse för skola och utbildning
Huvudsakligen använder vi oss av de kunskapsöversikter vi har funnit (Brelsford et al., 2017; Fung, 2017; Gee et al., 2017). Ur dessa har vi valt några artiklar som vi refererar till som förstahandskällor. Detta urval har gjorts för att belysa översikternas resultat men också utifrån syftet med vår studie, vilket innebär att fokus har varit forskning av
hundinterventioner som kan relateras till skolsammanhang och elever i skolsvårigheter. Eftersom hundintervention är vanligare inom vården än inom skolan, har vi också valt att presentera studier utförda inom detta område för att belysa arbetsområdet med hundar i skilda sammanhang.
Gee et al. (2017) har sammanställt den forskning som finns på HAI och som är relevant när det gäller användning av djur i skolsammanhang. Utifrån befintlig forskning argumenterar författarna för att HAI aktiviteter kan bidra till lärande. Det kan handla om alltifrån aktiviteter där djur besöker klasser, till djur som involveras i lektionsaktiviteter och undervisning eller till målinriktade interventioner. Författarna menar att HAI gynnar alla barn genom att minska stress och oro samt förbättra social interaktion. Trots att djurs betydelse i barns liv är
väldokumenterad saknas det en allmänt accepterad teoretisk ram som styr forskningen inom HAI. Författarna skriver att det kan förklaras med att fältet är tvärvetenskapligt och berör olika aspekter såsom barns utveckling, dagliga aktiviteter och riktade interventioner.
Forskning utgår från olika teoretiska utgångspunkter och berör olika djur vilket försvårar jämförelser samt leder till att det saknas robust evidens på djurs betydelse och inflytande i undervisningssammanhang.
Gee et al. (2017) menar dock att HAI interventioner i klassrum kan påverka elevers
motivation, engagemang, självreglering samt social interaktion vilket har en indirekt effekt på lärandet samt kan påverka den socioemotionella utvecklingen. Interventioner med djur är av social natur och interaktionen sker inte i ett vakuum. Författarna skriver att aktiviteter med djur främjar socialt engagemang och sammanhållning i större sociala sammanhang såsom skolklasser. Djurens närvaro uppmuntrar till social interaktion mellan klasskamrater och förstärker barnets motivation, engagemang och lärande. Vidare bidrar djurens närvaro till att elever utvecklas kognitivt genom att skapa nyfikenhet och lärande samtidigt som de är en källa till känslomässigt stöd. Hunden främjar det sociala samspelet mellan personer och ökar individens motivation.
Sabrina Schuck et al. (2015) har genomfört en randomiserad klinisk studie med hundassisterad intervention för 24 barn med ADHD. Under en tolv veckors kognitiv-beteendeintervention tilldelades barnen slumpmässigt gruppterapi med eller utan hund. Samtidigt deltog föräldrar till barn i båda grupperna i veckovis föräldragruppsterapi. Hos båda grupperna av barn rapporterade föräldrarna förbättringar av barnens sociala förmåga, prosociala beteende samt en minskning av problembeteende. Författarna drar slutsatsen att barn med ADHD stimuleras positivt av samspel med hund och att interventioner kan bidra till att mildra funktionsnedsättningens symptom. Gee et al. (2017) skriver att hundinterventioner har tre fördelar för barn med ADHD. De minskar stress vid inlärning, förbättrar
uppmärksamhet och koncentrationsförmåga vilket främjar lärande samt gynnar utvecklingen av sociala förmågor. Författarna menar att djurinterventioner kan ha en positiv effekt på barns exekutiva funktioner och självreglering. Exekutiva funktioner är nödvändiga för kognitiv, psykologisk och social utveckling. De påverkar hur väl elever tar till sig undervisningen i skolan och därmed lärandet. Det handlar om centrala kompetenser såsom att kunna styra sina impulser, se saker ur andra perspektiv, kunna ändra kurs samt motstå distraktioner och vara fokuserad. Skolframgång kräver flexibilitet, självkontroll, disciplin och kreativitet. Vidare skriver författarna att närvaron av djur kan minska oönskat beteende såsom självskador hos barn med diagnoser inom autismspektrat. Detta kan påvisa att djur har en social buffrande effekt vilket innebär att påfrestningar kan minska då eleven ingår i ett socialt sammanhang.
Djur har således effekt på barns socioemotionella utveckling och djurinterventioner kan minska stress och verka ångestdämpande (Gee et al., 2017).
Gee et al. (2017) menar att det inte finns tillräckligt med data som styrker att lärandet påverkas positivt däremot är det rimligt att anta det. Det finns några mindre studier vars resultat indikerar att närvaron av en hund kan förbättra inlärningen men fler och större studier behövs för att bekräfta dessa resultat. Karin Hediger och Dennis C Turner (2014) har i en randomiserad kontrollstudie genomfört en intervention med en robothund och en utbildad terapihund för att undersöka hundens effekt på barns prestation. I undersökningen ingick 24 barn i åldern 10 till 14 år. Deltagarna fick genomföra ett minnestest och tre
neuropsykologiska uppmärksamhetstest. Hediger och Turner mätte också hjärnaktiviteten under testens genomförande för att få ett biologiskt samband till barnens uppmärksamhet. Innan testet interagerade barnen med en utbildad terapihund eller med en robothund. I den förstnämnda gruppen kunde forskarna se tydliga förbättringar av barnens uppmärksamhet och koncentrationsförmåga i två av testen, till skillnad från gruppen som interagerade med
robothund. Vidare minskade inte barnens uppmärksamhet över tid i terapihundens närvaro, detta skedde dock i gruppen med robothund. Författarna drar slutsatsen att terapihundar inte distraherar barn samt att hundens närvaro bidrar till en jämn prestation. Vidare visar studien att interaktion med hund och hundens närvaro kan öka barns uppmärksamhet och
koncentration vilket är gynnsamt för alla barn. Det leder i sin tur till att barn kan koncentrera sig på lärandet snarare än att fokusera på att vara uppmärksamma. Vidare skriver Gee et al. (2017) att djur kan påverka den inre motivationen vilket innebär att människor engagerar sig i aktiviteter för sin egen skull. Det resulterar i mätbart förbättrade prestationer i klassrummet. Minskad hyperaktivitet, dämpad uppspelthet samt ökat engagemang och motivation ökar elevers förmåga att lösa uppgifter. Det innebär att implicita motiv ökar med djurens närvaro.
Det har även genomförts en del forskning när det gäller hundassisterade läsprogram. Suk-chun Fung (2017) menar att bevisen för effektiviteten hos dessa läsprogram växer. I sin studie granskar författaren aktuella bevis för hur pass effektiva hundassisterade läsprogram är. Läsning med hundar syftar till att skapa en kontext av acceptans i vilken eleven kan öva upp läsförmågan utan rädsla att göra misstag. Hunden ger ett unikt och värdefullt socialt, emotionellt och utbildningsmässigt stöd i syfte att förbättra läsfärdigheter såsom läsflyt och noggrannhet. Fung (2017) beskriver i sin artikel att läsprogrammen kan förbättra såväl läsförmåga som skolprestationer överlag. De elever som får möjlighet att läsa för hund visar
bättre läsfärdigheter, en mer positiv inställning till skolarbete, en ökad vilja att delta i
klassrumsaktiviteter, en förbättrad förmåga till högre tänkande och ett ökat självförtroende än eleverna som inte läser för hund. Författaren skriver att det finns dokumenterat att
interventioner med hund bidrar till förbättringar i läsflyt hos elever. Vidare kan positiva förändringar i elevers uppfattning att läsa högt ses eftersom en hund inte kritiserar läsningen vilket medför att eleverna kan slappna av och ha roligt.
Hundassisterade läsprogram kan också ha effekt på läshastighet, noggrannhet och förståelse (Fung, 2017). Marieanna C le Roux et al. (2014) har undersökt vilken effekt hundassisterat läsprogram har på dessa faktorer. I studien deltog 102 lässvaga elever i åldrarna 7 till 13 som slumpmässigt ordnades i fyra grupper. Den första gruppen fick läsa för en hund och en vuxen, den andra fick läsa för en vuxen, den tredje läste för en nalle med en vuxen
närvarande och den fjärde gruppen var en kontrollgrupp, utan intervention. Elevernas läsning testades av innan och efter interventionen. Efter programmet på 10 veckor läste eleverna från hundgruppen med en betydande högre läsförståelse än eleverna från övriga grupper. Dessa elever bibehöll också vinsterna i sin läsförståelse 8 veckor efter programmet slutförts. Utifrån ovanstående menar Fung (2017) att läsa för hundar har en positiv effekt samt att det främjar en positiv inlärningsmiljö. Den unika läsmiljön som erbjuds kan ses som en
katalysator för lärande som stimulerar motvilliga läsares intresse och entusiasm vilket slutligen leder till en förbättrad läsning. Hundassisterade interventioner är framgångsrika menar Fung (2017) och för forskningsbaserade och teoribaserade resonemang kring varför dessa interventioner är framgångsrika för elever i behov av särskilt stöd. För det första är hundar icke dömande åhörare som ger barnen en känsla av att de är lyssnade på och
förstådda. Hunden bryr sig inte om misstag och kritiserar inte vilket innebär att interaktionen med hunden är unik. För det andra kan hunden frammana elevers språkutveckling. Hunden är socialt attraktiv för barn med sociala svårigheter såsom AST. Dessa elever kan ha svårt att initiera samspel samt dela uppmärksamhet, känslor och intressen med andra vilket gör det svårt för dess elever att delta i lärandeaktiviteter. Fung (2017) menar att hunden i dessa sammanhang kan fungera som en katalysator och interventioner visar på en betydande ökning när det gäller verbalt och socialt beteende. Förklaringen anses vara att hundar skapar en meningsfull och begriplig språkmiljö med enkla och direkta instruktioner samt positiv
feedback. För det tredje kan hunden ses som ett yngre syskon och eleven tar på sig rollen som ett äldre syskon. Eleven tar hand om hunden vilket ger känslan av att hen är mer kompetent i situationen eftersom hunden exempelvis inte kan läsa. Det leder till en ökad självkänsla och
skapar en känsla av egenmakt. Slutligen kan hunden ses som en trevlig följeslagare och när hunden besöker ett klassrum vill eleverna prestera väl. Den icke verbala värmen från hunden kan vara stöttande för elever i behov av särskilt stöd eftersom det skapar en trygg och säker atmosfär. Att vara nära en lugn och tränad hund leder till ett ökat välmående då puls och blodtryck sänks samt oro och ångest minskar. Vidare skapar hundens närvaro intresse och påverkar elevers föreställningar om läraren och omgivningen till att bli mer positiv (Fung, 2017).
Stephanie Clark et al. (2020) utförde en forskningsstudie med hundassisterad aktivitet som behandlingsform på patienter med fibromyalgi. 221 patienter i åldrar 18-76 år, deltog i studien varav hälften ingick i en kontrollgrupp. Hos de patienter som ingick i gruppen som fick hundassisterad intervention vid fem tillfällen under 20 minuter, fann forskarna lägre hjärtfrekvens, ett ökat välbefinnande och ökade oxytocinnivåer samt temperaturförändringar
vid trumhinnan (Clark et al., 2020). Oxytocin som är ett hormon, sänker blodtrycket, minskar
halten av stresshormoner och frigörs vid beröring (Uvnäs-Moberg, 2000). Studien utfördes med en kontrollgrupp, i vilken denna markanta förändring inte kunde uppmärksammas hos deltagarna. Studiens slutsats enligt forskarna, är att deltagarna fick en mer positiv
känslomässig sinnesstämning av hundinterventionen (Clark et al., 2020).
När det gäller barn med funktionsnedsättningar har Katherine L. Anderson och Myrna R. Olson (2006) utfört en fallstudie med sex barn i åldern 6-11 år. Barnen hade varierande funktionsnedsättningar såsom svårigheter med impulskontroll, ADHD och AST. Barnen interagerade med en hund under sju timmar per dag och under den tiden skedde en 30 minuters enskild intervention. Analysen av resultatet visade på en förbättrad känslomässig stabilitet, förbättrad känslokontroll och en mer positiv attityd till skolan. Dessutom hade barnens ansvarskänsla, respekt och empati förbättrats. Andrea Beetz (2013) genomförde en studie av två skolklasser med 24 elever i åldrarna 8-9 år. Den ena gruppen fick besök av en hund en dag i veckan under ett år, medan den andra klassen inte fick besök av hund. Eleverna fick fylla i ett frågeformulär som gällde känslomässiga och sociala erfarenheter i skolan. Resultatet visade att de elever som hade en hund i klassrummet upplevde skolan som mer positiv när det gäller socioemotionella aspekter. I kontrollgruppen kunde dessa förbättringar inte uppmätas. Kurt Kotrschal och Brita Ortbauer (2003) utförde en studie där eleverna spelades in med video före studiens början samt under tiden för hundinterventionen. Eleverna var i åldern 6-7 år. En hund deltog i klassrumsarbetet. Resultatet påvisade att eleverna fick ett
förbättrat uppförande och blev mer fokuserade på sin lärare. De elever som upplevdes tillbakadragna blev mer socialt aktiva.
Brelsford et al. (2017) uttrycker i sin diskussion att många av studierna i kunskapsöversikten visar på goda effekter gällande socioemotionella, psykologiska och kognitiva förmågor vid hundassisterad pedagogik såsom förbättrat beteende och välmående samt ökat lärande. I några av undersökningarna i kunskapsöversikten kan goda effekter dock inte påvisas. Det kan dock vara svårt att tolka resultaten och reliabiliteten eftersom de olika studierna inte är
utförda efter konsistenta variabler, med standardiserade mätinstrument och strikta protokoll, dessutom saknas ofta kontrollgrupper.
3.3 Forskning ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Jonas Aspelin et al. (2020) beskriver att under de senaste årtionden har forskare blivit allt mer eniga i att det relationella perspektivet, med positiva och stödjande inslag, är essentiellt för att elever ska ta till sig undervisningen. Aspelin et al. (2020) har genomfört en studie med 24 specialpedagoger. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer. I studien såg författarna tre genomgående teman i specialpedagogers relationskompetens; det relationella perspektivet, personlig relation och tillit. Det första temat, det relationella perspektivet, innebär att läraren behöver vara omvårdande gentemot sina elever. Det andra är att en
personlig relation måste finnas innan den professionella lärarrollen träder in. Den tredje är att läraren måste bygga upp en tillit som håller över tid. Dessa tre aspekter är lika centrala som skolarbetet. Detta är främjande för framförallt elever i akademisk riskzon. Slutligen menar författarna till studien att ett vardagligt språk är det som ger bäst möjlighet till att bygga relationer i motsats till att tala formellt och akademiskt med eleverna. Åsa Hirsh och Mikael Segolsson (2021) har i sin studie med fokusgruppsintervjuer av 16-18-åringar, undersökt ur ett elevperspektiv vad som karaktäriserar en riktigt bra lärare och dennes undervisning. Författarna uttrycker att kunskapsutveckling och välmående sker inom det relationella perspektivet, i kommunikationen och i utrymmet mellan lärare och elev. De bästa lärarna arbetar både med stödjande strukturer, scaffolding och utmanar samtidigt eleverna, dessutom värnar dessa lärare om elevernas självförtroende och självkänsla. Det finns en tydlig koppling mellan goda lärare-elevrelationer samt motivation och kunskapsinhämtning. Lärare som ger en vi-känsla i relationen med eleven skapar goda förutsättningar för att eleven får
stödstrukturer i form av att hen upplever att läraren delar ansvaret för kunskapsinhämtningen och guidar eleven genom svårigheten. Det blir en trygg inlärningssituation.
Thyge Tegtmejer et al. (2021) har genomfört en fältstudie i Danmark i syfte att undersöka hur skolsvårigheter uppfattas när kommuner och skolor inte längre får använda diagnoser som förklaring till elevers svårigheter. Studiens data utgörs av dokument och 25 intervjuer med yrkesverksamma som är involverade i att behandla och fatta beslut i elevärenden när det gäller specialpedagogiskt stöd. Bakgrunden till studien är att det danska skolsystemet under det senaste årtiondet, utvecklats i riktning mot att stärka en inkluderande skola. Många av de förändringar som har genomförts är ett explicit svar på den snabba ökning av andelen elever som tidigare hänvisades till specialskolor. En förklaring till detta var tendensen att
diagnostisera elever med neuropsykiatriska diagnoser. Diagnos som grund för beslut medför att eleven anses ha problemen inom sig vilket resulterade i att många elever hänvisades till specialundervisning. På senare tid har flera djupgående organisatoriska förändringar ägt rum och diagnos som förklaring till skolsvårigheter har ersatts med andra förklaringar.
Förklaringar till skolsvårigheter söks istället i klassrumskontexten, i den undervisning som erbjuds, i skolkulturen samt i de professionellas kompetens. Resultatet visar att hur
skolsvårigheter förstås har omförhandlats i det danska skolsystemet, från att utgå från
individuella diagnoskriterier till en mer kontextuell förståelse av hur problemen uppkommer. Studien visar att sättet som skolsvårigheter uppmärksammas och hanteras på olika
beslutsnivåer förändras när incitamenten att använda neuropsykiatriska diagnoser minskar. Att tala om elever utifrån diagnoser kan motarbeta tanken om en skola för alla eftersom diagnosen förlägger problemet hos individen och förklaras inte med att det kan vara avhängigt den kontext som eleven befinner sig i. Studien visar att när skolsvårigheter inte längre får förklaras utifrån diagnoser flyttas fokus till att i högre grad handla om skolmiljön.
3.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar forskning att hundar kan bidra till flera områden, såsom positiva beteendeförändringar, ökad motivation och trygghet. Detta finner vi användbart för vår studie. Den forskning (Brelsford et al., 2017; Fung, 2017; Gee et al., 2017) som gjorts på hundinterventioner utgår från olika teorier vilket gör det svårt att jämföra resultat men det visar också på områdets bredd och komplexitet. Vidare finns det en svårighet i hur
forskningen kan garantera att den verkligen mäter det som avses att mäta i aktiviteter med djur, huruvida den mätning som görs explicit kan kopplas ihop med djurens aktivitet och närvaro och inte bara bero på interventionen i sig. Några studier är dock genomförda med kontrollgrupper och i dessa undersökningar ser man exempelvis en ökad grad av lärande och förbättrad läsinlärning vilket indikerar att djurs närvaro har betydelse i interventionerna. Såväl Breelsford et al. (2017) som Gee et al. (2017) menar att det behövs fler fördjupade studier när det gäller fördelar och risker med HAI vilket också motiverar syftet med vår studie, att bidra med kunskap om hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Särskilt stöd kan utformas på en rad olika sätt efter elevers mångfacetterade behov, såsom extra lästräning eller stöd i det sociala samspelet. Tegtmejer et al. (2021) studie visar att hur skolpersonal och kommunens ledning talar om elever i behov av särskilt stöd påverkar den insats som ges. Genom att fokusera på det relationella perspektivet genomförs insatser i rådande kontext vilket ökar möjligheterna att ta till sig undervisningen för den enskilda individen (Tejtmejer et al, 2021). Vidare visar forskning (Aspelin et al.,2020; Hirsch & Segolsson, 2021) att relationskompetens och förmåga att bygga
stödstrukturer är viktiga ingredienser för elever i behov av särskilt stöd. Forskning visar att hundens roll i skolmiljön är att kunna bidra med insatser ur ett relationellt perspektiv eftersom hunden uppmuntrar till social interaktion, ökar motivation och engagemang, minskar stress samt förbättrar den socioemotionella utvecklingen. Detta leder till ökad delaktighet och ett ökat lärande. Genom att analysera resultatet utifrån sociokulturell teori kan vi förstå hundassisterad pedagogik ur ett lärandeperspektiv och hur HAI kan användas som ett specialpedagogiskt verktyg. Genom ytterligare forskning kan aktiviteter inom HAI utvecklas samt bidra till att policydokument förtydligas då dagens riktlinjer kan anses vara otydliga.
4. Teori
Studiens teoretiska ramverk utgår från sociokulturell teori, med dess begrepp scaffolding, mediering samt proximal utvecklingszon. Den sociokulturella teorin kan förklara hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd för att främja lärande och utveckling. Med hjälp av teoretiska perspektiv och begrepp tolkas data (Fejes & Thornberg, 2019) eftersom teorier är ett sätt att se på verkligheten och göra världen begriplig (Ahlberg, 2015). Avsnittet inleds med att sociokulturellt perspektiv på lärande presenteras. Därefter kommer teorins centrala begrepp att definieras; scaffolding, mediering och den proximala utvecklingszonen. I vår studie har den sociokulturella teorin med
begreppen scaffolding och mediering använts för att förstå och tolka data. I diskussionen resonerar vi kring begreppet proximal utvecklingszon i förhållande till resultatet.
4.1 Sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande
Det sociokulturella perspektivet utgörs inte av en enhetlig teori utan består av flera likartade teorier om människors lärande och utveckling.Teorierna anses ha sitt ursprung i Lev
Vygotskijs arbete och gemensamt för dessa är att den materiella världen och tänkande ses som en helhet samt att vi lär oss i samspel med varandra och omgivningen (Jakobsson, 2012). Lärandet är kulturellt och socialt bundet till sin kontext vilket innebär att handlingar och samspel behöver förstås i de sammanhang som de uppkommer (Ahlberg, 2015). Ur ett sociokulturellt perspektiv kan lärande ses som förmågan att lära sig nytt eller att förstå en variation på något som redan är bekant. Lärandet sker i en praktisk och kommunikativ miljö där samspelet mellan människor ger en god kunskapsutveckling och lärandet utvecklas genom att vi lär oss att behärska intellektuella, fysiska och språkliga redskap (Säljö, 2014b). I hundassisterad pedagogik sker interaktion och samspel mellan människa och hund vilket gör den sociokulturella teorin användbar i vår studie. I arbetet interagerar hunden i ett socialt sammanhang med hundföraren och eleven. Genom insamlandet av data ges en möjlighet att undersöka om interaktionen med hunden skapar nya vägar för stöd och därmed lärande och utveckling.
4.2 Scaffolding
Scaffolding kommer från engelskans scaffold och betyder byggnadsställning (Säljö, 2014b). Det innebär att den som är kunnig bygger stödstrukturer i syfte att den lärande ska kunna utvecklas, lära sig och kunna arbeta vidare på egen hand. Detta eftersom den lärande inledningsvis behöver mycket stöd från en mer kunnig person (Säljö, 2014a). Olika
undervisningsmetoder kan stödja i lärandet och läraren har ansvar för processen. Lärarstödet avtar efterhand för att slutligen upphöra helt (Partanen, 2019a). Samspel och lärande är således nära förbundet eftersom man genom stöttningen kan lära ut det som den kunnige redan kan (Säljö, 2014a). I skolan är det oftast läraren som utgör stöttningen för eleven. Stöttningen är viktigast i zonen för den närmaste utvecklingen (Skolverket, 2017). I det sociokulturella perspektivet lär och utvecklas människor genom samspel med andra. Interaktion och kommunikation leder till lärande och utveckling. Kunskap överförs inte mellan människor utan det är något vi deltar i (Säljö, 2014a).
4.3 Mediering
Mediering är centralt i scaffolding då det kan vara ett redskap i elevers lärande (Säljö, 2014a). Ordet mediering kommer från tyskans Vermittlung, som betyder förmedla, som betyder att människan inte står i en otolkad eller i en direkt omvärldskontakt (Säljö, 2014b). Det innebär att människor använder redskap för att förstå och agera i världen. Det finns såväl språkliga som materiella redskap (Säljö, 2014a). Mediering hjälper barnet att fokusera, upptäcka samband och mönster samt stöttar utveckling av strategier i lärandet. Det behövs också för att ge återkoppling och på så sätt kunna skapa kunskap och erfarenheter samt att utveckla en känsla av meningsfullhet i lärandet (Partanen, 2019b). I interaktionen med omgivningen är barn beroende av medierande aktörer för att utvecklas. Det innebär att människan agerar och uppfattar världen i samspel med andra människor. Mediering har således också en social dimension och mediering genom andra människor är viktigt. Mediering kan också förstås som olika undervisningspraktiker i syfte att skapa lärande (Melander, 2013).
4.4 Den proximala utvecklingszonen
Anders Jakobsson (2012) skriver att enligt Vygotskij är människan ständigt under utveckling och det är något som människor alltid ägnar sig åt. Detta benämnde Vygotskij som den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen är utrymmet mellan vad individen kan prestera utan stöd och vad individen klarar att prestera med stöd. För att uppnå lärande måste uppgiften ligga strax över den aktuella utvecklingsnivån men samtidigt vara möjlig att genomföra. Med relevant stöd och stimulans får elever hjälp med att bemästra uppgifter på egen hand (Jakobsson, 2012). I utvecklingszonen är elever känsliga för
instruktioner och förklaringar och det är i den situationen som läraren får betydelse genom att vägleda i lärandet (Säljö, 2014a). Språkets betydelse för lärande äger rum genom interaktion och deltagande. En dialogisk undervisning kännetecknas av lärande i samspel med andra. Stöd är en viktig faktor för elevers lärande. Läraren ger hjälp och stöttning genom scaffolding samt skapar struktur i situation och lärandeinnehåll (Ahlberg, 2015).
Fortsättningsvis används begreppen scaffolding och mediering som analysverktyg i resultatet med syfte att undersöka om hunden kan användas för att bygga stödstrukturer för elever i behov av särskilt stöd samt om hunden kan fungera som en medierande resurs i elevers samspel med omgivning. I resultatdiskussionen resonerar vi om begreppet proximal
utvecklingszon i förhållande till resultatet för att utröna om elever, med hundens stöd, kan nå utveckling inom zonen.
5. Metod
I detta avsnitt redovisas val av metod och tillvägagångssätt, sedan redogör vi för urval av studiens deltagare. Därefter följer undersökningens genomförande, analysens
tillvägagångssätt samt forskningsetiska principer. Avslutningsvis diskuterar vi studiens trovärdighet och tillförlitlighet.
5.1 Metodansats
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Metoden för studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa ansatsen passar väl då studien handlar om att undersöka hundförares uppfattningar om hundassisterad pedagogik. Intervjuer gör det möjligt att på djupet undersöka informanternas tankar och erfarenheter kring studiens ämne eftersom det är deras erfarenheter som beskrivs, förstås och analyseras (Kvale & Brinkmann, 2014).
5.2 Metodval
En fördel med semistrukturerade intervjuer är att forskaren använder en intervjuguide (se bilaga 2) med några övergripande frågeställningar som vägleder i samtalet. Det ger en större flexibilitet eftersom mallen kan anpassas och förändras utifrån de svar som ges. Det kan ge prägeln av ett mer naturligt samtal vilket kan skapa aktivitet hos informanten (Repstad, 2007). En semistrukturerad intervju ger också frågeställaren möjlighet att fördjupa informantens svar genom följdfrågor (Kvale & Brinkmann, 2014). Däremot krävs en god planering av de teman som ska beröras för att undvika att hamna i betydelselöst prat. En nackdel med intervjuer är att informanten kan påverkas av situationen vilket kan medför att svaret anpassas för att passa syftet eller att hen inte svarar sanningsenligt. För att få så verklighetstrogna svar som möjligt informerades studiens deltagare att de kommer att vara anonyma i undersökningen och att allt deltagande är frivilligt (Repstad, 2007). Det är av vikt att förmedla att det inte finns ett rätt svar på de frågor som ställs. Deltagande i en studie innebär alltid en maktasymmetri. Det är intervjupersonen som leder intervjun och definierar situationen samt bestämmer ämnet och avslutar samtalet (Kvale & Brinkmann, 2014).
5.3 Urval och genomförande
Vi har via mail kontaktat 17 hundförare i årskurs 1-9, vilka arbetar med hundassisterad pedagogik. Hundförarna är utbildade lärare, förskollärare och socialpedagoger. Av dessa 17 är det åtta som accepterat deltagandet. Arbetssättet för hund och hundförare varierar,
vanligast för våra informanter är arbete enskilt eller i liten grupp, men det förekommer också intervention i helklass. Det faktum att antalet hundförare är begränsat har lett till att de som anmält intresse också är de som har deltagit i studien. Informanterna är relevanta utifrån studiens tema eftersom de besitter erfarenhet och kunskap om hundassisterad pedagogik. Utifrån deras profession som hundförare och visat intresse kan vi anta att de är positivt inställda till hundassisterad pedagogik vilket kan inverka på resultatet (Denscombe, 2018). Antalet informanter kan betraktas som få men den semistrukturerade intervjun möjliggör mer ingående analyser av det empiriska materialet, däremot kan det vara svårt att generalisera resultatet (Repstad, 2007).
Vid studiens inledande skede var vår tanke att även få med elevers perspektiv och erfarenheter av hundassisterad pedagogik eftersom det är viktigt att förmedla barnens
upplevelser. Tanken var att detta skulle ske genom ett narrativt perspektiv, att elever i årskurs 3 till 9 skulle få skriva en text om sina erfarenheter, med frågor som stöd i skrivandet. Vi formulerade frågeställningar och en av oss genomförde en pilotintervju med tre elever. Vi erfor dock svårigheter när det gäller den etiska aspekten i undersökningen eftersom elevers deltagande kräver vårdnadshavares godkännande, en process som är tidskrävande. Detta medförde att vi fick tänka om och enbart fokusera på hundförarnas beskrivningar, därför kommer elevmaterialet inte att användas i denna studie.
Innan intervjuerna med hundförarna genomförde en av oss en pilotintervju med en
hundförare i syfte att verifiera att frågorna skulle ge den data som kunde svara på studiens forskningsfrågor. Testintervjun genomfördes muntligt och resulterade i att enstaka
frågeställningar förtydligades. En frågeställning var inriktad på elever med neuropsykiatrisk diagnos, vilket upplevdes begränsande och därför skrevs om. Innan intervjuerna skickade vi ut ett missivbrev (se bilaga 1) och en samtyckesblankett att skicka tillbaka, med frankerat svarskuvert. Före intervjusituationen gavs en ram för informanterna med en introduktion om syfte och upplägg av intervjun, vilket ger trygghet i situationen (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuerna har därefter ägt rum via videolänk i plattformen Zoom. Vi delade upp
intervjuerna mellan oss och vi har inte deltagit i varandras intervjuer. Vid varje intervju upprepade vi studiens syfte, att deltagandet var frivilligt och informanterna gav ett muntligt samtycke till att delta. De fick också ge sitt godkännande att samtalen spelades in. En plats med gott ljus och utan störande ljud valdes så att intervjun kunde genomföras ostört och med gott visuellt intryck. Funktionen av inspelningen testades i förväg för att säkerställa
ljudkvaliteten. Det är av vikt att testa ljudupptagningen samt att välja kamerans plats innan själva intervjun startar (Eidewald, 2015). Informanter kan vara obekväma med intervju som inte sker i gemensamt utrymme, vilket kan medföra att informantens tankar blir begränsade och att samtalet inte blir lika naturligt som i en intervju i gemensam lokal (Repstad, 2007). Motsatsen kan också ske, att informanten tar över talutrymmet och försvårar för forskaren att styra tillbaka samtalet till kärnan. Vår upplevelse av intervjuerna var att samtalet hade ett gott flyt, dock var det något svårare att läsa kroppsspråket hos informanten jämfört med en
intervju i gemensamt utrymme. Via videolänk kunde en begränsad icke-verbal information uppmärksammas i ansiktsuttryck. Till viss del upplevde vi att ljudsändningen över internet påverkade flödet i samtalet eftersom endast en i taget kunde tala. Vid två av intervjuerna rådde storm i Mellansverige vilket gjorde att internetkontakten bröts och intervjuerna fick avbrytas och skjutas upp. Detta kan ha påverkat informanternas upplevelse och engagemang i intervjun. Efter intervjun har samtalen transkriberats och analyserats.
5.4 Analys
Vi har transkriberat våra egna intervjuer och därefter har vi återigen lyssnat på alla
ljudupptagningar inför bearbetningen av data. Vår data har bearbetats i syfte att finna mönster i relation till studiens syfte, frågeställningar och teori. För att det ska vara möjligt krävs rika beskrivningar vilket är avhängigt intervjuarens hantverksskicklighet (Kvale & Brinkmann, 2014). Det är också viktigt att ha i åtanke att intervjusamtal och transkribering inte är detsamma. Det senare är snarare en utarmad version av intervjun och bearbetningen av materialet innebär att empirin reduceras eftersom en presentation av allt är omöjligt (Kvale & Brinkmann, 2014; Rennstam & Wästerfors, 2015).
Vår analys har skett i tre steg. Datan har sorterats i syfte att skapa ordning och överskådlighet. I vår primära tolkning organiserar vi de första sinnesintrycken av verkligheten. Det sker i samband med intervjuerna med intervjuguidens teman som
utgångspunkt. Därefter påbörjas den sekundära tolkningen då vi tolkade den primära
tolkningen, vilket sker under transkribering av intervjuerna (Svensson, 2015). Materialet har lästs om och om igen för att skapa förtrogenhet med den data som samlats in (Rennstam & Wästerfors, 2015). Under analysen upptäcktes frekventa ord, såsom trygghet, motivation och oxytocin. Kategoriseringar upprättades därefter i materialet utifrån följande kategorier: läs- och skrivsvårigheter, problematisk skolfrånvaro, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt gruppaktiviteter. Kategorierna uppkom eftersom de var återkommande beskrivningar i informanternas berättelse kring det stöd hunden kan ge de elever som är aktuella för insatsen. Vi upplevde dock vår analys som avsmalnad och begränsad, därför kom dessa teman att arbetas om. Inledningsvis inspirerades vi av en induktiv ansats vilket innebär att generella slutsatser dras utifrån informanternas berättelser och mönster skönjas. Analysen fortsatte därefter och vi studerade resultatet i ett större sammanhang och i ett vidare perspektiv. Detta resulterade i nya kategorier, som mynnade ut i de teman som vi redogör för under resultatet. Dessa teman är hundens stöd i kommunikation och samspel, trygghet och tillit samt
motivation och lust. I den tertiära tolkningen övergick analysen till att inspireras av en deduktiv ansats och empirin studerades utifrån sociokulturell teori och med de analytiska begreppen scaffoldning och mediering vilket blev vår slutliga inriktning.Utifrån vår empiri sökte vi kopplingar till scaffolding och mediering. I den tertiära tolkningen har vi således analyserat det empiriska materialet deduktivt ur vårt teoretiska perspektiv och till följd av detta blev dessa mer explicita. Teorin är som mest framträdande i den tertiära tolkningen men även den primära och sekundära är beroende av teori (Svensson, 2015). Utifrån den skapade ordningen har materialet reducerats och i det arbetet har målet varit att skapa en så bred representation av materialet som möjligt. Det kan dock vara en svårighet att sålla utan att för den skull göra avkall på nyanser och komplexitet (Rennstam & Wästerfors, 2015). Vårt fokus i reduceringen har dock varit att göra materialet rättvisa genom att skönja mönster men också genom att uppmärksamma sådant som sticker ut.
En analys sker inte i ett vakuum utan den präglas i allra högsta grad av forskningsfråga och teoretiska utgångspunkter, så också i vårt arbete. Det både möjliggör och begränsar analysen. Forskningsfrågan besvaras inte enbart av empirin utan sker i ömsesidig påverkan mellan teori och empiri eftersom empirin behöver kommuniceras med ett teoretiskt språk (Rennstam & Wästerfors, 2015). En svårighet i analysfasen är att sammanställa all data på ett objektivt sätt (Ahlberg, 2015). Sammanställningen av vår empiri har varit komplicerad eftersom materialet är omfattande och innehåller många beskrivningar och nyanser av ett mångfasetterat
fenomen. Det är också komplext att sammanföra och diversifiera flera intervjuer, samt att hitta likheter och olikheter (Kvale & Brinkmann, 2014). Det innebär att det är viktigt att vara medveten om den komplexitet som finns vid själva sammanställningen så att inte viktiga aspekter utesluts vilket kan påverka utfallet. Forskaren måste kritiskt granska sitt val av stoff (Ahlberg, 2015). I diskussionen argumenterar vi för våra fynd genom att relatera materialet till bakgrund, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter såsom scaffolding, mediering och proximal utvecklingszon.
5.5 Forskningsetiska principer
Vid forskning finns det fyra etiska principer att förhålla sig till. Det handlar om informations-samtyckes-, och nyttjandekrav samt konfidentialitet. Informationskravet uppfylldes genom att deltagarna informerades om syftet med studien och dess struktur i stort, via mail och
missivbrev. I missivbrevet framgick att deltagandet var frivilligt och deltagarna informerades om att de när som helst under processen kunde avbryta sin medverkan. Deltagarna lämnade därefter ett skriftligt samtycke kring deltagandet via en samtyckesblankett i enlighet med Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer för samtycke.Informanterna informerades också om att materialet enbart kommer att användas i forskningssyfte vilket uppfyller nyttjandekravet. Vidare informerades deltagarna om att ljudinspelningarna raderas efter avslutat arbete. För att säkerställa informanternas anonymitet har transkriberingarna kodats och inga skolnamn eller personnamn finns med på inspelningarna eller i transkriberingen. Deltagarna anonymiserades med bokstäverna A-H för att garantera deras konfidentialitet, detta i enlighet med GDPR (Integritetsskyddsmyndigheten). För att följa personuppgiftsbehandlingen har Örebro
universitet en förteckning över personuppgifter när det gäller intervjuer i uppsatser, i enlighet med dataskyddsförordningen och Datainspektionen. Detta formulär har fyllts i för att
säkerställa att de säkerhetsprinciper som måste beaktas följs.
5.6 Studiens trovärdighet och tillförlitlighet
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur hundassisterad pedagogik kan användas som resurs för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte besvaras genom att empirin analyseras genom att finna återkommande mönster i intervjuutsagorna samt utifrån det sociokulturella perspektivet och framskrivs genom att frågeställningarna besvaras. Genom
