Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap
Handledare: Universitetsadjunkt TK FK Anna Minara Ciardi Examinator: Professor Kjell O. Lejon
Konfirmandarbete för
ungdomar med funktionsnedsättning
En studie om utformningen av detta arbete i Linköpings stift
Anna Nordin 891201
Sammanfattning
Uppsatsen handlar om konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning och bygger på en praktisk studie som utfördes hösten 2012 i Linköpings stift. I tidigare forskning finns beskrivet personer med funktionsnedsättning i förhållande till kristen tro samt konfirmation, men funktionsnedsättning och konfirmation har inte tidigare beskrivits i förhållande till varandra.
I vardagligt tal blandas begrepp som exempelvis funktionsnedsättning, funktionshinder,
handikapp. Enligt Socialstyrelsens definition behöver funktionsnedsättning inte innebära ett
hinder då omgivningen spelar en avgörande roll huruvida en funktionsnedsättning innebär ett hinder eller inte. Jag använder mig av definitionen funktionsnedsättning i min uppsats. Det pågår diskussion om att användning av olika begrepp kan bidra till exkludering. Jag tar upp forskning där forskare menar på att begrepp är nödvändiga för att kunna föra samtal kring funktionsnedsättningar. Det är snarare sättet att tala om funktionsnedsättningar som speglar attityd och förhållningsätt.
Syftet med min uppsats är attundersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds och hur den utformas samt hur samverkan ser ut i Linköpings stift. Syftet är också attundersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans
konfirmandarbete samt vilka utmaningar som finns. Frågeställningarna i uppsatsen har varit
utgångpunkt för sammanställning, tolkning och analys av materialet och jag har använt mig av kvalitativ metod. Jag har utfört sex intervjuer med medarbetare i Linköpings stift i fyra församlingar samt intervjuat två medarbetare på stiftsnivå som arbetar med konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning.
Genom min undersökning har jag kommit fram till att konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds och utformas i Linköpings stift genom individanpassning. Medarbetare arbetar övergripande med tydlighet, struktur, återkommande moment som ger trygghet och möjlighet till integrering. Samverkan finns i form ett samordnaruppdrag och en nätverksgrupp i stiftet, dock efterfrågas ytterligare samverkan. Församlingarna följer
Riktlinjer Svenska kyrkans för konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Det
innebär att alla kyrkotillhöriga som ska fylla 15 nästkommande år får en inbjudan till
konfirmationsundervisning som är öppen för alla. Kyrkan har att möta behov av styrning och ledning, kompetensutveckling samt fördjupad samverkan.
Innehållsförteckning
1. Inledning _____________________________________________________ 1
1.1 Inledning ______________________________________________________________ 1 1.2 Syfte och frågeställningar _________________________________________________ 3 1.3 Material och avgränsningar _________________________________________________ 3 1.4 Definitioner _____________________________________________________________ 5 1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter _________________________________________ 6 1.6 Tidigare forskning ________________________________________________________ 9
1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor ________________________________________________ 9 1.6.2 Att tolka det tvetydiga _______________________________________________________ 11 1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden _____ 12
2. Funktionsnedsättning _________________________________________ 12
2.1 Definitioner ____________________________________________________________ 13 2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer __________________ 13
2.2.1 Sveriges riksdag ___________________________________________________________ 13
2.2.2 Statliga myndigheter _______________________________________________________ 14 2.2.3 Intresseorganisationer ______________________________________________________ 15
3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag ______________________ 15
4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning _________ 18
4.1 Kyrkoordningen ________________________________________________________ 18 4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete ______________________________ 21 4.4 Praktisk utformning ______________________________________________________ 22
5. Intervjuer ___________________________________________________ 26
5.1 Intervju 1 - Åtvids församling ______________________________________________ 26 5.2. Intervju 2 – Stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd _________________________________________________________________________ 28 5.3 Intervju 3 - Boxholms församling ___________________________________________ 29 5.4 Intervju 4 – Motala församling _____________________________________________ 31 5.5 Intervju 5 – Stiftspedagog Linköpings stift ____________________________________ 32 5.6. Intervju 6 – Linköpings Domkyrkoförsamling ________________________________ 33
6. Analys ______________________________________________________ 35
7. Sammanfattning ______________________________________________ 38
8. Käll- och litteraturförteckning __________________________________ 40
8.1 Böcker och artiklar ______________________________________________________ 40 8.2 Intervjuer ______________________________________________________________ 41 8.3 Elektroniska resurser _____________________________________________________ 41
9. Bilaga 1 _____________________________________________________ 43
1. Inledning
1.1 Inledning
Våra bilder av Gud och livet blir ofta utmanade därför att konfirmander med olika funktionshinder eller andra speciella behov ser på dem från andra håll än vi är vana vid. De konfirmanderna kan få bli våra läromästare. De kan visa oss fler sätt att se på livet och tillvaron, och på ett utvecklande sätt ifrågasätta traditionella mönster och former.1
Citatet är hämtat ur boken Tålamod, tydlighet och struktur – konfirmandarbete med
ungdomar som behöver mer.2 Boken vänder sig till arbetslag som i konfirmandarbetet möter ungdomar med funktionsnedsättning. Jag menar att ovanstående citat belyser hur traditionella mönster och former kan begränsa tankar och handlande samt att mötet med ungdomar med funktionsnedsättning enligt författaren innebär ömsesidigt lärande. Ungdomar med
funktionsnedsättning kan göra oss medvetna om hur livet och tillvaron kan ses utifrån ett annat perspektiv. Citatet överensstämmer med mina egna erfarenheter från möten med ungdomar med funktionsnedsättning.
Samhället har förändrats vad gäller förhållningssätt och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Flera forskare och Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete uttrycker att det fortfarande är mycket kvar att göra för att öka kunskapen samt utveckla och förbättra bemötande och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning.3 Susanne Rappman, som är präst i Svenska kyrkan, skriver att den samhälleliga kontexten under de senaste årtiondena har förändrats avsevärt för personer med funktionsnedsättning. Enligt Rappman har denna förändring i samhället bidragit till ökad teologisk reflektion kring funktionsnedsättning. Ny lagstiftning har inneburit bättre förutsättningar till utbildning, eget boende samt ökat inflytande över medicinsk behandling. Rappman lyfter fram två faktorer som ligger till grund för förändringen. Den ena faktorn är handikapprörelsernas framväxt och den andra är universitetsämnet handikappvetenskap.4
Linda Vikdahl, som är forskare vid Umeå universitet, beskriver hur samhället har
förändrats avseende synsätt och förutsättningar för personer med funktionsnedsättning. Hon skriver:
1 Broman, 2004, 52. 2 Broman, 2004.
3 Rappman, 2005, 21; Fritzson, 2007, 12-13; Vikdahl, 2012, 259; Riktlinjer för Svenska kyrkans
konfirmandarbete, 8.
Nationally, and to some extent internationally, society has changed when it comes to view of disabilities. Gradually, persons with disabilities are being granted social space. More and more, the individual with intellectual disabilities is no longer put away and kept out of sight in institutions. It is increasingly clear that society has a special responsibility when it comes to persons with disabilities, and also that disability should not impinge on a person’s possibilities of living a life of her/his own, enjoying a certain freedom of choice.5
Svenska kyrkan har enligt kyrkoordningen ansvar för att erbjuda dopundervisning för olika åldrar.6 Konfirmationsundervisningen är en del av dopundervisningen. I
konfirmationsundervisningen ska man arbeta aktivt med församlingens grundläggande uppgifter – fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.7 Kyrkostyrelsen har tagit fram Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete som
fastställdes i oktober 2007.8 Dessa riktlinjer anger bestämmelser för konfirmandarbetet samt beskriver Svenska kyrkans förutsättningar för att bedriva konfirmandarbete av god kvalitet. Enligt gällande riktlinjer har församlingen ansvar för att utarbeta mål för konfirmandarbetet. Målen ska vara mätbara och utvärderas efter varje konfirmandperiod.9
Alla ska erbjudas möjlighet till konfirmation. Svenska kyrkans medlemmar ska enligt kyrkoordningen erbjudas möjlighet att konfirmeras i den församling man formellt tillhör, dvs. där man är folkbokförd.10 Det gäller även ungdomar med funktionsnedsättning. Församlingen ska erbjuda konfirmation som är anpassad efter varje individs förutsättningar. Stiften har ansvar för att ge pedagogiskt stöd till församlingen samt att utveckla
konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning.11
Jag har haft förmånen att få arbeta med konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Därutöver har jag under flera år arbetat som ungdomsledare för en ungdomsgrupp med ungdomar med funktionsnedsättning. Sedan några år kombinerar jag mina studier med arbete på ett gruppboende för vuxna med funktionsnedsättning. Min syn på personer med funktionsnedsättning har förändrats utifrån mina erfarenheter. För mig har det blivit tydligt att vi är människor med olika egenskaper, erfarenheter och förmågor. Min uppfattning är att det är mer som förenar oss människor än vad som skiljer oss åt. Det finns
5 Vikdahl, 2012, 258. 6 KO 2000, 51.
7 KO 2000, 5; Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 4. 8 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1.
9 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 5, 8. 10 KO 2000, 47.
11 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 8.
fortfarande okunskap och fördomar vad det gäller personer med funktionsnedsättning. Min uppfattning är att det är alla människors ansvar att på olika sätt bidra till förändring. Ökad kunskap minskar fördomar.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är attundersöka hur konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i Linköpings stift och hur den kan vara utformad, samt hur samverkansformer mellan församlingarna och stiftet finns och i så fall hur det ser ut. Syftet är också attundersöka på vilket sätt konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i
församlingarna överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt vilka utmaningar Svenska kyrkan möter på detta område.
Frågeställningar som behandlas i uppsatsen är:
Hur erbjuds och utformas konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i de församlingar som arbetar med denna verksamhet i Linköpings stift?
Hur ser samverkan ut i konfirmandarbetet mellan dessa församlingar och Linköpings stift?
På vilket sätt överensstämmer konfirmandarbetet i församlingarna med Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete?
Vilka utmaningar har kyrkan att möta vad det gäller konfirmationsundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning enligt de personer jag har intervjuat?
1.3 Material och avgränsningar
Då det gjorts få studier kring kyrka, konfirmation och funktionsnedsättning har det varit svårt att hitta material och tidigare forskning som berör min frågeställning. Tidigare forskning och dess resultat presenterar jag i stycke 1.6. Det skriftliga material som jag använt mig av i uppsatsen presenterar jag här nedan.
För att kunna besvara mina frågeställningar har jag studerat Svenska kyrkans officiella dokument samt pedagogiskt material kring konfirmander och ungdomar med
funktionsnedsättning, utgivna av Svenska kyrkan. Därutöver har jag tagit hjälp av handböcker i praktisk teologi i syfte att erbjuda en bakgrund till konfirmationens historia och innebörd, samt förhålla mig till nutida studier kring konfirmation.
Inom Svenska kyrkan har endast ett fåtal böcker och artiklar getts ut som berör ämnet konfirmation och ungdomar med funktionsnedsättning. Det material jag använt i denna uppsats är utarbetat under de senaste 20 åren. Inom Svenska kyrkan finns följandeofficiella dokument:
Kyrkoordning för Svenska kyrkan 200012
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete 200813
I riktlinjerna finns konfirmandarbetet beskrivet i sitt teologiska sammanhang samt hur det ska bedrivas.
Inom Svenska kyrkan finns pedagogiska böcker och artiklar vars innehåll syftar till att ge inspiration och fördjupning i konfirmandarbete med ungdomar med funktionsnedsättning. I böckerna finns beskrivet olika former av funktionsnedsättning samt förhållningssätt och bemötande.
Tydlighet, tålamod och struktur. Konfirmandarbete med ungdomar som behöver mer,14 utarbetades inom ramen för Svenska kyrkans projekt ”Konfirmandarbete för unga med särskilda behov” i samarbete med studieförbundet Sensus.
Annorlunda men lika. Konfirmander med särskilda behov,15 är en antologi utgiven av
Svenska kyrkan
Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet,16 gavs ut samtidigt som Svenska kyrkans nya riktlinjer (2008)
Inom praktisk teologi finns litteratur som handlar om konfirmation som rit och översiktsarbeten över konfirmationens historia. Jag använder mig av:
Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan17
Kyrkans liv – Introduktion till kyrkovetenskapen18
Stanna i vattnet – kateketikens syfte och sammanhang19 som utarbetades inför
Göteborgs stifts präst- och diakonmöte 2011
Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete20
Gudstjänst och vardag – årsbok för svenskt gudstjänstliv21
12 Kyrkoordning för Svenska kyrkan, 2000 = KO 2000. 13 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008. 14 Broman, 2008.
15 Engvall, 2003.
16 Dela liv- inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, 2008. 17 Straarup och Winqvist Hollman, 1998.
18 Borgehammar, 1993. 19 Eek, 2011.
20 Bernerstedt, 2000. 21 Borgehammar, 2009.
Jag har valt att avgränsa arbetet till att gälla trossamfundet Svenska kyrkan. Det är det största trossamfundet i Sverige med medlemmar motsvarande cirka 69 % av Sveriges befolkning.22 Inom Svenska kyrkan utarbetades riktlinjer för konfirmation på nationell nivå år 1978. Dessa nationella riktlinjer ersatte tidigare läroplaner.23 Därutöver har jag, som tidigare nämnts, valt att avgränsa uppsatsen till att gälla konfirmandarbete. Enligt riktlinjerna ska församlingen utarbeta mål och följa upp konfirmandverksamheten. Då en del av uppsatsens material utgörs av intervjuer har jag avgränsat arbetet till Linköpings stift för att göra det möjligt att
genomföra intervjuerna utifrån ett geografiskt och tidsmässigt perspektiv.
1.4 Definitioner
Det finns en problematik i att använda eller inte använda begrepp. Det finns de som menar att definition av funktionsnedsättning och funktionshinder kan bidra till ett negativt utpekande av denna grupp människor. Detta utpekande kan i sin tur bidra till att upprätthålla strukturer som befäster avvikelse och därmed marginalisering.24 Susanne Rappman instämmer att det finns en poäng i detta resonemang men anser att förhållningssättet är ohållbart. Begrepp är nödvändigt i alla delar av livet, frågan är snarare hur man väljer att tala om
funktionsnedsättning eller funktionshinder. Det är inte önskvärt att avstå från att använda begreppet funktionsnedsättning, då det skulle hindra synliggörandet av de orättvisor personer med funktionsnedsättning ofta är utsatta för, menar Rappman.25 I samtal kring
funktionsnedsättningar görs oundvikligt en åtskillnad mellan personer med och utan funktionsnedsättning, enligt Arne Fritzson.26 De risker som finns, i diskussionen av olika begrepp och livsvillkor för personer med funktionsnedsättning, är att de blandas ihop och slås samman.27 Trots detta menar Fritzson att samtal måste föras då människors erfarenheter av egna eller anhörigas funktionsnedsättning väcker olika tros- och livsåskådningsfrågor. Det finns en tvetydighet, enligt Fritzson. Denna tvetydighet handlar om risken med lyfta frågorna om funktionsnedsättning samtidigt som det är viktigt att ändå göra det.28
Jag har i min uppsats valt att använda begreppet funktionsnedsättning. En
funktionsnedsättning behöver inte innebära ett hinder då omgivningen avgör huruvida
22 http://www.svenskakyrkan.se/statistik, 2012-11-15. 23 Se stycke 4.2 i denna uppsats.
24 Rappman, 2005, 27. 25 Rappman, 2005, 28. 26 Fritzson, 2007, 12. 27 Fritzson, 2007, 13. 28 Fritzson, 2007, 13.
funktionsnedsättningen innebär ett hinder eller inte. Omgivningen spelar en avgörande roll för personer med funktionsnedsättning.29
Under arbetets gång har jag upptäckt att även begreppet undervisning är ett begrepp som kan ha olika innebörd. Undervisning kan uppfattas som ett uttryck för en
envägskommunikation, där ett förutbestämt kunskapsstoff ska överföras, och de som ska ta emot kunskapen blir objekt i en utlärningssituation.30 Lärande är ett annat begrepp som både samhället och kyrkan börjat anamma alltmer, där blir individen subjekt i sitt eget lärande. Det kopplas samman med synen på människans ständiga och livslånga lärande.31 I den här
uppsatsen är undervisning synonymt med lärande.
1.5 Metod och teoretiska utgångspunkter
Min uppsats i praktisk teologi kan delvis jämföras med en social- och beteendevetenskaplig undersökning. Syftet är att undersöka hur konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning erbjuds och hur den kan vara utformad samt vilka samverkansformer som finns i stiftet. Syftet är också att undersöka på vilket sätt konfirmandundervisningen överensstämmer med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete samt vilka utmaningar kyrkan har att möta i denna verksamhet. Jag har besvarat mina frågeställningar genom att undersöka vad som finns skrivet i ämnet och utfört intervjuer. Genom intervjuerna ville jag ta reda på hur konfirmandarbetet för ungdomar med funktionsnedsättning är utformat på
församlings- och stiftsnivå samt undersöka hur arbetet överensstämmer med Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete. När jag har arbetat med det skrivna materialet i uppsatsen
har jag använt mig av kvalitativ metod. I Nationalencyklopedin beskrivs kvalitativ metod som ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna för olika arbetssätt som förenas av att forskaren själv befinner sig i den sociala verklighet som analyseras. Datainsamling och analys sker samtidigt och i växelverkan och forskaren söker fånga såväl människors handlingar som dessa handlingars innebörder.32 Frågeställningarna i uppsatsen har varit utgångpunkt för
sammanställning, tolkning och analys av materialet.
I intervjuerna har jag använt mig av kvalitativ metod. Kvalitativ metod innebär att
intervjuaren ställer öppna frågor där den intervjuade får möjlighet att besvara frågorna på sitt sätt. Ibland anses kvantitativ metod mer tillförlitlig, då den söker enklare svar genom olika
29 Se stycke 2.1 i denna uppsats.
30 Straarup och Winqvist Hollman, 1998, 11; Bernerstedt, 2000, 7. 31 Bernerstedt, 2000, 7.
typer av siffervärden.33 Metoden passar dock inte för alla typer av frågor, exempelvis när
människors uppfattning och upplevelse av någonting efterfrågas. Kvalitativ metod ger mer nyanserade svar. 34
Jag har valt att genomföra intervjuerna med fem öppet hållna frågor som underlag, som gav de intervjuade stort utrymme att fritt berätta och beskriva konfirmandarbetet, erfarenheter och tankar inför framtiden. Denna intervjuform kan beskrivas som semistrukturerad. Jag har valt att presentera intervjuerna genom att återberätta intervjusamtalen. Jag inledde
intervjuerna med att beskriva arbetet med min uppsats samt presenterade mina frågor. De intervjuade fick berätta fritt och uppehöll sig olika länge vid olika frågor och i olika ordningsföljd. Jag lät det finnas möjlighet till följdfrågor, då något behövde bli ytterligare förklarat. Vid presentationen av intervjumaterialet i stycke 5.1 har jag valt att återge svaren på frågorna i den ordningsföljd de besvarades under samtalen, för att framställningen av
intervjumaterialet skulle bli så likt intervjusamtalen som möjligt. Därför presenteras de frågor som jag utgick från separat i bilaga 1.
Sex intervjuer har genomförts – fyra intervjuer med medarbetare från fyra församlingar och två intervjuer med medarbetade som arbetar på Linköpings stift. Samtliga intervjuer har utförts på den intervjuades arbetsplats. Under intervjun antecknade jag intervjusamtalen skriftligt och i direkt anslutning skrev jag sedan rent dessa anteckningar. Jag har även skickat sammanställningarna av intervjusamtalen till de intervjuade för att ge dem möjlighet att korrigera och kommentera.
För att besvara frågeställningarna valde jag att intervjua personer i församlingar som arbetar eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag kontaktade stiftssamordnaren för ungdomar med särskilda behov och efterfrågade hur
konfirmandverksamheten för ungdomar med funktionsnedsättning ser ut idag. Idag saknas en samlad bild av denna verksamhet i stiftet. Jag fick information om att det inom stiftet finns församlingar som har konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning i integrerad form eller i särskild grupp. Stiftssamordnaren har även kännedom om församlingar där man tidigare bedrivit konfirmandundervisning för ungdomar med funktionsnedsättning. Jag efterfrågade vilka församlingar och kontaktpersoner inom stiftet, som stiftssamordnaren känner till som arbetar med eller har arbetat med konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning. Utifrån den information jag fick från samordnaren kontaktade jag fem församlingar. Fyra av dessa församlingar erbjöd mig möjligheten att komma för att
33 Trost, 2010, 26. 34 Trost, 2010, 32.
genomföra en intervju: Åtvidabergs församling, Boxholms församling, Motala församling och Linköpings Domkyrkoförsamling. Jag har även intervjuat två personer som arbetar inom Linköpings stift med konfirmand- och ungdomsverksamhet där arbetet inkluderar ungdomar med funktionsnedsättning. Samtliga har accepterat att deras namn uppges i uppsatsen. De personer jag intervjuat är: Intervju 1: Eva Johansson och Elisabeth Roos –
församlingspedagoger i Åtvids församling, Intervju 2: Stefan Alström – stiftssamordnare i Linköpings stift för barn och unga i behov av särskilt stöd, Intervju 3: Susanne Mideskog Wass – församlingspedagog i Boxholms församling, Intervju 4: Åsa Munther och Åsa Björkman – församlingspedagoger i Motala församling, Intervju 5: Peter Eriksson, stiftspedagog på Linköpings stift samt Intervju 6: Elisabeth Nilsen – komminister i Linköpings Domkyrkoförsamling.
I en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer utgör trovärdigheten ett av studiens största problem. Jan Trost skriver att man som forskare måste kunna visa eller göra trovärdigt att data är insamlade på sådant sätt att de är seriösa och relevanta för den aktuella
problemställningen.35 Att anteckna och sammanställa i direkt anslutning till intervjuerna samt att skicka sammanställning av intervjusamtalet till de intervjuade för att ge dem möjlighet att korrigera och kommentera bidrar till trovärdighet. Jag har analyserat intervjumaterialet med en kvalitativ metod, insamling av intervjumaterialet och analys har skett i växelverkan samt att analys har gjorts av både de intervjuades svar och agerande vid intervjun, exempelvis tonlägen och ansiktsuttryck. I intervjumaterialet liksom det tryckta materialet har
frågeställningarna i uppsatsen varit utgångpunkt för tolkning och analys.
Objektivitet är något som eftersträvas i forskning och i anslutning till intervjuer för att nå
trovärdighet. Objektivitet har enligt Nationalencyklopedin haft ett flertal betydelser i olika tider och sammanhang, som exempel ges saklighet och opartiskhet.36 I kvalitativ forskning måste inte forskaren vara opartisk eller utan åsikter. Objektivitet betyder enligt Jan Trost den norm som människor som grupp eller samhälle kommit överens om.37 Samtidigt finns det ställningstaganden som anser att det som alla är överens om inte behöver vara objektivt.38
Till sist en reflektion över de etiska principerna, då denna uppsats delvis bygger på intervjuer. De etiska principerna som vetenskapen vilar på är informationskrav, samtyckeskrav, krav på konfidentiell hantering av materialet samt krav på nyttjande. Informationskravet bygger på att den som intervjuar ska informera berörda personer om
35 Trost, 2010, 133-134.
36 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/objektivitet, 2012-12-02. 37 Trost, 2010, 134.
undersökningens ändamål. De ska få information om att deras deltagande i studien är frivilligt. Samtyckeskravet bygger på att deltagarna själva får bestämma över sin medverkan i studien. Kravet på konfidentiell hantering av intervjumaterialet innebär att behandla personer och åsikter så att enskilda personers identitet och åsikter inte röjs. Kravet på nyttjande innebär att insamlat material om enskilda personer enbart får användas till undersökningens ändamål.39 Kravet konfidentiell hantering av intervjumaterialet har inte varit aktuellt för min uppsats, då de intervjuade accepterat att deras namn offentliggörs.
1.6 Tidigare forskning
Det finns ingen forskning som specifikt kopplar samman konfirmationsundervisning och funktionsnedsättning. Det finns studier som behandlar konfirmationsundervisning dock utan koppling till funktionsnedsättning och det finns studier kring funktionsnedsättning kopplat till kristen tro men dessa behandlar inte konfirmandundervisning. I de studier som jag tagit del av, där funktionsnedsättning och kristen tro sammankopplas, diskuteras sambandet mellan
erfarenhet av att leva med funktionsnedsättning, tros- och livsåskådningsfrågor och teologisk reflektion. Det har gjorts studier inom handikappvetenskap/funktionsnedsättning och kristen tro i bl.a. Nordamerika och delar av Europa.40 I Sverige har få studier gjorts. Susanne
Rappman har skrivit en avhandling, Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion
kring funktionshinder,41 Arne Fritzson har skrivit en bok, Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och
funktionshinder,42 och Linda Vikdahl har skrivit en artikel, This is What Most People Do:
Participation and Normalcy in the Church of Sweden.43
1.6.1 Kristi kropp som kritisk metafor
Kristi kropp som kritisk metafor – Teologisk reflektion kring funktionshinder är en
doktorsavhandling från 2005 av Susanne Rappman vid Karlstad universitet. Rappmans syfte med avhandlingen var att belysa den funktionshindrade kroppens undanskymda plats i den västerländska och svenska kulturen, särskilt inom kyrkan. Den samhällsanalys som gjorts inom den växande handikappteologin har en central ställning i avhandlingen.44 Avhandlingen är en teologisk reflektion kring funktionsnedsättning. Syftet med studien är att belysa två distinktioner som är centrala för teologisk tolkning och förståelse av funktionsnedsättning. 39 Bryman, 2011, 131. 40 Rappman, 2005, 54-58. 41 Rappman, 2005. 42 Fritzson, 2007. 43 Vikdahl, 2012. 44 Rappman, 2005, 14.
Det är spänningen mellan normalitet och avvikelse samt individuella och sociala aspekter av funktionsnedsättning.45
För att belysa och diskutera skillnader, formulerar Rappman en preliminär teori: Kristi kropp som kritisk metafor. Centrum i teorin är Kristi kropp, slagen och sårad på korset. Hon menar att denna kropp har en kritisk potential som metafor i vår tid. Det visar kroppens svaghet och talar om Guds närvaro i vår värld. Som en metafor för den mänskliga kroppen fungerar den som en kontrast till den idealiserade och kommersialiserade bilden av kroppen. Det ger en alternativ bild mot samhällets syn på kroppen.46 Den preliminära teorin används som ett metodologiskt verktyg för att analysera och diskutera fyra teologers bidrag till området för funktionshinder och teologi. Teologerna är David Pailin, Nancy Eisland, John Swinton och John Hull.47
Den första delen omfattar identifiering av problem i samhället och kristen tradition, relevant för teologisk reflektion kring funktionshinder. Några exempel på problem som identifierats inom kristen tradition är sammanblandningen av funktionshinder och synd, sammanblandningen av funktionshinder och lidande, eskatologiska bilder av perfektion, dygder, barmhärtighet och välgörenhet, negativa attityder till funktionshinder inom de bibliska texterna samt hierarkisk och patriarkal tradition.48I den andra delen diskuteras den preliminära teorin av Kristi kropp som kritisk metafor. Det klargör vikten av kroppen på korset för en teologisk reflektion av funktionshinder.
Den sista delen i avhandlingen är en teologisk reflektion om funktionshinder, samhälle, kyrka och vad det innebär att vara människa. Rappman hävdar att Kristi kropp, som en motbild, avslöjar bilder av samhället och kyrkan som tolkar funktionsnedsättning som ett "problem" som handlar om individen. Hon menar att det är viktigt att se funktionsnedsättning som en del av samhället och kyrkan, i annat fall kommer personer med funktionsnedsättning exkluderas.49 Rappman skriver att hon ser kyrkan som Kristus slagna och sargade kropp i motsats till en "perfekt" kropp. ”Med den sargade kroppen kan jag synliggöra föreställningar om Kristi kropp som en “perfekt” kropp. Dessa ter sig problematiska i vår tid bland annat för att de tangerar och upprätthåller orealistiska drömmar om den perfekta och odödliga
kroppen.”50 Rappman beskriver kyrkan som den sargade kroppens gemenskap där det brutna
45 Rappman, 2005, 205. 46 Rappman, 2005, 205. 47 Rappman, 2005, 205. 48 Rappman, 2005, 211-212. 49 Rappman, 2005, 213. 50 Rappman, 2005, 189.
brödet symboliserar att Guds närvaro inte förutsätter den perfekta församlingen. Rappman hävdar att funktionshinder är ett tvetydigt fenomen i en tvetydig värld.
1.6.2 Att tolka det tvetydiga
Att tolka det tvetydiga – Tro, liv och funktionshinder är en bok från 2007 av Arne Fritzson
som växt fram inom projektet Teo. Föreningen Furuboda har arbetat med projektet med inriktning och fokus på relationen mellan livsåskådning och funktionshinder. Boken är en del av en studie som gjordes i samverkan med Centrum för studier av religion och samhälle vid Uppsala universitets Teologiska fakultet och dess föreståndare Ninna Edgardh Beckman.51 I studien undersöks sambandet mellan livserfarenheter av att leva med funktionsnedsättning och existentiella frågor om tro och liv i teori och praktik. Utgångspunkten för boken är att beskriva skillnaden mellan att leva med eller utan funktionshinder. Fritzson har valt ICF som modell i boken för att undersöka denna tvetydighet, han skriver att denna modell är den mest lämpliga för att närma sig dessa frågor. ICF är ”ett försök att med ett klassifikationssystem beskriva mötet mellan hälsobetingelser och hälsorelaterade betingelser å ena sidan och personliga och omgivningsfaktorer å den andra.”52 Den första delen av boken tar upp frågor
om historia, politik och människosyn. Det diskuteras hur den förståelse som finns i världen av kategorin "personer med funktionshinder" kommit till.53 I boken finns beskrivet
utgångspunkter som finns i politiken i Sverige för funktionsnedsättning, förordningar i svensk lag som förbjuder diskriminering på olika grunder, bland annat funktionsnedsättning.54
Frågor om antropologi och funktionsnedsättning samt religiösa frågor diskuteras i boken.55 Bokens syfte, menar Fritzson, är ett bidrag i riktning att samtal och diskussioner kring frågor om funktionsnedsättning ska frångå stigmatiserande och förtryckande associationer som är kopplade till frågor om funktionshinder.56 Samtal om funktionsnedsättningar tycks vara fast i en tvetydighet. Som exempel tar Fritzson upp att det går att ställa problematiserande frågor kring att det finns handikapporganisationer, eftersom det kan ses som att de i sig upprätthåller ett särskiljande och stigmatiseringar.57 Fritzson skriver att han inte argumenterar mot
handikapporganisationer, men han hävdar att det är viktigt med en medvetenhet om att varje praxis som aktualiserar funktionshinderfrågor har att hantera denna tvetydighet. Fritzson 51 Fritzson, 2007, 9. 52 Fritzson, 2007, 19. 53 Fritzson, 2007, 37. 54 Fritzson, 2007, 58. 55 Fritzson, 2007, 83,99. 56 Fritzson, 2007, 156. 57 Fritzson, 2007, 12.
pålyser också problematiken med att personer med funktionshinder som grupp slås samman. Tvetydigheten består i att det trots denna problematik är viktigt att diskussionen kring funktionsnedsättning och tro fortsätter, för att personer med funktionsnedsättning inte ska pekas ut som avvikande.58 Fritzson menar att tvetydigheten bör utgöra en utgångpunkt i samtalen som bidrar med dynamik till nya synsätt och erfarenheter.59
1.6.3 This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden
This is What Most People Do: Participation and Normalcy in the Church of Sweden är en
artikel av Linda Vikdahl som publicerades i Journal of Religion, Disability & Health 2012. Vikdahl skriver att den kristna kyrkan, med budskap om att Guds nåd är till för hela
mänskligheten, verkar ha fastnat i en föreställning om normalitet. Kyrkan bör visa vägen i frågor om mänsklighet och medmänsklighet, trots det finns verksamheter som vanligtvis omfattar deltagande som kräver förmågor som personer med svåra funktionshinder inte uppnår.60 Vikdahls studie handlar om personer med intellektuella funktionshinder och deras erfarenheter av att delta i Svenska kyrkans verksamheter. Den första delen diskuteras begreppet deltagande. Den andra delen handlar om delaktighet och normalitet i Svenska kyrkan och omfattar berättelser om Eric, Unni och David som alla har en intellektuell
funktionsnedsättning och vill tillhöra den kristna gemenskapen.61 Studiens resultat är ett antal utmaningar till Svenska kyrkan. Vikdahl skriver att i en kyrka där förmågan saknas att se bortom normalitet kommer Erik, Unni och David alltid utelämnas och bli marginaliserade. Denna exkludering utmanar Svenska kyrkan på ett antal olika sätt, nämligen att ompröva sitt grundläggande teologiska tänkande kring funktionsnedsättning, att förändra sin praxis kring deltagande och att förhandla fram en väg mellan ideal och praxis för att bana en väg för personer med funktionsnedsättning i den kristna gemenskapen.62
2. Funktionsnedsättning
58 Fritzson, 2007, 13. 59 Fritzson, 2007, 165. 60 Vikdahl, 2012, 259. 61 Vikdahl, 2012, 248. 62 Vikdahl, 2012, 259.2.1 Definitioner
Funktionsnedsättning, funktionshinder, handikapp, skada, person med särskilda behov är
olika begrepp som i vardagen beskriver en person med medfödd eller förvärvad fysisk-
psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning som kan innebära ett funktionshinder.
Terminologirådet publicerade nya och reviderade begrepp i oktober 2007. Nytt är att begreppet funktionshinder inte längre betraktas som en synonym till funktionsnedsättning utan betecknar ett eget begrepp. Definitionen av funktionsnedsättning är oförändrad medan begreppet handikapp tas bort.63 Enligt Socialstyrelsen definieras funktionshinder som den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen. Funktionsnedsättningar indelas i fysisk, psykisk och intellektuell funktionsnedsättning.
Fysisk funktionsnedsättning definieras som medfödd eller förvärvad kroppslig skada eller
sjukdom, exempelvis synnedsättning/blindhet, hörselnedsättning/dövhet, cerebral pares, ryggmärgsskada, astma och/eller epilepsi.64 Till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning räknas Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och tvångssyndrom (OCD).65 Intellektuell funktionsnedsättning
(utvecklingsstörning) kan vara medfödd eller förvärvad. Individens begåvningsprofil avgörs av hur omfattande utvecklingsstörningen är. Individen kan ha god begåvning inom några områden och sämre inom andra. Ett barn med utvecklingsstörning kan utvecklas som andra barn inom flera områden, men i långsammare takt.66
2.2 Sveriges riksdag, statliga myndigheter och intresseorganisationer
2.2.1 Sveriges riksdag
Staten, kommuner och landsting har tillsammans ansvar för individuellt stöd för personer med funktionsnedsättningar som syftar till att garantera god hälsa samt ekonomisk och social
63 http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio#anchor_3, 2012-11-17. 64 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17.
65 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17. 66 http://www.socialstyrelsen.se/psykiskhalsa/psykiskfunktionsnedsattning, 2012-11-17.
trygghet. Exempel på lagar är Socialtjänstlagen (SoL) 2001:45367 och Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (LSS)68.
Enligt Skollagen 2010:800 omfattas alla barn och ungdomar av skolplikt.
I grundsärskolan ska barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning tas emot. Grundsärskolan består av nio årskurser. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen.69 I träningsskolan går elever med grav utvecklingsstörning. Det är inte är möjligt för dessa att tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Utöver sin utvecklingsstörning har många av eleverna ytterligare funktionsnedsättningar som exempelvis: rörelsehinder, syn- och hörselproblematik, autism och epilepsi.70
I specialskolan ska barn som på grund av funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot, då de har olika typer av/olika kombinationer av blindhet/synskador, dövhet/hörselskador, grav språkstörning, och/eller annan funktionsnedsättning.71 Specialskolan består av 10 årskurser. Frågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten.72
2.2.2 Statliga myndigheter
Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en bred
verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och
epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning arbetet ska ha.73 Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.74 Statens folkhälsoinstitut är en myndighet under socialdepartementet. De har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för 67 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/, 2012-12-21. 68 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1993387-om-stod-och-ser_sfs-1993-387/, 2012-11-17. 69 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/sarskola/om-grundsarskolan, 2013-02-10. 70 http://www.skolverket.se/skolutveckling/amnesutveckling/matematik/2.1309/2.319/nya-material-i-traningsskolan-1.123145, 2013-02-10. 71 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/specialskola/vad-ar-specialskola-1.190499, 2013-02-10. 72 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/, 2012-11-17. 73 http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder, 2012-12-05. 74 http://www.skolverket.se/om-skolverket, 2012-12-05.
metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena. Statens folkhälsoinstitut har funnits i nuvarande form sedan 2001. Under perioden juli 1992 – juli 2001 hette institutet Folkhälsoinstitutet och hade delvis ett annat uppdrag.75
2.2.3 Intresseorganisationer
I Sverige finns olika intresseorganisationer som bevakar barn och ungdomars intressen och rättigheter. En viktig uppgift som organisationer har är att sprida kunskap. Exempel på
organisationer är Astma- och allergiförbundet76, Svenska Epilepsiförbundet77, Riksföreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning78, Riksföreningen för rörelsehindrade barn och ungdomar79, Attention, riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, Asbergers syndrom, Tourettes syndrom, språkstörning och OCD.80
3. Konfirmation under 1900-talet fram till idag
I Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete står det:
Konfirmationen har en lång historia där dess innebörd uppfattats på olika sätt. Det grundläggande i en evangelisk-luthersk kyrka är att konfirmationens teologi är en dopteologi. Konfirmationen bekräftar och levandegör nåden och kallelsen som ges i dopet.81
Ordet konfirmation kommer från latinets confirmatio som betyder befästande/bekräftelse.82 Konfirmationsundervisningen är en process som genom historien alltid har innehållit både rit (doing) och undervisning (learning).83 Konfirmationstiden har traditionellt en dubbel funktion, där konfirmationstiden leder fram till avslutningen som är konfirmationsgudstjänsten men konfirmationstiden har också som syfte att skapa förtrogenhet med gudstjänst och andakt. Idag brukar man benämna det här som en del av församlingspedagogiken.84
Under 1800-talets slut genomgick det svenska samhället stora sociala förändringar som kom att påverka kyrkan. Här kan man föra fram urbaniseringen, industrialiseringen och 75 http://www.fhi.se/Om-oss/, 2012-12-05. 76 http://www.astmaoallergiforbundet.se/, 2012-12-21. 77 www.epilepsi.se, 2012-12-05. 78 www.fub.se, 2012-12-05. 79 www.rbu.se, 2012-12-05. 80 www.attention-riks.se, 2012-12-05.
81 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 3.
82 http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/lang/konfirmation/228683, 2012-12-05. 83 Eek, 2011, s. 23.
sekulariseringen. Dessutom påverkade väckelserörelsernas etablering som frikyrkosamfund till att enhetskyrkoväsendet bröts upp.85 Under den här tiden upplevdes nattvardsfirandet inom
Svenska kyrkan som nästan utdött. I vissa församlingar var de ungdomar som nyligen konfirmerats de enda kommunikanterna under året. Det gjorde att fokus på den första och kanske enda nattvarden, gjorde att ritualet uppfattades problematiskt.86
Debatten om konfirmationsgudstjänstens innehåll och innebörd pågick under 1900-talets två första decennier. Kritik fördes mot det direkta sambandet mellan konfirmation och nattvard och mot gemensam läsning av trosbekännelsen, som i allmänhet ännu var en okänd företeelse långt fram på 1900-talet. Credo uppfattades då som ett löftesformulär, särskilt då det var framställt i frågeform. När kyrkomötet antog 1917 års handbok var ritualen densamma som 1899 års ritual. Däremot hade rubriken ändrats till ”Konfirmation” från ”Huru förhållas bör, då ungdomen första gången skall begå Herrens heliga nattvard”, som hade varit gällande sedan 1811 års ritual.87 Trots många förändringar av ritualen under 1800-talet, stod rubriken oförändrad fram till 1917. Med den ändrade rubriken legaliserats begreppet efter en lång tid av ritualet i bruk.88.
Konfirmandarbetet påverkades innehållsligt när Luthers lilla katekes togs bort som officiell lärobok i skolan 1919.89 Fram tills dess hade konfirmandundervisningen varit en fördjupning eller överkurs av Luthers lilla katekes och även fast katekeskunskaper inte längre kunde förutsättas fortsatte konfirmandundervisningen ha karaktär av överkurs till folkskolans kristendomsundervisning. Ännu var den sociala atmosfären på 1940-talet att ”alla” skulle konfirmeras.90 Det dröjde till 1942 innan Svenska kyrkan antog sin första
särskilda ”grundplan” för konfirmandundervisning. Men ännu hade man inte lyckas enas kring någon lärobok i konfirmandundervisningen.91
Frågan om konfirmationens egentliga innebörd var fortfarande inte behandlad. En teologisk debatt om konfirmationen började under 1950-talet då också samhälleliga förändringar börjat ske, bland annat på skolans område.92 Kritik fördes
mot ”massnattvardsgångarna”, men det problemet blev inte längre aktuellt efter det att konfirmandstatistiken började sjunka. 1979 tilläts det att utesluta admissionsformeln, vilken 85 Andréen, 1998, 20. 86 Andréen, 1998, 20-21. 87 Andréen, 1998, 17 88 Andréen, 1998, 21. 89 Andréen, 1998, 22. 90 Andréen, 1998, 23. 91 Larsson, 1993, 236. 92 Andréen, 1998, 23.
innebar att konfirmanden blev tillåten att tillträda nattvarden, som hade varit den huvudsakliga grunden för konfirmationsgudstjänsten sedan 1868 års ritual.93
Pedagogiken kom att förändrades under 1960-talet i takt med samhället och biskopsmötet 1966 gav i uppdrag att utreda konfirmandfrågan men i detta arbete kom innehållsfrågan i bakgrund då allt fokus låg på form och metod. I den nya pedagogiken uppmärksammades människans komplexitet och andra olika dimensioner i den pedagogiska processen.94 Det kom dock att dröja fram till 1994 och utkommandet av de nya konfirmandriktlinjer som en verklig förändring var synlig. Genom de nya konfirmandriktlinjerna ökade betoningen på
konfirmation som en dopaktualisering där syftet var att erbjuda livstydning på dopets grund. I dessa riktlinjer sågs både kyrkan och konfirmanderna som subjekt i ömsesidigt förhållande till varandra.95 Tomas Nygren påvisade att dessa riktlinjer från 1994 innehållsmässigt inte lika tydligt stämmer in luthersk tradition. Riktlinjerna från 1994 var de första att inte nämna
Luthers lilla katekes. Dessutom har vissa dogmatiska teman utelämnats, t.ex. synd och
frälsning.96
Karin Johannesson menar att spänningsförhållandet mellan ett pedagogiskt perspektiv som utgår från konfirmandernas livsfrågor och ett pedagogiskt perspektiv som utgår från
grundläggande kunskaper om kristen tro, inte är något nytt. Detta spänningsförhållande kännetecknar Svenska kyrkans konfirmandarbete.97 Detta, menar hon, blir problematiskt först när läran om tron uppfattas som en egen dogmatisk-filosofisk dimension, särskild från den rituella dimensionen (gudstjänsten) och de upplevelseorienterade/emotionella och estetiska dimensionerna (vardagslivet). Hon menar att ett sådant särskiljande är främmande för den lutherska tradition som Svenska kyrkan står i och innebär en missuppfattning av den.98
Lärande och undervisning – grund för Svenska kyrkans pedagogiska arbete är ett
grunddokument för det pedagogiska arbetet i Svenska kyrkan. Det är utarbetat av Nämnden för kyrkolivets utveckling och kom år 2000. Lärande och undervisning bygger på det tidigare dokumentet Undervisning för alla, som gavs ut 1990 av Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans utbildningsnämnd.99 Syftet med Lärande och undervisning är att det ska vara en utgångspunkt för församlingens arbete med lärande och undervisning.
93 Andréen, 1998, 24. 94 Eek, 2011, 81. 95 Eek, 2011, 81. 96 Eek, 2011, 82. 97 Johannesson, 2009, 109. 98 Johannesson, 2009, 112-113. 99 Bernerstedt, 2000, 6.
I kyrkoordningen används begreppet undervisning. Dokumentet belyser att diskussionen om kyrkans undervisning är i ett utvecklingsskede och till den diskussionen är dokumentet ett bidrag. Det pedagogiska arbetet genomsyrar all verksamhet i församlingen och handlar om förhållningssätt till människa, kunskap och samhälle, men även gudsbild och
församlingssyn.100 I dokumentet nämns att folkbildning, som varit främsta formen av pedagogik på folkhögskolor, har påverkat reflektionen kring undervisning och lärande i samhället och kyrkan. Begreppet undervisning kan föra tankarna till att man är objekt för någon annan kunskapsförmedling, medan begreppet lärande för många förknippas med att man är subjekt i sitt eget lärande. Utvecklingen kring begreppen är viktig att bearbeta i
Svenska kyrkan och i dokumentet ställs frågan: ”Kanske är lärande på väg att bli ett minst lika viktigt begrepp som undervisning?”101
Per Erik Persson visar i artikeln ”Vad vill kyrkan med konfirmationen?” att Riktlinjer för
Svenska kyrkans konfirmandarbete, utgivna 1994, betonar att konfirmandarbetet handlar om livstolkning, till skillnad från de tidigare riktlinjerna då betoningen varit trostolkning.
Intentionen i riktlinjerna är dock inte att utelämna trostolkning utan att trostolkning är del av
kristen livstolkning.102
Detta menar också Jonas Eek, då han sammanfattar att konfirmationen under andra delen av 1900-talet har förändrats, från att i första hand ha varit undervisning i Läroplanen från 1968 till att betraktas som evangelisation i riktlinjerna från 1978 till att anses som diakoni, i bemärkelsen tjänst åt tonåringen, i riktlinjerna från 1994. Utöver det har konfirmationen kommit att ses som aktualisering av dopet istället för bekräftelse av dopet eller förberedelse för nattvard. ”Trostolkning” har fått ge vika för att ge ”kristen livstolkning”; det är
konfirmandens liv det handlar om, inte texter eller läror som ska tolkas.”103
4. Konfirmandarbete för ungdomar med funktionsnedsättning
4.1 Kyrkoordningen
Kyrkoordningen (KO) för Svenska kyrkan utfärdades första gången av 1999 års kyrkomöte och revideras årligen.104 Dess syfte är att ”ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. Härtill kommer uppgiften 100 Bernerstedt, 2000, 5. 101 Bernerstedt, 2000, 6. 102 Persson, 1998, 40-45. 103 Eek, 2011, s.83. 104 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=637938, 2012-12-21.
att bevara och stärka enheten och gemenskapen bland dem som tillhör Svenska kyrkan mellan församlingar och stift och med hela den världsvida kyrkan.”105 KO har, förutom bestämmelser
som reglerar Svenska kyrkans organisation, kortfattade teologiska inledningar i syfte att ge en bakgrund och ett sammanhang för de efterföljande bestämmelserna. Konfirmationen beskrivs i KO som dopundervisning och inte som evangelisation eller diakoni som det har beskrivits i
Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1978 och 1994. 106 Nuvarande riktlinjer från 2008, beskriver konfirmationen som undervisning, lärande och dopaktualisering i
överensstämmelse med KO.
I KO kap. 22 finns bestämmelser för konfirmation. Det finns dock inget skrivet om församlingens ansvar för konfirmander med funktionsnedsättning, utan endast vem som får konfirmeras. Bestämmelserna tar även upp vem som är ansvarig för undervisning och gudstjänst.
Den som är döpt, tillhör Svenska kyrkan och själv begär det får konfirmeras.107
Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning och sändning.108
Den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan, eller den som kyrkoherden utser ansvarar för den dopundervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten. Konfirmationsgudstjänsten ska ledas av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. Domkapitlet i det stift där en konfirmationsgudstjänst ska äga rum får utfärda bestämmelser för den dopundervisning som ska föregå gudstjänsten. (SvKB 2004:10)109
I KO kap. 17 finns bestämmelser om gudstjänstlivet. I inledningstexten står det
att ”Gudstjänsten är hela församlingens gåva och uppgift. Alla i församlingen är kallade att delta i gudstjänsten och komma med sina erfarenheter och livsfrågor till det gemensamma mötet med Gud.”110 I denna formulering inkluderas alla och det innebär att hänsyn måste tas till människors olika förutsättningar. I bestämmelserna står:
Svenska kyrkans gudstjänster är öppna för alla. Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin
församling bli delaktig av de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning enligt
105 KO 2000, 3.
106 Se stycke 3 i denna uppsats. 107 KO 2000, 54.
108 KO 2000, 54. 109 KO 2000, 54. 110 KO 2000, 47.
vad som föreskrivs i denna kyrkoordning. Bestämmelser om möjligheterna att i en annan församling bli delaktig av kyrkliga handlingar finns i 42 kap.111
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska föregås av samtal mellan den präst som ska leda gudstjänsten och dem som närmast berörs. Kyrkoherden har ansvar för att det erbjuds möjligheter till fortsatt kontakt med församlingen efter den kyrkliga handlingen.112
I KO kap. 42 finns bestämmelser avseende ekonomiskt ansvar för konfirmation. I inledningstexten står skrivet om det ekonomiska utjämningssystem som finns i Svenska kyrkan där kyrkliga handlingar utgör en del. Syftet med detta ekonomiska utjämningssystem är att det ska finnas samma möjlighet att ta del av kyrklig verksamhet och kyrkliga handlingar oberoende var man bor. När konfirmation sker i en annan församling än den ungdomen formellt tillhör finns bestämmelser om ekonomisk ersättning:113
Den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. Beslutet om rätt att delta i konfirmation fattas av kyrkoherden i den församling där konfirmationen begärs. Kyrkoherden får även uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta. (SvKB 2002:10; 2004:10; 2005:16)
Någon avgift får inte tas ut av konfirmanden för sådana kostnader som motsvarar den
konfirmationsersättning som anges i andra-fjärde styckena. Om en annan församling än den som konfirmanden tillhör eller ett stift ordnar konfirmationen, själv eller i samverkan med någon annan, har församlingen eller stiftet rätt till konfirmationsersättning från den församling som konfirmanden tillhör. Om konfirmanden tillhör Svenska kyrkan men inte har någon hemförsamling i Sverige har den
församling eller det stift som ordnar konfirmationen rätt till konfirmationsersättning från Svenska kyrkans nationella nivå. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om vad konfirmationsersättningen omfattar och om ersättningens storlek. (SvKB 2005:16, 2008:5) 114
Detta innebär att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation i en annan församling. Kyrkomötet 2002 beslutade om att obligatorisk clearing mellan
församlingar/samfälligheter ska gälla för kostnader när konfirmation äger rum i annan församling än den konfirmanden formellt tillhör. Till grund för beslutet låg en skrivelse från Kyrkostyrelsen.115 Beslutet i Kyrkomötet innebär att hemförsamlingen i dessa fall ska bidra med det belopp som fastställts för obligatorisk konfirmandersättning. Dessa bestämmelser 111 KO 2000, 47. 112 KO 2000, 49. 113 KO 2000, 110. 114 KO 2000, 111. 115 KsSkr 2009:9.
finns i §2 i Kyrkostyrelsens beslut om clearingbelopp för dop, vigsel samt
konfirmationsersättning och där finns belopp angivna som i regel gäller för undervisning och läger.116 Kyrkostyrelsen menade att då församlingen blir utan kostnad när stift eller annan organisation anordnar konfirmation, bör inte de enskilda behöva står för hela kostnaden.
Därutöver ska ersättningen omfatta de ytterligare kostnader som tillkommer när en konfirmand är i behov av särskilt stöd. Något särskilt belopp har dock inte fastställts i dessa fall. I Kyrkostyrelsens beslut står att överenskommelse bör träffas i förväg om sådana ytterligare kostnader föreligger. Denna bestämmelse bör vara möjlig att tillämpa också om konfirmationen sker i form av läger eller om församlingen själv inte har något alternativ att erbjuda.117
4.2 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete
I Svenska kyrkan finns sedan 1978 utarbetade riktlinjer för konfirmandarbete. Riktlinjerna ersatte tidigare Läroplan för Svenska kyrkans konfirmandarbete från 1968.118 Redan i
konfirmandriktlinjerna från 1978 finns det avsnitt som särskilt handlar om konfirmander med funktionsnedsättning. Avsnittet kring detta heter ”Konfirmandarbete bland handikappade”.119 Riktlinjerna har reviderats ett flertal tillfällen, nuvarande riktlinjer antogs 2007 och utkom 2008.120 Syftet med nationella riktlinjer för konfirmandarbete är att säkerställa likvärdighet och god kvalitet. I riktlinjerna finns bestämmelser avseende ansvar samt ekonomiskt och pedagogiskt stöd.121 I riktlinjerna används begreppet funktionsnedsättning, vilket
överensstämmer med socialstyrelsens definition.122
Ungdomar ska erbjudas konfirmandundervisning. I riktlinjerna står:
Inbjudan till konfirmation ska nå ut till alla kyrkotillhöriga och antecknade som ska fylla 15 år under nästkommande år.123
Det ska vara tillgängligt för alla tonåringar som vill, oavsett bakgrund och funktionsnedsättning.124
116 SvKB 2002:13. 117 Edqvist, 2003, 112. 118 Persson, 1998, 34.
119 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 1978, 73-78. 120 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2008, 1. 121 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2. 122 Se tidigare fotnot i stycke 2.1 i denna uppsats. 123 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 124 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 5.
Konfirmandundervisning ska vara tillgänglig för den som begär det utifrån vars och ens individuella behov och förutsättningar. Varje församling i Svenska kyrkan har skyldighet att erbjuda konfirmation för alla församlingens tillhöriga som så önskar.125
Konfirmander med funktionsnedsättning har rätt till konfirmationsundervisning utifrån sina individuella förutsättningar. Om så behövs ska möjlighet till annat upplägg av konfirmandtiden finnas. Stiften ansvarar för att kompetens finns att tillgå för den församling som önskar konsultation kring frågor som rör konfirmander med funktionsnedsättning.126
Samverkan mellan församlingar och pastorat ger utökade resurser för att möta konfirmanderna som individer utifrån deras egna förutsättningar och behov. Samverkan kan bidra till att fler vuxna med olika kompetenser kan finnas med i arbetslaget kring konfirmanderna. Det kan också skapa goda
förutsättningar för konfirmander med funktionsnedsättning.127
Ovanstående formuleringar innebär att kyrkan enligt riktlinjerna har skyldighet att erbjuda konfirmandundervisning. Riktlinjerna har antagits av samtliga stift i Svenska kyrkan, vilket innebär att alla församlingar ska följa dessa.128 I riktlinjerna finns angivet ansvar och
ansvarsfördelning för konfirmandarbetet mellan församling, kyrkoråd, kyrkoherde, biskopen och domkapitel samt stiftsstyrelsen utifrån kyrkoordningen.129 I inledningstexten under rubriken ”Konfirmander med funktionsnedsättning” står det att förhållningssätt, värdegrund och attityder har betydelse för att uppnå ett bra resultat. Människors lika värde och ett respektfullt bemötande ska utgöra grunden för konfirmandarbete av god kvalitet.
Integrering kan tillämpas men det är individens behov och förutsättningar som ska utgöra formen för konfirmandarbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt som är bra för ungdomar med funktionsnedsättning är ofta bra för ungdomar generellt. Det är församlingen som har ansvar för att erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning konfirmandundervisning, dock åligger det stiftet att utveckla verksamheten. I riktlinjerna hänvisas till boken Dela liv – inspiration och
fördjupning i konfirmandarbetet gällande metoder och pedagogik.130 Riktlinjerna lyfter särskilt fram samverkan som möjlighet att berika konfirmandarbetet.
4.4 Praktisk utformning
I boken Tålamod tydlighet och struktur – konfirmandarbete bland ungdomar som behöver
125 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 12. 126 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 13. 127 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 8. 128 Johannesson, 2009, 109.
129 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 10. 130 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, 2.
