Att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för folkhälso- och idrottsvetenskap

Att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott

Amanda Konradsson

2019

Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Idrottsvetenskap

Idrottsvetenskapliga programmet, inriktning hälsofrämjande livsstil Examensarbete, idrottsvetenskap

Handledare: Kajsa Jerlinder Examinator: Göran Svedsäter

Abstrakt

Inledning Barn och ungdomar med funktionsnedsättning är en av de grupper i

samhället som är mest fysisk inaktiva, dock har denna målgrupp samma behov av fysisk aktivitet samt uppnår samma hälsofrämjande vinster som individer som inte har någon funktionsnedsättning. Det framkommer dock att barn och ungdomar med

funktionsnedsättning inte har samma möjligheter att delta i idrott som andra människor i samhället. Syftet med denna studie var att se hur olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott. Metoden som har används för att genomföra denna studie var kvalitativa gruppintervjuer med åtta representanter från fem olika organisationer, samtliga organisationer hade kunskap om föreningsdriven idrott i samspel med funktionsnedsättning på olika sätt. De organisationer som deltog i studien var Parasportförbundet, SISU Idrottsutbildarna, den kommunala kultur och

fritidsförvaltningen, en ordförande från en idrottsförening samt fyra ledare från olika idrottsföreningar. Intervjuerna var Semistruktureade och utgick från en intervjuguide.

Resultatet visar på att samtliga organisationer hade svårigheter att förklara hur de arbetar med att främja inkludering och delaktighet för barn och ungdomar med

funktionsnedsättning inom föreningsdriven idrott. Det framkommer också att det finns både hinder och möjligheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i idrottsverksamhet, dock visar det att hindren är fler än möjligheterna för målgruppen varav ekonomin är ett av de störta hindren. Det framkommer visare att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte får jämlikt deltagande utifrån samma förutsättningar som barn och ungdomar ”normalidrotten”.

Slutsatsen Därför blir det viktigt i framtiden att utbilda föreningar och organisationer hur de ska bedriva inkludering och delaktighet och lyfta fram goda exempel.

Nyckelord: Barn och ungdomar, funktionsnedsättning, Inkludering, Delaktighet, Jämlikt deltagande

1

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 3

2. Bakgrund ... 4

2.1. Centrala begrepp ... 4

2.2 Idrottsrörelsen ... 4

2.2.1 Möjligheter och hinder till idrottande ... 5

2.3 Parasporten ... 6

2.3. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar med funktionedsättning ... 7

2.3.1. Fysisk aktivitet ... 7

2.4 Jämlikhet och ojämlikhet inom idrotten ... 7

2.5 Inkludering och delaktighet inom idrotten ... 8

3. Problemformulering ... 10

4. Syfte & Frågeställningar ... 10

5. Metod ... 11

5.1. Design ... 11

5.3. Bortfall ... 12

5.5. Analys ... 14

5.6. Tillförlitlighet ... 15

5.7. Etiska ställningstaganden ... 15

6. Resultat ... 17

6.1 Delaktighet & Inkludering ... 17

6.1.1 Positiva tankar ... 17

6.1.2 Begreppssvårigheter med delaktighet & inkludering ... 18

6.2 Hinder för delaktighet och inkludering ... 18

6.2.1 Ekonomiska resurser ... 18

6.2.2 Tillgänglighet ... 19

6.2.3 Övergång från parasport till svenska fotbollsförbundet och innebandyförbundet ... 21

6.2.4 Ledarens betydelse ... 21

6.3 Möjligheter för delaktighet och inkludering ... 23

6.3.1 Ekonomiska resurser ... 23

6.3.2 Övergång från parasport till svenska fotbollsförbundet och innebandyförbundet ... 24

6.4 Jämlikt deltagande ... 25

6.4.1 Betydelsen av jämlikt deltagande ... 25

6.4.2 Svårigheter ... 25

7. Diskussion ... 27

7.1. Resultatdiskussion ... 27

7.1.2 Delaktighet och inkludering ... 27

7.1.3 Hinder och möjligheter för delaktighet och inkludering ... 28

7.1.4 Jämlikt deltagande ... 30

7.2. Metoddiskussion ... 31

7.3. Fortsatt forskning ... 34

7.4. Slutsats ... 34

Referenser ... 35

2

Bilagor ... 39

Bilaga 1 Intervjuguide ... 39

Bilaga 2 Informationsbrev ... 41

Bilaga 3 Samtyckeblankett ... 43

3

1.Inledning

Syftet med denna studie är att beskriva hur olika organisationer arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott.

Detta område är viktigt att belysa med tanke på att det är ett ämne som inte får tillräckligt med uppmärksamhet som övriga grupper i det svenska samhället. Detta innebär att det behövs mer kunskap om barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott (Wickman, 2015). Enligt Smith och Thomas (2006) framkommer det att forskning om barn och ungdomar med funktionsnedsättning i samspel med olika studier som innefattar sport och idrott är begränsad. Istället menar Lindberg (2016) att majoriteten av den forskning som finns inom funktionsnedsättning handlar om

medicin/vårdvetenskap och humaniora/samhällsvetenskaplig inriktning. Författarna Faskunger och Sjöblom (2017) menar att forskning på barn och ungdomar med

funktionsnedsättning och idrott, har skett inom skola/utbildning, ämnet idrott och hälsa.

Inom detta ämne i grundskolan framkommer det att elever med funktionsnedsättning upplever i många fall negativa upplevelser när det kommer till idrottsundervisning, ett exempel är att elever uttrycker en frustration att de inte får delta i ämnet idrott och hälsa på sina egna villkor och tillsammans med sina klasskamrater (Faskunger & Sjöblom, 2017; Bredal, 2012). I Sverige uppskattar man att det totalt är 22 % av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning medan ungdomar och vuxna från 16 – 29 år så är det totalt 14 % som har en funktionsnedsättning (Folkhälsomyndigheten, 2016). Av dessa 22 % som har en funktionsnedsättning är det endast 4 % som är aktiv i någon form av idrottsförening (Faskunger & Sjöblom, 2017). Riksidrottsförbund (2009) grundade år 1995 det enhälliga idéprogrammet ”Idrotten vill” som är utgångspunkten för policyskrivningar i alla idrottsföreningar i Sverige. Det handlar om att

idrottsrörelsen ska bedrivas utifrån glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, rent spel och allas rätt att vara med. Detta innebär att alla Sveriges idrottsföreningar har en skyldighet att inkludera alla oavsett förmåga hos deltagarna. I denna studie kommer begreppet ”normalidrotten” användas som en benämning för den idrott som inte innefattas inom parasporten.

4

2. Bakgrund

2.1. Centrala begrepp

Funktionsnedsättning innebär att en individ har en nedsatt förmåga att ha en normal funktion, man talar om fysiska, neuropsykiatriska samt intellektuell

funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning kan uppkomma av olika skäl, den kan vara medfödd eller exempelvis uppkomma av en olycka eller sjukdomar (Persson, 2013). Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse såväl som idrott, lek, gymnastik, motion bland annat (Folkhälsomyndigheten, 2013). Delaktighet handlar om att alla människor ska ha möjligheten att vara delaktig oavsett funktionsförmåga, detta rör alla områden i samhället (Myndigheten för delaktighet, 2017). Jämlikt deltagande innebär att man låter individer med funktionsnedsättningar delta i samhällets aktiviteter på jämlika villkor med andra individer

(

begränsningar som möjligt (Odom, Buysse, & Soukakou, 2011). Exkludering innebär att en individ eller grupp blir utestängd eller utesluten från något, konkret är det ett utanförskap man pratar om här (Egelund, Haug, & Persson, 2016).

2.2 Idrottsrörelsen

Den svenska idrottsrörelsen har över tre miljoner medlemmar och 20 000 idrottsföreningar vilket innebär att idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse (Riksidrottsförbund, 2009). Riksidrottsförbundets verksamhetsidé bygger på idéprogrammet Idrotten vill och infördes år 2009 i den svenska idrotten. Det är en verksamhetsidé som utgår från att bedriva organiserad idrott för att ha roligt, må bra och utvecklas livet ut. Idrottens värdegrund handlar om allas rätt att vara med och delta i föreningsdriven idrott utifrån sina egna förutsättningar. Det spelar ingen roll vilket kön, sexuell läggning, nationalitet, etiskt ursprung eller fysiska/psykiska

funktionsnedsättningar du har, alla har rätt att vara med. Riksidrottsförbund tydliggör att dessa mål även gäller för individer med funktionsnedsättning, då denna målgrupp inte får glömmas bort. När man pratar om den svenska idrottens värdegrund så utgår den från glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med och rent spel, dessa olika delar ska samtliga idrottsföreningar utgå från. (Riksidrottsförbund, 2009). Idrottsrörelsens idéprogram har behövt utvecklats och består numera av tre delar istället för enbart Idrotten vill. Idrotten är, Idrotten vill samt idrotten ska. Idrotten är

5 framställs som grundstommen inom svensk idrott och kommer innehålla RF:s stadgar samt version bland annat. Idrotten vill, innehåller idrotten policy samt riktlinjer som kommer ligga i fokus under de närmaste åren. Idrotten ska, innefattar

verksamhetsinriktning samt en ekonomisk plan över idrottsrörelsen.

(Riksidrottsförbund, 2015). Något som är viktigt att komma ihåg är att fysisk träning har en stor betydelse för målgruppen med funktionsnedsättning, För att var och en med funktionsnedsättning ska få möjlighet att idrotta efter sina förutsättningar och

ambitionsnivåer inom idrottsföreningar krävs det att alla anläggningar är tillgängliga för alla (Riksidrottsförbund, 2009).

Enligt Svenska parasportförbundet (2015) beslutades det år 2013 att det ska läggas upp en strategi om att arbeta för att idrotter inom parasportförbundet ska inkluderas inom ordinarie specialidrottsförbund (SF) samt riksidrottsförbunds verksamheter. Intentionen är att skapa ett inkluderingsarbete både lokalt och regionalt med tanke på att

inkluderingen av idrotter måste ske inom respektive SF. Det är framtaget en strategi till år 2020 där det framkommer att minst hälften av alla idrotter inom parasporten ska ha inkluderats inom respektive SF för att idrottsutövare med funktionsnedsättning ska få bättre förutsättningar att idrotta (Svenska parasportförbundet, 2015).

2.2.1 Möjligheter och hinder till idrottande

Att vara delaktig i organiserad idrott i en förening ger många fördelar. Barn och ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter och i organiserad sport har högre nivåer av fysisk aktivitet än de som inte deltar i dessa former av fysisk aktivitet. Detta innebär att de barn och ungdomar som deltar i dessa aktiviteter ökar både livskvalitén, individen får en förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt samt att prestationen förbättras (Lankhorst et al., 2015; Woodmansee, Hahne, Imms, & Shields, 2016). I dessa sammanhang ges möjlighet att utveckla en social kompentens genom att umgås med kamrater, hitta personliga intressen, samtala med andra samt lösa konflikter (Bult, Verschuren, Jongmans, Lindeman, & Ketelaar, 2011; Lankhorst et al., 2015; Wickman, 2015).

Det finns olika hinder som kan påverka barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i föreningsdriven idrott. Ekonomi är ett av de grundläggande hindren för personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat finnas hos personen själv i

6 form av låg motivation eller lågt självförtroende. Tillgången och närheten till

föreningsliv och anläggningar kan vara en annan begränsning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i föreningsdriven idrott. Det finns även en rädsla att låta barn och ungdomar med funktionsnedsättning delta i idrott då det finns en risk att bli retad. Den fysiska tillgängligheten är även det ett problem för målgruppen då den är väldigt varierande (Geidne & Jerlinder, 2019; Wickman, 2015).

2.3 Parasporten

När det kommer till hur idrott som riktar sig specifikt till individer med

funktionsnedsättning har organiserats är det svårt att fastställa en exakt tidpunkt men man brukar utgå från några milstolpar. År 1892 bildades en av de första

idrottsföreningar, IK Hephata för denna målgrupp. Under år 1930 deltog bland annat Sverige i den första internationella organisationen (Comité international des sports silencieux) för personer med funktionsnedsättning På 1950 – talet uppstod det ett ökat intresse för sporten, det startades bland annat upp en regelbunden träningsverksamhet i Malmö och Göteborg, denna träningsanläggning hade simning, bordtennis samt

bågskytte för individer med funktionsnedsättning. Svensk handikappförbundet (SHIF) bildades år 1969 och 2015 bytte organisationen namn till Parasport Sverige och

Parasport Paralympiska kommitté (Faskunger & Sjöblom, 2017). Idag finns det totalt 18 idrotter som står under parasportförbundet, dock finns det ytterligare idrotter för

individer med funktionsnedsättning som bedrivs av andra specialidrottsförbund inom Sverige (Parasport, 2018). Parasportpolitiska programmet framställs som en lösning för ett av Sveriges största påverkningsbara problem, det som Faskunger och Sjöblom (2017) menar handlar om folkhälsan hos individer med funktionsnedsättning. Detta program samverkar även med olika lagar i Sverige, bland annat Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ligger till grund för individer med funktionsnedsättning och dess möjligheter till ett fungerade liv (Socialdepartementet, n.d.). Programmet består av sex punkter; Idrotten måste nå ut, Tillgänglighet – alla ska kunna vara med, Utbildning och forskning har stor betydelse, Ekonomin och

organisation, Förebilder – paraeliten och ett samhälle för alla. Om samhällsaktörer och andra intresseorganisationer i Sverige skulle samverka med varandra kommer det leda till bättre förutsättningar för denna målgrupp och steget mot en förbättrad folkhälsa fortsätter (Faskunger & Sjöblom, 2017).

7

2.3. Fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar med funktionedsättning

Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper i samhället som inte är

tillräckligt fysisk aktiva i förhållande till de allmänna rekommendationerna kring fysisk aktivitet (Johnson, 2009). I nyare forskning av Lobenius-Palmér, Sjöqvist, Hurtig- Wennlöf, & Lundqvist, (2018) presenteras att var femte ung människa med

funktionsnedsättning mellan 16 till 29 år aldrig motionerar, vilket är dubbelt så många som övriga individer i samma ålder. Lobenius-Palmér et al., (2018) menar att det finns skillnader mellan olika grupper av funktionsnedsättning. Personer med autism rör sig mindre än dem som har en fysisk funktionsnedsättning eller en utvecklingsstörning.

Detta innebär att individer med funktionsnedsättning har en ökad risk för sjukdomar och ohälsa jämfört med befolkningen i övrigt, bland annat sjukdomar såsom övervikt, hjärt och kärlsjukdomar samt diabetes mellitus (Geidne & Jerlinder, 2016; Lobenius-Palmér et al., 2018).

2.3.1. Fysisk aktivitet

De allmänna rekommendationerna kring barn och ungdomars fysiska aktivitet bör vara 60 minuter/dag av måttlig till kraftig fysisk aktivitet, då talar man om aerob träning.

Dessutom bör muskelstärkande aktiviteter ingå i träningen minst tre gånger i veckan utöver den aeroba träningen (Berg & Ekblom, 2016; Ng, Rintala, Välimaa, Tynjälä, Villberg, Kokko & Kannas, 2016). Dock framkommer det att barn och ungdomar som inte når den allmänna rekommendationerna kring fysisk aktivitet på grund av

exempelvis funktionsnedsättning bör vara aktiva i den mån tillståndet medger (Berg &

Ekblom, 2016).

2.4 Jämlikhet och ojämlikhet inom idrotten

Jämlikhet är ett omfattande begrepp som kan förklaras på olika sätt, men en

övergripande beskrivning handlar om alla individers lika värde. Det är vanligt att man kopplar samman diskrimineringsfrågor med jämlikhet, bland annat individernas

sexuella läggning, funktionsnedsättning, etnicitet och så vidare. I det svenska samhället har inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga ökat, vilket påverkar hälsan negativt samt att det istället skapar större ojämlikheter i samhället (Norberg, 2019). När man pratar om jämlikhet utifrån ett idrottsperspektiv förklaras det som att alla ska känna sig välkomna utifrån individens förutsättningar. Begreppet jämlik idrott innebär att

verksamheten ska vara för alla, men inte att det behöver vara lika för alla individer.

8 För barn och ungdomar med funktionsnedsättning handlar ett jämlikt deltagande om att de ska få delta i den idrottsorganisation som de själv önskar med deras vänner och utifrån deras egna förutsättningar. Dock ser det inte ut så i det svenska samhället, denna målgrupp får inte samma förutsättningar som andra framför allt inte när det handlar om relationen till föreningsdriven idrott (Geidne & Jerlinder, 2019). För att idrottsrörelsen ska uppnå en jämlik idrott kräver det att man hittar nya vägar att gå, att förändra hur föreningsidrotten ser ut idag, det behövs göras framsteg inom denna del för att det ska kunna bli mer jämlikt för ALLA som deltar i en föreningsdriven verksamhet (Geidne &

Jerlinder, 2019).

2.5 Inkludering och delaktighet inom idrotten

Ett annat komplex begrepp är inkludering. Det handlar om hur en verksamhet organiseras och tar hänsyn till att alla individer är olika och behöver olika

förutsättningar. För att kunna delta. Norberg (2019) menar att föreningsidrott främjar både inkludering och integration i samhället. Det finns olika modeller som ska främja inkludering och delaktighet inom idrotten, dessa hjälpmedel är en grund för att kunna anpassa olika verksamheters aktiviteter. Bland annat finns modellen inclusion spectrum som används för att visa hur idrottsföreningar kan tänka angående att inkludera personer med funktionsnedsättning. Denna modell bygger på en skala som förklarar full

inkludering samt full segregering. Modellen bygger på fem kategorier (Geidne &

Jerlinder, 2019).

1. Helt öppna aktiviteter där alla kan vara med. Inga anpassningar utan samtliga deltagare genomför samma aktiviteter.

2. Modifierade aktiviteter där alla genomför samma aktivitet, men utrustning, regler är anpassade utifrån olika förmågor.

3. Parallella aktiviteter för deltagare följer samma aktiviteter, uppdelade i grupper baserade på deras förmågor.

4. Olika aktiviteter genomförs i grupper där samtliga har någon form av funktionsnedsättning.

5. Parasport – anpassad fysisk aktivitet, detta är aktiviteter som i grund och botten är till för personer med funktionsnedsättning.

9 Ett annat exempel är Empowerment – modellen, som bygger på hur tränare/ledare kan utbildas om inkludering och bemötande, stöd i hur man ska anpassa och organisera aktiviteter för denna målgrupp samt design vilket handlar om vem som ska driva aktiviteten alltså hur den utformas (Norberg, 2019).

Ökad inkludering innebär ökat deltagande, dock behöver inte ökat deltagande innebära ökad inkludering. Man kan exempelvis prata om olika verksamheter som har

tillgängliggjort deras lokaler för individer med funktionsnedsättning dock behöver detta inte innebära att aktiviteterna är anpassade för deltagare med och utan

funktionsnedsättning (Faskunger & Sjöblom, 2017).

Inom skolans ramar pratas det mycket om inkludering och det begreppet finns även med i läroplanerna vilket har resulterat positiva framsteg angående inkludering, detta gäller för samtliga elever med eller utan funktionsnedsättning (Geidne & Jerlinder, 2016). De framkommer också att det inte finns någon form av plan angående inkludering inom föreningsdriven idrott vilket innebär att de upplevs som varje enskild klubb att hantera inkludering (Geidne & Jerlinder, 2016). Det finns olika hinder i samhället som påverkar denna målgrupp att delta i föreningsdriven idrott, bland annat handlar det om

otillgängliga lokaler, svårigheter att transportera sig till och från aktiviteten, brist på idrottshjälpmedel, för få anpassade idrottsaktiviteter, mobbning och oerfarna ledare.

Dessa hinder är en bidragande orsak till barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte i lika stor utsträckning är aktiva inom föreningsdriven idrott. (Faskunger &

Sjöblom, 2017; Wickman, 2015). Det finns andra hinder som också påverkar på olika sätt bland annat kan de demografiska och socioekonomiska upplevas som ett hinder då dessa villkor inte är jämt fördelade i det svenska samhället (Norberg, 2014). En

utveckling mot ökade kostnader inom idrotten kommer att förstärka den ojämlikhet som finns i samhället idag (Norberg, 2014).

10

3. Problemformulering

Enligt (Wickman, 2015) finns det lite kunskap inom idrottsrörelsen angående barn och ungdomar med funktionsnedsättning vilket är ett problem

både nationellt och internationellt. Det råder en begränsad mängd forskning kring funktionsnedsättning i relation till fysisk aktivitet. Den forskning som finns konstaterar att barn och ungdomar med funktionsnedsättning i mindre utsträckning deltar i både idrott över lag men också i föreningsdriven idrott. Denna målgrupp tenderar även att ha minskade träningsnivåer i förhållande till andra jämnåriga utan funktionsnedsättning i det svenska samhället (Geidne & Jerlinder, 2016; Lankhorst et al., 2015). Forskning visar på att segregationen och ojämlikheterna har vuxit i Sverige det senaste decenniet, vilket påverkar de redan utsatta grupperna i det svenska samhället. Detta medför att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte har samma möjligheter till ett jämlikt deltagande i föreningsdriven idrott (Ekholm & Dahlstedt, 2019). På grund av begränsad mängd forskning behövs det ytterligare kunskap inom barn och ungdomar i

föreningsdriven idrott och i samspelet med funktionsnedsättning (Wickman, 2015).

4. Syfte & Frågeställningar

Syftet med denna studie är att beskriva hur olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i föreningsdriven idrott.

• Vilka möjligheter eller hinder finns det för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att vara delaktiga i föreningsdriven idrott?

• Vad betyder jämlikt deltagande för de olika organisationerna?

• Vad betyder begreppen inkludering och delaktighet för de olika organisationerna?

11

5. Metod

5.1. Design

För att kunna besvara studiens syfte, om hur olika organisationer arbetar med att

inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott gjordes en empirisk undersökning i form av en kvalitativ gruppintervjustudie. En kvalitativ intervjustudie valdes för att få så intressanta och informationsrikt material som möjligt av respondenterna. Intervjuformen i denna studie var två gruppintervjuer vilket innebar att ett antal personer skulle diskutera olika frågeställningar med varandra. Anledningen till att gruppintervjuer valdes i denna studie var för att spara tid på genomförande av antal intervjuer men också för att det fanns svårigheter angående detta ämne vilket innebar att individerna behöver diskutera med varandra för att få möjligheten att se saker på andra sätt (Bryman, 2016). Svårigheterna kring ämnet kunde innebära att vissa respondenter inte ville besvara vissa frågor på grund av bakomliggande orsaker, då underlättade det att genomföra gruppintervjuer vilket gav samtliga respondenter möjligheten att utveckla sina svar på ett bekvämt sätt. Som moderator i

gruppintervjuerna handlade det om att sköta intervjuerna utan att vara för styrande och låta respondenterna diskutera utifrån frågorna som framkommer. Fördelarna med att ge respondenterna fria tyglar är att moderatorn har möjlighet att hitta vad respondenterna upplever vara intressant och viktigt i respektive frågeställning (Bryman, 2016).

Gruppintervjuerna var semistrukturerade för att underlätta att diskussionerna hölls inom det ämnet som studien undersöker. Respondenterna får därmed större möjligheter att ge mer utförliga svar när det fanns en viss på förhand struktur att utgå från i intervjun. Den semistrukturerade intervjun ger även möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna för att få fram djupare information i intervjuerna (Bryman, 2016; Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale & Brinkmann, 2014).

5.2. Urval

Respondenterna till denna studie valdes utifrån ett strategiskt urval, vilket innebär att författaren själv bestämmer vilka respondenter som ska delta i studien (Hassmén &

Hassmén, 2008). Rekryteringen skede genom att författaren hade kunskap om vad det fanns för organisationer som var anpassade till studiens syfte samt att det framkom förslag från handledaren under studiens gång. Inklusionskriterier som låg till grund för studien var att respondenterna skulle vara från olika organisationer som på olika sätt

12 arbetar med barn och ungdomar i föreningsdriven idrott. Dessa personer skulle därför besitta kunskap om hur deras organisation arbetar med frågor som har med inkludering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning inom idrotten. Totalt deltog

respondenterna från sju organisationer i studien. Gruppsammansättningen för

intervjuerna valdes genom ett homogent urval, vilket innebär att de två grupperna sattes samman utifrån deras olika roller inom organisationerna. Deltagarna fick fiktiva namn på grund av konfidentialitet. Respondenterna i den första gruppintervjun kallas i detta arbete för Nina, Ulla och Linn. Nina arbetar som chef på kultur och fritid hos

kommunen med att tillgängliggöra lokaler/arenor och med bidragshantering för både föreningar, organisationer eller privatpersoner. Den andra representanten Ulla, är idrottskonsulent hos ett regionalt idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna med inriktning mot parasporten. Den sista representanten i denna gruppintervju Linn och arbetar som idrottskonsulent på parasportförundet i regionen. Fem respondenter deltog i den andra gruppintervjun och de kallas här Urban, Hans, Anders, Rickard, Leif. Urban är ordförande för en stor idrottsförening inom ”normalidrotten”, föreningen äger och driver egna anläggningar. Den andra representanten Hans, arbetar hos en förening som fokuserar på idrott för personer med funktionsnedsättning. Hans har 20 års erfarenhet av att arbeta med idrottsfrågor med där här målgruppen och har varit ordförande i

dåvarande handikappidrottsförbund. Den tredje respondenten Anders, han är ledare, tränare och sitter i styrelsen för en förening inom parasporten. Den fjärde respondenten Rickard, arbetar på parasport och är kanslist, tränare och ledare för en

parasportförening. Den sista respondenten är Leif som är ledare samt hjälper till med det administrativa inom samma förening som Anders.

5.3. Bortfall

Totalt kontaktades 11 olika verksamheter via e-post och via telefonsamtal under perioden för studien, med information om studien samt en förfrågan om intresse till deltagande i studien fanns. Anledningen till att 11 olika varsamheter kontaktades var på grund av att det fanns svårigheter att få tag på potentiella respondenter, därför valde författaren att kontakta fler organisationer för att säkerställa att det skulle finnas en grund för denna studie. Av dessa tänkbara respondenter var det tre som inte svarade, vilket resulterade i ett bortfall på tre organisationer. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) framkommer det att det finns olika typer av bortfall vilket kan påverka studier på olika sätt. Bryman (2016) menar att det kan uppstå en felkälla som inte rör själva

13 urvalsprocessen som kan uppstå när respondenter till studien väljs ut, att vissa

respondenter exempelvis vägrar samarbeta vilket kan innebär att respondenterna inte vill svara på vissa frågor. Eller att de inte går att nå eller inte kan hittas för intervjun, vilket var fallet i denna studies bortfall.

5.4. Genomförande och datainsamling

Inför intervjuerna upprättades en intervjuguide (Bilaga 1) som blev utgångspunkten för de två gruppintervjuerna. Frågorna som formulerades i intervjuguiden var anpassade utifrån syfte och frågeställningar för att erhålla så god information som möjligt.

Intervjuguiden testades i form av en pilotintervju innan urvalsgruppen intervjuades men inga omfattande ändringar gjordes i intervjuguiden. Respondenternas kontaktuppgifter hittades med hjälp av de olika organisationernas internetbaserade hemsidor. Därefter kontaktades respondenterna via e – post och via telefonkontakt för att få förfrågan om deltagande i en intervjustudie. Ett informationsbrev (Bilaga 2) skickades ut via e – post till de potentiella respondenterna där de fick ytterligare information om studiens syfte och innehåll. Respondenterna fick möjligheten att meddela ett datum och en tid som passade dem, och utifrån allas önskemål bestämdes en dag och tidpunkt för

intervjuerna. Vid båda intervjutillfällena fick respondenterna en muntlig genomgång av informationsbrevet för att påminnas om studiens innehåll och att deltagandet var frivilligt och gick när som helst att avbrytas. Därför delades en samtyckesblankett (Bilaga 3) ut, där respondenterna skulle skriva under för godkännande av deltagande i studien.

Den första gruppintervjun skede under vecka 15 med respondenter från kommunen, parasportförbundet och SISU Idrottsförbund. Intervju genomfördes i ett mötesrum i ett centralt beläget stadsbibliotek. Platsen valdes för att intervjun skulle ske i en lugn miljö och där risken för eventuella avbrott som skulle kunde tänkas påverka intervjun

minskades. Intervjun med dessa tre respondenter varade i 70 minuter.

Den andra gruppintervjun skede under vecka 19 och innehöll respondenter från fyra olika föreningar, varav tre föreningar är anslutna till parasporten Sverige samt en förening som tillhör ”normalidrotten”. Denna intervju utfördes i ett konferensrum hos idrottsförbundets kansli, vilket innebar att också den intervjun skede i en lugn miljö.

Intervjun med dessa fem respondenter varade i 98 minuter. Båda intervjuerna spelades in via en röstinspelning på mobiltelefonen för att underlätta nästa steg i studien.

14

5.5. Analys

För att analysen skulle kunna genomföras så transkriberades gruppintervjuerna. Detta var ett förberedande steg innan analysen kunde påbörjas (Hassmén & Hassmén, 2008).

Efter avslutade intervjuer genomfördes transkriberingen. Transkriberingen innebar att författaren ordagrant skrev ner vad som sades under intervjuerna. Eventuella

kroppsspråk och gester utelämnades från transkriberingen. Däremot skrevs

informationen ner med hög detaljrikedom för att hålla sig så nära det som sagt under intervjuerna, detta innebar att skiljetecken användes för att tydliggöra vad som avses i text (Hassmén & Hassmén, 2008). Den analys som användas i denna studie var en kvalitativ innehållsanalys vilket innebar att författaren la stor vikt på upprepad läsning av det transkriberade materialet för att kunna identifiera meningsenheter i texten som i senare skede kunde kodas (SBU, 2014). Kodning handlar om att man knyter samman en eller flera nyckelord till ett textutdrag för att underlätta kommande analys (Kvale &

Brinkmann, 2014). Några förutbestämda koder hade författaren bestämt, de skulle utgå från de frågeställningar och de centrala begreppen som fanns i studien; inkludering, delaktighet, jämlikt deltagande, hinder och möjligheter för inkludering och delaktighet.

Genom kodning kunde varje rubrik få underkategorier (Hassmén & Hassmén, 2008).

Transkriberingen av båda gruppintervjuerna skrevs ut i papperskopior för att underlätta analysen. Därefter lästes intervjuerna igenom ett antal gånger för att finna intressanta citat som skulle vara grunden för resultatet. För att det skulle bli lättare så ströks citaten under med olika färger för att lättare kunna placera in dem i de olika kategorierna men också för att se eventuella skillnader eller likheter mellan de olika respondenterna (Hassmén & Hassmén, 2008). Totalt fanns det fem steg i analysen, steg ett handlade om att författaren läser in sig i datainsamlingen för att uppfatta helhetsbilden, steg två där framställs de naturliga meningsenheterna, i steg tre framställde författaren olika teman eller kategorier, steg fyra handlade om att se att allt besvarar syfte och frågeställningar, steg fem innebar att författaren skulle knyta ihop det centrala i både gruppintervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). I analysen formades det totalt fyra huvudkategorier och tio underkategorier skapades. Huvudkategorierna blev delaktighet och inkludering, hinder för delaktighet och inkludering, möjligheter för delaktighet och inkludering och jämlikt deltagande. Respondenternas svar sorterandes in under passade rubriker, detta

genomfördes med hjälp av meningskoncentrering vilket innebar att författaren kortade ned på respondenternas uttalanden (Kvale & Brinkmann, 2014).

15

5.6. Tillförlitlighet

Benämningen validitet och reliabilitet används i många fall inom kvantitativa studier medan inom kvalitativ forskning används ofta tillförlitlighet. Man brukar tala om att trovärdighet gör sig likt med validitet och pålitlighet med reliabilitet (Bryman, 2016).

Uppfylls inte validitet och reliabilitet i en studie framkommer det att

forskningsresultatet inte är av något vetenskapligt värde (Ejvegård, 2009). Pålitligheten och reliabilitet inom forskning handlar om hur ett resultat kan skapa fullständig och tillgänglig redogörelse för alla steg i forskningsprocessen så att studien kan återges av någon annan vid ett annat tillfälle (Bryman, 2016; Ejvegård, 2009; Kvale & Brinkmann, 2014). Trovärdighet och validitet har i sin tur fokus på huruvida studien mäter det den faktiskt ska mäta (Ejvegård, 2009), i detta fall hur olika organisationer arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott. Det som skrivs nedan har genomförts för att öka pålitligheten. Kvale och Brinkmann, (2014) menar att det finns en viss osäkerhet när det kommer till huruvida den personen som intervjuar verkligen uppfattar vad respondenterna pratar om i intervjun, att det finns en risk att författaren uppfattar vad respondenten påstår beroende på hur författaren agerar i intervjuerna. Med tanke på att samma person har intervjuat båda grupperna i denna studie så har författaren förklarat frågor eller påståenden på liknande sätt inför båda grupperna vilket kan har minskat risken för missförstånd. En semistrukturerad

intervjuguide har använts under båda intervjuerna vilket innebär att samma frågor har ställts under båda intervjuerna. Genom en semistrukturerad intervjuguide har ledande frågor försökt undvikas för att istället fokusera på de öppna frågorna. Detta för att låta respondenterna ge så utvecklande svar som möjligt (Hassmén & Hassmén, 2008; Kvale

& Brinkmann, 2014). Risken att påverka respondenterna på något sätt minskar exempelvis om intervjuaren har större erfarenhet angående intervjuer. En ovan intervjuare riskerar att omedvetet genom att ge för mycket respons vid respondentens svar alternativt använder ett kroppsspråk som också påverkar (Hassmén & Hassmén, 2008).

5.7. Etiska ställningstaganden

För att säkerställa att respondenternas personuppgifter och åsikter behandlades på ett korrekt sätt, följde studien de fyra etiska principerna för forskning (Hassmén &

Hassmén, 2008). Det vill säga informationskravet, samtyckekravet, nyttjandekravet

16 samt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2011). Informations samt

samtyckekraven har tagits hänsyn till genom att respondenterna har fått både muntlig och skriftlig information angående studiens syfte, förfrågan att delta i studien, att studien är helt frivilligt och att det finns möjlighet för respondenterna att bryta deltagandet i studien om de inte känner sig bekväma. När det kommer till

konfidentialitetskravet informerades deltagarna att datainsamlingen endast sågs av författaren samt handledaren, och att ingen personlig information om respondenterna spreds. Dock går det inte att säkerställa att deltagarna i intervjuerna inte sprider vidare det som har diskuterats men det är viktigt att komma ihåg att deltagarna har deltagit utifrån en roll som representanter för en organisation och inte som privatpersoner.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlades in från respondenterna enbart får användas för forskningsändamål (Bryman, 2016; Hassmén & Hassmén, 2008). Denna information angående de fyra etiska principerna framkom via ett informationsbrev som respondenterna hade fått tagit del av tidigare samt innan intervjuernas start för att påminna om vilka krav som gällde för denna studie. Respondenterna fick reda på att insamlad data endast kommer att användas till denna forskning och att filer kommer raderas när studien är godkänd.

17

6. Resultat

Under den här delen kommer resultatet av intervjuerna presenteras.

Resultatredovisningen utgår från följande teman; Delaktighet och inkludering, hinder för delaktighet och inkludering, möjligheter för delaktighet och inkludering och jämlikt deltagande.

6.1 Delaktighet & Inkludering

6.1.1 Hur arbetar de olika organisationerna

Vid bägge intervjutillfällen kom frågan upp vad begreppen inkludering och delaktighet betyder för de olika organisationerna och samtliga intervjuade hade svårt att förklara begreppen och vad det innebär och hur de arbetar med frågan inom deras organisationer.

En respondent beskrev det som ” Jag upplever ju att man inte går omkring och pratar så mycket om delaktighet och inkludering” (Leif, gruppintervju 2). En annan respondent beskriver ”Det är svårt, det är en fråga vi jobbar med men upplever inte att vi jobbar speciellt aktivt i den frågan” (Hans, gruppintervju 2). Ytterligare tre respondenter hade svårt att förklara hur de arbetar med frågan om inkludering och delaktighet inom deras verksamheter.

6.1.2 Positiva tankar

Delaktighet innebar något positivt ansåg alla respondenter och något som handlade om att få känna att man får vara med på samma villkor som alla andra. En respondent menade att det är oerhört skönt att se målgruppen komma och vara med efter var och ens egen förmåga. Två respondenter förklarade att vara delaktig kan handla om att känna att man får vara med och påverka i de högre organen inom en förening, att man får vara med och besluta om sin egen idrott. En annan respondent beskrev delaktighet

”Asså kring att delta eller ha en delaktighet efter förmåga för, det är, delaktighet syftar ju till någonstans att känna en att jag får vara med i någon form” (Hans, gruppintervju 2). Tre respondenter uttryckte sig på likande sätt angående delaktighet och inkludering, att det handlade om att vara med och få utvecklas i sin egen takt och att alla får vara med på sina villkor. ” Inkludering är när man är där på sina förutsättningar man har samma rätt som alla andra” (Linn gruppintervju 2). En respondent menar på det att inkluderingsfrågan är så pass stor att det inte enbart är en fråga man ska riktas till idrottsrörelsen utan att det bör uppges som en samhällsfråga i stort istället.

18 6.1.3 Begreppssvårigheter med delaktighet & inkludering

Samtliga respondenter upplevde att det fanns svårigheter med att förklara och definiera begreppens innebörd. En respondent menade att delaktighet och inkludering är svåra delar, då respondenterna diskuterar svårigheter med att skilja begreppen från

exempelvis integrerings begreppet. Diskussionen kring att om alla kan vara med och om individerna mår bra av det, var också viktig enligt respondenten ”Mår man bra av att vara med i alla lägen eller finns det en fördel med att ha en egen parasportserie eller ett lag med funktionsvariation” (Leif, gruppintervju 2). Samma respondent förklarande också att det är en svårbalansgång när man pratar om inkludering då risken är att man förstärker skillnaderna för denna målgrupp ” Ju mer man lyfter upp frågan, att de hela tiden är något man behöver uppmärksamma så säger man ju också att man tycker att det är ett problem” (Leif, gruppintervju 2). En annan förklarade att delaktighet och inkludering gick hand i hand, men menade att begreppen kan betyda olika saker ” För ibland är det ju inkluderande att vara i en exkluderande grupp för att alla får verka utifrån sina förutsättningar och känna sig delaktig” (Linn, gruppintervju 1). Två respondenter uttrycker att de inte jobbar speciellt aktivt med inkludering utan att de istället tar emot dem som vill vara med i föreningen.

6.2 Hinder för delaktighet och inkludering

En respondent berättar att ekonomin är ett hinder för denna målgrupp. De statliga medlen som går till parasporten i Sverige både i förhållande till den andel procent av befolkningen som har en funktionsnedsättning samt i jämförelse med andra europeiska länder ansågs vara alltför låg

”Som det ser ut idag så går ju, den statliga pengen runt 2.4 – 5 % […] I Norge och Nederländerna där märker man 10 % vilket är ganska logiskt om man pratar om att 10 % av svenska befolkningen har någon form av

funktionsnedsättning” (Linn, gruppintervju 1).

Fem respondenter menar att denna målgrupp är särskilt ekonomisk utsatt då många av personer med funktionsnedsättning har en inkomst t.ex. i form av aktivitetsersättning.

Denna målgrupp har ofta svårigheter med förmågan att betala extra aktiviteter och ” att

19 säga det här stoppa undan 10 kronor i veckan så att du kan åka med på cup i sommar det funkar ju inte, de går inte” (Leif, gruppintervju 2) Två av respondenterna berättar att de har försökt ta ut olika avgifter såsom medlemsavgift men att det är svårt när inte ens hälften av medlemmarna kan betala. Tre respondenter förklarar att de bland annat har träningsavgifter mellan femhundra och tusen kronor och medlemskap på 150 kronor per år och att det är svårt med att få in den avgiften. Samma respondenter yttrade sig om att i sådana här lägen handlar det om att laget eller föreningen jobba in externa pengar för at åtminstone kunna betala in medlemsavgiften så att deltagarna blir försäkrade sedan får man prioritera resterande ekonomiska utgifterna ”Jag har aldrig varit med om att vi har gjort en vinst, utan frågan är ju hur mycket förlust kan vi göra i år, så funkar den här verksamheten, så skulle jag vilja beskriva den” (Hans, gruppintervju 2). Att ta för låga avgifter i en idrottsförening menar en respondent kan bidra till en negativ syn från resterande samhälle ”Jag kan känna så att är man för billig med avgifter och allting sånt där då blir det nästan att allt blir en gratisresurs” (Urban, gruppintervju 2). En annan berättar att det finns så svåra val som tränare och ledare för denna målgrupp och att man ibland måste göra val som kanske inte alltid är rättvist för resterande deltagare i laget

”Du har en grupp […] som kommer och är med på allt men aldrig har en spänn, de kan ju vara en ihoprullad sängmadrass direkt hemifrån och i bästa fall en 50 lapp och vara på fotbollsläger en vecka […] frågan är ju då ska man stå i bussdörren och säga kliv av […] de blir en liten annan

dimension i frågeställningen […] man måste ha en liten bank för det om det ska kunna få och fungera, rättvist eller inte det går att diskutera” (Leif, gruppintervju 2).

En respondent förklarar att en av anledningarna till att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte har samma förutsättningar är många men ett av de stora problemen är kostnaderna och de långa resorna. ”De är jättelånga resor för att få utbyte i tävling och träning, det gäller väldigt många idrotter” (Linn, gruppintervju 1).

6.2.2 Tillgänglighet

En respondent lyfter fram tillgängligheten som ett hinder för delaktighet, han menar att om en individ inte ens har möjligheten att ta sig in i arenan så är det problematiskt att

20 känna sig delaktig i verksamheten. En annan respondent menade att i vissa lokaler är tillgängligheten ett problem för denna målgrupp, där det inte finns tillgång till varken ramper, hissar eller toaletter som är anpassade. Samma respondent menar att kommunen får vissa belopp som kallas anpassningsmedel och utifrån det måste prioritera vad som behöver tillgänglighetsgöras i första hand. En annan respondent berättade att inom deras förening pratar de mycket om inkludering och har försökt anpassa deras verksamhet för denna målgrupp genom att ta bort exempelvis staket så att alla ska kunna ta sig till anläggningen. En respondent förklarar att för många barn och ungdomar med

funktionsnedsättning så får de vara med i vanliga idrottslag och känna delaktighet, tills det uppkommer en tävlingssituation där exempelvis ett lag ska tas ut. Då platsar inte dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning längre, vilket upplevs som ett hinder för tillgängligheten i ett lag menar respondenten.

”När det väl kommer till kritan och börja snacka om att det ska tas ut lag […] då finns de där ljuva fina orden om delaktighet då försvinner dom ganska fort och de är ju ett hinder […] så är det ju överlag i idrottssverige”

(Rickard, gruppintervju 2).

Många av dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning har börjat sin verksamhet i en vanlig förening förklarar en respondent, han menar att vid 12 – 13 års ålder börjar utslagningen för denna målgrupp. Anledningen till detta är oftast blir fler och mer avancerade övningar i lagen vilket innebär att dessa barn och ungdomar med

funktionsnedsättning oftast inte har möjligheten att fortsätta, de är då denna målgruppen kommer till oss. Två respondenter förklarar att många av dessa idrotter som finns för denna målgrupp inte finns i alla städer eller län vilket innebär att många barn och ungdomar med funktionsnedsättning får åka långa resor när det kan för att kunna vara med i en idrottsförening ”Som är med och spelar med oss, som kan inte träna

kontinuerligt men kommer dit någon gång och tränar” (Anders, gruppintervju 2). En annan respondent nämner att inom föreningsidrotten så bedrivs det 71 olika idrotter inom idrottsfamiljen medan för denna målgrupp så bedrivs det ca 15 – 20 olika idrotter.

21 6.2.3 Övergång från parasport till svenska fotbollsförbundet och

innebandyförbundet

En respondent menar på det att det finns både fördelar och nackdelar med i respektive förbund, svenska fotbollsförbundet och svenska innebandyförbundet ” Fördelarna är kanske att det finns fler resurser […] det man är rädd för är att vi kanske ska bli bortglömda där” (Ander, gruppintervju 2). En annan respondent pratar om att det är mycket oklarheter angående överflyttningen till förbundet då man har pratat om det under en längre tid men att det aldrig blir av. En annan menar att det har pratats om detta ända sedan 2013, då dåvarande svenska handikappidrottsförbundet ville sluta med särlösningar och att samtliga idrotter skulle in i respektive specialförbund. Men

processen står fortfarande och stampar, respondenten menar att detta låter som en omtänksam idé men att det kanske istället bryter ner parasporten

”Otacksam kan jag tycka att vi har hållit på så länge för det här bryter ner oss […] många gånger har man uttalar någonting som är såhär, det här ska vi göra, åsså blir det inget för man lägger inga resurser på det här […] det är ett sätt att värdera våran idrott också som jag är otroligt kritiskt till, hur man gör” (Hans, gruppintervju 2).

Två respondenter menar på det att denna övergångsprocess måste finnas med i alla verksamhetsplaner, på det sätt föreningar arbetar så att denna målgrupp inte glöms bort, då det är ett väldigt stort arbeta som är i utvecklingsprocess ” Så att vi inte tar ett steg tillbaka nu när vi är så pass långt fram” (Ulla, gruppintervju 1). Tre respondenter förklarar att det kanske inte är så lätt som det låter med överflyttningen till

fotbollsförbundet och innebandyförbundet, framför allt när man börjar prata om tävlingsverksamheten, att det skiljer sig från hur den normala idrotten tävlar. Denna målgrupp behöver lite olika nivåer på divisioner medan i dessa förbund pratar man om raka serier vilket respondenterna menar inte fungerar för dessa barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

6.2.4 Ledarens betydelse

Ledarna har väldigt stor betydelse för barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktig i föreningsdriven idrott ansåg respondenterna. Det råder stor

ledarbrist inom idrotten och framför allt för denna målgrupp och det ses som ett stort

22 problem. En respondent yttrar sig om att det kanske är en större ledarbrist än vad det är lokalbrist. ”Jag tror nog att det är svårare att hitta människor som tar hand om denna målgrupp” (Leif, gruppintervju 2). Anledningen till denna ledarbrist kan vara flera ”I den traditionella ledarrekryteringen inom normidrotten handlar det ju ofta om barnens föräldrar, den möjligheten är ju inte lika stor hos oss” (Hans, gruppintervju 2). Fyra respondenter förklarar att denna målgrupp kräver mycket och menar att föräldrarna ibland behöver komma iväg och ha egen tid vilket oftast sker när barnen är på träning.

”Många av barnens föräldrar har fullt upp 24/7 golv till tak va […]

andningshålet men hittar […] jag kanske kan komma iväg 1 timme och handla och då ställs de ännu större krav på föreningar” (Hans,

gruppintervju 2).

Samtliga menar att många gånger behövs det någon form av stomme och kontinuitet bland dessa grupper och de menar att det blir svårt när det kommer enstaka ledare då och då. Två respondent menar på det att det finns de som är duktiga ledare men gällande denna målgrupp handlar det om så mycket mer, som ledare behöver man ha lite kunskap om vad en funktionsnedsättning är men också hur laget fungerar. ”De är ju kompetens vi söker […] när vi söker en ledare till vår verksamhet så söker vi en LEDARE, vi söker ju inte idrottskompetensen i första hand” (Anders, gruppintervju 2). En respondent berättar att det är svårt att enbart ha den där ledarrollen i laget utan att ledarna blir så mycket mer än bara ledare, vilket han förklarar är svårt i vissa situationer. Han klargör att de får jobba med många barn som är väldigt trasiga, vilket innebär att det är svårt att inte ta på sig andra roller också såsom föräldraansvaret eller den där fritidskompisen

”Vi måste vara tydliga i våra roller” (Hans, gruppintervju 2). Samtliga fyra respondenter menar på det att det har varit med om väldigt mycket i deras

organisationer och att de som ledare har en stor betydelse för dessa barn och ungdomar.

En respondent berättar att denna målgrupp har stor tillit till oss som ledare ”Så kommer de till oss och berättar men sen har de föräldrar, men till föräldrarna då säger dom ingenting” (Anders, gruppintervju 2). En annan respondent berättar att det är svårt att stå rakryggad i vissa situationer när man som ledare får reda på saker från dessa barn och ungdomar ”Det handlar om att jag ska förstå det också […] allt från akuta

uttryckningar mitt i nätterna till att man fått reda på övergrepp så kan det se ut” (Hans,

23 gruppintervju 2). Samtliga respondenter förklarar att deras organisationer är väldigt betydelsefulla på olika sätt för denna målgrupp

”Mycket skulle avta om inte vi fanns där, tror jag […] asså det är ju eldsjälar, de är ju de som är där och brinner för det här, för mig är det här farligaste personen som finns även inkluderad mig själv för slocknar jag så kan allting annat också de” (Hans, gruppintervju 2).

6.3 Möjligheter för delaktighet och inkludering

6.3.1 Ekonomiska resurser

Två respondenter berättar att de inte ser några större hinder som de kunde komma på här och nu utifrån deras organisationer utan att de bara ser möjligheter för denna målgrupp ”Vi har ett mer möjlighetsfokus” (Ulla, gruppintervju 1).

En respondent menar på det att om denna målgrupp får ett ökat statligt medel så borde förutsättningar för denna målgrupp bli bättre, då ekonomi är grunden till en verksamhet.

Tre respondenter diskuterade vilka olika stöd det finns för andra föreningar och andra verksamheter att söka för att få hjälp framför allt ekonomiskt på olika sätt, stöden som respondenterna yttrade sig om var medlemsstöd, verksamhetsstöd, anläggningsstöd, etableringsstöd, resursstöd bland annat

”verksamhetsstöd […] att man får lägga halva beloppet själv, där kan man söka vad som helst, el – hockeystolar, man kan söka till innebandyklubbor, bollar, ja utrustning, material ja det står var och än fritt att söka” (Linn, gruppintervju 1).

Samtliga respondenter menar att ekonomin är grund och botten för att en förening ska ha förutsättningar att bedriva sin verksamhet. En respondent menar också att

ekonomiska resurser även ökar värdet på verksamheten. Två respondenter berättar även att de har startat sportotek eller fritidsbank där allmänheten kan komma och låna eller köpa utrustning bland annat, vilket är en ekonomisk resurs för de som inte har möjlighet att köpa ny utrustning. Tre respondenter menar att deras organisationers betydelse för

24 barn och ungdomar med funktionsnedsättning handlar om att ge föreningar de stöd de behöver i olika former. En respondent förklarar att två av respondenterna samverkar väldigt mycket i olika former bland annat genom utbildning, prova på verksamheter eller det idrottsföreningarna behöver hjälp med. En annan respondent förklarar att hennes uppgift för denna målgrupp är att tillgängliggöra idrottslokaler och berättar att alla föreningar har möjlighet att söka olika ekonomiska stöd.

6.3.2 Övergång från parasport till svenska fotbollsförbundet och innebandyförbundet

Samtliga respondenter nämnde att föreningsverksamheten genomgår en stor utvecklingsprocess där bland annat fotbollen och innebandyn ska flyttas över från parasporten till svenska fotbollsförbundet och svenska innebandyförbundet. Angående denna fråga fanns det blandade åsikter, en respondent hade en positiv inställning till detta

”Och sen pratar man om inkludering i och hur man ser till parasporten det vi håller på med och där de ska inkludera fotbollen i svenska

fotbollsförbundet och innebandyn ska in i svenska innebandyförbundet […]

den biten tror jag kanske skulle vara bra för vår parasport att komma in i svenska fotbollsförbundet” (Anders, gruppintervju 2).

En annan respondent menar på det att det kan ge mycket fördelar att flyttas över till de olika svenska förbunden, bland annat att man hamnar under det mer ”normala

paraplyet” vilket kan innebära att denna målgrupp exempelvis har samma matchtröja som resterande lag. Ytterligare en respondent förklarar att det självklart finns en del fördelar med att vara under svenska fotboll och innebandyförbundet som att

tävlingsadministration med resultat och statistik skulle fungera precis som det ska, vilket leder till en mer jämlik bild av föreningsidrotten ”Jag tror också att det handlar om att vi blir seriöst behandlade […] det är lika viktigt för oss och det sätter också någonstans en prägel på den verksamhet som vi vill bedriva” (Hans, gruppintervju 2).

25

6.4 Jämlikt deltagande

6.4.1 Betydelsen av jämlikt deltagande

Samtliga respondenter förklarade jämlikt deltagande utifrån att alla ska få delta utifrån samma möjligheter respektive få samma möjligheter till ett deltagande. En respondent förklarade det som att ”Vilken förutsättning kommer du med, vad behöver du för att du ska kunna vara med i den här verksamheten” (Hans, gruppintervju 2). Samma

respondent uttrycker att jämlikt kan handla om att en verksamhet anpassar sig så det finns rätt förutsättningar för de individer som behöver någon form av hjälpmedel eller likande

”Om jag inte har den funktionen att jag inte kan använda mina ben i någon form behöver vi ju titta vad det kan finnas för hjälpmedel för att du ska kunna vara med i den här verksamheten” (Hans, gruppintervju 2)

I diskussionen kring jämlik deltagande pratade en respondent om vikten av att det finns olika nivåer inom fotboll och innebandy, med tanke på att alla kommer med olika förutsättningar och därför är det viktigt att anpassa verksamheten efter det.

”Vi ju olika nivåer på träningarna […] individerna att de ska bli anpassade till rätt nivå […] ska bli jämlikt för alla så att säga, för skulle de va med på högsta nivå då blir det ju jätte fel” (Anders, gruppintervju 2)

6.4.2 Svårigheter

En respondent berättar hennes syn på jämlikt deltagande för denna målgrupp och menar på det att den här gruppen inte har samma förutsättningar som alla andra. En respondent beskriver att det är färre barn och ungdomar med funktionsnedsättning som håller på med idrottsaktiviteter i jämförelse med andra barn och ungdomar och att de med

funktionsnedsättning inte har kan delta i föreningsidrott på samma villkor. Detta innebär att jämlikt deltagande minskar för denna målgrupp. Därför är det viktigt att få fler barn och ungdomar i denna målgrupp att bli aktiva vilket respondenten menar att man måste skapa förutsättningar, att denna målgrupp får samma förutsättningar som alla andra. Tre respondenter menar att det inte blir jämlikt i detta fall om man jämför med

”normalidrotten”.

26

27

7. Diskussion

Diskussionen utgör fyra olika delar. Första delen är resultatdiskussionen där författaren diskuterar resultatet utifrån tidigare forskning. I andra delen beskrivs

metoddiskussionen, där det diskuteras positiva och negativa aspekter angående studien.

Därefter kommer en del med fortsatt forskning och slutsats av denna studie.

7.1. Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva hur olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige arbetar med att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i föreningsdriven idrott. Frågeställningarna är: Vilka möjligheter eller hinder finns det för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att vara delaktiga föreningslivet? Vad betyder jämlikt deltagande för de olika organisationerna? Vad betyder begreppen inkludering och delaktighet för de olika organisationerna?

Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn och ungdomar med funktionsnedsättning inte har samma förutsättningar som alla andra inom föreningsdriven idrott. Resultatet visar även på att möjligheter och hinder till inkludering går hand i hand. Det

framkommer också att organisationerna har svårigheter att förklara hur de arbetar med inkludering och delaktighet för denna målgrupp inom idrott.

7.1.2 Delaktighet och inkludering

Inkludering och delaktighet är komplexa begrepp. Norberg (2019) beskriver det som att det handlar om hur en verksamhet organiseras och tar hänsyn till att alla individer är olika och behöva olika förutsättningar. Det visar även denna studie på, då samtliga respondenter upplevdes ha svårt för begreppen och hur man skulle förhålla sig de.

Faskunger och Sjöblom (2017) beskriver att ökad inkludering innebär ökad delaktighet, dock behöver inte ökad delaktighet innebära ökad inkludering. Detta är något som denna studie också bekräftar att det kan vara inkluderande att vara i en exkluderande grupp. I tidigare forskning av Norberg (2019) framställer han att inkludering och delaktighet kan leda till samhällsproblem såsom utanförskap, mobbning osv. I denna studie förklarar en respondent att inkluderingsfrågan är så pass stor att det inte enbart bör uppges som en fråga för idrottsrörelsen utan istället anges som en samhällsfråga i stort. Dock framkommer det inte någon sådan information från respondenterna i resultatet vilket författaren tycker är intressant. I denna studie hade samtliga

28 respondenter svårt att både förklara hur deras verksamhet arbetade med begreppen samt vad inkludering och delaktighet innebär inom idrottsrörelsen. Vilket är ett intressant resultat med tanke på att samtliga organisationer hade svårigheter att förklara hur det arbetar med inkludering och delaktighet inom deras verksamheter för att få barn och ungdomar med funktionsnedsättning att vara aktiva i föreningsdriven idrott. Tidigare forskning (Ekholm & Dahlstedt, 2019; Geidne & Jerlinder, 2019; Norberg, 2019) förklarar vikten av inkludering och delaktighet och att de är en viktig del inom föreningsdriven idrott framför allt för barn och ungdomar med funktionsnedsättning som inte har samma förutsättningar som andra. Utifrån denna information verkar det som att fler organisationer inom föreningsdriven idrott i Sverige måste lägga ett större fokus på hur man arbetar med inkludering och delaktighet. Med tanke på att inkludering och delaktighet är grunden till hur en grupp fungerar och hur individer känner

gemenskap i en grupp (Norberg, 2019). Ett förslag till att få fler organisationer att bli mer medveten om vikten av inkludering och delaktighet kan vara att använda sig av olika modeller. Tidigare forskning (Geidne och Jerlinder (2019); Norberg (2019) beskriver två vanliga modeller som idrottsföreningar kan ta del av för att främja inkludering och delaktighet, modellen inclusion spectrum samt Empowerment – modellen. Ett annat förslag för att öka kännedomen angående dessa begrepp och dess innebörd handlar om att idrottsföreningar och andra organisationer måste diskutera dessa begrepp i en större utsträckning som i sin tur ökar kan leda till en ökad medvetenhet om hur man kan arbeta med inkludering och delaktighet inom

föreningsdriven idrott. Utifrån det resultatet och tidigare forskning (Norberg, 2014, 2019) svårt att dra en konkret slutsats dock går det att dra en parallell att med tanke på verksamheters kunskap om inkludering och delaktighet bör alla potentiella hjälpmedel användas för att främja dessa begrepp och dess betydelse.

7.1.3 Hinder och möjligheter för delaktighet och inkludering

Det är klart att det finns möjligheterna att delta i föreningsdriven idrott för barn och ungdomar med funktionsnedsättning och att de bör vara oändliga och de hinder som finns i samhället bör minskas. Men tyvärr är det inte så det ser ut i dagens

idrottsföreningar. Geidne och Jerlinder (2016, 2019) beskriver i deras studier att det finns ett flertal hinder som påverkar barn och ungdomar med funktionsnedsättning till deltagande i föreningsdriven idrott, denna målgrupp har en ökad risk att hamna i utanförskap, att ha lågt självförtroende eller självkänsla. Detta var dock inte något

29 resultatet i denna studie visade på, istället handlade hindren om ekonomi och

tillgänglighet något som överensstämmer med studierna Geidne och Jerlinder (2019);

Wickman (2015); Wolf-Wat (2019). Majoriteten av respondenterna i denna studie förklarade att ekonomin är ett stort problem inte enbart hos idrottsföreningarna utan även för personer med funktionsnedsättning. Det är även något som Samuelsson (2016) förklarar, att personer med funktionsnedsättning ofta har det tufft ekonomiskt. De är dubbelt så vanligt att de inte har kunnat betala sina räckningar i förhållande till den övriga befolkningen i Sverige (Samuelsson, 2016).

Det finns möjligheter att inkludera barn och ungdomar med funktionsnedsättning i föreningsdriven idrott om kunskapen och erfarenheten ökar så ökar också chansen till att lättare få målgruppen att känna sig inkluderade och delaktiga. Vilket respondenterna i denna studie också förklarar. Vikten av att det finns en ledare med kompetens om funktionsnedsättning ansågs vara viktigare än att kompetensen angående idrott. Vilket bekräftas från tidigare forskning Geidne och Jerlinder (2016); Wickman (2015) där vikten av tränare med tillräcklig kompetens är viktig för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska få så goda möjligheter till inkludering. Utifrån detta verkar det som att det är viktigt att det finns ledare och tränare med kompentens om denna

målgrupp och idrotten. Därför är utbildning inom inkludering och delaktighet i föreningsdriven idrott viktig. Dessa utbildningar ska leda till att öka förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att känna tillhörighet och gemenskap. Detta kan i sin tur leda till att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning får möjlighet att vara aktiv i föreningsdriven idrott på samma villkor som andra barn och ungdomar. I resultatet i denna studie förklarar fyra respondenter att det finns en stor ledarbrist inom idrotten, en av respondenterna förklarade att det är en större ledarbrist än vad det är lokalbrist för den här målgruppen. Vidare menar respondenterna att inom

normalidrotten är den traditionella ledarrekryteringen barnens föräldrar dock visar tidigare forskning att det inte finns samma möjlighet inom parasporten (Geidne &

Jerlinder, 2016; Parasport, 2018).

Något som också var framträdande i studien var att två respondenter inte såg några större hinder för barn och ungdomar med funktionsnedsättning att delta i

föreningsdriven idrott, respondenterna förklarande istället att de hade ett

möjlighetsfokus. Detta är något som skiljer sig från vad tidigare forskning visats, där finns det istället ett stort fokus på de hinder som finns (Geidne & Jerlinder, 2019;

30 Lobenius-Palmér et al., 2018; Wickman, 2015; Wolf-Wat, 2019). Att fokusera på att utgå från ett möjlighetsfokus inom föreningsdriven idrott kan upplevas som positivt då huvudfokuset handlar om att se vilka möjligheter finns det samt vad ska vi förändra för att göra detta möjligt. Att visa målgruppen med funktionsnedsättning att det finns många möjligheter och mycket är möjligt är en viktig tanke att bära med sig. Då många ledare eller organisationen runt dessa barn och ungdomar ofta framföra det som

begränsar en målgrupp ger ett negativt inflytande (Geidne & Jerlinder, 2019; Wickman, 2015). Vilket kan leda till att fler barn och ungdomar med funktionsnedsättning slutar med föreningsdriven idrott. Om man istället fokusera på de positiva möjligheterna så kan det leda till att fler fortsätter att vara aktiva i föreningsidrotten. Det är dock viktigt att se de hinder som finns och arbeta för att minska dem, vilket kan ge en ökade

möjligheter till denna målgrupp att delta i föreningsdriven idrott.

Svenska parasportförbundet (2015) beskriver att dem håller på att genomgå en utvecklingsfas inom föreningsdriven idrott. Denna utvecklingsfas ska leda till att inkludera idrotter inom parasportförbundet till ordinariespecialförbund och inom riksidrottsförbunds verksamheter. Detta är något som även tas upp i denna studie., Samtliga respondenter diskuterade denna fråga och det framkom blandade åsikter från respondenterna. Några ansåg att det var positivt att idrotter skulle flyttas över till

specialförbunden då de ansåg att barn och ungdomar med funktionsnedsättning skulle få bättre förutsättningar och jämlika villkor som normalidrotten. Några andra respondenter menade dock att det krävs ett stort arbete för att denna målgrupp inte ska glömmas bort i de ordinarie SF då denna målgrupp behöver andra förutsättningar både inom tävling och träning. Tidigare forskning visar på det att inkludera målgruppen med

funktionsnedsättning i olika SF ska ge barn och ungdomar med funktionsnedsättning möjligheten att få bättre förutsättningar till en jämlik idrott (Parasport, 2018; Svenska parasportförbundet, 2015).

7.1.4 Jämlikt deltagande

Norberg (2014, 2019) hänvisar till att de demografiska och socioekonomiska

skillnaderna i det svenska samhället påverkar möjligheten till ett jämlikt deltagande i föreningsdriven idrott. Då det visar att de med större ekonomiska förutsättningar har större möjlighet till deltagande i idrott och att barn och ungdomar med

funktionsnedsättning inte får samma förutsättningar (ibid). Det är något som även denna