DET ÄR OKEJ ATT KLOTTRA…
ELLER?
EN KVANTITATIV STUDIE OM ATTITYDEN
GENTEMOT KLOTTER
MILENA TODOROVIC
TANJA PAJIC
Examensarbete i kriminologi Malmö Högskola
15hp Hälsa och samhälle
Kandidatkurs i kriminologi 305 06 Malmö
DET ÄR OKEJ ATT KLOTTRA...
ELLER?
EN KVANTITATIV STUDIE OM ATTITYDEN
GENTEMOT KLOTTER
MILENA TODOROVIC
TANJA PAJIC
Todorovic, M & Pajic, T. Det är okej att klottra… eller? En kvantitativ studie om attityden gentemot klotter. Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Kriminologi, 2017.
Klotter har sedan långt tillbaka i historien varit ett samhällsproblem. Idag talas det ofta om klotter i samband med kostnader. I Sverige klassas klotter som vandalism och faller under brott för skadegörelse. Det går utifrån resultatet att dra en slutsats om att yngre män i större utsträckning har en positiv attityd gentemot klotter. Brottsförebyggande aktörer bör öka kunskapen om klotter redan i tidig skolålder.
IT’S OKAY TO SCRIBBLE… RIGHT?
A QUANTITATIVE STUDY ON THE ATTITUDE
TOWARDS SCRIBBLE
MILENA TODOROVIC
TANJA PAJIC
Todorovic, M & Pajic, T. It’s okay to scribble… right? A quantitative study on the attitude towards scribble. Degree project in Criminology, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2017.
Scribble has for a long time been a social problem. Today, scribble is often associated with society costs. In Sweden, scribble is classified as vandalism and property damage. The conclusion of this report is that younger men have a more positive attitude toward scribble. Furthermore, the crime prevention actors should increase the knowledge of scribble already in early school age.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Avgränsningar 6 Bakgrund 6 Begrepp 7 Tidigare forskning 9 Brottsförebyggande arbete 11 Teoretisk referensram 14 Metod 16 Studiedesign och datainsamling 16 Urval 16 Datainsamling och bearbetning 17 Bortfall och svarsfrekvens 17 Etiska övervägande 18 Resultat 20 Diskussion 26 Metoddiskussion 26 Validitet 27 Reliabilitet 28 Resultatdiskussion 29 Framtida forskning 31 Slutsats 32 Referenser 33 Bilaga 1 36 Bilaga 2 37 Bilaga 3 38INLEDNING
Termen vandalism formades 1794 av den franske abbén Henri Grégoire. Henri jämförde förstörelsen av klosterbibliotek och religiösa konstverk under franska revolutionen med vandalernas röveri av Rom år 455 (Goldstein, 1996). Det som återstod av Romarriket på 500-talet rövade det tyska folket genom påstådda grymhet och förstörelseiver mot
byggnader och landmärke (a.a.). Det råder en viss oklarhet kring definitionen av vandalism. Roos (1986) beskriver ett tiotal olika begreppsförklaringar medan Goldstein (1996)
argumenterar 75 år tillbaka i tiden. Något som är gemensamt i majoriteten av definitionerna är: Att handlingarna är medvetna, avsiktliga eller uppsåtliga, att det är skada, sabotage eller förstörelse och att det är någon annans egendom. Nationalencyklopedin definierar begreppet skadegörelse som följande: ”skadegörelse, brott som begås av den som uppsåtligen förstör eller skadar annans fasta eller lösa egendom”. (Nationalencyklopedin, 2017)
Med andra ord, skadegörelse anses vara när en gärningsperson avsiktligt har skadat eller förstört någon annans egendom. Till skadegörelsebrott ingår klotter, sönderslagna gatlyktor och bilar, vandaliserade parkbänkar, papperskorgar, trasiga fönster, bränder och liknande. Enligt 12 kap 1§ i BrB är klotter en del av skadegörelse, som utgör en brottslig handling. Den lagförde kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet anses vara grovt kan gärningspersonen dömas upp till fyra år. 1978 föreslog Anna-Greta Leijon, dåvarande justitieminister, ett lagförslag som innebar, genom kroppsvisitation skulle polisen få befogenheter att leta sprayburkar på personer som misstänktes för försök till skadegörelse, men förslaget gick inte igenom. Lagförslaget verkställdes däremot år 2003 (BrB 36:3§). Under den här tiden diskuterades det ihärdigt i media vilka åtgärder man skulle använda sig mot klotter; tjallare, specialdomstolar, samhällstjänst, försenade eller indragna körkort och långa fängelsestraff (Jacobson, 1996).
Enligt Brottsförebyggande rådet är klotter en av de brottstyper där antalet polisanmälda brott har ökat kraftigt under de senaste åren. 195 000 skadegörelsebrott anmäldes 2015 vilket är 29% fler brott än år 2014. Klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter står för merparten av ökningen. År 2016 anmäldes totalt 194 594 skadegörelsebrott, varav 82 830 är klotterbrott (Brottsförebyggande rådet, 2016). Faktorer så som nedskräpning, klotter och vandalisering kopplas även till otrygghet. En nedklottrad och förstörd miljö upplevs oftast som otrygg och kan leda till att människor upplever att området är på väg att förstöras och förslummas (Sampson 2006; Gibson et al 2002; Putnam 2001). Om människor undviker att vistas på platser som upplevs som otrygga ökar risken för att de ska förstöras ytterligare
(Brottsförebyggande rådet, 2016). Regeringen har länge stridit mot klotter i form av
nolltoleransen. Nolltolerans innebär snabb sanering, och utan några som helst lagliga väggar (Andersson, 2005). Olika aktörer och organisationer arbetar med klotterförebyggande arbete. De finns inom offentlig, privat och statlig sektor. Dock bedrivs den största delen av det förebyggande arbetet inom kommunala verksamheten (Brottsförebyggande rådet, 2016). Idag omtalas oftast klotter i samband med kostnader. 7 mars 2011 publicerades en artikel i Sydsvenskan – klotter kostar miljardbelopp, där dem talar om kostnadsproblematiken för sanering av klotter i landet, och främst på kollektivtrafiken (Sydsvenskan, 2011). I artikeln framgår det att Skånetrafiken lägger närmare 30 miljoner per år på att ta bort klotter och att SL under ett decennium lagt pengar på klottersanering motsvarande kostnaden för inköp av antingen 25 nya tunnelbanetåg, 12 pendeltåg eller 285 nya bussar (a.a.).
År 2009 diskuterades begreppet vandalism i storstäderna, där bland annat Ilmar Reepalu från kommunalrådet visade att Malmö stads kostnader för skadegörelse uppgick mot 57,9
miljoner kronor per år. Det går dock inte att säkerställa exakta kostnaden för vad sanering och förebyggande åtgärder årligen kostar samhället eftersom kostnaden sprids ut på många olika aktörer. Däremot uppskattar de tekniska kontoren i kommunerna, att kostnaderna för klottersanering enbart i kommunerna uppgår till runt 500 miljoner kronor årligen
(Brottsförebyggande rådet, 2003). Brottsförebyggande rådet avslutar även med att belysa att mer än hälften av de kommuner som har besvarat enkäten uttrycker ett behov av ökade kunskaper om hur man bäst kan arbeta förebyggande (a.a.). För att kunna inleda ett förebyggande arbete kan det vara värdefullt att för förebyggande aktörer belysa synen på klotter och därefter arbeta ur ett brottsförebyggande perspektiv.
Syfte
Denna studie ämnar belysa en viss populations syn på klotter. Den ämnar även att undersöka om det råder skillnader på synen på klotter mellan kön och ålder.
• Anses det vara okej att klottra?
• Anses klotter vara en brottslig handling? • Finns det könsskillnader i synen på klotter? • Finns det åldersskillnader i synen på klotter?
Avgränsningar
Denna studie ämnar inte generalisera för hela Sveriges allmänhet, utan syftar att presentera resultat från en population om klotter.
BAKGRUND
Klotter har uppträtt redan långt tillbaka i historien. För 30 000 år sedan lämnades avtryck på grottväggarna i form av bilder. I begravda staden Pompeji fann arkeologerna klotter på husväggarna som gav oss en bild av dåtidens gatuklotter (Brottförebyggande rådet, 2016). Idag uppfattas klotter som ett stort samhällsproblem i flera av västvärldens länder. I Sverige är det främst i storstadsregionerna som klottret uppfattas som ett stort problem (a.a.).
Guwallius (2014) menar att klotter och olaglig graffiti är för väldigt många människor, svårt att förstå. Artiklar ”Klottret – ocensurerat massmedium” och ”Det politiska klottret” som dagens nyheter publicerade år 1968 var för första gången klotter markerades som ett problem i svenska media (Andersson, 2006). Klotter och graffiti är två omstridda begrepp som ofta är svåra att åtskilja. Nationalencyklopedin definierar ordet graffiti, där klotter används som en synonym:
“…text, bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annan egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor. Ibland används det svenska ordet klotter.” (Nationalencyklopedin, 2017)
Modernt klotter kommer ursprungligen från USA i slutet av 1960-talet. Inledningsvis visade det sig på bussar och tunnelbanevagnar i form av autografer som senare mot mitten av 1970-talet utvecklats till stora färgglada målningar (Brewer & Miller, 1988). Trots att klotter kan antas visa sig på samma sätt finns det skillnader hur klotter tar sig i uttryck mellan Norden
och USA (BRÅ, 2003). Till skillnad från Sverige och Norden uttrycker sig klotter i USA mer i form av revirtänkande. Gäng använder sig utav klotter för att markera sitt revir för ett visst område som ett signalement till andra ungdomar (a.a.). Därav varnar
Justitiedepartementet i USA individer som vill arbeta med att sanera klotter, eftersom klottret kan vara gängrelaterat och innebära risker för de individer som arbetar (a.a.). Forskning från Brå (2003) visar att det inte finns någon specifik definition av en typisk klottrare. Däremot visar statistiken att de som främst har begått denna typ av brott oftast är pojkar eller yngre män, mellan åldrarna 10 och 25. Det beskrivs att dessa individer begår dessa brott främst på grund av spänning, att det är roligt och för att de är konstnärligt intresserade.
I Sverige anses den största skillnaden mellan uttrycken vara att det kriminella uttrycket klotter och det lagliga uttrycket graffiti är om målningen eller tecknet är målat eller ritat på ett lagligt eller ett olagligt ställe (BRÅ, 2016). Ett lagligt ställe för klottring är exempelvis P-huset “Anna” i Malmö. Forskaren Björn Jonsson i Göteborg undersökte hur orden klotter respektive graffiti används i politiska sammanhang och fann att de refererar till samma företeelse (Jonsson, 2004). I diverse litteratur kring klotter och graffiti diskuteras
skillnaderna i definitioner kring ämnet, och ofta förekommer även långa gloslistor på olika definitioners betydelse inom klotter. Även om listan ofta är väldigt långt, beskrivs
graffitikulturen främst visa sig i form av så kallade ”throw-ups”, ”tags” och ”pieces” (Brewer & Miller, 1988).
Begrepp
Throw-ups
Throw ups är en definition inom klotter- och graffitikulturen som definierar bostadsbilder med konturlinjer (Brewer & Miller, 1988). Dessa bilder är lätta att måla och är inte tidskonsumerande (a.a.). Generellt beskrivs throw-ups bestå av en till två färger och
bokstäverna är ofta bubbliga till formen. Eftersom de är större än taggar och tar längre tid att genomföra, kan de generellt inte göras i den öppna allmänheten (Brewer & Miller, 1988).
Figur 4.1. Lånad bild från Google som illustrerar ”throw-ups” (Fatcap, 2017). Tags
Tags beskrivs vara den mest förekommande formen av klotter, som tycks synas överallt (Brewer & Miller, 1988). Formen uttrcks som stiliserade signaturer skrivna i markör, sprayfärg, fet penna eller färgpinne. Tags definieras som en personlig logga eller signatur, som ofta målas på byggnader, tunnelbanor, skyltar, bussar och andra allmänna platser (Brewer & Miller, 1988)
Figur 4.2. Lånad bild från Google som illustrerar ”tags” (Textures, 2017).
Pieces
Pieces är en definition specifikt för graffiti, och är helt enkelt en förkortning av
”masterpiece” (Brewer & Miller, 1988). Verken är oftast stora, utarbetade, mångfärgade väggmålningar som visar ett ord eller ord - ofta skribentens namn och innehåller
bakgrundsbilder, mönster, tecken, författarens tagg, meddelanden eller kommentarer (a.a.) Målningarna är oftast sprayade med minst två färger och målningen sträcker sig från flera kvadratmeter upp till flera hundra meter breda (a.a.) Eftersom en målning kan ta flera timmar att slutföra måste de ske på natten och platser där risken att bli påkommen är minimal, på så sätt kan klottrarna undvika arresteringar och koncentrera sig på målning. (Brewer & Miller, 1988).
Figur 4.3. Lånad bild från Google som illustrerar ”pieces” (Fatcap, 2017).
Utanför de som ingår i graffitikulturen har Sverige valt att koppla ordet klotter med främst tags och i viss kontext med pieces. Graffiti används däremot nästan enbart som en symbol för de större bilderna.
Tidigare forskning
Anna Skyum-Nielsen var den första som gjorde en studie om graffitti år 1987. Urvalet består av åtta pojkar i åldrarna 15–19 och samtliga respondenter är från Köpenhamn. Forskaren använder sig av kvalitativ metod där datainsamlingen består av intervjuer (Skyum-Nielsen, 1987). Studien visar att bland de individer som ägnar sig åt graffiti var det viktigt att bli berömd. Ju fler ställen deras målningar syntes på, samt desto snyggare målade desto mer bidrog detta till att man uppmärksammades av andra (a.a.) Genom att bli uppmärksammad bidrar detta till en sorts självbekräftelse hos graffitimålarna. Något som de inte hade erhållit i skolan eller genom andra aktiviteter. Enligt Skyum-Nielsen handlar graffiti om ett
narcissistiskt beteende där önskan är att visa upp sig – ”här är jag” (a.a.) Vidare belyser studien att samtliga respondenter inte önskade att graffitti legaliseras på tåg. Genom att legalisera skulle handlingen vara mindre intressant, just eftersom risken att åka fast ökade spänningen. Skyum-Nielsen utgår i sin studie att graffitimålningar är ett kortvarigt problem som om 10 år kommer vara glömt, där individerna har växt från graffitin (a.a.) Författaren talar även, genom att använda straff och skadestånd i förebyggande syfte endast stärker dessa individers bild av dem själva och göra det ännu värre. Däremot föreslår författaren att ökad bemanning, fler skolaktiviteter inriktad på konst eller mer offentlig konst kunde vara en bättre lösning (Skyum-Nielsen, 1987). Slutsatsen som drogs i studien är att
graffitikulturen snarare handlar om en livsstil än ett situationellt fenomen (a.a.). Den amerikanske sociologen Dewon Brewer är en forskare som har spenderat år på att undersöka hip hop graffiti och bakomliggande motiv. Tillsammans med Marc Miller gjordes det en etnografisk studie som bedrevs i Seattle och studien presenterades i artikeln
"Bombing and Burning: The Social Organization and Values of Hip Hop Graffiti Writers and Implications for Policy"" (Brewer & Miller, 1988). Författarna drog slutsatsen att de två primära elementen för att förstå spridningen av graffiti var berömmelse och konstnärligt uttryck. Författarna berättar genom att legalisera graffiti medför det fler möjligheter för klottrare att uttrycka sig och de traditionella klotter förebyggande insatser exempelvis olagliga klotterväggar och straff bör undvikas. På så sätt kommer klotter problematiken att minska och därav är alternativa förebyggande insatser att föredra (Brewer & Miller, 1988). Ett år senare gjordes den första svenska studien om graffiti av Lotta Gustermans studie år 1989. Studien heter Hip Hop - Jag lever. Om tio graffitimålande ungdomar i Stockholm. Precis som Skyum-Nielsen är Lotta Gustermans studie en kvalitativ studie där
datainsamlingen bestå av intervjuer (Gusterman, 1989). Lotta intervjuade åtta pojkar och två flickor där samtliga respondenterna bor i Stockholm. Deltagarnas ålder varierar mellan 14 och 17 år. Precis som föregående studier visar även denna studies resultat att målningarnas syfte var att bli uppmärksammad av andra (a.a). Det ansågs vara viktigt hur andra såg på ens målning samt om andra ansåg att målningen är fin (a.a.) Något annat som forskaren
uttrycker i sin studie är att syftet med målningarna även var att få trista miljöer att glänsa (Gusterman, 1989). Respondenterna ansåg att deras målningar kunde liva upp områden som de själva ansåg var livlösa.
Några år senare, år 2000 utförde Liedgren Dobronravost en studie- Graffiti som livsstil. En undersökning om subkulturens funktion under vuxenblivandet. Datainsamlingen består av intervjuer med sex respondenter från Stockholm och Köpenhamn där åldrarna varierade mellan 20–29 år. Samtliga respondenter har själva ägnat sig åt graffitimålning under 80 och 90 talet (Liedgren Dobronravost, 2000). Författaren menar att individer som ägnar sig åt graffiti kan delas in i två olika grupper. Ena gruppen består av klottrare och andra målare. Hon definierar klottrare som individer som söker spänning och inriktade att förstöra. Medan
personer som håller på med målningar är mer ute efter det konstnärliga perspektivet (a.a.). Författaren berättar även att respondenterna inte håller med sättet på hur politiker och media framställer graffiti (a.a.). Vidare nämns det i studien att respondenternas självförtroende hade ökat genom att ägna sig åt graffiti. Det hade även bidragit till avhållsamhet från missbruk och andra kriminella aktiviteter (a.a.). Författaren belyser även i sin studie att synsättet på graffiti har förändrats från myndigheternas sida. Eftersom bevakningen har ökat och straffet har blivit hårdare idag har detta bidragit i sin tur att graffitimålarna har blivit mer offensiva. Med detta kan man se att attityden har ändrat jämfört med tio år tillbaka (Liedgren Dobronravost, 2000).
David Shannon gjorde en avhandling år 2003-Swedish Graffiti. A Criminological
Perspective där urvalet består av 134 ungdomar. Dessa ungdomar var misstänkta år 1995 för att ägnat sig åt skadegörelsebrott i form av klotter på SL:s, SJ tåg och egendomar i
Stockholm stad (Shannon, 2003). Dessa individernas brott har därefter följt med i polisens anmälningssystem under perioden 1994 och 1999 (a.a.). Forskaren intervjuade även 11 individer som ägnar sig åt graffitti (a.a.) Slutsatsen som forskaren drog var att individer som ägnar sig åt graffitimålningar inte är en enhetlig grupp. Vidare berättar Shannon (2003) att genom att ägna sig åt graffiti inte skulle bidra till ökad brottsligt beteende. Däremot menar forskaren att det finns risk att det sker en införlivning av värderingar och normer och på så sätt utveckla ett antisocialt beteende mönster (Shannon, 2003).
År 2008 publicerades en rapport Good Graffitti, Bad graffiti? A New Approach to an Old Problem skriven av Dr. Fiona Campbell. Denna rapport är grundad på intervjuer av tre kategorier. Den första kategorin består av djupintervjuer mellan fyra till fem personer som representerade lokala myndigheter som på något vis arbetar brottsförebyggande. Den andra kategorin består av två fokusgruppsintervjuer av lokalbefolkningen. Den tredje kategorin består av sex djupgående intervjuer med individer mellan åldrarna 15–21 år. Syftet med denna rapport var att belysa en viss populations inställning till graffiti och vad som skulle kunna uppmuntra dem till att rapportera denna typ av skadegörelsebrott till polisen. Den används även till att belysa attityder gentemot lagliga väggar. Slutsatsen som Campbell drog var att människor hade samma inställning till graffitti, oavsett vilken åldersgrupp de
tillhörde. Människorna tyckte att olika samhällsprojekt exempelvis stora verk ansågs vara mer legitima och acceptabla än exempelvis tags. Stora verk ansågs även kunna lysa upp en tråkig miljö. Resultat gällande rapportering av graffitti visar att allmänheten med största sannolikhet inte skulle anmäla graffitti. Det är främst de som är anställda inom lokala myndigheter som hade anmält.
Ineke Leenders och Daniel Brugman gjorde år 2005 en studie som i stort handlar om hur moral återspeglas i ungdomsbeteende. Forskarna menar att moraliska överträdelser är mer allvarliga och har större påverkan på självkänsla och ungdomsbeteende än vad icke-moraliska överträdelser har. Detta kallar forskarna för ”domain shift”, vilket de menar kan vara ett sätt att minska den kognitiva dissonansen. Deltagande i studien består av 278 studenter från Nederländerna. Av dessa 278 studenter var 138 pojkar och 147 flickor. Data som användes till studien bestod av självrapporterade studier från tidigare forskning. Resultatet visar att det har funnits ett domänskifte i hypotetiska situationer i
ungdomsbeteendet som rapporterats. Däremot har detta inte uppstått i ungdomsbeteende som inte har uppträtt. Detta visar att domänskiftet är en följd av kognitiv dissonans.
Brottsförebyggande arbete
Brottsförebyggande arbete syftar till att minska, förhindra eller förebygga brottslighet och dess skadeverkningar. Arbetet med att förebygga kriminalitet är en central del av ett samhälles politik. Med tanke på de stora summor pengar som ligger bakom sanering och andra insatser mot klotter, bör det arbetas mycket med förebyggande arbete inom området. På så vis hade skadeverkningarna och kostnaderna minskat avsevärt. När det talas om brottsförebyggande åtgärder brukar de olika insatserna delas in i så kallat, situationell brottsprevention och social brottsprevention (BRÅ, 2009).
Situationell brottsprevention
Situationell prevention handlar i första hand om att skapa en förändring i olika situationer som i sin tur kan motverka tillfällen för brott (a.a.) Genom att öka risken för att bli upptäckt eller försvåra att genomföra ett brott minskar risken för att ett brott sker. Exempelvis genom att sätta kameraövervakning, nattvandringar eller förbättra belysning i områden minskar risken för att individer klottrar. För att förhindra att klotter sker kan kameraövervakning på fastigheter vara en bra idé för att både verka som avskräckande, men även för att fånga eventuella förbrytare. Förbättrad belysning kan även vara bra då det agerar förenklande för utomstående personer att identifiera när klottring försiggår. En annan metod som kan antas vara en situationell brottsprevention är införandet av lagliga klotterväggar. På så sätt försvåras möjligheterna att begå skadegörelsebrott. Lab (1992) beskriver tre olika nivåer som brottsprevention kan ligga på, primär, sekundär och tertiär prevention.
Primär brottsprevention innebär att det inte är riktat mot en specifik individ eller grupp utan sträcker sig till hela befolkningen inom ett visst område. På så sätt kan man säga att åtgärden är generell (Lab, 1992). Om kunskapen ökar om klotter kan fler människor vara
uppmärksammade att ett brott begås och i sin tur öka anmälningsbenägenheten. Vidare om straffvärdet höjs för klotter skulle det kanske fungera som en avskräckningsmetod.
Sekundär brottsprevention riktar sig att identifiera individer eller problemområden som löper stor risk för brott (Lab, 1992). Brottsbekämpningen sker i syfte att försöka förhindra en negativ utveckling exempelvis bland ungdomar som begår brott. Situationell prevention försöker i första hand kartlägga problemet och därefter försöka göra individbaserade insatser (a.a.). Exempel på denna typ av prevention kan exempelvis vara övervakning inriktad på områden där mest klotter förekommer.
Tertiär brottsprevention innebär att man ingriper och förhindra återfall i brottsligt beteende (Lab, 1992). Tertiär brottsprevention kan exempelvis vara behandling och rehabilitering. Det kan även vara att genom straff skall individen avstå att begå brott. Om en individ får
fängelsestraff eller hög böter kan det leda till att individen avstår att klottra igen på olagliga platser.
Social brottsprevention
Den sociala brottspreventionen består av insatser som på något sätt påverkar de riskfaktorer som motiverar personer att ha en kriminell livsstil. Enligt Brottsförebyggande rådet (2009) handlar den sociala brottspreventionen också om att stärka individens sociala band till samhället. Insatserna som kan påverka individens benägenhet att begå brott är exempelvis skolan, jobbet och föräldrarna (BRÅ, 2009)
Exempel på förebyggande arbete mot klotter
Hur man skall förebygga klotter är en ständig debatt. Det drivs olika projekt världen över i hopp om att minska klottret. År 1998 startades ett projekt vid namn ”Stoppa klottret” i Helsingfors. Projektet innebar att sanera bort klottret så fort som möjligt och försöka gripa förövarna (BRÅ, 2003). Fastighetsägarna blev tvungna att sanera bort klottret inom en viss tidsram och om det inte följdes fick de betala böter (a.a.). Projektets ansvarige bekräftade att innan projektet inledes, uppskattade han att cirka 2000 ungdomar ägnade sig åt klotter. Efter att dessa ungdomar hade fått kunskap om att klotter är olagligt uppgavs det att en stor andel av dessa individer slutade att klottra (a.a.). För att försöka utvärdera projektets påverkan anställdes studenter som registrerade klotter två gånger per år. Genom att promenera i de centrala delarna och räkna klotter konstaterades det att klottret hade minskat (BRÅ, 2003).
Brügge är en stad som valde att acceptera laglig graffiti som konstform (BRÅ, 2003). Det inleddes ett projekt Graff’n Art, a Positive Graffiti Policy in the City of Bruges där flera olika åtgärder användes i hopp om att förebygga klotter. Projektet bestod bland annat av att sanera bort allt klotter inom 48 timmar och polisen skulle fokusera på att gripa de mest aktiva förövarna. Individer som greps fick en dom i form av samhällstjänst. Detta innebar att de själva sanera bort klottet i staden. Detta resulterade i att klottret minskade (a.a.) Det startades även graffitiskolor och vissa målare fick dekorera tunnlar och garageväggar på allmänna platser. På så sätt accepterades graffiti som konstform och genom att legalisera skapades en ständig kontakt med klottrarna. Genom ständig kontakt utgicks det ifrån att samtal kunde förebygga klottret (a.a.). Projektet vann den europeiska brottsförebyggande tävlingen år 2001 för sitt resultat. Med hjälp av projektet lyckades Brügge minska klottret kraftigt och förändra klottrarnas attityd (BRÅ, 2003).
År 2003 genomförde Brottsförebyggande rådet själva en studie om klotter förebyggande åtgärder i Sverige. Datainsamlingen bestod av enkäter som skickades ut till samtliga kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. En liknande enkät skickades även till polismyndigheter i landet samt till polismästardistrikten i Stockholm och
polisområdena i Göteborg och Malmö. BRÅ tog även kontakt med olika organisationer och företag i syfte att kartlägga deras klotterförebyggande arbete. I deras rapport “Klotter -En inventering av förebyggande åtgärder” visade deras resultat att den största delen av det förebyggande arbetet bedrivs inom kommunala verksamheten samt att få kommuner i Sverige har en handlingsplan som appliceras på klotter, men att majoriteten av kommunerna dock utgår från nolltoleransen, vilket innebär att klotter som uppstår ska vara borta inom 24 timmar. Alltså, den vanligaste metoden som används vid nolltoleransen beskrivs vara sanering (BRÅ, 2003). Trots detta utvärderas inte klotterförebyggande metoder varken före eller efter åtgärd, för att testa effektiviteten (BRÅ, 2003).
Forskaren Dewon Brewer valde däremot att utvärdera och jämföra olika tillvägagångssätt för att kontrollera illegal graffiti. I sin artikel ”Hip Hop graffiti writers evaluations of strategies to control illegal graffiti” utvärderade Brewer (1992) strategier som användes för att strida mot klotter. De tillvägagångssätt som författaren utvärderade är, bland annat, legala klotterväggar, graffitiskolor, klotterskydd, anti-klotter kampanjer och arresteringar (a.a.) Forskaren utvärderade även olika aktörer som arbetar med klotter förebyggande arbete, informationsprogram, allmänna utställningar, hårdare straff, olika utställningar samt fritidsaktiviteter för ungdomar (a.a.) Slutsatsen som Brewer (1992) fastställde var att alternativa strategier exempelvis legala graffittiväggar är mer produktiva än de traditionella exempelvis sanering (Brewer. 1992).
Tabell över aktörer som arbetar förebyggande
Nedan kan man se de olika aktörerna som arbetar med att förebygga klotter.
Aktör Ansvarsområde Vilken information de besitter
Vad kan de göra Kontaktfunktion Polisen Utreder och
förebygger brott. Tar emot anmälningar om klotter och annan skadegörelse
Kännedom om olika former av skadegörelse och ibland även om unga personer med
problematiskt beteende
Utreda
skadegörelsebrott
Lokalpolis
Kommunen Trygga och säkra utemiljöer Kännedom om förekomst av klotter i kommunen Förebygga och sanera klotter Samhällsbyggnad och brottsförebyggande samordnare Kommunal kultur och fritidsverksamhet Erbjuder alternativt till klotter
Kunskap om hur man kan möta ungas önskan att utöva och förkovra sig i konst och kultur
Folkbildning Lokala idéburna organisationer och föreningar Kommunens socialtjänst Ansvarar för att ge individer det stöd och den hjälp de behöver Kunskap om problematiska beteenden och familjesituationer
Prata med de unga och deras föräldrar och erbjuda stöd
Socialsekreterare och fältassistent
Skolan Ansvarar för barns och ungdomars utbildning
Kunskap om sina elever, ibland även kännedom om vilka som klottrar
Samla och dela information, prata med ungdomar och deras föräldrar
Rektor/ Skolledning Brottsförebyggande rådet (Brå) Sprida kunskap om brottsförebyggande arbete Kunskap om forskning och erfarenheter av klotterförebyggande åtgärder. Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Ansvarar för den of ciella
kriminalstatistiken. Skolundersökningen om brott.
Informera om den kunskap som finns och därigenom minska risken för att ogrundade tyckanden sprids som forskning www.bra.se/ forebyggabrott Fastighetsägare, transportföretag, elföretag med mera
Sanera bort klotter från sina
byggnader
Kännedom om förekomst av klotter
Försvåra för klottrare att måla
Informations eller
kommunikationsavdelning
Studiefrämjandet Stöd till
studiecirklar och föreningar
Kunskap om hur man kan möta ungas önskan att utöva och förkovra sig i konst och kultur
Folkbildning genom studiecirklar, kulturarrangemang och mötesplatser www.studieframjandet.se
Civilsamhället Främja kultur och demokrati
Kunskap om hur man kan möta ungas önskan att utöva och förkovra sig i konst och kultur
Skapa
kulturarrangemang och mötesplatser för ungdomar
Fritidsledare
Teoretisk referensram
Nedan presenteras två valda teorier som under arbetets gång kommer att agera som en referensram. De valda teorierna är Broken Windows samt teorin om social inlärning. Broken Windows
Broken Windows är en teori som har grund både inom kriminologin och inom sociologin. Teorin grundades 1982 av två amerikanska män, sociologen George Kelling och statsvetaren James Wilson (Wilson & Kelling, 1982). Broken Windows teorin sammanför oordning och ohövligt beteende för att kunna förklara uppkomsten av allvarliga brott (Ray & McKee, 2013). Teorins förespråkare fokuserar inte nödvändigtvis på de grövsta brotten i samhället som rån, våldtäkt och mord. Istället menar Wilson & Kelling (1982) att allvarliga brott är resultatet av en serie av småbrott som uppstått av oordning i samhället. Teoretikerna menar att förekomsten av allvarliga brott går att minska, om man arbetar med att bekämpa
oordningen i första hand (a.a.).
En välkänd analogi som teorin förespråkar är att om en fönsterruta i en byggnad krossas, och lämnas oreparerad, kommer inom kort resterande fönsterrutor också att krossas (Wilson & Kelling, 1982). Krossade rutor i en byggnad ger ett intryck av att ingen bryr sig om
byggnaden, vilket därmed kan leda till ytterligare vandalisering (a.a.). Genom att inte byta ut rutan kan det antas av samhället att kriminaliteten accepteras och även kan spridas runt om i området. Vandalisering kan ske i vilket område som helst, om det är så att området
signalerar att “ingen bryr sig” (a.a.). Likaså kan sådana områden och fastigheter fresta individer som aldrig tänkt tanken att begå brott tidigare, att också delta i vandalism och plundring (a.a.). Områden med hög fysisk oordning tas sakta men säkert över av de kriminella och antisociala individerna i samhället, och skapar därmed en otrygg känsla för resterande laglydiga invånare, som allt mindre väljer att engagera sig i samhället, och kanske till och med flyttar därifrån(a.a.). Det kan då antas att den informella sociala kontrollen i samhället minskar, vilken hög mobilitet enligt Bursik och Grasmick tillför (1993).
Det beskrivs att de laglydiga sällan känner att det är nödvändigt att anmäla vandalisering i de stökiga områdena, eftersom de tror att polisen inte kan göra något åt saken (Wilson & Kelling, 1982). Enligt teorin beskrivs polisens roll vara väldigt viktig i samhället, då det är deras uppgift att återföra mekanismerna för informell kontroll till samhället (a.a.). Teorin beskriver att polisen har många olika arbetssätt för att uppnå detta ändamål. Dock beskrivs det av Wilson och Kelling (1982) vara vanligast att polisen direkt arresterar individer som begått brott inom de flesta kategorier som exempelvis vandalism och prostitution, brott som ofta beskrivs förekomma i områden med hög fysisk oordning. Denna nolltolerans används även specifikt inom skadegörelsebrott i Sverige idag (Brottsförebyggande rådet, 2003). Eftersom en av de främsta frågeställningarna i detta arbete ämnar undersöka om sanering fortfarande är den vanligaste klotterförebyggande metoden som används i samhället idag, samt hur en del av populationen ser på klotter, anses denna teori vara lämplig att applicera till resultatet. Enligt Broken Windows leder ett skadegörelsebrott till att fler brott i liknande stil kommer att begås.
Social inlärningsteori
Social inlärningsteori är en teori som belyser vikten av inlärning samt socialt beteende, för en karriär av brottslig karaktär. Albert Bandura är den främste skaparen av denna teori, som har utvecklats av och som ingår i många andra stora forskares teorier, som exempelvis Burrhus Frederic Skinner och Robert Akers (Bandura, 1963). Social inlärning är en
integrerad teori om beteenden och kognitiva förmågor att kunna skapa metoder för att hantera inlärning i livet (Bandura, 1977). Bandura (1977) menar med sin teori att mänskligt beteende är någonting inlärt. Främst fungerar denna inlärning genom att vi människor observerar samt imiterar andra människor runt omkring oss (a.a.). Genom sådan observation kan en individ anamma ett specifikt beteende som exempelvis en brottslig handling.
Individen har då troligtvis lärt sig detta från exempelvis kamrater eller familjemedlemmar. Samtidigt som individen kan lära sig genomföra brottsliga handlingar, kommer också
inlärningen bidra med kunskap om hur denne ska hantera andra situationer som uppkommer, som ifall individen skulle åka fast (a.a.). Även om beteendet är inlärt, spelar också belöning och bestraffning en stor roll. Ofta belönas bra beteende som exempelvis skötsamhet, vilket innebär att beteendet kommer att kvarstå (a.a.). Samtidigt bestraffas dåligt beteende, som exempelvis brottsligt sådant, vilket oftast kommer att bidra till avhållsamhet (a.a.). Det kan dock antas att dåligt beteende i form av brottsliga handlingar trots allt kan leda till att beteendet kvarstår. Detta på grund av att brottsligt beteende i kamratskap som gäng ofta är relaterat till hög status och respekt.
Kognition, beteende samt miljön runt omkring individen är alla viktiga faktorer som tillsammans påverkar vilken typ av beteende som en individ utvecklar (Bandura, 1963). Oavsett vilken faktor som influerar individen mer än den andra, finns det fyra
grundprinciper kring vad som inhämtas till inlärningsprocessen, från observationen och imitationen av andra människor. Dessa fyra grundprinciper är;
- Attention - Retention - Reproduction - Motivation
Attention innebär att för att en individ ska kunna lära sig ett beteende från någon annan, krävs mycket uppmärksamhet och koncentration (Bandura, 1977). Detta handlar om sociala faktorer som exempelvis att individen ser vinsten som det specifika beteendet medför, vilket i sin tur ökar uppmärksamheten på beteendet (a.a.). Gällande retention krävs det av
individen att denne kommer ihåg karaktärsdragen hos det specifika beteendet, för att kunna replikera det så bra som möjligt (a.a.). Bandura (1977) beskriver att replikering, eller reproduktion, av ett beteende kan vara väldigt svårt och att det krävs goda kognitiva
förmågor från individen själv, för att kunna observera sitt eget beteende och vara kritisk mot sig själv. Det krävs även motivation från både individen och den observerades sida.
Bandura (1977) menar att en individ väljer att replikera någon annans beteende beroende på den observerades motivation och förväntningar av individen som replikerar. Detta är baserat främst på miljöfaktorer då det åter igen handlar om belöningar med att anamma ett visst beteende.
Eftersom olika syner på klotter studeras i detta arbete anses denna teori vara lämplig att applicera till resultatet. Teorin kan bidra med nya infallsvinklar till just varför vissa individer anser att klotter är okej, och varför vissa anser att klotter är en brottslig handling.
METOD
Syftet med denna studie är att undersöka synen på klotter samt om klotter anses vara en brottslig handling. Eftersom denna studie är ute efter kvantitet ansågs en enkätundersökning vara det lämpligaste metodvalet.
Studiedesign och datainsamlingsmetod
Med kvantitativ metod brukar man generellt säga att det eftersträvas mer objektiv hållning och mätprecision (Sverke, 2004). Kvantitativ metod avser att beskriva, förklara och söka olika statistiska samband (a.a.) Genom att använda kvantitativ metod som sin
datainsamlingskälla får man svar från många tillfrågande (a.a.).
Eftersom denna studie avser att få så många respondenter som möjligt ansågs kvantitativ metod vara den lämpligaste metoden för denna studie. Dock, genom kvantitativ metod får man oftast mindre djupgående fakta (Holme, 1997). Detta kan antas vara en nackdel för studien med vald metod. Resultatet kan antas ha fått mer förståelse för respondenternas svar, om det hade funnit utrymme för frågor som hur och varför.
En av de vanligaste datainsamlingskällorna inom kvantitativa studier är enkäter (Sverke, 2004). Eftersom enkät som datainsamlingskälla är billigt, bekvämt samt ger en möjligheten att nå ett stort urval kan det antas att det är en betydande fördel med vald metod till denna studie (Bryman, 2002). En annan fördel med enkät som datainsamlingskälla är att det ger respondenterna möjligheten att vara anonyma (a.a.) På så sätt kan det antas att
respondenterna har svarat ärligt i sina svar och inte försöker framställa sig i bättre dager. Enkätundersökningar kan även göras på ett stort urval, i ett stort område rent geografiskt och det krävs inte mycket arbete med enkäterna innan själva uppgifterna som deltagarna angett kan börja hanteras (a.a.). Fördelar genom att använda sig av kvantitativ metod är att det ofta ges möjlighet att generalisera från urval till population, beroende på vilken typ av urval studien innefattar (Bryman, 2002). Urvalsförfarandet i denna studie innebär dock att möjligheterna till generalisering är begränsade.
Något att tänka på när enkäter används som datainsamlingskälla är att ha färre och korta frågor. Detta är något denna studie hade i åtanke vid utformning då endast nio frågor valde att ställas. På så sätt ökar man chansen att fler respondenter väljer att delta och inte tröttnar (Bryman, 2002). En annan viktig aspekt att tänka på är att ha en utformning som är lätt att förstå och följa. Även här hade man i åtanke att ha samma struktur i frågorna där
svarsalternativen hade samma följd.
Urval
Eftersom frågeställningarna ämnar besvara synsättet på klotter var målet med denna studie att nå ut till så många respondenter som möjligt, från 13 år och uppåt. Eftersom det som tidigare nämnts visats vara främst ungdomar i åldrarna mellan 15–20 som begår brott som klotter, var vi noga med att innefatta dessa åldrar, samt lite marginal. Undersökningen avsåg inte att begränsas till en viss ålderskategori och inte heller till specifika urvalskategorier som etnicitet, religion, folkgrupp och liknande. Urvalet har istället valts ut delvis slumpmässigt då enkäten publicerats på bland annat sociala medier och diverse arbetsplatser, och därmed möjliggjort för en omfattande population, mellan åldrarna 13 och uppåt att delta.
Datainsamling och databearbetning
Datainsamling bestod främst av enkätundersökningar som utformades med hjälp av
webbsidan Survio. En fördel med att använda frågeformulär som undersökningsmetod är att man kan nå ett stort urval och undersökningen kan utföras inom ett stort geografiskt område (Bryman, 2011). Eftersom studien var ute efter kvantitet ansågs enkätundersökning vara det lämpligaste tillvägagångssättet. En annan fördel med en enkät är att utformningen går fort samt att besvara den, därtill är det förhållningsvis billigt att administrera (a.a.). Eftersom studiens enkät bestod av nio frågor tog det relativt snabbt för respondenterna att besvara frågorna, uppskattningsvis 1–5 minuter.
Enkäten som skickades ut bestod av slutna ja- och nej svarsalternativ. Slutna frågor behöver inte nödvändigtvis bara innefatta svarsalternativ som ja- och nej, utan kan bestå av alternativ som ”instämmer helt” till ”instämmer inte alls”. Det var inledningsvis planerat att denna studie skulle innefatta den sistnämnda typen av svarsalternativ endast, men av en
eftersträvan av förenkling valdes istället endast ja- och nej som svarsalternativ. Detta för att det ansågs vara tillräckliga svarsalternativ för att få fram ett resultat som kan besvara
frågeställningarna och bidra med mättnad. Fördelarna med slutna frågor är att alla frågor och svarsalternativ är samma för alla respondenter (a.a.). För att få fram så tydliga, koncisa och korta svar som möjligt som skulle kunna agera förenklande för studien, valdes därför slutna frågor för denna uppsats. Totalt ställdes nio frågor och dessa var följande ”Kön”, ”Hur gammal är du?”, ”Vet du vad klotter är?”, ”Har du någon gång under de senaste två åren blivit informerad om klotter (exempelvis genom skolan, arbete, föräldrar, föreläsningar, brev, email etc)?”, ”Många tycker att klotter uppfattas vara slarviga och fula signaturer (taggar) som målas överallt. Håller du med om detta?”, ”Anser du att det är acceptabelt att klottra?”, ”Anser du att det är acceptabelt att klottra överallt?”, ”Det är endast acceptabelt att klottra på specifika (lagliga) platser” samt ”Anser du att klottra är en brottshandling?”. För att underlätta för läsaren har samtliga frågor med respektive svarsalternativ bifogats i slutet av uppsatsen, under ”Bilaga 3”. Det frågorna i helhet avser att mäta är individers attityder gentemot klotter, även om syftet med vissa frågor inte framkommer tydligt. Samtliga frågor är ställda i enkäten för att gemensamt kunna bidra till ett så brett och tydligt resultat som möjligt, för att kunna besvara frågor från fler aspekter. Därav ställdes exempelvis frågorna om ålder och kön, som efter hand eventuellt skulle kunna ha ett samband med attityderna gentemot klotter.
SPSS Statistics
För att närmare studera relationerna mellan de olika resultaten har statistikprogrammet ”SPSS Statistics” använts. För att kunna besvara studiens frågeställningar, har totalt fyra olika variabler använts. Dessa variabler är ”kön” som kodats in som 1=man och 2=kvinna, ”Acceptabelt att klottra” som kodats in som 1=ja och 2=nej, ”Är klotter en brottshandling?” som kodats in som 1=ja och 2=nej samt ”Är du informerad om klotter?” som kodats in som 1=ja och 2=nej. Samtliga variabler har nominal skalnivå. Därefter har bivariata anaylser av två kvalitativa variabler (fall 1) genomförts. Genom dessa bivariata analyser har korstabeller använts, för att kunna studera hur starka sambanden mellan resultaten är, samt om dessa är statistiskt signifikanta eller ej.
Genomförande av enkätundersökning
För att besvara frågeställningarna, skickades enkäten ut via sociala medier där Facebook och Linkedin var den största bidragskällan. Det togs även hjälp av familj och vänner där
samtliga lade ut länken på respektive arbetsplats intranät där det uppmanades att besvara enkäten. Arbetsplatser som delade länken var b la, LRF Konsult, Vuxenpsykiatrin i Malmö,
Smurfit Kappa och Upsales Nordic AB. Det försöktes även att ta hjälp av tidningar exempelvis, Aftonbladet och Expressen där dessvärre förfrågan nekades.
Bortfall och svarsfrekvens
Det förekommer alltid någon typ av bortfall vid enkätundersökningar (Ejlertsson, 2005). Trots ett högt antal deltagande respondenter i undersökningen för urvalet av de som svarar för uppfattningen av klotter, på 998 stycken, kunde det i enkätstatistiken avläsas att 347 deltagare utöver dessa valde att inte svara på enkäten. Detta var istället individer som endast öppnade upp enkäten för att titta på frågorna.
Etiska överväganden
I lagen om etikprövning av forskning som avser människor, 2003:460, presenteras olika grunder efter vilka det bör arbetas med människor. Det framgår av 4§ att studier som bland annat innebär ett fysiskt angrepp på en avliden människa inte får genomföras. Likaså får personuppgifter som visar politiska åsikter, etniskt ursprung och religion inte heller finnas med i studier, enligt 13§, personuppgiftslagen, 1998:204.
Även om etikprövningslagen inkluderar många viktiga aspekter att tänka på, är
forskningsetik ett omfattande begrepp. Vetenskapssociologen Robert Merton skapade en vetenskapsteoretisk grund som lyfter fyra viktiga punkter att ha i åtanke när det forskas om människor. Bland annat menar Merton att det inom sådan forskning inte får tas hänsyn till person, utan allt skall framföras lika oavsett vem som utför arbetet (Forsman, 1997). Vidare menar Merton att sanningssökandet skall präglas av opartiskhet, att allt som undersöks fås och skall ifrågasättas och att det inte finns någon äganderätt till kunskap (a.a.). I Sverige idag talas det kring forskning ofta om de olika forskningsetiska kraven som beskrivs nedan.
Forskningsetiska krav
Inom forskning talas det ofta om att det finns fyra olika individskyddskrav som varje forskning skall ta ställning till, vad det gäller etik i relation till forskningspersonerna (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa fyra krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (a.a.).
Informationskravet innebär att forskaren ska tilldela information om forskningsuppgiftens syfte till alla som är berörda av forskningen (Vetenskapsrådet, 2002). Detta innebär bland annat att forskaren ska informera de deltagande om vilka villkor som gäller för deras deltagande, att det är frivilligt att delta samt att de när som helst under undersökningens gång kan avbryta sin medverkan (a.a.). Genom att bidra med denna information bör undersökningens deltagare känna trygghet över att vara med och bidra med uppgifter. Informationskravet innefattar i denna uppsats informationsbrevet som medföljde enkäterna som delades ut via internet och mail. Se bilaga 2 för en detaljerad bild av informationsbrevet som tilldelades den allmänna populationen som svarade på enkäten. Ett informationsbrev bör utesluta förvirring och bidra med all information som är nödvändig att ha med innan deltagande i en undersökning.
Vetenskapsrådet (2002) lyfter inom samtyckeskravet, vikten av att deltagarnas samtycke skall samlas in under en pågående undersökning. Det beskrivs att det i vissa fall även bör inhämtas samtycke från förälder eller vårdnadshavare (a.a.). En annan viktig aspekt av samtyckeskravet är att deltagare inom en undersökning alltid har rätt till att själva bestämma över sin medverkan. Detta involverar att individen har rätt att bestämma över i vilken
helst under undersökningens gång kan avbryta sin medverkan utan att det förekommer negativa påföljder(a.a.). Den sista aspekten inom samtyckeskravet belyser att de deltagande i undersökningen aldrig får utsättas för påverkan eller påtryckning från forskaren efter
deltagande eller avbryt av deltagandet i undersökningen. Samtidigt bör det inte heller föreligga beroendeförhållanden mellan deltagare och forskare (a.a.). Vanligtvis brukar ett informationsbrev som medföljer enkäter innehålla information som delger att ett besvarande av enkäten medför ett samtycke till studien. Detta saknas i föreliggande studie och är således ett möjligt etiskt problem för studien. Däremot samlades inga känsliga uppgifter in om deltagarna vilket sannolikt gjort denna etiska problematik mindre allvarlig.
Konfidentialitetskravet beskrivs vara ett krav som innebär att alla personuppgifter ska förvaras på ett sätt som förhindrar obehöriga att ta del av dem, samt att uppgifter om alla deltagande ska ges konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta innebär bland annat att all personal som deltar i forskningen som omfattar känsliga uppgifter så som personuppgifter, bör underteckna krav om tystnadsplikt (a.a.). En annan huvudregel inom
konfidentialitetskravet innefattar att alla uppgifter som kan innehålla personlig information endast skall hanteras, lagras och redogöras av och till enskilda människor som tillhör forskningen (a.a.). Detta för att förhindra att utomstående ska ta del av informationen (a.a.). Eftersom denna studie inte ämnar ta del av känsliga personuppgifter är inte heller
underteckning av tystnadsplikt och liknande åtgärder någonting som är av stor vikt för denna uppsats.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter som insamlas om individer vid en undersökning endast får användas till detta ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Informationen som insamlas får inte heller användas för åtgärder eller beslutsfattande som direkt berör den enskilde (a.a.). Informationsbrevet som tilldelas deltagarna via enkäterna belyser bland annat att
undersökningen som de kommer vara delaktiga i endast är ett studentarbete, och inte riktig forskning. Genom att detta framkommer i informationsbrevet försäkras deltagarna om att uppgifterna de bidrar med inte kommer användas på något annat vis än som underlag till resultatet i denna uppsats. Deltagarna informeras därefter om att samtliga uppgifter de lämnat kommer att förstöras så fort undersökningen är avklarad. Forskningsetiken är alltså ett brett begrepp som präglas av olika normer och värderingar kring vad som är rätt och fel att göra inom forskning. För ett studentarbete kan det vara särskilt viktigt att i åtanke ha, om det som studeras innehåller känsliga frågor, om urvalsgruppen på något sätt är särskilt utsatt eller om publiceringen av arbetet kan medföra konsekvenser. Forskningsetik är även viktigt då arbetet, om det genomförs rätt, helt kan utesluta plagierade, förfalskade och fabricerade resultat (a.a.).
Enkätundersökningar, som använts i detta studentarbete, är en typ av datainsamlingsmetod som väldigt lätt kan vara integritetskränkande och etiskt inkorrekt. Bland annat kan känsliga frågor ställas i enkäten som tvingar respondenten att ange känsliga personuppgifter. I detta studentarbete har inga känsliga frågor använts. Inga frågor har ställts gällande exempelvis personnummer eller namn, som på något sätt kan koppla enkäten till respondenten. Enkäterna som använts i detta studentarbete har genomgått en etikprövning och godkänts, vid Etikrådet i Malmö högskola. Eftersom enkäterna som använts här är webbaserade enkäter, kommer det däremot alltid att kunna kopplas en IP-adress från varje enkätsvar till respektive respondent. Denna IP- adress räknas enligt Etikrådet som en personuppgift och det behövdes ha i åtanke hur dessa adresser kommer att hanteras. Eftersom IP-adresserna inte är synliga vid hantering av enkäternas resultat, kommer adresserna inte heller att behöva
letas upp eller användas. Efter att informationen hämtats från enkäterna, kommer samtliga enkäter att raderas.
Eftersom personuppgifter inte kommer användas i detta studentarbete, kan det antas att publiceringen av arbetet på Malmö högskolas databas, MUEP, inte på något sätt kommer kränka någon av respondenternas identitet eller ha andra negativa konsekvenser. Resultaten som tas fram via denna studie bör inte heller kunna agera kränkande mot någon av
respondenterna, eller mot andra som studien berör. Detta eftersom resultatet består av en generell överblick av hur en viss population som vi lyckats nå ut till, ser på klotter samt hur fördelningen av kön och ålder ser ut vid vissa av frågorna som ställts. Eftersom inga
intervjuer genomfördes, och inte heller personuppgifter samlades in och publicerades, kommer inte heller resultatet kunna kopplas till någon respondent. Samtliga informanter har blivit informerade om allt som studien innebär samt vilka rättigheter respondenterna har via ett informationsbrev som tillhörde enkäten. Däremot har denna studie inte involverat ett samtyckeskrav i informationsbrevet som tilldelades deltagarna tillsammans med enkäten. Detta kan antas skapa förvirring i efterhand och kan få deltagarna att känna otrygghet samt bidra med ett oseriöst helhetsintryck.
RESULTAT
Nedan presenteras resultatet i syfte att besvara studiens frågeställningar “anses det vara okej att klottra? “anses klotter vara en brottslig handling?”, finns det könsskillnader i synen på klotter? Och finns det åldersskillnader i synen på klotter? Samtliga enkätfrågor finns bifogade i slutet av detta dokument, i form av bilagor.
Presentation av resultatet
När enkäterna samlades in gick det att avläsa att det var 596 män respektive 402 kvinnor som deltog i studien, av det totala antalet (N=998). 63% (638) av respondenterna är mellan 13–19 år, 384 män och 254 kvinnor. 21% (209) av respondenterna är mellan 20–25 år, 138 män respektive 71 kvinnor. 9% (98) av respondenterna är mellan 26–45 år, 65 män
respektive 33 kvinnor. 5% (51) av respondenterna är mellan 46–65 år, 19 män respektive 32 kvinnor och 0,2% (2) av respondenterna är över 65 år gamla där båda deltagarna är kvinnor.
Eftersom tidigare forskning visar att det finns olika sätt att se på klotter valdes att ställa nedanstående fråga ”Många tycker att klotter uppfattas vara slarviga och fula signaturer (taggar) som målas överallt. Håller du med om detta?”. Det går att avläsa i nedanstående diagram att 88% (878) av respondenterna inte anser att klotter uppfattas vara något som är slarvigt och fult. Endast 12% (120) av respondenterna anser att klotter uppfattas som slarvigt och fult.
Figur 5.1. Fördelningen av samtliga (N=998) respondenters svar på frågan “Många tycker att klotter uppfattas vara slarviga och fula signaturer (taggar) som målas överallt. Håller
du med om detta?”.
I nedanstående diagram presenteras en av huvudfrågorna, om klotter anses vara acceptabelt eller inte. Samtidigt presenteras huruvida individer som svarat ”ja” på frågan om klotter är acceptabelt, likaså tycker att det är acceptabelt att klottra överallt. I diagrammen nedan går det att avläsa att 78% (778) av respondenterna angav att de anser att det är acceptabelt att klottra varav 64% (639) av respondenterna anser att det är acceptabelt att klottra överallt. 22% (220) av respondenterna anser inte att det är okej att klottra. Däremot anser 36% (359) av respondenter att klotter inte är acceptabelt överallt.
Figur 5.2. Samtliga respondenters Figur 5.3. Samtliga respondenters (N=998) svar på frågan ”Anser (N=998) svar på frågan ”Anser du du att det är acceptabelt att att det är acceptabelt att klottra klottra?”. överallt?”.
För att undersöka om det förekom några skillnader i hur de olika könen har svarat för huruvida de tycker att det är acceptabelt att klottra eller inte, har det tagits fram ett diagram för samma fråga, som visar på könsskillnaderna på frågan. Figur 5.4 visar att totalt 52% (208) av kvinnliga respondenter tycker att det är acceptabelt att klottra. I Figur 5.5 kan vi avläsa att 96% (570) av manliga respondenter tycker att det är acceptabelt att klottra.
Figur 5.4. Samtliga respondenters Figur 5.5. Samtliga
respondenters (N=998) svar på frågan ”Anser du (N=998) svar på frågan ”Anser du att det är acceptabelt att klottra?” att det är acceptabelt att
klottra?” (Endast Kvinnor som svarat). (Endast Män som svarat). För att ett resultat ska vara signifikant krävs det att det hamnar under 5% (0,05) gränsen. Detta för att utesluta att slumpen har skapat resultatet (Djurfeldt et al, 2010). För att undersöka signifikansen i en korstabellsanalys studeras Chi2. I nedanstående tabell går det att avläsa ett Pearson Chi2-värde (p-värde) på 0,000 vilket är långt nedanför
signifikansgränsen på 0,05. Detta innebär att resultatet är signifikant. Detta tyder på att slumpen inte har skapat resultatet. Det kan alltså med största säkerhet påstås att det finns skillnader i hur de två olika könen har svarat på frågan om de tycker att klottra är acceptabelt eller inte.
Sambandsmåttet Cramer´s V visar hur starkt sambandet mellan de olika variablerna är, samt vilken riktning det har (Djurfeldt et al, 2010). Värdena varierar mellan -1 och +1 där ett värde närmare + och – 1 innebär ett starkt samband samt ett värde närmare 0 visar på ett svagt samband (a.a.). Nedan går det att avläsa att Cramer´s V har ett värde på 0,519 vilket tyder på ett relativt starkt positivt samband. Sambandet visar att män anser i större
utsträckning än kvinnor att klottra är acceptabelt.
Kön Anser du att det är acceptabelt att klottra?
Ja Nej Total Kvinna 208 20,8% 194 19,4% 402 40,3% Man 570 57,1% 26 2,6% 596 59,7% Total 778 78,0% 220 22,0% 998 100% p = 0,000 Cramer´s V = 0,519
För att få en djupare inblick i resultatet togs även siffrorna fram för hur åldrarna har fördelats över svaren på frågan ”Anser du att det är acceptabelt att klottra?”. Detta för att undersöka hur respektive åldersgrupp har svarat på frågan. I figur 5.6 går det att avläsa hur stor andel i varje åldersgrupp som svarat för ”ja” respektive ”nej” på frågan. Det går att avläsa att majoriteten av respondenterna i åldersgrupperna 13–19 samt 20–25 svarar för att de anser att det är acceptabelt att klottra. Resterande åldersgrupper har en majoritet som svarar för att de inte tycker att det är acceptabelt att klottra.
Figur 5.6. Åldersfördelningen av samtliga respondenters svar på frågan ”Anser du att det är acceptabelt att klottra?”.
I nedanstående diagram besvaras ytterligare en frågeställning i denna studie, anses klotter vara en brottslig handling. Diagrammet visar att 11% (109) respondenter anser att klotter är en brottslig handling, medan hela 89% (888) av respondenter anser att klotter inte är en brottslig handling.
Figur 5.7. Samtliga respondenters (N=998) svar på frågan “Anser du att klottra är en brottshandling?”
För att även studera eventuella könsskillnader inom ovanstående fråga, har det tagits fram ett diagram som visar hur kvinnor respektive män har svarat på frågan om de anser att klottra är en brottshandling. Figur 5.8 nedan visar att 96% (571) av männen anser att klottra inte är en
brottshandling. 79% (318) av kvinnorna anser samma sak.
Figur 5.8. Könsfördelningen av samtliga respondenters svar på frågan ”Anser du att klottra är en brottshandling?”.
Vi kan även se här att det finns en signifikans. Resultatet visar med största sannolikhet på att det finns könsskillnader gällande svaren på frågan om att klottra är en brottshandling eller inte. Nedan går det att avläsa ett Cramer´s V värde på 0,256. Detta visar ett relativt svagt positivt samband på att män anser i större utsträckning än kvinnor att klottra inte är en brottslig handling.
Kön Anser du att klottra är en brottshandling?
Ja Nej Total Kvinna 83 8,3% 318 32% 401 40,3% Man 26 2,6% 571 57,1% 597 59,7% Total 109 10,9% 889 89,1% 998 100% p = 0,000 Cramer´s V = 0,256
För att även här studera åldersfördelningen över svaren på ovanstående fråga, har nedanstående tabell tagits fram. Det går att avläsa i figur 5.9 att majoriteten av
respondenterna i åldersgruppen 13–19 samt 20–25 anser att klottra inte är en brottshandling. Resterande åldersgrupper har däremot en majoritet som svarar för att de anser att klottra är en brottshandling.
Figur 5.9. Åldersfördelningen av samtliga respondenters svar på frågan ” Anser du att klottra är en brottshandling?”.
Vidare går det i nedanstående diagram att avläsa att endast 8% (80) av respondenter har angett att de någon gång under de senaste två åren har blivit informerade om klotter genom exempelvis skolan, arbete, föräldrar, föreläsningar, brev, e-mail och liknande. 92% (918) respondenter uppger att de inte blivit informerade någon gång under de senaste två åren.
Figur 5.10. Samtliga respondenters (N=998) svar på frågan “Har du någon gång under de senaste två åren blivit informerad om klotter (exempelvis genom skolan, arbete, föräldrar,
föreläsningar, brev, email etc.)?”.
Resultat visar på en signifikans och med största sannolikhet på att det finns ett samband mellan information om klotter och attityden gentemot klotter. Nedan går det att avläsa ett Cramer´s V värde på 0,796 vilket visar på ett starkt positivt samband. Detta tyder på att personer som blivit informerade om klotter under de senaste två åren även i större utsträckning anser att klottra är en brottshandling.
Information om klotter
Anser du att klottra är en brottshandling?
Ja Nej Total Ja 76 7,6% 4 0,4% 80 8,0% Nej 33 3,3% 885 88,7% 918 92,0% Total 109 10,9% 889 89,1% 998 100% p = 0,000 Cramer´s V = 0,796
Sammanfattningsvis går det att konstatera att det finns skillnader i åsikter kring klotter, när det kommer till kön. Majoriteten av de respondenter som svarat att de tycker att klotter inte är acceptabelt, har visat sig vara kvinnor. Detta resultat visar ett starkt positivt samband samt att detta samband är signifikant. Resultatet visar även att de som svarat för att de anser att klottra är en brottshandling, består till största del av kvinnor. Detta resultat visar även på signifikans, men är dock ett svagt negativt samband. Resultatet visar att främst yngre män anser att klotter är acceptabelt, och att äldre respondenter anser att det är ett brott att klottra. Det går även från resultatet att se att det finns ett starkt positivt samband mellan synen på klotter och information som erhållits om klotter. Detta samband är även statistiskt
signifikant, vilket tyder på att resultatet med största sannolikhet inte uppkommit av ren slump.
DISKUSSION
Resultatet av denna studie har funnit stöd för att majoriteten av respondenterna anser att det är acceptabelt att klottra. Det framkommer att det i större utsträckning är männen som svarat för att de tycker att det är acceptabelt att klottra. Den dominerande gruppen som tycker att det är acceptabelt att klottra är mellan åldrarna 13–19 år. Det skiljer sig mycket kring resultatet mellan åldrarna 20–25 och 26–45 år, då större delen av respondenterna i den senare ålderskategorin svarar för att klotter är oacceptabelt och olagligt. Männen står även här för den större delen av resultatet. Det är främst kvinnor som anser att klottra är en brottshandling. Den åldersgrupp som främst anser att det är en brottshandling består av individer mellan 46–65 år. Avslutningsvis visar resultatet att de som blivit informerade om klotter under de senaste två åren i större utsträckning anser att klottra är en brottshandling.
Metoddiskussion
I denna del av arbetet diskuteras uppsatsens metodologiska begränsningar och hur dessa skulle kunna hanterats annorlunda samt hur resultatet skulle kunna påverkas av dessa åtgärder.
Validitet
Innan en undersökning är det ytterst viktigt att insamla kunskap om det som ska undersökas. När det talas om kvantitativa studier, diskuteras oftast validitet. Detta innebär att det som ämnas undersökas, faktiskt har undersökts (Bryman, 2001). Eftersom det har beskrivits tydligt för de val som gjorts i studien samt att de frågor som ställts i enkätundersökningar har kunnat besvara syftet kan det antas att validiteten är relativt god på detta plan. Studien avser att studera individers attityder gentemot klotter och att få en djupare inblick kring detta, samt att få en helhetsbild om dagens klotterförebyggande arbete kan återspeglas i samhällets attityd kring klottret. Frågorna som ställts har besvarats, men på grund av de slutna frågorna och i vissa fall endast ”ja och nej” svarsalternativ, har studien gått miste om en större variation i svar och därmed gått miste om andra personliga tankar och åsikter hos individer som inte fått utrymme i enkäten. Enkäten har begränsats till att endast fånga upp om klotter anses vara okej och liknande, och ger därmed inte utrymme för utveckling av svaren. Kanske hade intressanta förklaringar till svaren framträtt om denna möjlighet fanns i enkäten. Eftersom det inte fanns utrymme till egna reflektioner och tankar i enkäten, utan svarsalternativen redan bestod av slutna frågor, kan det antas att det förekommit mer
användbar information om det istället funnits öppna frågor, eller om det istället genomfördes intervjuer. Bryman (2011) berättar att genom öppna frågor finner vi att möjlighet ges till respondenterna att svara med sina egna ord, det lämnar utrymme för oförutsedda svar samt begränsar inte respondenternas svar i någon riktning (a.a.). Eftersom svarsalternativen endast bestod av “ja” och “nej” kan det antas vara riktade svar och att individer som inte tycker varken eller antingen inte fångas upp i enkäten, eller att dessa väljer ett svar som kanske inte är ett genuint svar, utan att attityden lutar mer åt det ena svarsalternativet. Sådana skillnader i svaren går inte att upptäcka i en enkät när det endast finns slutna frågor, utan möjlighet till utveckling. Det hade bidragit positivt till studien med mer variation och beskrivningar i svaren eftersom det hade kunnat bidra med fler infallsvinklar och perspektiv till problematiken som forskarna ämnar undersöka. Då det inte fanns utrymme för
respondenternas egna reflektioner kring frågorna kan det antas att detta sänker studiens validitet.
Som tidigare nämnt var det tydligt, via enkättjänstens hemsida, att ett stort antal individer endast hade öppnat upp enkäten, men valt att inte alls besvara den. Hade dessa individer också valt att svara hade undersökningen fått högre svarsfrekvens, och resultatet hade därför kunnat se annorlunda ut. På grund av tidsbegränsning kunde enkäten inte vara tillgänglig längre än cirka två veckor. Hade den kunnat ligga ute längre tid, skulle fler individer haft möjligheten att besvara den. Enkättjänsten Survio som användes till denna studie har en maxbegränsning på 1000 svar. Hade enkäten varit tillgänglig under en längre period och inte haft maxbegränsning kan det antas att högre svarsfrekvens kanske kunnat uppnås. Eftersom den främsta källan för datainsamling är Facebook bör det has i åtanke att inte alla har tillgång till internet eller använder sig av sociala medier. Det kan därför vara svårt att nå ut till alla. Därför representerar denna studie enbart resultat från de 998 respondenterna som haft möjlighet att delta i undersökningen.
Att använda sig av olika ålderskategorier eller åldersgrupperingar i en studie kan antas påverka resultatet på olika sätt. I denna studie valdes fem ålderskategorier ut, vilka ju bestod av åldrarna 13-19 år, 20-25 år, 26-45 år, 46-65 år samt över 65 år. Även om dessa
ålderskategorier fångar upp alla åldrar över 13, kan resultatet trots allt förekomma
missvisande. Detta kan antas bero på att kategorierna består av ojämnt fördelade åldrar, och kategorierna skiljer sig åt markant. Exempelvis omfattar kategorin 20-25 år, endast sex år, medan nästkommande kategori omfattar hela 20 år. Med mindre ålderskategorier som är mer
