Intentionsorienterad Design
Intention Oriented Design
Henrik Olsson
Produktdesign Material och Produktutveckling
Författare: Henrik Olsson
Område: Produktdesign
Termin: Ht 14
Omfattning: 15 Högskolepoäng
Lärosäte: Teknik
& Samhälle, Malmö Högskola
Examinator: Helena Ondrus
Sammanfattning
Denna C-uppsats är ett resultat av ett examensarbete som fokuserat på design som är kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den är kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden säger sig önska. Den är också kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfältstudier utförs, finns redan beslutet att något ska produceras – inte tvärt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress på arbetsplatsen. Deltagarna i arbetslivet måste reflektera på deras eget beteende, men för att ändra sitt beteende till ett mindre stressat, måste klienten (chefen, investeraren, huvudansvariga) organisatoriskt och systematiskt tillåta beteendeförändringar. Intressen är i många situationer i konflikt. Detta examensarbete föreslår den demokratiska workshopen ”ProvoTing”, för att lyfta dagliga stressbeteenden och skapa argumenterade provotyper. Det slutgiltiga konceptet är ett framtida ”business-as-usual” scenario med följdfrågan; – ”är denna framtid önskvärd?”.
Ämnesord
ProvoTing, Produktdesign, Provotyper, Kritisk Design, Co-design, Designfilosofi, Stress, Socio-psykologi, Deltagande designprocess, Berättarteknik, Argumentation, Koncept.
Abstract
This paper is the result of a thesis focusing on critical design and the industries agenda for creating products. The thesis criticize designer’s role, while intertwined with the industry, will only deliver products the “market” wish to have. It is critical to conventional designer’s modus operandi, deep designerly and ethnographical studies are only made if there is a plan to create a product. The thesis correlates a saturated market in abundance to stress in work life. Participants in work life need to reflect on their own behavior, but to change behavior for less stress, the client (CEO, investor, head of organization) have to organizational allow behavioral changes. This is in many situations in conflict. The thesis proposes the democratic workshop “ProvoTing”, to lift daily stress behaviors, with creating argumenting and provoking products. The final concept is a future scenario of what happens with “business as usual” tactics and a supplementary question; – “is this future desired?”
Keywords
ProvoTing, Product Design, Provotypes, Critical Design, Co-Design, Design philosophy, stress, socio-psychology, participating design processes, telling-techniques, Augmentation, Concepts.
Innehåll
1. INLEDNING ... 1
1.1. Examensarbetets frågeställning ... 3
1.2. Målet med examensarbetet i sin helhet ... 3
1.3. Syftet med examensarbetet i sin helhet ... 3
1.4. Struktur ... 3
2. KONCEPT – Problemorienterad Designer ... 4
2.1 Kritik mot problemlösningsorienterad design... 4
2.1.1. Arvet ... 4
2.1.2. Designern följer klientens agenda ... 5
2.1.3. Klientens problem - Stress ... 5
2.2. Ämnesstudie om Stress ... 7
2.2.1 Vad är stress? ... 7
2.2.2. Vems Stress? ... 7
2.2.3. Hur tillkommer Stress? ... 8
2.2.4. Vilka lösningar föreslås? ... 9
2.2.5. Varför blir vi inte av med stress? ... 10
2.3. Analys ... 11
2.3.1. Analys-Paralys ... 11
2.3.2. Att förstå problemet genom empiri ... 12
2.3.3. Problemorienterad design ”matar marknaden” ... 13
2.3.4. Köpar-säljare relationer innebär passivisering av användaren ... 14
2.3.5. Ett ‘tame’ eller ‘wicked’ problem? ... 14
2.3.6. Summering ... 15
2.4. Slutsats ... 15
2.4.1. Stress var tecken på samhället i ”kritisk skede” ... 15
2.4.2. Nästa skede är ”lock-in” ... 16
2.4.3. Det Sanna, Det Ideala, Det Verkliga ... 17
2.4.1. Klientens desiderata överordnar verklig förändring. ... 18
2.4.4. Sammanfattning ... 22
3. KONCEPT – Intentionsorienterad Co-Design ... 23
3.1. Principer ... 23
3.1.1. Ge Designern ansvar ... 23
3.1.2. Ge framtida generationer ett deltagande ... 23
3.1.3. Var proaktiv och långsiktig från början ... 24
3.2. Litteraturstudier: Designmetoder ... 24
4.2.1. Cultural Probe av Bill Gaver ... 24
4.2.2. Make Tools av Elisabeth Sanders ... 25
4.2.3. Provotypes av Laurens Boer & Jared Donovan ... 26
4.3. Analys ... 26
4.4. Slutsats: deltagande designmetoden - ”ProvoTing” ... 28
5. PROJEKT – ProvoTing ... 29
5.1. Mål ... 29
5.2. Syfte ... 29
5.3. Frågeställning ... 29
5.4.1. Deltagarna i ProvoTing ... 30
5.1.2. Den Unika Idén: Ansvar för framtidens generationer ... 30
5.4.1. IO-Co Designers roll i ProvoTing ... 31
5.4.1.1. Dirigent ... 31
5.4.1.2 Utbildare ... 33
5.4.1.3 Kompositör ... 33
5.5. Redogörelse för varje ProvoTing ... 34
5.5.1. Helvetets Arbetsplats ... 37
5.5.2. (o)Personliga Frågor ... 40
5.5.3. Persona: Framtidens Arbetare ... 43
5.5.4. Framtidens Desiderata ... 45
5.5.6. Formgivning av Framtiden i nutiden ... 50
5.5.6.1. Idégenerering och kravspecifikation ... 51
5.5.6.2. Koncept ... 54 5.5.6.3. Mock-Ups ... 55 5.5.6.4. Urval ... 57 5.5.6.5. Resultat ... 59 5.5.6.7. Hi-Tech koncept ... 60 5.5.6.7. Scenario koncept ... 61 5.5.6.6. Material ... 61 5.6. Analys ... 63 5.6.1. Spirituell nivå ... 63 5.6.2. Principiell nivå ... 63 5.6.3. Kontextuell nivå ... 64 5.6.4. Materiell nivå... 64 5.7. Slutsats ... 66
5.7.1. En deltagande designmodell kan angripa problemet ”stress” ... 66
5.7.2. Framtiden kan manifesteras övertygande i en provotyp ... 67
5.7.3. ProvoTing ger nya insikter till nuvarande generations arbetare ... 67
6. Avslutande Diskussion... 69
6.1. En Proaktiv Roll ... 69
6.1.1. Vad designförslag föreslår ... 69
6.1.2. Inled med intention avsluta med problem ... 69
6.1.3. Ett nytt modus operandi ... 73
6.1.4. Min roll ... 73
6.2. Projektets brister ... 74
6.2.1. Scenariot ställdes aldrig ut ... 74
6.2.2. Enbart ett (1) designförslag ... 74
6.2.3. Svårt att mäta ... 74
6.2.4. Designerns Ansvar ... 74
6.3. Konceptualisering och Förstudiens brister ... 75
6.3.1. Det Sanna, Det Ideala och Verkliga som analysmodell ... 75
6.3.2. Tvärvetenskapligheten ... 75
Bilaga 1 ... 76
Perskis Rekommendationer ... 76
Bilaga 2 ... 77
Bilaga 3 ... 78
Nutidens Arbetare ... 78Bilaga 4 ... 79
Nutidens Arbetare ... 79Bilaga 5 ... 80
Nutidens Arbetare ... 80Bilaga 6 ... 81
Nutidens Arbetare ... 81Bilaga 7 ... 82
Nutidens Arbetare ... 82Bilaga 8 ... 83
Transkribering från Workshopen ”Framtidens Arbetsplats” ... 83
Bilaga 9 ... 85
Renskrivning av Bilaga 8 ”Framtidens Arbetsplats” ... 85
Bilaga 10 ... 87
Persona ”Cleas Larsson” ... 87
Bilaga 11 ... 88
Persona ”Håkan” ... 88Bilaga 12 ... 89
Persona ”Jacob” ... 89Bilaga 13 ... 90
Persona ”Katarina”... 90Bilaga 14 ... 91
Persona ”Daniel” ... 91Bilaga 15 ... 92
Funktionsanalys ... 92Bibliography ... 94
1
1. INLEDNING
Jag vill berätta för dig vem som är examensarbetets avsändare. Jag är en designaspirant med blå tygkeps. Den förgylls med ett spegelvänt frågetecken över kepsens räta solskydd. Folk som ser denna kepsprydde gestalt, kanske får ett intryck av att denne människa ser självsäker ut. Uppsynen blir lätt kaxig med ett spegelvänt frågetecken i pannan. Jag är designer, i alla fall blivande – och tecken ligger extra varmt om hjärtat hos den som tyder symboler i vardagen. ’Design’ deriverat ur det latinska ordet ”Designate”, betyder trotts allt att tyda, att märka, att namnge. Jag kommer spendera resten av mitt yrkesliv att förvandla och kombinera dessa intryck till resurskrävande artefakter, därmed vara en del av den långa ansvarskedjan förbundet till resursfördelningen, som sker mellan vår generation och framtida generationers människor. Ett stort ansvar vilar därför på mina axlar, mitt förstånd, ännu mer på mina handlingar.
En designers främsta egenskap är ”att föreställa sig det som ännu inte existerar”1. När budskapet om det nalkande bilsamhället kom (se figur 1), hur hade 60-talets designer handlat? Rimligtvis gett sig i kast med att föreställa, planera och gjort koncept på stora vägar, tunnlar och parkeringar där det tidigare stod gamla byggnader, parker och torg.
Figur 1: Samhällskunskapsbok på 60-talet2
1 Nelson, Harold G. och Stolterman, Erik. The Design Way: intentional change in a unpredictable world: foundations and fundamentals
of design competence. New Jersey: MIT Press ,2003, 17.
2 Supermiljöbloggen. 31-03-14.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=682873081773530&set=pb.120487358012108.2207520000.1397501250.&type=3&thea ter (hämtad 01-04-14)
2
I vårt informationssamhälle, med lätt tillgänglig information från flera nivåer, har gemenemedborgaren med tiden fått mycket större möjlighet att föreställa sig det som ännu inte existerar; det görs i hoppet om att det finns något bättre; för diskursen låter idag mycket annorlunda hos dem som fick ärva bilsamhällets 60-talsdesignade infrastruktur (se figur 2). I boken ”Design Act” skriver Anthony Dunn; ”Det har aldrig varit
viktigare med reflektion och kriticism, som gör att vi kan se till andra visioner än dem framtagna av industrin”3. I bilden ses utövandet av visioner från vanliga ”non-designers”– visioner, vilket jag kommer förklara senare är en elementär del av designprocessen. När dessa visioner avfärdas, för att de inte ligger i linje med industrins intressen, fråntas människor sin rätt till delaktighet i designprocessen, i förbrukningen av gemensamma resurser och ultimat produkterna i vardagen.
Figur 2:2000-talets kommentarer på 60-talets prognos, från supermiljöbloggen. 4
Bilsamhället uppstod inte ur intet, utan har genom historian växt ur träffsäkra beslut från politiker och industrin. Beslut blir ödesdigra när de grundas på kortsiktiga prognoser. Ett exempel är det berömda QWERTY fenomenet. Efter 100 år av dominans, är QWERTY en världstäckande standard, som aldrig blivit seriöst utmanad av andra, tekniskt (och användarvänligt) överlägsna, innovationer.5 I sociologi ligger
3 Ericson, Magnus/ Ramia Maze: ”Design ACT: socially and politically engaged design today – critical roles and emerging tactics” 28 4 Supermiljöbloggen, hämtat 01-04-14
5 Sydow, Jörg, Koch, Jochen och Schreyögg, Georg. “Organizational Path Dependence: Opening the Black Box”. Academy of
Management Review 34 no. 4 (2009): 690.
3
konceptet om ”stigberoende”, vilket kan vara tekniska, ekonomiska eller politiska beslut vid kritiska moment, som låser fast system, samhällen och organisationer i en oåterkallelig eller trögstyrd bana. Det kallas ”lock-in” som slutgiltig leder till paralys, eller svår handlingsförlamning. Frågan jag ställde mig innan jag börja skriva examensarbete; varför har design (som branschen och industrin) rätt att elitistiskt verka i kortsiktigt nutids perspektiv, och försätta framtida generationer i handlingsförlamning och/eller trögstyrda samhällen? Med ambitionen att seriöst ifrågasätta dagens designmetodik och designerns roll i samhället, skriver jag detta som en produktdesignerstudent nära sin examination, som inte längre ser meningen med att göra ännu en stol, bil eller leksak. Jag har tröttnat på att följa gamla inlåsta problemorienterade banor och mallar. När jag ser min spegelbild, i självrannsakan, är inte frågetecknet spegelvänt längre. Jag är ett frågetecken. Den kaxiga uppsynen skärps. Jag vill förstå, förändra och leverera ett konkret handlingsätt.
1.1. Examensarbetets frågeställning
Hur kan en produktdesigner ta en proaktiv roll i samhället?
1.2. Målet med examensarbetet i sin helhet
Ett modus operandi
*som medger produktdesignern ansvaret för framtida
generationer.
1.3. Syftet med examensarbetet i sin helhet
Att bidra till diskussionen om problemlösningsorienterad design som otillräcklig.
1.4. Struktur
Förstudie och konceptualisering sker parallellt i detta examensarbete. Det är ett annorlunda tillvägagångsätt
än vad som normalt görs i ett vetenskaplig uppsatts. Denna uppsatts kommer överbrygga vetenskaplighet (medvetet vetande) till designtänkande (medvetet ovetande), tona ner analysens rationaliserande och istället var ifrågasättande. Förstudie och konceptualiseringen blir inte indelad i avsnitt, med
kravspecifikationer och slutsatser som leder till en summerande allmän ”sanning” om vilka beslut som varit riktiga och rätta. Projektet ska läsas som det är, en komplex process, med många variabler (och individer) som format besluten och vägvalen allteftersom den fortgått.
4
2. KONCEPT – Problemorienterad Designer
Ämnesstudier om designteori gjordes främst i Nelson och Stoltermans ”The Design Way” som möts med röster från Kritisk Designs ”Design ACT”, med uppmaningar till deltagande från Co-design praktiker, och i slutändan en sammanfogning för att ta itu med ett större samhällsproblem – Samhällsproblemet ”Stress”.
2.1 Kritik mot problemlösningsorienterad design
2.1.1. Arvet
Än idag lever diskussionen vidare hos forskare, uppfinnare och beslutsfattare, om ”all kunskap värd att veta går att göra till vetenskap”. Under 1700-talet gjordes ett ärligt försök att sammanfatta mänsklighetens vetenskap i det kända verket ”Encyklopedin” infört av franska borgaren Denis Didot, som än idag fylls på med ny information. Encyklopedi paradigmen strävar efter att skapa ett komplett sammanhängande och allomfattande uppslagsverk som visar på alla samband och beståndsdelar i vår uppfattbara värld. Vårt
paradigm gör det normativt för moderna människan att förklara sina beslut som komna ur rationellt förnuft.6 Problemlösningsorienterad design härstammar från post-andra världskrigsindustrins tillväxt. Tidiga
rationalistiska skrifter från -50 -60 talet, i huvudsak av Herbert Simons, ville planlägga design som en perfekt matematisk process.7 Hochshule für Gestaltung in Ulm, med ett romantiskt synsätt till Bauhaus
modernistiska estetik och arbetssätt, försökte skapa en perfekt designmetodologi. Tre år senare blev det för stor obalans mellan teori och praktik och projektet lades ner. Rektorn sade; ”vi försökte göra samma sak
med disciplinen design som andra försökte med alkemi till kemi”8; För honom var den största orsaken till misslyckande rigiditeten i den teoretiska problemlösningsproceduren9. Kanske inte detta var så konstigt, att en sådan procedur eftersöktes, när det var eftersträvansvärt att återuppbygga nya Europa. Att förenkla denna process togs emot med öppna famnar.
Rationalistiska approachen avtog till viss del, eftersom ”designers inte enbart lät bli att följa
designmetodologin mallarna, det var ett välgrundat faktum att [rationalistiska] metodmallar helt enkelt inte fungerade”10. Att den inte avtog helt kan bekräftas av Henrik Gedenryd, som på slutet av 90talet fortsatte;
6 Nelson, Harold G. och Stolterman, Erik. The Design Way: intentional change in a unpredictable world: foundations and fundamentals
of design competence, 124.
7 Koskinen, Ilpo, Zimmerman, John, Binder, Thomas, Redström, Johan och Wensveen, Stephan. Design Research Through Practice:
From the Lab, Field and Showroom. Waltham, MA: Elsevier, 2011, 17.
8 Ibid, 16. 9 Ibid,. 10 Ibid, 17.
5
”design som en stringent, ordningsam process, som systematisk samlar in information, uppfyller mål och beräknar lösningar… denna attityd är fortfarande livskraftig”11.
2.1.2. Designern följer klientens agenda
Vad orsaken till det är, svarar arkitekten Doina Petrescu, att ingen design startar från ett blankt papper; det finns klientens krav, designens intentioner, intressenter och tekniska regulatorer. Men, det finns en
konservatism, eller mer kraftfullt uttryckt ”ortodoxi”, som säger att design ska endast serva sina klienter. Klienterna är dem med makten, resurserna och genom denna logik representerar och styrker konventionell design idealet och godtar den större ekonomiska, politiska och sociala bilden.12 Det är nästan tabu för en industridesigner att avstå från det marknaden vill ha13. I denna praxis platsar design enbart som en stringent och ordningsam tjänst i allians med industrin.
Designerns intentioner, intressenter och möjlig teknik får därför inte utrymme vid en problemformulering, och designerns förutfattade roll och allians i samhället, har format sättet att se på problem. Den dominanta utlösaren för engagering i ett problem är idag baserat på en klar och omedelbar förståelse av ett(1)
partikulärt problem, säger Nelson och Stolterman.14 Slutsatsen är att detta problem är nästan uteslutande ”klientens”.
2.1.3. Klientens problem - Stress
Arbetsplatser har ett tydlig problem som är stress och långtidssjukskrivningar, vilket har ökat sedan 90talet. Forskning misstänker IT-revolutionen som en av orsakerna till den ökade stressen samt påföljande
sjukskrivningar/ depressioner på dagens arbetsplatser inom högprestationsyrken.15 WHO presenterar fyra stressförbyggande fokusområden; ”minska stress genom;
• ergonomi, arbete och miljödesign,
• organisations-och ledarutveckling,
• utbildning för anställda,
• utveckla känsligare och lyhörd ledning och förbättrad arbetsmiljö.”16
11 Koskinen, Ilpo, Zimmerman, John, Binder, Thomas, Redström, Johan och Wensveen, Stephan. Design Research Through Practice:
From the Lab, Field and Showroom., 15.
12 Ericson, Magnus/ Ramia Maze: ”Design ACT: socially and politically engaged design today – critical roles and emerging tactics” 110 13 Ibid, 31.
14 Nelson/Stolterman. The Design Way, 124.
15 Folkhälsomyndigheten. ”Den höga sjukfrånvaron – Sanning och konsekvens.” Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2004, 134. 16Stavroula, Leka. “Work Organization and stress : systematic problem approaches for employers, managers and trade union representatives.” WHO (2004): 15.
6
Hur tas ett helhetsgrepp om detta problem, som kommer påverkar den arbetande människans
förutsättningar att må bra (och vara produktiv), på en växande arbetsmarknad av högprestationsyrken idag17 och i framtiden? En vanlig procedur för att lösa ett problem är som beskrivs nedanstående;
1. ”Förstå problemet 2. Samla information 3. Analysera information 4. Generera lösningar 5. Bedöm lösningarna 6. Implementera 7. Testa 8. Modifiera”18
Detta identifieras som ”Tame” problem, enligt Horst Rittle19, och Nelson/Stolterman fastlår det som en reaktiv modell för problemlösning, vilket konventionellt lärs ut att vara det riktiga sättet att angripa ett problem. En designer arbetar främst med ’Wicked Problems’ vilket är en formulering på problem, som helt enkelt är ett utmattande slöseri med resurser, när angreppsättet är det rationella och empiribaserade problemlösnings-proceduren för tama problem. ”Ett ’Wicked’ problem;
• Kan inte bli fullständigt formulerat • Varje formulering fastlår en lösning • [Har] inget sant eller falskt[…] ”20
Låt oss börja med att greppa stress med en tame-problemlösande approach, med klientens agenda ”sänk stressen” som initiator. Kan en problemorienterad designer med dagens verktyg erbjuda en tillförlitlig lösning?
17 Arbetsförmedlingen. ”Lättare få jobb inom många yrken.” 29-01-2014.
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistikprognoser/Prognoser/Prognoser/Riket/1-29-2014-Lattare-fa-jobb-inom-manga-yrken.html (hämtad 19 mars 2014) 18 Rittel, Horst. “On the planning crisis: System Analysis of the ‘first and second generations.” Bedriftsokonomen 8 (1972): 390-396. 19 Ibid.
7
2.2. Ämnesstudie om Stress
2.2.1 Vad är stress?
2.2.1.1. Vår kamp flykt reaktion.
För att vara kortfattad; Ordet ”stress” inom psykologi, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap avser de anpassningar av kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar21. I dagligt tal är det våra uråldriga kamp-flykt-reaktioner som får nya omständigheter i en modern värld. Vi som människor känner oss ”spänd[a], orolig[a] eller okoncentrerad[e]” skriver författarna till ”Stress i arbetet” utgiven av Stockholm läns landsting22. Stress kan diskuteras i olika bemärkelser som;
• Stressor, är faktorer som på något sätt påverkar oss (stimuli); • Stressreaktion, är responsen på stimuli;
• Stress, är samspelet mellan stimuli och respons – eller snarare bristen på samspel23
I en situation när vi möter en stressor, blir vår hjärna den främsta aktören. Stressreaktionen beror på hur vårt psyke upplever att vi klarar eller inte klarar av situationen. Hur situationen tolkas beror på tidigare
erfarenheter. Därför är stressreaktionen unik för varje person och beror på konditionsnivå, sömn och mycket mer.
2.2.2. Vems Stress?
2.2.2.1. Forskning: Högpresterande personer i människointensiva yrken.
Stressens orsaker är komplexa, men i forskning lyfts en personlighetsfaktor ”prestationsbaserad
självkänsla”24. Denna personlighetsfaktor är vanlig i högprestationsyrken, säger stressforskaren Alexander Perski vid KTHs stressmottagning till tidningen och nätmagasinet Ingenjören, speciellt bland kvinnor. I egna ord förklarar han ” – Det här är framgångsrika personer. De är ofta väldigt engagerade i sitt arbete, är
perfektionister i allt, har svårt att säga nej och väljer ofta ett yrke eller en livsposition som är krävande”25. Utmattningssyndrom kan beskrivas som en spiral eftersom arbetaren som drabbas av utmattning utsetts för stress under en längre tid utan återhämtning. Ju mindre cirkel, desto mer tid läggs på att grubbla över arbetsrelaterade problem.
21 Stress. Nationalencyklopedin. 2014. http://www.ne.se/stress?i_whole_article=true (hämtad 04-02-2014)
22 Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Stress i Arbetet. Stockholm: Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, 2008, 2. 23 Ibid.
24 Ibid., 3.
25 Eriksson, Anna. ”Dålig självkänslor kan leda till stress.” Ingenjören. 15-05-2013.
8
Figur 3: Cirklarna på bilden illustrerar det utrymme en person lägger på sin egen tid utanför arbetet – på vänner, intressen på den viktiga återhämtningen. Ju längre fram i förloppet desto mindre utrymme ges åt den privata sfären.26
Förutsätts att samma globala företagsklimat kommer råda, så kommer företag fortsätta externalisera kostnader genom outsourcing av tillverkningsindustrins arbetstillfällen. Från länder som Sverige, till mer lukrativa kostnadsställen.
Vi blir fler och fler tjänstemän i mogna ekonomier och färre industriarbetare. Jörgen Randers, som skrivit en boken ”2052: A Global Forecast for the Next Forty Years” som gör en ekonom politisk prognos i ämnet, säger ”[…]De mer mogna ekonomierna i framtiden kommer att ha en större andel av produktionen tilldelad inom
tjänster och omsorg - som är svårare att göra mer effektivt”27. Alltså, En mogen ekonomi som Sverige, kommer ständigt få kämpa hårdare än en utvecklande ekonomi för att öka produktivitetstillväxt (BNP). Produktiviteten kommer inte öka i tillverkningsindustrin i en mogen ekonomi. Detta, helt enkelt, eftersom det är lättare att kopiera vad någon annan redan har gjort och kopiering sker först och främst i utvecklande ekonomier.28 Av det dras prognosen att framtidens arbetsuppgift kommer vara att förvalta, lära eller vårda och sist men inte minst innovation – och stressen kommer bli mer påtaglig.
2.2.3. Hur tillkommer Stress?
2.2.3.1. Forskning: Höga krav och låg egenkontroll.
Dessa kan klassas som högstressarbeten eftersom ”stress och psykiska påfrestningar förekommer oftast i
yrken som kännetecknas av relationer till andra människor, till exempel socialsekreterare, vårdpersonal,
26 Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Stress i Arbetet, 3.
27 Randers, Jorgen. 2052: A Global Forecast for the Next Forty Years. Burlington, VT: Chelsea Green Publishing, 2012, 71. 28 Ibid., 72
9
lärare och chefer”29. Högstressarbete utmärks av höga krav i kombination med en låg nivå av personlig kontroll, så kallad egenkontroll.
Figur 4: Krav- Kontrollmodellen30
Att mäta stress ur ett individuellt perspektiv kan delvis göras med krav-kontrollmodellen (figur 4). Modellen används ofta för att analysera psykosociala arbetsförhållanden och stressreaktioner.
• Krav är en psykologisk stressor, i andra ord, upplevd tidspress och arbetsmängd. • Kontroll är inflytandet och stimulation över arbetssituationen.
2.2.4. Vilka lösningar föreslås?
2.2.4.1. Forskning: Chefens eller individens ansvar.
Ett stressförebyggande arbete görs genom organisatoriska åtgärder, skrivs i Stockholm läns landstings material, därför riktar sig deras förslag främst mot chefer. De nämner fyra tydliga exempel;
1. Tydligt ledarskap.
2. Systematiskt arbetsmiljöarbete. 3. Realistiska och uppföljningsbara mål. 4. Delaktighet och inflytande.
29 Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Stress i Arbetet, 5. 30 Ibid., 4.
10
Fortsättningsvis föreslås nätverksutvidgande, teoretiska och praktiska ledarskapsprogram med syfte att stärka de enskilda personerna samt gruppen och organisationen.31 Alexander Perski, ledande stresspsykolog och docent, förhållningsätt är mer inriktat på individen och ger ett större spektra för vilka åtgärder som finns mot stress, än tidigare nämnt material; Sömn, helger, levnadsvanor, ”piller är kortsiktiga”, ”låt tiden stanna” och ”Vita Contemplativa”. 32 (Se bilaga 1 för Perskis rekommendationer i helhet).
2.2.5. Varför blir vi inte av med stress?
2.2.5.1. Forskning: Det är för komplext.
”Det finns ingen quick-fix mot stress” 33 säger fackliga röster från KTH. Det är helheten, inte komponenterna, som har betydelse för hur individen känner sig.
Dagens praktiserande verksamheter elaborerar hellre runt tydligt ledarskap och realistiska mål på bekostnad av insatser för delaktighet. Faktum är att ordet ”delaktighet” bara nämns två gånger i ”Stress i Arbetet” Folkhälsoguidens informationsdokument till chefer. 34
Forskaren Töres Theorell, chef för Institutet för Psykosocial Medicin, uppmärksammade de sparsamma insatserna för ökad demokrati och delaktighet. Theorell som också har skrivit boken ”Är ökat inflytande på
arbetsplatsen bra för folkhälsan?” svarar ”Ja!” på denna fråga. Forskningen visar att ett högt deltagande är
gynnsamt för de anställdas hälsa.35 Historiskt har 70- och 80- talet varit en guldålder för arbetarens inflytande i organisationen, då hierarkier plattades ut och ”rullande bandet” började försvinna. Men när den ökande-stresstrenden återvände, med tillhörande sjukskrivningar på 90-talet, sa kritiker att dessa organisatoriska förändringar inte var de verkliga orsakerna till den tidigare nedåtgående stresstrenden. Theorells slutledningar var emellertid att insatser för ökat deltagande är besvärliga, svårmätta och kräver mycket tid och resurser.36
Theorells avhandling om demokrati och delaktighet på arbetsplatsen återger ett långtgående arbete för att mäta delaktighet, pröva metoderna och dess konsekvenser. De tidigare nämnda mätningarna genom kravkontroll modellen (se figur 6) har praktiskt inneburit att ”man ökar antalet planlagda avdelningsmöten
31 Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Stress i Arbetet., 6.
32 Perski, Alexander. ”Råd om stress.” KTH Intranät. 2013.
http://intra.kth.se/anstallning/arbetsmiljo/stressforelasningar/rad-omstress-1.383345 (hämtad 19-03-2014)
33 Stigzelius, Ursula. ”Facken: Finns ingen quick-fix mot stress.” Campi. 2013.
http://campi.kth.se/nyheter/facken-finns-ingen-quickfix-mot-stress-1.389771 (hämtad 06-02-2014)
34 Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Stress i Arbetet, 6.
35 Theorell, Töres. Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan? Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, 2004, 1. 36 Ibid., 70.
11
med personalen till en gång varje eller varannan vecka och att man vid dessa tillfällen medvetet tar upp specifika arbetsmiljöfrågor”37. Detta ska gynna för ett växande socialt stöd, utvecklingsmöjligheter och inflytande. Men Theorell tillägger att det är omöjligt mäta effekter genom rena experiment. Ett rent experiment hade exempelvis varit ifall ”ökning av kontrollmöjlighet” vore ändamålet. Inblandningen av andra faktorer är omöjlig och oberäknelig. Ansvaret för att öka delaktigheten och demokratin på arbetsplatsen har legat hos cheferna. Theorell påpekar emellertid att chefer inte ska vara den enda
målgruppen, utan hela organisationen måste tas in. Slutligen bekänner Theorell att inom stressvetenskapen finns inget svar för hur företagen ska åstadkomma en ökad delaktighet på arbetsplatserna, andra metoder bör utforskas.38
2.3. Analys
Om en designer ska finna en infallsvinkel utifrån ett tamt problems premisser, måste hen låsa fokus på ett av problemen och därmed exkludera vitala samband med andra faktorer. Det går inte att säga specifikt var stressorer uppstår, vad som var problemen. Fokus på problem i verkligheten, en verklighet som i sig är en interaktiv helhet av mångfald och samband, ger paradoxala svar som ”mer sömn, mer vila till individen” från stressforskaren Alexander Perski, när organisationen får rekommendationer att ”öka planlagda
avdelningsmöten”.
2.3.1. Analys-Paralys
En problemorienterad designer, är den designern som valt att utgå från ett partikulärt problem, utan hänsyn till sambanden som gör problemet aktuellt. WHO’s fokusområden för att sänka stress innehåller att satsa på ergonomi, arbetes och miljödesign – men också mycket mer som förbises; ledarutveckling, utbildning och lyhördhet. Denna begränsade ingång görs av designers oberoende av designteori. Oavsett hur mycket mer information, genereringar av lösningar och implementeringar en problemorienterad produktdesigner hade utforskat, om bara produkten ligger i fokus, hade hen tillslut landat i en återvändsgränd. Detta också kallat ”analys paralyser”, som omnämns i etnografisk delen av Co-design; ”Etnografi siktar på att beskriva detaljer
om vad som försiggår i en partikulär [komplex] miljö […] Shapiro (1994) beskriver att det inte är möjligt att någonsin färdigställa en analys av en miljö, och som andra har noterat är alla etnografier ett partiellt
37 Theorell. Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?, 64. 38 Theorell, 64.
12
perspektiv”39. Avslutningsvis Theorells, huvudmannen som skrev den alarmerande rapporten 2003 om stress, ”Den höga sjukfrånvaron, sanning och konsekvens”, egen slutsats är att komplexitet erkänns.40
Detta vill visa att inte enbart designteorierna kommer att leda designern på rätt väg, utan designern måste överse sin roll och förhållandet till klienten. Sökandet efter information i fältet med en vetenskaplig approach, leder ofta till att de uppenbara problemen överses, exempelvis; att personaltätheten är för låg. Istället försöks partikulära problem upptäckas, förslagsvis att dåliga långsamma tangentbord behöver uppgraderas till mer ergonomiska – som skulle kunna stämma överens med klientens ideal eller vision, en teknologiprogressiv organisation. Detta syns även i stressforskningen, som Theorell säger, problemet stress hanteras med cheferna.
För att verka för en stressreducerad arbetsmiljö, blir klassiska designmetoder som baserar sig för mycket på empiriska vetenskapens metoder för reducerande (”rena” experiment är omöjliga41). Anledningen till kontraproduktiviteten är att empirimetodik ser enkelsidigt på problemet. Samlad empiri ska bara beskriva ”sanningar” med andra ord, beskriva vad som redan är där.
2.3.2. Att förstå problemet genom empiri
• Stress uppstår i mötet med erfarenhetsberoende stressorer. • Kvinnor har större sannolikhet att bli stressade, p.g.a. normer. • Högpresterare har större risk att hamna i utmattningssyndrom
• Stress ökar i människointensiva yrken, ex; vården, läraryrken och innovation.
Efter dessa rader kan ett scenario målas fram. Laila Ek, högpresteraren, en entreprenör som driver ett eget innovationsföretag hyr kontorsutrymme på ett större kontorshotell, som har oklanderliga intressen att göra sitt bästa för sina hyresgäster, känner sig dagligen stressad på grund av förväntningar på henne som kvinna. Däremot är detta inget tydligt problem, eftersom det är en norm. Kvinnor gör generellt 80 % av
hushållsarbetet, vilket ökar deras risk för stress.42
39 Simonsen, Jesper och Robertson, Toni. ”Participatory Design: An Introduction.” I Routledge Handbook of Participatory Design, London: Routledge 2013, 2.
40 Theorell, 64. 41 Ibid.
42 Eriksson, Anna. Dålig självkänslor kan leda till stress. Ingenjören. 15-05-2013. http://www.ingenjoren.se/2013/05/dalig-sjalvkanslakan-leda-till-stress-2/ (hämtad 04-08-2014)
13
Detta ger approximativt underlag till klienten (ledningen på kontorshotellet) på varför de bör göra insatser för att sänka stress. Arkitektbolag som ”M Moser”, som säljer ”lösningarna” på stress genom en CSR
framtonad image, säger att deras produkter ökar produktivitet, hälsa och närvaro d.v.s. sänka stress och gör det lättare att ”rekrytera högpresterande arbetare och få talanger att stanna”.43 Detta kan utan tvekan vara eftersträvansvärt för en klient med högpresteraren Laila som kund. Men vem ska klienten vända sig till för att sänka stress? Är det stora arkitekturbolag som ”M Moser”, inventera företaget med ännu mer möbler, snabbare maskiner och annorlunda interiör – Laila kanske kan känna sig lugnare i en annorlunda soffa? Eller är det till terapeuterna, pedagogerna och medicinkunskap som ska till för att dämpar stressångesten hos kvinnor. Etnografiska fältstudier verkställda i syftet att finna behov för en ny produkt behöver nödvändigtvis inte ge svaret att en ny produkt behövs. Detta kan bli motstridigt för någon med epitetet produktdesigner.
2.3.3. Problemorienterad design ”matar marknaden”
Elizabeth Sander, en pionjär inom Co-Design, säger att marknader är mättade. Med Co-design som designprocess, öppnas processen upp för fler människor; än partiellt klienten, en intressent eller användare.44 Fler kan komma till tals och få inflytande i vad som behövs i just deras kontext. Sanders uppmanar till att tidigt, redan från början, släppa in ”användare i idégenereringsfasen för att hitta ett hål,
inte skapa det” 45 på marknaden.
Hittills har förtagens strategi varit att skapa en efterfrågan genom offensiv marknadsföring – att skapa hål, snarare än att hitta otillfredsställda behov. Några produkter, som massproduceras av ett upplag av företag, kallar sig ibland unika och anpassningsbara till sina konsumenter. Men oftast är det bara anpassningar för en färdig design. Det kan handla om att välja färg eller andra ytliga attribut. Produkten kan i och för sig också anpassas av konsumenten genom utvecklandet av applikationer eller andra tillägg. Men Sanders kallar detta snarare en ”bevillning” från företagets sida att ge en öppning i produkten, som ändå är hårt begränsat av företagets ramverk.46
Theorells angreppsätt om problemet stress bottnar i upptäckten att högre involvering av medlemmarna i organisationen gör att ångest och stress minskar. Motsatt förhållande var alltså stressökande. Om ledningen och organisationen inte öppnar upp för äkta inflytande, utan endast skeninsatser – bevillningar d.v.s. skapar färdiga ramverk som deltagaren får väldigt liten makt över, så kommer insatser för ökat deltagande själv
43 M Moser Associates. The business case for sustainable workspace design, 4.
http://www.mmoser.com/2_articles/Sustainable_workspace_design.pdf (Hämtad 01-10-2013) 44 Koskinen/Zimmerman/Binder/Redström/Wensveen. Design Research Through Practice,78 45 Szita, Jane. Everyone’s an Expert. FRAME Issue 70, 2009, 110
14
utplånas. Dolda problematiseringar ligger under ytan, exempelvis hushållsarbetesfördelningen och kommer inte upp till ytan. Andra metoder behöver utforskas som lägger mindre vikt vid ledningens intressen och betonar istället brukarnas.
2.3.4. Köpar-säljare relationer innebär passivisering av användaren
Det finns företag som utför användarcentrerad design, som ser ett stort värde att släppa in ”användaren” i produktutvecklingsprocessen. IDEO, är ett sådant exempel, men kritiken hon ger där är att IDEO’s mål är tillfredsställa sin klient. En ”köpare-säljare” relation är känslig och därför viker sig IDEO från att ge uppriktiga anmärkningar om produkten som skulle kunna skada relationen. Industrin arbetar med beviljning, som Sanders uttryckte det, och tampas nu med vilken grad de ska tillåta användaren att finjustera och skräddarsy deras produkter.47
Massproduktionen, eller industrin med andra ord, har länge varit designerns bundsförvant. Men när industrin bygger på att leverera produkter med endast olika grader av beviljning, så är det i grunden den konventionelle designerns ansvar att designa dessa beviljningar. Beviljningar, som tidigare sagt är stressökande.
2.3.5. Ett ‘tame’ eller ‘wicked’ problem?
Det finns ”många förklaringar på samma problem” och ”alla problem är ett symptom på ett annat problem”. Stress passar väl in som ett ”Wicked” problem och bör därför ligga hos en designers angreppsfält. Vad som ska till är beteendeförändringar hos nuvarande generations arbetare som upplever stress. Bevillningar designas inte för beteendeförändringar eftersom beteendeförändringar ligger sällan i klientens intresse. Det är enormt paradoxalt att en göra en högpresterare till en soffnjutare, när hela intentionen med inköpet av CSR soffan var att rekrytera fler högpresterare. Idealet, klientens desiderata (det önskvärda, icke
formulerade48) motarbetar den sanna intentionen. Det går inte sänka stress genom att enbart tama-problem orienterade banor på arbetsplatsen genom ergonomi, arbetes och miljö design. Andra mjuka värden måste lyftas, det vill säga ”wicked” problem, däribland en känsligare och mer lyhörd ledning, som WHO
rekommendera som fokusområde.
47 Szita, Jane. Everyone’s an Expert. FRAME Issue 70, 2009, 111. 48 Nelson/ Stolterman, The Design Way 133.
15
2.3.6. Summering
• Om det verkligen finns en intention att sänka stress behövs ett helhetsgrepp. Individuella och organisatoriska åtgärder bör kombineras;
• Annars begränsas vitala stress samband och paradoxer uppstår – paradoxer går inte att analysera ur ett enskilt perspektiv från designern och klienten.
• Verkligheten som innehåller paradoxala lösningsförslag på problemet stress – där väljer klienten självgynnande alternativ.
• Designerns roll är därmed bunden till att uppfylla klientens desiderata.
• Klientelet för arbetsrelaterad stress är chefer och ledning, deras ideal går före intressenternas. • Etnografiska fältstudier verkställda i syftet att skapa en ny produkt – ger nödvändigtvis inte svaret att
en ny produkt behövs.
• Empiri d.v.s. sanningar blir därför enkelsidiga och betonas efter rådande ideal – produkt ska skapas. • Produktutvecklingen består därför av beviljningar – för att upprätthålla en offensiv marknadsföring. • Beviljningar upprätthåller nuvarande beteenden.
• Stress är självdestruktivt beteende på moderna svenska arbetsplatser. • Stress lindras bäst genom deltagande och beteendeförändring.
2.4. Slutsats
2.4.1. Stress var tecken på samhället i ”kritisk skede”
figur 5 Sydow & Schreyöggs figur över stigberoende49
Denna slutsats argumenterar för att nutida designers ”modus operandi” ansluter sig till, snarare än upplöser, organisationers och företags trend att öka stress. Den ökande stressen tolkas som ett tecken på ett
16
uppstående ”stigberoende”. Höga krav och låg kontroll är fundamentet för ett stressat arbetsliv. När val och frihet blir begränsat i den arbetandes vardag växer stressen inte enbart på arbetsplatsen, utan sprider sig och blir ett samhällsproblem. Som Sydow och Schreyögg beskriver stigberoende (se figur 5), var fas 1 den fria zonen, där val är obundna och har flexibilitet. Fas 2 kan beskriva som ”fjärilseffekten”, när val börjar ofrivilligt ge förutsägbara resultat. Haven blir utfiskade i för stor utsträckning, kött äts för mycket50 och från
ämnesstudien om problemet stress blev kontentan att stressen fortsätter öka främst i mogna ekonomier, kanske arbetar vi förmycket? Det handlar inte denna uppsatts om, men ”[a]tt skapa bör vara förenat med förstånd” säger Stolterman51 är dess kärna. I det skapande arbetet finns stressen och stressen uppkommer ur att det ska skapas mer till en mättad marknad. Förståndet borde tydligt tala om när organisatoriska
värderingar hindrar individen till mer sömn och mer vila, när stressen blir för påtaglig. I en värld av
klimatförändringar och möjligt annalkande klimatkatastrof52, så råder det en kuslig diskrepans. Hypotesen var att samhället nu befinner sig i Fas 2 valen, ”ett kritiskt skede”.
2.4.2. Nästa skede är ”lock-in”
Val tas genom bedömningar. Bedömningar grundar sig på vetenskapen, vad vi observerat, mätt och vet. Samtidigt är det svårt att definiera just bedömningar. Bedömningar vilar också på miljön, vad vi känner och kontexten, vår verklighet. När är bedömningen rationellt eller bara fördomar? Nelson/Stolterman skriver: ”bedömningar är vetskap oskiljbart från den vetande”.53 Valen bör grunda sig på något mitt i mellan, när hänsyn tas till både vad som är sann empirisk vetenskap och vår interaktiva, paradoxala verklighet.
Annars stannar organisationen (mer övergripande, samhället) i ett mönster, och reproducerar samma output. En lock-in innebär att även nykomlingar i organisationen tvingas in i samma mönster.54 Stressen blir en ”standard”. En problemlösningsorienterad designer ställer för stor tillförlitlighet till rigida problemlösnings procedurer och kommer bli en agent som följer mönstret, reproducerar resultat anpassad för mer stress genom beviljningar.
50Livsmedelsverket. Många svenskar behöver äta mindre kött. Nyhetsarkivet 17-06-2014.
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Manga-svenskar-behover-ata-mindre-kott/ (hämtad 11-07-2014)
51 Nelson/Stolterman. The Design Way, 18.
52 IPCC WGII. FAQ 9: Does climate change cause violent conflicts? AR5 Volume FAQs. 28-10-2013.
http://ipccwg2.gov/AR5/images/uploads/WGIIAR5-Volume-FAQs_FGD.pdf (hämtad 31-03-2014) 53 Nelson/Stolterman, 184.
17
2.4.3. Det Sanna, Det Ideala, Det Verkliga
När rationalistiska designmetodrörelsen tunnades ut, breddes det plats till andra teoretiker. Nelson och Stolterman hör hit, till ”mittfåran”, som det uttrycks i designforskningsboken huvudförfattad av Ilpo Koskinen. 55Deras bidrag till designteori var ”det verkliga” som påvisar var komplexitet finns.
”To tell the truths needed no art at all,
god help the man who tries to think on it.”
– Stanley Baldwin
56Storbrittaniens Premiär Minister 1923 - 1937
Sanningen är enkel. Om du håller en kopp uppmätt 100 ml té i din hand, då är det sant att du håller en 100 ml té i din hand. Enkelt. Ett annat exempel, Det finns en norm för att dricka téet, förslagsvis chevalereskt (pekfinger och tumme kan vara företagets hållning vid representationsmiddagar);
- Sant = Det finns 100 ml té = Det Sanna - Norm = Téet ska drickas hövligt = Det Ideala
Sanningen är reaktiv, beskrivande och förklarande och sträcker sig i lösningsökandet mot både det ideala, som är en förklaring på hur det borde vara genom etik, moral eller en vision – och det verkliga som är intuitionen, reflektiva eller det partikulära.57 Om designers endast tar hänsyn till det sanna och det ideala, missas en oundgänglig beståndsdel, nämligen ifrågasättandet av normen. Ifrågasättandet sker i utförandet av handlingen i ”verkligheten”; i detta exempel när téet ska föras till munnen; – ”hur ska jag föra téet till munnen? Pekfinger och tum nypet är redan givet genom idealet, men jag kan välja ett annat tillvägagångsätt, så länge téet kommer till munnen.”
- Sant = Det finns 100 ml té = Det Sanna - Vision = Téet ska drickas hövligt = Det Ideala - Verkligt = Téet ska föras till mun = Det Lämpliga
Det verkliga är resultatet av handling, besluten som är formade av intention. Mer om detta går att läsa i Nelson/Stoltermans bok ”The Design Way”58. Vad som är lämpligt är en komplex, ögonblicklig bedömning oskiljbar från tallösa faktorer. Men efter ett tag formas en reproducerande vana. Ett stigberoende. Bedömning av vana är linjär, förenklad och idealistisk till skillnad från bedömning av vad som är lämpligt.
55 Koskinen/Zimmerman/Binder/Redström/Wensveen. Design Research Through Practice, 17. 56 MacArthur, Brian. The Penguin Book of Modern Speeches. 3.uppl. London: Penguin Books, 2012, xxi. 57 Nelson/Stolterman. The Design Way, 133.
18
Detta går att avbilda som en balansbräda med ”det lämpliga” som mittpunkt eftersom ”Det lämpliga” är upplevelsen av verkligheten; det visar också att lämpligt tolkas efter ideal och sanning i lösningsökandet.
figur 6: Analys-paralys, balans eller ”lock-in”
Idealet bör förhålla sig i balans med vad som är önskvärda lämpliga handlingar att reproducera. ”Det sanna” och ”Det ideala” är reaktiv och förprogrammerad. ”Det lämpliga” är proaktivt och ifrågasättande. En designer påverkar denna balans. När designers enbart väljer att handla för klienten agenda formas sanningen efter klientens rådande ideal, eftersom i köpar-säljarrelationer kan uppriktighet skada relationen. Om klienten får ensamrätt på att skapa ideal så hade det, i detta hypotetiska exempel, enbart funnits koppar gjorda för att dricka 100 ml té med så små koppöron så att fingrarna inte får plats.
2.4.1. Klientens desiderata överordnar verklig förändring.
Figur 7: Sanningen passas in i Idealet
I sökandet efter lösningar på designproblem är klientens desiderata överordnat verklig förändring (se figur 6). Nelson skrev redan 1997, att ”fokus på problem om sig vare tama eller ’wicked’, har begränsat
möjligheten att [formge] ett resultat av intention och syfte”.59
19
Figur 8: QWERTY fenomenet i Abstraktions – Komplexitetsskalan.
I inledningen nämndes QWERTY fenomenet, som är ett typiskt exempel på design som gått klientens vägar genom rationaliseringar och förenklingar. Skrivmaskinister skrev försnabbt för det sena 1800-talets teknik. Uppfinnaren Christopher Sholes valde att kasta ut dem vanligaste bokstäverna så långt ifrån varandra som möjligt.60 På så sätt möttes klientens behov, deras maskiner gick inte sönder längre p.g.a. kvicka
skrivmaskinister. Det kan sammanfattas, istället för att göra en kombination mellan människa och produkt, överordnades produkten människan. Jag har gjort en egen placering av Sholes uppfinning i
Nelson/Stoltermans abstraktions och komplexitetskala61 (se figur 6). 1+1 = 2 är ett exempel på en
abstraktion, som är universell, alltid giltig motsatt människa + maskin som har oräkneliga svar. Figuren 6 är en bildlig approximation, som förklaras djupare i den avslutande diskussionen.
Men detta är ett verkligt exempel på tidigare koppöra hypotes. Det blev desto svårare för skrivmaskinister, och i slutändan för framtida skrivmaskinister idag, att utföra sitt arbete väl och må väl, lägre kontroll ger mer stress. Målet ”visionen” har uppnåtts, men intentionen ”hur kan teknologi anpassas till människan, för att
underlätta hennes interaktion med en maskin” (fritt tolkat) – det verkliga önskemålet – har definitivt inte
uppnåtts.
Min slutsats var att designerns beroendeställning till industrin, som varat sedan andra världskrigets, har gett industrin och dess intressen en oemotsäglig makt att forma ideal – och designern en betydande roll som formgivare av beteendemönster. I denna kontext ”härskar” för närvarande industrin som facilitator – som med störst intresse för att skapa hål i marknaden, har gett tveksamma resultat i skapandet av förståndiga, lämpliga och balanserade ideal.
60 Diamond, Jared. The Curse of QWERTY. Discover Magazine. 01-04-1997.
http://discovermagazine.com/1997/apr/thecurseofqwerty1099/ (hämtad 08-05-2014) 61 Nelson/Stolterman, The Design Way, 34.
20
Sydow och Schreyögg säger att organisationer saknar handlingskraften att själv bryta ett stigberoende ”eftersom den avsiktliga idén att bryta ett stigberoende är självmotsägande, om stigen är en definierad bana
som gör att [brukaren] har förlorat egenskapen att välja bland alternativ”62. För att beskriva detta använder jag mig återigen av Laila Ek;
Med det sanna, ideala och verkliga som analysmodell görs idén överskådlig med vissa förenklingar, såsom att mindre stress är mer sömn och klientens agenda intresse är att öka produktiviteten. Dessa rättfärdigas för att jag visat att komplexiteten en individs önskemål står för kan aldrig porträtteras partiellt av klienten (se 2.3.6. summering). Klienten bedömningar för effektiviseringar, standardiserar och väljer enklare vägar för att uppnå sin vision. (se figur 9)
Detta leder till obalansen som tidigare visats (figur 10). Produkten för arbetsmiljön kommer utformas efter klientens önskemål – beviljningar är den huvudsakliga designuppgiften. Laila får en arbetsmiljö som till viss del tillåter henne justera sina individuella mål, högpresterande teknik och bättre ergonomi, men absolut grundläggande problem stryks. Brukaren får ingen delaktighet, hennes bedömande får ingen beslutsrätt, hennes vision får stryka på foten för klientens.
62 Sydow/Schreyögg, 702.
21
figur 11: Obalans mellan brukare och klient
”Det ideala” är den problemlösnings orienterade approach som tittar tillbaka på fakta och formar en vision utifrån en klientens sanningar. Eftersom enbart en(1) vision formas så ryms ultimat bara en(1) klients intressen att manifesteras i en slutgiltig produkt (se figur 11). Denna approach behövs när något allmänt,
22
standardiserat och universellt ska produceras. Som tidigare visat, blir det problematiskt när lösningar inte gör anspråk på större komplexitet (se 2.4.1. och QWERTY fenomenet).
Som sagt har designerns huvudsakliga åtagande varit tätt bunden till industrins intressen; vilket i övervikten av problemorientering; betonar och tystar brukares samlade önskningar. I urvalsprocessen formar designern empiri från fältet efter klientens desiderata. Eftersom problemorientering är det ortodoxa sedan andra världskriget har, designern och klienten, i sin tillbakablick på fakta, egentligen i lösningsökandet endast sett sin egen nyttomaximerande spegelbild.
Obalansen uppstår i att brukare saknar tillgång till rummet som diskuterar och formar dennes vardag.
2.4.4. Sammanfattning
• Jag återkom därmed till inledande fråga; hur stor rätt har designindustrin att försätta framtida generationer i handlingsförlamade samhällen – vilket dem blir när bara en klient får diktera desideratat. Handlingsförlamningen ligger i att klienten har tolkningsföreträde till vad brukaren behöver.
• Designers har kunnandet, nätverket och yrkesarvet att skapa ideal. Det är upp till den individuella designerns själv att bestämma till vems intresse idealen ska skapas.
• Brukaren är inte direkt medveten om sina alternativ, när den befinner sig i ett samhälle i ”lock-in”. • Kortsiktighet eller förskjutning av problem leder till bekymmer för nästa generations arbetare. • Framtida generationer saknar röst och deltagande till hur våra gemensamma resurser ska förvaltas
eller förädlas.
• Det gick inte beräkna sig fram till vad som var en stress reducerande produkt – eftersom en sådan produkt går inte att standardisera. Andra måttstockar bör användas, exempelvis Nelson/Stoltermans abstraktions och komplexitets diagram eller VBM (förklaras i ”designa dit vi är på väg”), för att mäta behov av dagens produkter och/eller sätta upp mål för nya.
23
3. KONCEPT – Intentionsorienterad Co-Design
”Många svenska designer jobbar idag problemsökande i stället för problemlösande [problemorienterat är mitt val av ord]. Och fler vill kritiskt granska samhället och sin omgivning än att arbeta affirmativt”63 säger Magnus Ericsson – positiv till påståendet att
kritisk design börjar bli aktuell igen och fler utövar den – till tidningen Svenska Dagbladet i en intervju, som sakkunnig i designfrågor på arkitekturmuseet. Konceptet ”intentionsorienterad co-design” strävar efter en modell som välkomnar fler än designers att kritiskt granska samhället, en modell som öppnar rummet för brukare att deltaga i samtalen om hur deras vardag ska formges.
3.1. Principer
• Ge designers ansvar.• Ge framtida generationer ett deltagande. • Var proaktiv och långsiktig från början. • Gör brukaren medveten om sina alternativ. • Använd nya analysmodeller.
3.1.1. Ge Designern ansvar
Den vanligaste vägen att undvika ansvar i designprocessen var att begränsa friheten i designprocessen, genom att flytta ansvaret till något utom kontroll för designern. Tillexempel kan designern använda sig av förskrivna metoder. En fullkomligt kontrollerad och omfattande problemlösningsmetod begränsar designern fullständigt. Detta innebär att metoden kommer vara ensamt ansvarig för resultatet, om något ska bli bedömt blir det metoden. Genom att följa denna väg blir designern mer av en simpel operatör.64 Ett annat sätt är att vända sig till andra för hjälp, att fördela ansvaret. En del av intentionsorienterad design (IO-Co design) var därför att konstruera en egen metod för deltagande design.
3.1.2. Ge framtida generationer ett deltagande
En IO Co-designer kommer istället sträva efter att förverkliga brukarens visioner och ideal. Visioner handlar om framtiden och idealen är våra normer i nutiden. Deltagarna (brukarna) i intentionsorienterad
designprocess kommer därför komma från två grupper. En ”idealgrupp” som är nutidens intressenter. En ”visionsgrupp” som är framtidens intressenter.
63 Erika Treijs. Ny design vill förändra hur vi lever. Svenska Dagbladet. 2011-01-08.
http://www.svd.se/kultur/ny-design-vill-forandra-hur-vi-lever_5851151.svd (hämtad 2014-08-05) 64 Nelson/Stolterman, 246.
24
3.1.3. Var proaktiv och långsiktig från början
Produkten av en IO Co-designprocess kommer därför vara så pass unik att den inte kommer att passa in med dagens produkter. Anthony Dunne skriver; ”Istället för att tänka på utseende, användarvänlighet och
företagsidentitet, kan industridesigners utveckla designförslag som utmanar konventionella värden”.65 När visioner och ideal slås samman i en förverkligad intentionsorienterad produkt, kommer den vara en tydlig kontrast mot verkligheten. Denna kontrast kan upplevas både humoristiskt och provokativ förverkligad framtid. IO Co-Design är ett försök till att slå hål på den tidigare nämnda handlingsförlamningen, ”stress är normalt”-tänket, genom att designern, tillsammans med sina brukare, kan som en utomstående kraft visa på alternativ, upplysa och beteendeförändra och undvika ”lock-in”.
3.2. Litteraturstudier: Designmetoder
Jag har blivit inspirerad av tre olika designteorier för att strukturera en förutsättningslös designmetod, där brukarens visioner inte blir rationaliserade av klienten. Ambitionen var att uppnå en kombination av metoderna som behåller ett designansvar hos designern, så att produkten kan förverkligas. Varför
förutsättningslöshet var så viktigt var för att de skulle vara demokratiska. Om en demokrati ger förutsägbara resultat, så var det per definition inte en demokrati, utan snarare en korrupt sådan.
4.2.1. Cultural Probe av Bill Gaver
Precis som forskare kan sända en sond ut i rymden för att samla data, kan en designer skicka en sond ut i kulturen. En typisk ”Cultural Probe” var ett paket med metaforiska kartor, provocerande frågor och uppgifter med instruktioner till en engångskamera, som sändes ut till flera delar ut i Europa, med returadress till Bill Gaver.66 Approachen ställer sig antagonist till socialvetenskap, därför kallas inte återkommande sond för ”data” utan enbart ”återkomst”. På återkomsten görs inte analyser, utan istället upptäcks ”designförslag” som ska inspirera till design. Detta kan göras genom Gavers egna förslag på taktiker;
- Hitta en idiosynkratisk detalj; - Överdriv återkomsten;
- Designa för återkomsten d.v.s. system, berättelser och produkter som behövs för den att fungera; - Hitta en artefakt eller plats; förneka dess existens, vad kan annars finnas? Tillsätt en antenn, vad är det nu?
Juxtaposera det med något annat, kommunicerar artefakterna?67
65 Ericson, Magnus/ Ramia Maze: 30.
66 Koskinen/Zimmerman/Binder/Redström/Wensveen., 41. 67 Koskinen/Zimmerman/Binder/Redström/Wensveen., 93.
25
4.2.2. Make Tools av Elisabeth Sanders
Sanders ser att ny era av co-design har börjat äntra fältet, där designern får rollen att ”designa för upplevelser”, som har målet att utforma deltagares upplevelser av ting, möten och platser.
Figur 12: Omfång av antropologiska studier.
Att designa upplevelser förklarar hon som gynnsamt genom att visa upp dessa två figurer (se figur 12), som dels visar hur användare uttrycker sina behov och dels hur observerbara dessa behov är. Ett exempel hon tar upp, angående ett underliggande förbisett behov, är internet. Att föreställa sig internet för tjugo år sedan skulle varit ett drömscenario. Hursomhelst, så finns det hos oss idag. Sanders vill visa att detta varit ett latent kommunikationsbehov.68 Desto djupare i triangeln desto större visioner.
Figur 13: Nivåer av kommunikation
68 Sanders, Elizabeth. From User-Centered to Participatory Design Approaches. I In Design and the Social Sciences, J. Frascara (red.), London: Taylor & Francis Books Limited, 2002, 3.
26
Traditionell design har främst fokuserat på observerbar forskning, alltså vad en fokusgrupp ”gör” och ”säger”. Vad de har sagt eller vad de gör har sedan filtrerats via en agent för klienten.69 Utan ”skapandet” förblir underliggande orsaker och drömmar osynliga. Skapandet skedde genom hennes verktygsett ”MakeTools” som i stort är gummipluppar, tyg blandat med hårda geometriska former som en non-designexpert enkelt kan hantera och limma ihop, för att skapa sin ”dröm”.70
4.2.3. Provotypes av Laurens Boer & Jared Donovan
Ett tredje förhållningsätt till designinspiration är ”Provotyper för deltagande innovation”. Provotyp är en sammanslagning av orden ”provocera” och ”prototyp”. Provotyper som idégenerativt tillvägagångsätt började omnämnas på tidigt 90-tal i forskning om systemdesign. Under utvecklandet av nya system uppmärksammades en otillräcklighet i kommunikationen med brukaren när vanliga prototyper brukades. Detta eftersom brukaren anmärkte på problem/lösningar som både hade att göra med dagens
förhållningsätt och den ideala framtida produkt som designers försökte åstadkomma. Detta gjorde att brukaren hölls tillbaka i sina reflektioner kring prototypen.71
Två designforskare, Jared Donovan och Laurens Boer, skriver i en gemensam artikel om hur de har använt sig av provotyper som tillvägagångsätt för att försätta teknologi i sin tilltänkta tillvaro och utveckla den därifrån, det vill säga, låt brukaren använda produkten innan produkten är designad. Istället för att undvika
motstridigheter, så ska en provotyp uppmana och utmana just detta. Provokationen ligger i hur användarna uppfattar företagets provotyp (som innehar en viss ”konstighet”) i dess liknelser med företagets reguljära produkt. Provotypen sattes förutsättningslöst in i användarens hem, därför skapades en känsla av ”ägande” enligt Boer och Donovan, som gör deltagarna mer aktiva i processen.72.
4.3. Analys
Alla dessa artefakter som kan användas i en idégenerativ process, har den malmöbaserade dataforskaren Pelle Ehn vid K3 gett det generativa namnet ’ting’73. ’Ting’ är också det ålderdomliga ordet för ritualen, sammankomsten och ceremonin som hölls i gammelnordiska och germanska samhällen, när
överenskommande om dispyter och politik skulle erhållas och en gemensam överenskommelse skulle avgöras om vart gruppen skulle röra sig. Konceptet är att objektet, tinget, är ett socio-material. Socio-materialet kan binda kontroversiella motsägande frågeställningar till sig. Flera ting kan stå bredvid varandra,
69 Sanders. From User-Centered to Participatory Design Approaches., 3 70 Sanders, 4.
71 Boer, Laurens & Donovan, Jared, “Provotypes for participatory innovation“ (Newcastle University, Newcastle, 2012) 395 72 Boer, Laurens & Donovan, Jared, “Provotypes for participatory innovation“, 388-397.
27
utan konsensus, och tillåta ett agonistisk* utrymme och samtal.74 Huvudpoängen Ehn drar är att ting håller människor fokuserade på designen och ett ting behöver inte vara en hi-end prototyp, utan likväl en bit kartong med post-it lappar. Ett ting kan ansamla olika intressenter vid samma bord och låta dem prata med varandra med samma språk. Att tala om prototyper som ting gör helt enkelt designprocessen jordnära.75
figur 14: Jämförelse av de olika designapprocherna.
Designmetoderna ”Cultural Probe”, ”MakeTool” och ”Provotyper” har alla gemensamt att de är analoga designapproacher till workshops.”Cultural Probes” är en approach som vill distansera sig från vetenskapen och tillåta ett större spelrum för designern att upptäcka designmöjligheter, utan att vara bunden till en kontext d.v.s. skapa design för diskussion mellan designers. ”MakeTool ” strävar efter att fördjupa sig i användaren knuten till en viss kontext, i syfte att förbättra en befintlig praxis d.v.s. skapa design för produktion. ”Provotyper”, fördjupar sig i tekniken därmed också produktionsinriktad, vill upptäcka hur applicering av idiosynkrasier på en reguljär produkt kan upptäcka otillfredsställda hitta hål i marknaden. I figur 14 viktades metoderna mot varandra. Eftersom metoderna var grundläggande olika, uppstod ett tomrum på fältet som jag antog vara ett prov värt område. ”MakeTool”, ”Cultural Probe” och ”Provotyper” hade gemensamt att de skapade designförslag – vilket antogs innebära att en kombination av dessa tre metoder kommer leda till samma resultat.
Samtliga metoder hade olika inställningar till sina respondenter. I ”Cultural Probe” var dem anonyma och det var designforskaren som undersökte och skapade designförslag. ”MakeTools” och ”Provotyper” ser dem som användare respektive brukare. Däremot så var det användaren aktiv i MakeTools och var med i själva
74 Hillgren, Prototyping and Infrastructuring (Malmö Högskola, 2011): 174 75 Koskinen, 125.
28
skapelseprocessen. I ”Provotyper” var brukarna passiviserade, likt åskådare, deras designförslag skickades till en klient för bedömning av genomföresgrad. Slutligen;
• Kombinationen av dessa designmetoder skapar designförslag
• Designerns, intressenternas och klientens roll var mycket olika i samtliga approacher. Intressenter var mestadels passiviserade.
• Alla metoder var mer eller mindre ”hands-on” och skedde på plats i kontext
4.4. Slutsats: deltagande designmetoden - ”ProvoTing”
Jag skapade ett eget namn på min metod för en deltagande designprocess – ProvoTing. Namnet var en sammanslagning av ”provokation” och ordet ”ting” som Pelle Ehn har uttryckt det. Provokationen blev önskvärd eftersom intentionen var att ge framtidens generation en röst i skaparprocessen. En röst hörs som starkast när den ställer sig antagonist mot praxis. ”Ting” står för att ProvoTinget rör sig som en totem
stafettstav mellan intressegrupper och symboliserar därför en diskurs som svänger, växer och utvecklas efter varje utbyte. Ett ting strävade inte efter att argumentera efter ett rätt svar på en lösning, ett ting kan också innebära att lyfta att vi har motsättningar;
• I ProvoTing skapas därför designförslag,
• Designerns roll var att vara provokatör för att starta diskussion,
• Klientens roll var att vara en åskådare, för att inte korrumpera demokratin, • Brukarens roll var att vara en aktiv skapare av provotypen.
”Succé inom design avgörs inte av att
den framkommit ur en tillförlitlig och
replikerbar metodologi (som i vetenskap)
Designers behöver därför inte bedömas på
sina metoder, allting fungerar.”
76– Bill Gaver
Grundare till konceptet”Cultural Probe”
29
