EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAPMEDINRIKTNINGMOTOMVÅRDNAD VID AKADEMINFÖRVÅRD, ARBETSLIVOCHVÄLFÄRD
2018:15
Patienters upplevelser av bemötande inom den
psykiatriska slutenvården
En litteraturstudie
Olivia Lindqvist
Elisabeth Nilsson
Examensarbetets titel:
Patienters upplevelser av bemötande inom den psykiatriska slutenvården - En litteraturstudie
Författare: Olivia Lindqvist, Elisabeth Nilsson
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad
Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK15h
Handledare: Sofia Sahlberg
Examinator: Karin Högberg
Sammanfattning
Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård.
I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut.
Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.
Nyckelord: Psykisk ohälsa, psykiatrisk slutenvård, patientperspektiv, vårdrelation,
sjukvårdspersonal.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING……….4
BAKGRUND……….4
Psykisk ohälsa………..……….………...4
Psykiatrisk slutenvård……….………...5
Sjuksköterskan inom den psykiatriska slutenvården………..5
Patienten inom psykiatrisk slutenvård……….6
Vårdande möten………...7 PROBLEMFORMULERING………..7 SYFTE………...8 METOD……….8 Data………………..8 Datainsamling………..8 Dataanalys………...9 RESULTAT………...9
Att inte bli tagen på allvar……….9
Att ses som en sjukdom - att avidentifieras………...10
Betydelsen av en god relation till sjukvårdspersonalen…….………...11
Betydelsen av individuellt bemötande……….12
DISKUSSION……….………....13
Metoddiskussion………...13
Resultatdiskussion……….14
Hållbar utveckling………...….16
SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER………..………17
REFERENSER………...19
BILAGA 1………...23
BILAGA 2………...28
INLEDNING
Psykisk ohälsa är ett växande problem och kan drabba människor i alla åldrar, världen över. Att drabbas av psykisk sjukdom kan leda till känslor av utanförskap, skuld och skam. Dessa känslor kan i sin tur leda till en rädsla att söka hjälp för sina besvär. Därför är det viktigt att den första kontakten med vården blir av god karaktär. Att som patient bli tagen på allvar och känna sig sedd och bekräftad är av yttersta vikt för att god vård ska kunna upprättas.
Författarnas egna erfarenheter av arbete inom psykiatrisk vård är grunden för valet av ämnet. Vi har själva bevittnat dåligt bemötande från sjukvårdspersonal gentemot patienter på flera arbetsplatser inom psykiatrisk slutenvård. Vi har även upplevt att patienter med psykisk sjukdom behandlas annorlunda på grund av rädsla och okunskap hos sjukvårdspersonal. Därför anser vi att det behövs mer utbildning och kunskap för att kunna bemöta och hjälpa dessa patienter. Valet att belysa patienters erfarenheter av vårdrelationen med en litteraturstudie grundas i att sammanställning av tidigare forskning ska kunna användas för sjukvårdspersonal.
BAKGRUND
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i dagens samhälle. Varje år drabbas cirka en av fem personer av psykiska besvär. Mellan år 2006 och 2016 ökade antalet drabbade, och det är i större grad kvinnor än män som drabbas. År 2016 var andelen drabbade 19% kvinnor, samt 12% män som angivit att de lider av nedsatt psykisk välbefinnande. Ökningen har skett med 1,7 procentenheter hos kvinnor och 2,1 procentenheter hos män sedan år 2006 (Folkhälsomyndigheten 2018).
Forskning har påvisat att psykisk ohälsa ökar hos världens befolkning varje år, varav diagnoser som depression och ångest hör till de vanligaste. Psykisk ohälsa kan även uttryckas genom något som till ett lidande hos människan, således behöver det inte nödvändigtvis vara en psykiatrisk diagnos. Begreppet psykisk ohälsa innefattar såväl mildare form av människans lidande till allvarligare psykiska tillstånd (Folkhälsomyndigheten 2018).
Psykisk ohälsa kan även handla om symtom människor vanligtvis ej upplever, exempelvis hallucinationer och tvångssyndrom. Psykiska symtom kan uppkomma genom störningar på hjärnan och dess struktur, så kallad somatisk genes. Det kan även uppstå till följd av erfarenheter människan varit med om, så kallad psykogenes. Psykiatrin innefattar därmed både det naturvetenskapliga och humanvetenskapliga området (Ottosson & Ottosson 2007, ss. 9-11).
Psykiatrisk slutenvård
Slutenvård definieras som “hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård” (Socialstyrelsen 2012). Svåra psykiska tillstånd som bland annat psykoser eller djup depression, ska tas om hand inom den psykiatriska specialistsjukvården. Det kan vara antingen via en mottagning eller en vårdavdelning (Kallenberg 2016).
I vissa fall krävs vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (SFS 1991:1128). LPT tillämpas om patienten exempelvis lider av allvarlig psykisk störning där vården inte kan tillgodoses på något annat sätt än genom tvångsvård. Ett krav för tillämpning av LPT är att patienten motsätter sig vård, eller på grund av sitt psykiska tillstånd inte kan svara för om hen är i behov av vård eller inte. Det ska också bedömas huruvida patienten är benägen att skada andra människor i omgivningen.
Tvångsvård kan även tillämpas enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM (SFS: 1988:870). Denna lag belyser att tvångsvård skall tas i akt om patienten inte genom Socialtjänstlagen (2001:453) kan få vård tillgodosedd eller utsätter sitt eget eller andras liv för fara genom sitt missbruk.
Att vårdas under tvång kan skapa känslor av förlorad autonomi och kränkt integritet hos patienten. Tvångsvård kan även orsaka att patienten upplever bristande delaktighet i sin egen vård (Arlebrink 2014, ss. 457-478).
Sjuksköterskans roll inom den psykiatriska omvårdnaden och
slutenvården
Psykiatrisk omvårdnad innebär vårdande av människor med psykisk ohälsa av olika karaktär. Till skillnad från allmän omvårdnad som innefattar människans grundläggande behov och ohälsa, hör den psykiatriska omvårdnaden till den specialiserade omvårdnaden. Specialiserad omvårdnad kan beskrivas som en vidareutveckling av den allmänna omvårdnaden vid vissa former av ohälsa, som i detta fall psykisk ohälsa. Sjuksköterskan inom den psykiatriska vården möter patienter med flertal olika former av psykiska sjukdomar. Det kan innefatta allt från deprimerade patienter till patienter med svårare psykiska tillstånd, exempelvis psykos, kris eller suicidtankar. Gemensamt för dessa patienter är att de har ett stort behov av omvårdnad eftersom de ofta kan ha både psykiska och fysiska symtom, svagt kontaktnät, bristande initiativförmåga och en dålig självbild. Patienterna kan även ha svårt att acceptera behovet av vård. Symtom och kriterier för psykisk ohälsa varierar från individ till individ, samt beroende på vilken typ av psykisk sjukdom patienten har. Det är dock av stor vikt att sjuksköterskan kan etablera en god vårdrelation och inge ett förtroende, bedöma patientens behov samt vilka åtgärder som behöver sättas in (Løkensgard 1997, ss. 17-21).
Inom den psykiatriska slutenvården har sjuksköterskor ett stort ansvar. Sjuksköterskan behöver ägna tid åt kommunikation och umgänge med patienterna för att kunna uppskatta patientens omvårdnadsbehov. Sjuksköterskan ska planera och genomföra adekvata individanpassade omvårdnadsåtgärder, utefter den patientdata som samlats in. Ledaransvar är också en del av sjuksköterskans arbete, vilket innebär fördelning och delegering av arbetet på avdelningen, samt föra dialog med medarbetare, studenter och anhöriga. Sjuksköterskan ska se till att en god miljö eftersträvas på avdelningen samt att det värnas om trivsel, där patienterna kan känna trygghet och få chans att växa och känna sig fria (Løkensgard 1997, ss. 26-27).
Sjuksköterskan ska även utifrån omvårdnadsbehoven, arbetsledaransvaret samt det administrativa arbetet dessutom sätta sig in i patientens situation. För att göra detta möjligt måste sjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld. Alla patienter upplever sin livsvärld på olika sätt. Sjuksköterskan bör därför skaffa sig inblick i patientens dagliga liv för att inse att hen har hand om människor som har sjukdomar, istället för enbart en sjukdom eller en diagnos (Birkler 2007, s. 35).
Dahlberg och Segesten (2010, ss. 126-128) menar att patientperspektivet är utgångsläget för vårdandet. För att skapa en förståelse för patientens upplevelse av sin hälsa och sjukdom måste sjuksköterskan beröra patientens värld. Livsvärlden kan beskrivas som världen såsom den erfars. Den är högst unik och individuell för varje människa. Livsvärlden innefattar hur vi uppfattar oss själva, andra människor, samt världen runt om oss.
Patienten inom psykiatrisk slutenvård
Människans upplevelse av att överlämna sig till sjukvården och bli patient kan vara en omskakande upplevelse (Dahlberg & Segesten 2010, s. 108). Ibland söker patienten själv vård för sina psykiska besvär, medan andra patienter kan komma att vårdas under tvång. En del patienter kan också komma att vårdas flera gånger inom psykiatrin under sin livstid.
Det kan vara ett stort och skrämmande steg att be om hjälp när lidandet har blivit outhärdligt. Detta kan beskrivas som att patienten nått ett vägskäl, patientens fasad har fallerat och sårbarhet och lidande visar sig. Sprickorna i fasaden är nödvändiga för att patienten ska kunna komma vidare i processen mot sin önskan att kunna lindra sitt lidande (Fredriksson 2014, ss. 433-435).
Patientens värld skiljer sig mycket från sjuksköterskans. I det vårdande mötet möts två världar; patientens och sjuksköterskans. Patienten har en egen subjektiv upplevelse av hur patienten erfar sjukdomen, medan sjuksköterskan har läst på om sjukdomen och har ett objektivt synsätt utifrån inlärd kunskap. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan sätter sig in i patientens livsvärld (Birkler 2007, ss. 31-35).
Vårdande möten
För att patientens hälsoprocesser ska gynnas är det av stor vikt att vårdande möten äger rum mellan vårdare och patient. I det vårdande mötet är god kommunikation och ett gott bemötande betydelsefullt för att mötet ska bli så gynnsamt som möjligt. Sjukårdspersonal inom hälso- och sjukvården har en väsentlig uppgift att skapa förståelse för patientens egen uppfattning och inställning till sin sjukdom, för att få en följsamhet och en patienttillfredsställelse i vårdförloppet. Har sjukvårdspersonalen dessutom kunskap om patientens egna förmågor och kunskap är det lättare att genomföra en beteendeförändring (Fossum 2013, s. 25).
Ett gott bemötande belyser hur sjukvårdspersonal med ord, handlingar, och kroppsspråk tar emot patienter och dess anhöriga med respekt och vänlighet (Fossum 2013, s. 30). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska vården vara jämlik för hela befolkningen med respekt för individens värdighet oavsett kön, ålder, social ställning, sexuella läggning, etnicitet eller religiösa åskådning.
Inom psykiatrisk vård har patienter beskrivit att de känner att det är av stor betydelse att det första mötet med sjuksköterskan blir av god karaktär. För att den fortsatta vårdrelationen skall utvecklas och bli gynnsam, måste patienten känna sig sedd och bekräftad. En del bekymmer kan vara svåra för patienterna att uttrycka i tal, varför det är betydelsefullt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa. Genom ett genuint engagemang från sjuksköterskans sida kan patientens hälsoprocesser stärkas, och risken att patienten istället förnekar sina problem minskar (Svedberg 2006, ss. 48-49).
Det kan verka självklart att patienter som söker vård för psykisk ohälsa ska få professionell hjälp för upplevda besvär. Forskning har dock påvisat att patienter inom den psykiatriska vården kan bli annorlunda behandlade jämfört med patienterna inom den somatiska vården (Fredriksson 2014, ss. 433-435).
Under år 2017 har inspektionen för vård och omsorg, IVO, sammanställt fakta och siffror kring den specialiserade psykiatriska vården. Det framkommer bland annat att psykisk ohälsa ökar, att psykisk ohälsa är vanligare hos kvinnor, samt att psykisk ohälsa är den största riskfaktorn till självmordsförsök. IVO beskriver vidare att patienter ofta inte görs delaktiga i planeringen och utförandet av sin egen vård. Vårdgivarna brister även i tillämpningen av tvångsåtgärder som ibland tas i bruk utan rimliga skäl för det. Detta i sin tur kränker patientens integritet och autonomi. Vården blir således inte evidensbaserad eller anpassad efter individen. Av de klagomålsärenden som kom in till IVO under 2017 gällande psykiatrisk specialistvård, handlade majoriteten av dem om brister i patienters delaktighet i sin egen vård (IVO 2017).
PROBLEMFORMULERING
Psykisk ohälsa drabbar människor i alla åldersgrupper oavsett bakgrund, kön samt sociala förhållanden och är en problemställning allmänsjuksköterskan kommer stöta på oavsett vilket område hen väljer att arbeta inom. Behovet av vård av patienter med
psykisk ohälsa ökar, varför det är av stor vikt att sjukvårdspersonal arbetar efter evidensbaserad kunskap.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har patienten rätt att bli vårdad med respekt för sin integritet. Patienten har även rätt att känna sig trygg med vårdrelationen.
Baserat på aktuell statistik från IVO (2017) kan vi konstatera att det inte alltid ser ut så i dagens samhälle. Vi har därför valt att belysa patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom den psykiatriska slutenvården i denna studie. Med sjukvårdspersonal menas samtlig personal som vistades på slutenvårdsavdelningen där patienterna i våra funna studier var inneliggande.
SYFTE
Syftet är att undersöka patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom den psykiatriska slutenvården.
METOD
Data
Studien består av 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2008-2018. Samtliga artiklar är kvalitativa, peer reviewed-granskade samt belyser patientens perspektiv.
Datainsamling
Artiklarna som använts till studien söktes fram i söktjänsterna Cinahl, Medline, PubMed och Psycinfo.
De inklusionskriterier vi hade var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, besvara syftet, vara publicerade mellan år 2008-2018, ha ett patientperspektiv, finnas tillgängliga i fulltext samt vara skrivna på svenska eller engelska. I sökningarna användes filter som “Peer-reviewed” och “Academic journals” för att finna tillförlitliga resultat i vår sökning. Artiklar som enbart belyste sjukvårdspersonalens perspektiv exkluderades, samt artiklar som inte besvarade vårt syfte.
De sökord som användes var: inpatient mental health, nurse-patient relationship, psychiatry, patients perspective, psychiatric, experience, experiences, taken seriously, psychiatric care, stigma, being seen, lifeworld, qualitative study, interview, attitudes, inpatient, qualitative, neglected, patients, psychiatric inpatient ward, nursing, acute, inpatient care, phenomenological, inpatient psychiatric patients, psychiatric patients, qualitative investigation, involuntary, mental disorder, psychiatric patients.
Urval gjordes genom sökning med kombinationer av ovanstående sökord för att finna artiklar med kvalitativa studier som besvarade vårt syfte. Genom sökorden påträffades ett flertal artiklar. Artiklarna var publicerade från länderna Sverige, Skottland, Nederländerna, Storbritannien, USA och Australien. Det var dock endast ett mindre antal artiklar som var både kvalitativa och belyste patientperspektivet. Artiklar som belyste sjuksköterskans perspektiv, artiklar som var litteraturstudier samt kvantitativa artiklar valdes bort. Vid flertalet sökningar återfanns även tidigare funna artiklar, alltså dubbletter. För sökhistorik var god se bilaga 2.
Dataanalys
Metoden som valdes i denna uppsats var en litteraturstudie. I en litteraturstudie är syftet att författarna skall analysera samt fördjupa sig i litteratur som besvarar författarnas forskningsfråga. Således kan författarna fördjupa sina kunskaper inom området och således finna svar på forskningsfrågan som i sin tur besvarar studiens syfte (Dahlborg Lyckhage 2006, s. 23).
En analys för litteraturstudie enligt Fribergs analysmetod används. Denna analysmetod innebär att det material som väljs ut läses igenom flera gånger för att förstå dess innebörd och kontext. Därefter sökes likheter och/eller skillnader i studiernas syften, metoder, analyser och teoretiska utgångslägen. Slutligen görs en jämförelse mellan studiernas resultat, och en sammanställning framställs utifrån de likheter eller skillnader som framkommit (Friberg 2012, ss. 133-144).
Artiklarna som valdes ut lästes noggrant igenom flera gånger för att få en tydlig och klar bild av dess innehåll. Sista gången artiklarna lästes igenom fokuserade vi mer på resultatet och dess innehåll, och väsentliga delar såsom likheter och skillnader i studierna markerades med färgpennor. Detta diskuterades sedan författarna emellan. Likheter som kunde påträffas i de olika studierna kategoriseras under 4 teman som presenteras i resultatet.
RESULTAT
Författarna fann genom sin litteratursökning artiklar från olika länder, från olika institutioner samt intervjuer med patienter med olika psykiatriska diagnoser. Av de artiklar som valdes ut identifierades 4 teman: “Att inte bli tagen på allvar”, “Att ses som en sjukdom - att avidentifieras”, “Betydelsen av en god relation till sjuksköterskan”, samt “Att inge ett förtroende mellan patient och sjuksköterska”. Dessa teman presenteras nedan.
Att inte bli tagen på allvar
Många patienter upplevde att deras psykiska ohälsa inte togs på allvar, och att sjukvårdspersonalen kunde framträda på ett ignorant sätt. Det framkom även att en del patienter upplevde att personalen på avdelningen ansåg att patienterna inte var tillräckligt sjuka för att få vård.
I en studie av Wiklund-Gustin (2013) delar patienter med sig av egna erfarenheter gällande bemötande från sjukvårdspersonal. Patienterna beskrev känslor samt upplevelser av att inte tas på allvar när de sökte hjälp för sina besvär. Patienterna
upplevde också att sjukvårdspersonalen misstrodde samt ifrågasatte varför patienterna sökte vård.
Även Rogers och Dunne (2011) belyser i sin studie hur patienter med personlighetsstörning upplevde att deras sjukdom inte var tillräckligt allvarlig för att de skulle behöva slutenvård. Patienterna som deltog i studien berättade att de under sin tid i slutenvården blivit jämförda med patienter som besvärades av, enligt sjukvårdspersonalen, värre sjukdomar, exempelvis schizofreni. Upplevelsen från patienterna var även att de tog upp en sängplats i onödan och att de egentligen inte borde vara där.
Också i Olsson, Audulv, Strand och Kristiansen’s studie (2015) påpekar patienter att sjukvårdspersonal ibland inte tog deras psykiska ohälsa på allvar. Patienterna beskrev att sjukvårdspersonalen ibland uppträdde på ett nonchalant och ointresserat sätt. Ibland uppträdde sjukvårdspersonalen som att de var upptagna med andra sysslor när patienterna bad om hjälp.
Att ses som en sjukdom - att avidentifieras
Det framkommer att patienter ofta erfor att de blev avidentifierade och mer sedda som en diagnos än människan de är bakom den. I sin tur bidrog detta till känslor av ensamhet och isolering. Patienter uppgav även känslor av att känna sig avidentifierade på den slutna avdelningen, klädd i sjukhuskläder och med regler att följa. Var då dessutom relationen till vårdarna av negativ karaktär, påverkade det hur patienterna såg på sig själva och en försämrad självuppfattning uppstod.
Upplevelsen av att bli sedd som en sjukdom upplevde patienterna som en negativ konsekvens av långvarig psykiatrisk slutenvård. Ensamheten var något överhängande dessa patienter erfor, och de tillfällen de behövde sjukvårdspersonal för samtalskontakt blev de istället erbjudna mediciner. Detta medverkade till en uppfattning av att endast bli sedd som en sjukdom som behöver medicineras istället för en människa med känslor och behov av samtal med en annan människa (Lilja & Hellzén 2008).
På liknande sätt beskrev patienter som medverkade i Gaillard, Shatell och Thomas (2009) studie att de ofta fick erfara att deras sjukdomsdiagnoser överskuggade deras verkliga personligheter och att sjukvårdspersonal ofta refererade till dem som “den schizofrena” eller “den bipolära”. Patienter var även med om att deras fysiska symtom inte blev tagna på allvar utan blev bortförklarade som symtom på deras mentala ohälsa. Patienter har även beskrivit att när relationen med sjukvårdspersonal upplevdes som negativ och respektlös, påverkades deras självbild negativt och en känsla av att förlora sin identitet uppstod. Patienterna beskriver att när sjukvårdspersonalen hade en negativ attityd eller ignorerade dem, gick deras självrespekt och värdighet förlorad. I kombination med restriktioner såsom att inte vara tillåten att lämna avdelningen, tvångsvård eller för lite sysselsättning hade en negativ inverkan på patienternas välbefinnande (Hughes, Hayward & Finlay 2009).
Betydelsen av en god relation till sjukvårdspersonalen
I flera studier lyfte patienterna att en god relation till sjukvårdspersonalen är viktigt. Patienterna kunde uppleva välbefinnande när sjukvårdspersonalen uppriktigt visade intresse av att lära känna patienter, samt sätta sig in i patientens situation. Var sjukvårdspersonalen istället ignorant och frånvarande, tenderade patienterna att dra sig undan och undvika kontakt. Patienterna märkte ofta om sjukvårdspersonalen hade mycket att göra, och ville då inte vara en extra belastning för dem. Ofta var fallet så att sjukvårdspersonalen var upptagna och inte hade tid för att sätta sig ner i samtal med patienterna, men då de hade tid var det av stor betydelse för patienten.
Hörberg, Sjögren och Dahlberg (2012) beskriver vikten av en god relation inom psykiatrisk slutenvård. En del patienter i studien upplevde knappt några tillfällen av god vård. Dessa patienter beskrev att de upplevde vården som icke-vårdande eftersom kränkande behandling och förödmjukande metoder förekom på avdelningen. Trots det upplevde andra patienter i studien vid ett flertal tillfällen en god vårdrelation kunde uppstå. Patienterna i studien berättade om tillfällen då sjuksköterskorna kom i kontakt med patientens livsvärld och förklarar det som ett tillfälle då sjuksköterskan kändes som en nära vän de kunde skämta med och prata om allt. Ett uttalande likt detta förtydligar vikten av mötet mellan människor, oavsett om de är vårdgivare eller patienter. Patienterna var i behov av viktiga människor i sitt liv och i sin närhet både under vårdtiden och efter utskrivning. Patienterna beskrev även att de uppskattade situationer där sjuksköterskan försökte ha ett öppet sinne i mötet med patienterna och där sjuksköterskorna var sig själva.
Lilja och Hellzén (2008) beskriver i sin studie att patienterna där också uppskattade när sjuksköterskorna gick ur rollen som överordnad och behandlade patienterna som “normala människor”. Det kunde ske genom förtroliga samtal sjuksköterska och patient emellan där en vänskaplig relation växte fram. Patienterna kände då en ömsesidighet och respektfullhet gentemot sjuksköterskan.
Gerace, Oster, O’Kane, Hayman och Muir-Cochrane (2016) påvisar i sin studie att patienterna uppgav att det viktigaste i vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska var att sjuksköterskan försökte visa empati och sätta sig in i patientens situation. En patient i studien erfor att sjuksköterskorna inte ville prata med henne, men att hon en dag träffade en sjuksköterska som uppträdde på ett empatisk sätt och ville försöka förstå.
Även i Amar Voogt, Goossens, Nugter och Van Achterberg’s (2014) studie rapporterar patienter att de kände ett förtroende mellan dem och sjuksköterskan när sjuksköterskan närmade sig dem individuellt och tillät sig stiga ur sjuksköterskerollen. Det individuella mötet innebär att sjuksköterskan fokuserar på patientens specifika behov. Patienter berättade att om sjuksköterskan istället var frånvarande eller inte brydde sig om patienten märkte patienten detta omedelbart då sjuksköterskan reagerade annorlunda på frågor som ställdes till denne. Patienten tenderade då att inte vilja prata med sjuksköterskan överhuvudtaget.
Stenhouse (2011) menar i sin studie att patienter inom psykiatrisk slutenvård påvisade att de behövde få kontakt med sjuksköterskan för att få prata om sina upplevelser, men att sjuksköterskan ofta var för upptagen för att spendera tid med dem. De upplevde även att de saknade en vilja från sjuksköterskans sida att komma och prata med dem, vilket de ibland tolkade som ett bristande intresse och ovilja till att skapa en god vårdrelation. Patienterna hade blivit tillsagda att de kunde komma och prata med sjuksköterskorna vilken tid som helst, dock var de ofta inte tillgängliga när de behövde få kontakt med dem. Patienterna lade ofta märke till att sjuksköterskorna var stressade och de ville inte vara en extra börda för dem.
Likaså konstaterar patienter i Olsson, Audulv, Strand, Kristiansen’s (2015)’s studie att det kändes viktigt och tryggt att ha sjuksköterskor tillgängliga, speciellt i situationer där konflikter uppstod. Sjuksköterskorna hade en förmåga att förutse innan en händelse mellan patienter eskalerade och kunde då stoppa den i tid. Patienterna tyckte även det kändes bra när sjuksköterskorna fanns även där som stöd efter en konflikt och kunde prata med patienterna om vad som hade hänt.
Betydelsen av individuellt bemötande
Det är av stor betydelse att förtroende skapas mellan patienten och sjukvårdspersonal på avdelningen. Genom en trygg relation, där sjukvårdspersonalen bemöter varje patient individuellt, kan patienten våga öppna sig och vara mottaglig för att ta emot hjälp. Gerace, Oster, O’Kane, Hayman och Muir-Cochrane (2016) återger i sin studie att patienter beskrev vikten av att sjuksköterskan visar ett genuint intresse för patienten och försöker förstå dennes situation.
Likaledes i Voogt, Goossens, Nugter och Van Achterberg’s (2014) studie berättade
patienter att de uppskattade när sjuksköterskan var påläst om deras situation. Således kunde sjuksköterskan närma sig patienten på ett individuellt sätt. Om sjuksköterskan kände till alla aspekter av patientens bakgrund och tillstånd upplevde patienten att det var en förutsättning för ett gott vårdande.
I en studie av Faschingbauer, Peden-McAlpine och Tempel (2013) diskuterade patienter i intervjuer att de strävade efter en öppen kommunikation baserad på deras individuella behov och problem. Istället för att till exempel bli forcerade till avskildhet när patienternas uppträdande ansågs olämpligt, eftersträvade patienterna att istället få diskutera sina problem med sjukvårdspersonalen för att få en chans till förbättring. Om avskildhet dock var ett måste, upplevde patienterna att det kändes bra när sjukvårdspersonalen förklarade varför isolering krävdes i just den situationen, om patienten till exempel var till fara för sig själv eller för andra. Det var också av stor vikt att de under denna process inte blev ignorerade av sjukvårdspersonalen. Patienterna kände sig även respekterade när sjukvårdspersonalen kände till lite bakgrund kring deras psykiska tillstånd, för att på så vis kunna möta patientens personliga behov.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Vi har valt att göra en litteraturstudie för att belysa patientperspektivet inom psykiatrisk slutenvård. Vid våra inledande sökningar efter artiklar fann vi tydligt att mycket forskning kring psykisk ohälsa fanns att tillgå. Således beslutade vi att begränsa sökningarna till att endast beröra den psykiatriska slutenvården samt att bara belysa patientperspektivet. En litteraturanalys gav oss en översikt av den aktuella forskning som finns att tillgå kring vårt valda ämne. Grunden till vårt resultat utgörs av de 12 artiklar vi funnit relevanta.
Vi valde att göra vår litteraturstudie enligt Fribergs modell, då vi ansåg att den på ett enkelt, men tydligt och övergripande sätt förklarar och vägleder alla delar som ingår i en litteraturanalys. Vidare belyser Friberg de många fördelar som finns med en litteraturöversikt. Exempelvis kan en litteratursökning redovisa aktuell forskning inför en studie eller ge en klar översikt över forskningsresultat inom ett visst område (Friberg 2006 s.115). Vidare beskriver Friberg att kvalitativa studier ämnar till att öka förståelse om det valda ämnet. Således valdes kvalitativa artiklar till vår studie eftersom det mötte vår vision av vad vi ville lyfta med vår litteraturstudie, vilket är patienters upplevelser och berättelser.
De valda artiklarnas publiceringsdatum i litteratursökningen avgränsades till maximalt tio år gamla artiklar, då vi ville fördjupa vår kunskap i ny och aktuell forskning kring psykisk ohälsa. Dessutom är psykisk ohälsa ett ämne som börjat talas mer om de senaste åren. Genom massmedia belyses psykisk ohälsa och fler vågar berätta om sina situationer. Genom att tabun kring att tala om psykisk ohälsa sakta börjar fallera, kan
intresset för forskning kring ämnet ha tillkommit mer de senare åren. Dock kan vår begränsning till tio år gammal forskning inneburit att tidigare forskning av betydelse har uteblivit. Vi valde ändå denna begränsning för att kunna undersöka forskning aktuell i nuvarande tid då vi vill belysa patienters upplevelse av vården så som den ser ut idag. Vi använde oss av databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psycinfo, då dessa databaser är inriktade på vård och medicin. Då Psycinfo dessutom är inriktad inom det psykiatriska fältet, var den extra lämpad att använda.
Kvalitativa artiklar valdes eftersom vi ville belysa patientperspektivet genom patienters egna berättelser om sina upplevelser. Genom att finna artiklar gjorda utifrån kvalitativa intervjustudier ansåg vi att dessa besvarade vårt syfte bäst. Vi strävade från början till att endast fokusera på patienters upplevelser av bemötande enbart från sjuksköterskan, då det är vår kommande profession. Dock var det få artiklar som enbart belyste detta. I slutändan bestämde vi oss för att ha med all sjukvårdspersonals bemötande utifrån patientens upplevelser. I bakgrunden tar vi dock upp fakta om sjuksköterskans roll inom den psykiatriska omvårdnaden och slutenvården, utifrån adekvat litteratur. Både manliga och kvinnliga deltagare ingick i samtliga studier. I vissa studier deltog fler män än kvinnor, i andra fler kvinnor än män. Således anser vi att det varit en jämn fördelning mellan deltagarna utefter könsfördelning. Dock ställer vi oss frågande till huruvida resultaten hade kunnat bli annorlunda om studierna hade haft annan fördelning, exempelvis bara kvinnliga eller manliga deltagare. Detsamma gäller antalet deltagare i studierna, kanske hade annorlunda resultat uppnåtts om fler hade deltagit i studierna. Vi fann genom vår sökning artiklar med studier från olika länder och från olika institutioner. Vi ser det som en fördel att en del artiklar var från Sverige, då vi kommer att arbeta inom psykiatrisk vård i Sverige i framtiden. Vårt syfte med och resultatet av denna studie kan ligga till grund för bemötande av patienter i en svensk kontext. En förhoppning i framtiden är även att kunna sprida kunskap samt driva frågan om utbildning i ämnet. Trots att vi fann artiklar med studier från tre världsdelar, fann vi att olika forskningsstudier framkommit till snarlika resultat. Således talar resultatet för att fenomenet ser likartat ut i olika delar av världen.
Resultatdiskussion
Analysen av de vetenskapliga artiklarna ledde fram till fyra teman i resultatet. Dessa teman var “Att inte bli tagen på allvar”, “Att ses som en sjukdom - att avidentifieras”, “Betydelsen av en god relation till sjukvårdspersonalen” och “Betydelsen av individuellt bemötande”. Det framkommer att patienter tycker att det är viktigt med en god relation till sjukvårdspersonalen, då de på så vis känner sig som den människan de är bakom sin sjukdom. Patienterna uppskattade att sjukvårdspersonalen tog sig tid till att prata och således skapa ett förtroende. När sjukvårdspersonalen istället verkade ointresserade eller ignorerade patienterna ledde det till känslor av ensamhet, isolering och avidentifiering.
Vårt resultat visade att patienter i stor utsträckning erfar att deras psykiska ohälsa inte alltid tas på allvar när de söker vård. Studier av Wiklund-Gustin (2013), Rogers och Dunne (2013), och Olsson, Audulv, Strand och Kristiansen (2015) visar att patienter förutom att inte känna sig tagna på allvar, kunde känna att de blev ifrågasatta och misstrodda av sjukvårdspersonalen när de kom i kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonalen kunde vid vissa tillfällen uppträda vårdslöst och ointresserade.
Då det av ovanstående artiklar framgår att bemötandet hos sjukvårdspersonalens gentemot patienter brister, framstår just bemötande som en viktig fråga som bör belysas mer. Resultatet visar att sjuksköterskor på de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna har ett stort ansvar då de ska identifiera omvårdnadsbehov och sätta in åtgärder därefter. Eftersom psykisk ohälsa är en subjektiv upplevelse, som även kan leda till fysiska sjukdomar, måste sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kunna möta patienter på ett annat sätt än just genom fysiskt vårdande. Det viktigaste verktyget sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan tillämpa, är förmågan att genom samtal kunna skapa ett vårdande möte och möta patienten i hens individuella situation. Inom psykiatrin får detta ofta ske genom samtal, vilket innebär att sjuksköterskan måste stå på en god vårdvetenskaplig grund. Dahlberg och Segesten (2010, ss. 126-128) betonar vikten av att möta patienter och förstå patientens livsvärld. Livsvärlden är individuell och unik för varje människa. Sjuksköterskan kan genom vårdande samtal få en förståelse för patientens livsvärld och möta patienter i hens upplevelser om hälsa och liv.
Vi fann genom vårt resultat att patienter kan uppleva att de avidentifieras då de blir patienter. När man blir patient tilldelas man ett rum, en sängplats samt kläs i samma kläder som övriga patienter. Upplevelsen av att bli patient kan således vara att man bara är ett säng- eller rumsnummer samt att kläderna avidentifierar vem man är. Sjukhusmiljön kan upplevas som kall och främmande. Om då också sjukvårdspersonalen uppträder på ett felaktigt sätt kan detta skapa lidande för patienterna. Exempelvis framkom ur vår sökning att maktordningar samt kränkande behandling förekommer inom psykiatrisk slutenvård.
Resultatet visar att både patienter inom psykiatrisk slutenvård samt psykiatrisk tvångsvård hade liknande upplevelser. Om patienterna vårdades under tvång, påverkade det patientens självbild och välbefinnande negativt. Då var vikten av en god och respektfull relation till sjukvårdspersonalen betydelsefull. Om sjukvårdspersonalen inte lyssnade till patienterna erfor patienterna att deras värdighet blev kränkt. Även om patienterna inte vårdades under tvång bidrog avdelningens regler och restriktioner till liknande känslor (Hughes, Hayward & Finlay 2009). Detta kan jämföras med andra studier. Exempelvis beskriver Katsakou, Rose, Amos, Bowers och Mccabe (2012) att patienter som vårdas under tvång ofta erfar upplevelser av att inte få tillräckligt med information om sin situation och upplever känslor av maktlöshet samt förlorad kontroll.
Resultatet kan även knytas an till Arlebrink (2014, ss. 457-478) som menar att patienter ofta erfar att vårdaren inte alltid handlar på ett empatiskt och moraliskt sätt. Även
frivilligt vårdade patienter upplever ibland på slutenvårdsavdelningarna att de är vårdade under tvång, då restriktioner som utegångsförbud och låsta dörrar kan föreligga. Hos vårdaren ligger ett stort ansvar på att ha ett empatiskt förhållningssätt och eftersträva en god information och kommunikation till patienten.
Patienter i studien gjord av Hörberg, Sjögren och Dahlberg (2012) skildrar sina upplevelser av maktordningar som kränkande behandling från sjukvårdspersonal på avdelningen. Sjukvårdspersonalen tilltalade patienterna på ett förödmjukande sätt samt förhöll sig inte till avdelningens regler, vilket skapade rädsla och osäkerhet hos patienterna. Även Ekstrand och Kumpula att maktordningar förekommer inom psykiatrisk vård (Ekstrand & Kumpula 2014, ss. 292-296). I bakgrunden tar vi under rubriken “Vårdande möten” upp hur viktigt patienter anser att redan det första mötet är inom psykiatrisk vård. Känner patienten sig sedd och bekräftad, kan sjuksköterskan med fördel stärka patientens hälsoprocesser (Svedberg 2006, ss. 48-49). Detta bekräftas även i resultatet. I Voogt, Goossens, Nugter och Van Achterberg’s studie (2014) återberättar patienter att sjukvårdspersonal som var pålästa om patienten och närmade sig dem individuellt, ingav goda möjligheter till en god vårdrelation. Gerace, Oster, O’Kane, Hayman och Muir-Cochrane (2016) beskriver att patienter i deras studie uppskattade när sjukvårdspersonalen visade ett genuint intresse och försökte sätta sig in i deras situation. Även Wiklund (2008, ss. 89-128) bekräftar detta då hon menar att det är viktigt att vårdaren måste visa inlevelse och medkänsla, för att patienten ska kunna uppleva en känsla av frihet och självständighet. Genom att känna frihet kan patienten också känna att hen återfår en känsla av kontroll.
Eftersom psykisk ohälsa drabbar allt fler individer, stöter sjuksköterskan på dessa patienter även inom somatisk vård. Forskning har visat att sjuksköterskor inom somatisk vård kan uppleva rädsla gentemot patienter med psykisk sjukdom (Björkman, Angelman & Jönsson, 2008). Detta kan skapa problem eftersom sjuksköterskan ska arbeta enligt personcentrerad vård. Sjuksköterskan måste således försöka förstå situationen från patientens perspektiv, se patientens resurser samt stötta patienten i att kunna använda dessa. Om sjuksköterskan har ett gott bemötande och bjuder in patienten till att delta i sin vård görs möjlighet för patienten att finna en väg mot bättre hälsa (Wiklund-Gustin 2014).
Hållbar utveckling
Då psykisk ohälsa på sikt även kan ge fysiska besvär anser vi det är av stor vikt att dessa patienter fångas upp och får hjälp för sina besvär. En god vårdrelation där patienten tas på allvar och blir bemött med respekt och empati kan leda till att förtroende inges för vårdaren och sjukvården. Det i sin tur kan bidra till att patienten visar följsamhet till vård och behandling, då patienten vet att hen får hjälp och stöd. På sikt kan det bidra till ett ökat välmående hos patienten och risken för somatiska följdsjukdomar minskar, samt risken för återfall eller försämring i sitt psykiatriska sjukdomstillstånd. Forskning påvisar även att människor med psykisk ohälsa löper högre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. En anledning till detta kan vara på grund
av de ohälsosamma ovanor psykisk ohälsa kan föranleda såsom rökning, alkohol, dåliga kostvanor och fysisk inaktivitet (Swenurse 2017). Det är av stor vikt att dessa patienter regelbundet följs upp. För att en god vårdrelation skall kunna skapas, måste sjuksköterskan inge en tillit till patienten, så att patienten på så vis kan känna tillit till att fullfölja vården. Alltså leder ett gott bemötande till skapande av goda vårdrelationer. I en god vårdrelation kan patientens välbefinnande, delaktighet och självständighet främjas, vilket sannolikt främjar patientens hälsoprocesser, ökar följsamhet till vård och behandling. Därmed kan förhoppningsvis dessa patienter bli mer delaktiga i samhället och finna styrkan att klara sig självständigt. Det i sin tur leder till minskat behov av slutenvård, vilket får anses hållbart för både patient och samhälle.
Psykisk ohälsa räknas idag till en av Sveriges största folksjukdomar (Friberg & Währborg 2013 s. 99) och idag är psykisk ohälsa det främsta skälet till sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning. Psykisk ohälsa ligger även bakom en stor del av långtidssjukskrivningar samt sjukersättning. Trots att 20-40% av Sveriges befolkning lider av psykisk ohälsa är det ändå endast 3-4% som söker vård i den psykiatriska specialistvården. År 1997 beräknades den psykiska ohälsan i Sverige till en kostnad på 50 miljarder kronor. Då räknas vårdkostnader, produktionsbortfall, sjukersättning och sjukskrivning in. Stress är något som ökar hos Sveriges befolkning och sedan 1990-talet ses en ökning rörande arbetsfaktorer, stress, oro, ångest samt sömnbesvär (Pellmer, Wramner & Wramner 2017 ss. 167-182). Tillgängligheten på psykiatriska specialistvården är dessvärre begränsad, och idag lider runt 190 000 personer i Sverige av psykisk ohälsa. Regeringen och Folkhälsomyndigheten verkar för att förbättra den psykiatriska vården i Sverige och även för förbättring av samordning med nationella arbetet med psykisk ohälsa (Inspektionen för vård och omsorg 2017).
SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER
De slutsatser som kan dras av denna studie är att patienter erfar både bra och dåliga bemötanden från sjukvårdspersonal. De negativa bemötanden patienter upplever kan leda till vårdlidande hos patienten. Ett dåligt bemötande innebär också en dålig vårdrelation, där patienter känner sig isolerade, ensamma och avidentifierade. Ett gott bemötande däremot, där patienterna känner sig sedda, leder till ökat välbefinnande och en känsla av att bli respekterad. I den kliniska verksamheten är ett individuellt patientperspektiv inför varje möte av stor vikt för att patienterna ska känna sig respekterade. I diskussionen kring hållbar utveckling framkommer även att psykisk ohälsa leder till en påfrestning på kroppen, vilket i slutändan kan ge fysiska skador, varför det är viktigt att patienterna fångas upp och får hjälp i tid. Dock är det många människor som drar sig för att söka vård, då psykisk ohälsa fortfarande kan ses som något tabubelagt. Dessutom är den psykiatriska specialistvården limiterad. Sjuksköterskan kan i sin profession påverka förbättringsarbete kring ämnet genom att utbilda kollegor och studenter på sin arbetsplats om den evidens kring bemötande som finns. Det i sin tur kan bidra till en bättre kultur på arbetsplatsen där patientens välbefinnande står i fokus. I sjuksköterskans profession kan även forskning bedrivas och således kan ny kunskap i ämnet tillkomma i framtiden. Den sammanställning som gjorts
i detta arbete kan förhoppningsvis belysa vägen för att intressera andra för framtida forskning.
REFERENSER
Arlebrink, J. (2014). Etiska aspekter på tvångsvård. I Skärsäter, I. (red.) Omvårdnad vid
psykisk ohälsa - på grundläggande nivå. Lund: Btj, ss. 457-477.
Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson, M., (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross -sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), ss.170–177.
Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad. Etik och människosyn. Liber AB: Stockholm.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur & Kultur: Stockholm.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I Friberg, F., 2006. (red). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Lund: Studentlitteratur.
Ekstrand, P. & Kumpula, E. (2014). Maktordningar som utmaningar i omvårdnaden för patienter inom psykiatrisk vård. I Wiklund Gustin, L., 2014. (red). Vårdande vid psykisk
ohälsa : på avancerad nivå 2., [rev.] uppl.., Lund: Studentlitteratur. ss. 289-306.
Faschingbauer, K.M., Peden-McAlpine, C. & Tempel, W. (2013). Use of Seclusion: Finding the Voice of the Patient to Influence Practice. Journal of Psychosocial Nursing & Mental Health Services, 51(7), ss. 32–38. DOI: 10.3928/02793695-20130503-01
Folkhälsomyndigheten (2018). Nedsatt psykiskt välbefinnande.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveck ling/halsa/psykisk-ohalsa/nedsatt-psykiskt-valbefinnande/ [2018-03-10]
Fossum, B. (red). (2013). Kommunikation - Samtal och bemötande inom vården.
Studentlitteratur: Lund.
Fredriksson, L. (2014). Vårdande kommunikation - Samtal om hälsa, lidande och vårdande. I Wiklund Gustin, L., 2014. (red). Vårdande vid psykisk ohälsa : på avancerad nivå 2., [rev.] uppl.., Lund: Studentlitteratur. ss. 416-438.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, Lund: Studentlitteratur.
Friberg, P. & Währborg, P. (2013). Tidig utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. I Ekman, R., & Arnetz, B. (Red.). Stress : Gen, individ, samhälle (3. uppl.. ed.).
Stockholm: Liber. ss. 97-115.
Gaillard, L, Shattell, M, & Thomas, S. (2009). 'Mental health patients' experiences of being misunderstood', Journal Of The American Psychiatric Nurses Association, 15, 3, ss. 191-199. DOI: 10.1177/1078390309336932
Gerace, A., Oster, C., O'Kane, D., Hayman, C., & Muir -Cochrane, E. (2018). Empathic processes during nurse–consumer conflict situations in psychiatric inpatient units: A qualitative study. International Journal of Mental Health Nursing, 27(1), 92-105. DOI:
10.1111/inm.12298.
Hughes, R., Hayward, M. & Finlay, W.M.L., 2009. Patients’ perceptions of the impact of involuntary inpatient care on self, relationships and recovery. Journal of Mental Health, 18(2), ss.152–160. DOI: 10.1080/09638230802053326
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Stockholm: Riksdagen.
Hörberg, U., Sjögren, R. & Dahlberg, K. (2012). To be strategically struggling against resignation: The lived experience of being cared for in forensic psychiatric care. Issues
in Mental Health Nursing, vol. 33, no. 11, ss. 743-751.
DOI: 10.3109/01612840.2012.704623
Inspektionen för vård och omsorg (2017). Vad har IVO sett 2017?
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2018/vad-har-i vo-sett-2017.pdf [2018-05-08].
Jormfeldt, H. (2006). Hälsa i psykiatrisk omvårdnad. I Arvidsson, B. & Skärsäter, I. (red.) Psykiatrisk omvårdnad -att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur, ss. 21-38.
Kallenberg, J. (2016). Att söka psykiatrisk hjälp i Västra Götaland. 1177 Vårdguiden.
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/Soka-v ard/Att-soka-psykiatrisk-hjalp-i-Vastra-Gotaland/
[2018-04-13]
Katsakou, C., Rose, D., Amos, T., Bowers, L., McCabe, R., Oliver, D., Wykes, T. & Priebe, S. (2012). Psychiatric patients’ views on why their involuntary hospitalisation was right or wrong: a qualitative study. Social Psychiatry and Psychiatric
Epidemiology, 47(7), ss.1169–1179. DOI: 10.1007/s00127-011-0427-z
Lagen om psykiatrisk tvångsvård. (SFS 1991:1128) Stockholm: Riksdagen.
Lilja, L., & Hellzén, O. (2008). Former patients' experience of psychiatric care: a qualitative investigation. International Journal of Mental Health Nursing, 17 (4), 279-286. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2008.00544.x
Løkensgard, I. (1997). Psykiatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H., Audulv, Å., Strand, S. & Kristiansen, L. (2015). Reducing or Increasing Violence in Forensic Care: A Qualitative Study of Inpatient Experiences. Archives of Psychiatric Nursing, 29(6), ss.393–400. DOI: 10.1016/j.apnu.2015.06.009
Ottosson, H. & Ottosson, J. (2007). Psykiatriboken. Liber AB: Stockholm.
Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande
folkhälsovetenskap (Fjärde upplagan. ed.). Stockholm: Liber.
Rogers, B., & Dunne, E. (2011). ‘They told me I had this personality disorder … All of a sudden I was wasting their time’: Personality disorder and the inpatient experience.
Journal of Mental Health, 20(3), ss. 226-233. DOI: 10.3109/09638237.2011.556165.
Socialstyrelsen (2018). Psykisk ohälsa.
http://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa [2018-03-10] Socialstyrelsen (2012). Slutenvård.
http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=745 [2018-04-13]
Stenhouse, R.C. (2011). 'They all said you could come and speak to us': patients' expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward. (Report).
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 18(1), ss.74–80. DOI:
10.1111/j.1365-2850.2010.01645.x.
Svedberg, P. (2006). Hälsofrämjande psykiatrisk omvårdnad. I Arvidsson, B. & Skärsäter, I. (red.) Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer. Lund:
Studentlitteratur, ss. 39-62.
Swenurse (2017). Hälsofrämjande omvårdnad vid psykisk ohälsa. https://www.swenurse.se/Levnadsvanor/Halsoframjande-omvardnad/om-psykisk-ohalsa / [2018-04-18].
Voogt, L.A., Goossens, P.J.J., Nugter, A. & van Achterberg, T.N. (2015). The Patient's Perspective on “Providing Structure” in Psychiatric Inpatient Care: An Interview Study.
Perspectives in Psychiatric Care, 51(2), ss.136–147. DOI: 10.1111/ppc.12076
Wiklund, L. (2008). Att våga möta livet som sig själv – vårdandet vid missbruk. I
Sjögren, R. (red.) Rättpsykiatriskt vårdande: Vårdande av lagöverträdare med psykisk
ohälsa.. Lund: Studentlitteratur, ss. 89-128.
Wiklund-Gustin, L. (2014). Att använda sin specialistkompetens i patientens tjänst. I Wiklund Gustin, L. (2014). (red). Vårdande vid psykisk ohälsa : på avancerad nivå 2.,
[rev.] uppl.., Lund: Studentlitteratur. ss. 457-487.
Wiklund-Gustin, L. (2013). Struggling on My Own: A Cognitive Perspective on Frequent Attenders' Conception of Life and Their Interaction with the Healthcare
System. Psychiatry Journal, 2013,Psychiatry Journal, 01 January 2013, Vol.2013. DOI: 10.1155/2013/580175
Bilaga 1
Författare, Titel, Tidskrift, Årtal
Syfte Metod och Urval Resultat
Författare: Björkman, T., Angelman, T. & Jönsson, M.
Titel: Attitudes
towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Tidskrift:
Scandinavian Journal of Caring Sciences
Årtal: 2008
Syftet med studien var att undersöka attityder gentemot psykisk ohälsa samt patienter med psykisk ohälsa. Studien gjordes med sjukvårdspersonal inom somatisk och psykiatrisk vård. Studien var en tvärsnittsstudie som genomfördes på en somatisk och en psykiatrisk
vårdavdelning vid ett universitetssjukhus i Sverige. Deltagarna i studien var sjukvårdspersonal som arbetade på avdelningarna.. Under tre veckor deltog 120 personer i studien, vilket gav en
svarsfrekvens på 80%.
Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom somatisk vård hade fler förutfattade meningar och negativa attityder mot psykiskt sjuka patienter. Negativa attityder sågs även på den somatiska avdelningen hos yngre personer samt hos personer med mindre arbetslivserfarenhet i personalgruppen. Författare: Faschingbauer, K.M., Peden-McAlpine, C. & Tempel, W. Titel: Use of
Seclusion: Finding the Voice of the Patient to Influence Practice.
Tidskrift: Journal of
Psychosocial Nursing & Mental Health Services
Årtal: 2013
Syftet med studien var att undersöka
upplevelsen av
avskildhet hos patienter inlagda inom
psykiatrisk slutenvård.
51 patienter som upplevt avskildhet tillfrågades att delta i studien under en tvåårsperiod. Dock uppfyllde endast 12 patienter, 6 män och 6 kvinnor, studiens inklusionskriterier. Studien gjordes genom ostrukturerade
intervjuer. Samtliga intervjuer spelades in och materialet skrevs sedan ner och analyserades sedan enligt fenomenologisk metod.
Tre teman framkom. Patienterna önskade att genom respekt och öppen kommunikation få hjälp innan deras beteende eskalerade.
Patienterna beskrev accelererande känslor såsom ångest och ilska samt respektlöshet från personal före och under avskildhetsprocessen. Patientens insikt i beteende och betydelsen av samtal med personal. Ytterligare förbättrad utbildning för sjuksköterskor behövs för att kunna hjälpa psykiatriska patienter.
Författare: Gaillard,
L, Shattell, M, & Thomas, S.
Syftet var att undersöka psykiskt sjuka
patienters upplevelser
Data samlades in genom granskning av 20 intervjuer som gjorts med vuxna med psykisk
Genom insamlad data av patienternas erfarenheter av att känna sig
Titel: Mental health patients' experiences of being misunderstood. Tidskrift: Journal Of The American Psychiatric Nurses Association Årtal: 2009
av att bli missförstådda av sjukvårdspersonal.
sjukdom. Transkripten som valdes ut till studien analyserades med en existentiellt fenomenologisk metod.
missförstådda, fann forskarna fyra teman inom ämnet. Dessa var att skydda sig mot sårbarhet, upplevelse av att vara ett objektifierat problem som måste lösas, bli behandlad som ett barn, samt frustration över att känna sig missförstådd och missuppfattad.
Författare: Gerace, A., Oster, C., O'Kane, D., Hayman, C., & Muir-Cochrane, E. Titel: Empathic processes during nurse–consumer conflict situations in psychiatric inpatient units: A qualitative study. Tidskrift: International Journal of Mental Health Nursing. Årtal: 2016
Syftet med studien var att undersöka hur den empatiska relationen patient och sjuksköterska emellan påverkas vid konfliktsituationer. En kvalitativ studie gjord med semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var
sjuksköterskor med mer än ett års erfarenhet inom akut psykiatrisk vård. Patienterna som deltog var tvungna att ha erfarenhet av att ha blivit omhändertagna akut för sin psykiska ohälsa.
Sjuksköterskor är medvetna om deras roll och ansvar. Genom erfarenhet i yrket växer även sjuksköterskans förmåga att möta patienten med empati. Patienterna i sin tur vill känna sig sedda, bekräftade och förstådda, vilket framkommer av en god vårdrelation som växer fram ju mer tid de spenderar med sjuksköterskan. Författare: Hughes, R., Hayward, M. & Finlay, W.M.L. Titel: Patients’ perceptions of the impact of involuntary inpatient care on self, relationships and recovery.
Tidskrift: Journal of Mental Health
Årtal: 2009
Syftet var att undersöka patienternas uppfattningar om inverkan av ofrivillig vård. Tolv deltagare intervjuades, 7 kvinnor och 5 män, med hjälp av semi-strukturerad intervju. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av av en tematisk analys. Deltagarna beskrev olika erfarenheter av ofrivillig vård. Deltagarna delade med sig av sina erfarenheter om relationer med professionella sjukvårdare. Deltagarna beskrev även upplevd kompetensförlust och negativa erfarenheter av medicinering. Författare: Hörberg, U., Sjögren, R. & Dahlberg, K.
Titel: To be
strategically struggling against resignation: The lived experience of being cared for in
Syftet med studien var att beskriva
patienternas erfarenheter
av deras livssituation vid rättsmedicinska avdelningar med fokus på vård. Elva kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter på en rättsmedicinsk klinik i Sverige. Sammanlagt deltog sex män och fem kvinnor i studien.
Författarna presenterar resultatet utifrån ett patientperspektiv. Författarna fann resultatet oroväckande, då patienterna beskrev god vård som något de sällan upplevt inom
forensic psychiatric care
Tidskrift: Issues in Mental Health Nursing
Årtal: 2012
Författarna har använt sig av “Reflective Lifeworld Research”, RLR, som verktyg för analys av intervjuerna. rättsmedicinsk vård. Patienterna beskrev även att vårdarna ställde höga krav på dem. Därför
utvecklade patienterna strategier för att bli belönade av vårdarna på avdelningen.
Författare: Lilja, L., & Hellzén, O.
Titel: Former patients' experience of psychiatric care: a qualitative investigation. Tidskrift: International Journal of Mental Health Nursing Årtal: 2008
Syftet med studien var att finna ytterligare förståelse för patienters tidigare upplevelser på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning. Kvalitativt tillvägagångssätt.
Tio tidigare inlagda patienters berättelser om sina upplevelser belystes i studien.
Från patienternas berättelser fann författarna fem teman ur patientperspektiv: Att bli sedd som en sjukdom, strävan efter en känsla av kontroll i en skrämmande och främmande miljö, känsla av uppgivelse genom att överlämna sig till en förtryckande vård, att behöva möta en allvetande mästare, samt omvårdnad som ljus i mörkret. Författare: Katsakou, C., Rose, D., Amos, T., Bowers, L., McCabe, R., Oliver, D., Wykes, T. & Priebe, S. Titel: Psychiatric patients’ views on why their involuntary hospitalisation was right or wrong: a qualitative study. Tidskrift: Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology Årtal: 2012
Syftet var att belysa patienters retrospektiva syn på huruvida de behandlats rätt eller fel efter att ha vårdats på sjukhus mot sin vilja.
Sammanlagt deltog 59 deltagare i studien. Deltagarna rekryterades från 22 sjukhus i England under en tvåårsperiod.
Deltagarna fick sedan delta i
semi-strukturerade djupintervjuer.
Gemensamt för de flesta deltagarna i studien var att de kände psykisk oro före inläggning och en känsla att förlora kontroll under behandlingen på sjukhuset.
Resultatet visar även tre teman: Patienter som tyckte att tvångsinläggning var rätt, patienter som tyckte att
tvångsinläggning var fel, och patienter med ambivalenta åsikter. Författare: Olsson, H., Audulv, Å., Strand, S. & Kristiansen, L. Titel: Reducing or Increasing Violence in Forensic Care: A Qualitative Study of Inpatient Experiences.
Syftet med studien var att undersöka
erfarenheter hos rättsmedicinska patienter som minskat risken för att bli våldsamma inom rättsmedicinsk vård.
Under två månader gjordes semi-
strukturerade intervjuer med tretton intagna patienter på ett
rättsmedicinskt sjukhus i Sverige. Patienterna som deltog i studien var
Ur studiens dataanalys fann författarna tre teman: Personalens attityder och
handlingar, patienters egna insikter och handlingar, och interaktioner i
Tidskrift: Archives of Psychiatric Nursing.
Årtal: 2015
tvungna att ha minskad sin bedömda risk till att vara våldsamma.
vårdmiljön. Samtliga teman beskriver situationer och problem som ökat eller minskade
sannolikheten för våld.
Författare: Rogers, B.,
& Dunne, E.
Titel: ‘They told me I had this personality disorder … All of a sudden I was wasting their time’: Personality disorder and the inpatient experience.
Tidskrift: Journal of Mental Health
Årtal: 2011
Syftet med studien var att undersöka hur patienter med personlighetsstörning upplevt bemötande från sjukvårdspersonal inom slutenvården.
Tio personer med personlighetsstörning fick delta i en
fokusgrupp. Materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Fem vanligt förekommande teman upptäcktes: patienternas upplevelser på avdelningen, att ha en röst - att inte bli lyssnad på,
svängdörrspatienter - att känna sig dumpad på avdelningen och sedan erfara bristande uppföljning,
maktordningar på avdelningen, och PD-etiketten - patienterna kände sig inte tagna på allvar för att de “bara” hade en personlighetsstörning.
Författare: Stenhouse, R.C.
Titel: 'They all said you could come and speak to us': patients' expectations and experiences of help on an acute psychiatric inpatient ward.
Tidskrift: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing
Årtal: 2010
Syftet var att undersöka hur det är att vara inlagd patient på en akut psykisk
slutenvårdsavdelning. Författarna belyser även vikten av att det saknas forskning inom området.
Tretton personer med olika diagnoser samt erfarenhet av att vara inlagd i slutenvård deltog i studien. Deltagarna rekryterades från en akutmottagning på ett sjukhus och intervjuades två gånger, första gången två veckor efter avslutar sjukhusvistelse, andra gången sex veckor efter avslutad sjukhusvistelse. Intervjuerna spelades in och materialet analyserades sedan noggrant.
Patienterna kände sig hoppfulla när de blev tilldelade plats på vårdavdelningen. Patienterna såg fram emot att få hjälp med sina problem. Dock övergick förväntan till besvikelse då
patienterna upplevde att sjuksköterskorna var för upptagna för att spendera tid med dem, och att
sjuksköterskorna inte upplevdes ha tid för samtal när patienterna väl talade med dem. Detta skapade känslor av skuld och
besvikelse. Resultatet blev att patienterna stöttade varandra under vårdtiden istället.
Författare: Voogt, L.A., Goossens, P.J.J., Nugter, A. & van Achterberg, T.N.
Titel: The Patient's Perspective on “Providing Structure” in Psychiatric Inpatient Care: An Interview Study. Tidskrift: Perspectives in Psychiatric Care, Årtal: 2015
Syftet med studien var att få insikt i
patienternas erfarenheter av att tillhandahålla struktur under tiden som patient inom psykiatrisk slutenvård. Sjutton patienter inlagda inom psykiatrisk slutenvård inom en psykiatrisk vårdorganisation intervjuades. Materialet analyserades sedan med hjälp av en kvalitativ kodningsprocess.
Författarna fann att patienterna hade förväntningar på att erbjudas hjälp att upprätthålla struktur. En annan faktor som framkom av studien var patienternas uttryckta behov av att upprätthålla autonomi. Författare: Wiklund-Gustin, L. Titel: Struggling on My Own: A Cognitive Perspective on Frequent Attenders' Conception of Life and Their Interaction with the Healthcare System.
Tidskrift: Psychiatry Journal
Årtal: 2013
Syftet med studien var att få insikt i hur patienter som är frekventa besökare i vården upplever sina livsföreställningar utifrån ett kognitivt perspektiv.
Fem kvinnor och fyra män deltog i intervjuer som spelades in. Intervjuerna skrevs sedan ner och transkripten av dessa blev materialet till studien.
Resultatet visar att dessa patienter ofta kände att de fick avslag från sjukvården när de sökte vård, och således kände sig som en börda. För att kunna fortsätta mäkta med livet satte dessa patienter istället upp en fasad utåt för att dölja sitt
sjukdomslidande.
Bilaga 2
Datum Databas Sökord Filter Träffar Valda
20180505 Medline “taken seriously” AND “psychiatric” AND “patients perspective” Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 2 2
20180504 Psychinfo “psychiatric patients” AND “inpatient psychiatric patients” AND “Mental Health” AND “nursing” AND “phenomenological” Engelska Peer-reviewed Publication date: 20080101-20180504 20 1
20180504 Cinahl “inpatient care” AND “patient” AND “qualitative investigation” Engelska Peer-reviewed Publication date: 20080101-20180504 33 2
20180320 Medline “psychiatric patients” AND “qualitative study” AND “involuntary” Engelska Peer-reviewed Publication date: 20080101-20180320 18 1
20180320 Pubmed “attitudes” AND “mental illness” AND “psychiatric care” AND “nursing staff” AND “qualitative” AND “stigma”
Full text
10 years
2 1
20180505 Pubmed “experience” AND “psychiatric care” AND “lifeworld” AND “qualitative”
Full text
10 years
3 1
20180505 Pubmed “mental health” AND “misunderstood” AND “experience”
Full text
10 years
17 1
20180505 Medline “nurse” AND “qualitative study” AND “inpatient”
Peer-reviewed 5 1
AND “psychiatric” AND “conflict”
Academic journals
Published date: 20080101-20181231 180415 Cinahl “patients” AND
“experience” AND “psychiatric care” AND “being seen” Peer-reviewed Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 9 2
180415 Cinahl “experiences” AND “qualitative study” AND “interview” AND “attitudes” AND “inpatient” AND “psychiatry” Peer-reviewed Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 7 1
180315 Cinahl “patients experiences” AND “psychiatric” AND “inpatient” AND “qualitative” AND “neglected” Peer-reviewed Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 1 1
180312 Cinahl “interview” AND “experiences” AND “patients” AND “psychiatric inpatient ward” AND “acute”
Peer-reviewed Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 13 1
180312 Cinahl “patients perspective” AND “psychiatric” AND “attitudes” AND
“inpatient care” AND “interview” Peer-reviewed Engelska Academic journals Published date: 20080101-20181231 29 1 29
