Pedagogiska metoder för lärare att stimulera entreprenöriella kompetenser i gymnasieskolan

Examensarbete

Pedagogiska metoder för lärare att

stimulera entreprenöriella kompetenser i

gymnasieskolan.

Pedagogical methods for teachers to stimulate entrepreneurial

mindset in upper secondary school.

Simon Heneen

Lärarexamen 180 poäng Examinator: Nils Andersson Ekonomi

2010-11-04 Handledare: Therese Vicenti Malmgren Lärarutbildningen

2

Sammanfattning

Syftet med följande studie är att att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare på gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, eller för stimulans av entreprenöriella kompetenser. I studien görs en genomgång av tidigare forskning om, och erfarenheter av, entreprenörskap i skolan. Utifrån en litteraturstudie kunde beprövade metoder i undervisning i företagsamhet identifieras, kartläggas och sammanställas, för att därefter kopplas samman med respektive entreprenöriella kompetenser. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att det bedrivits relativt lite forskning kring

undervisningsmetodik inom företagsamhet, åtminstone utifrån ett entreprenöriellt perspektiv, och att det således finns utrymme för vidare forskning inom ämnet. Dessutom kan det

konstateras att entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, med största sannolikhet hade kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

3

Innehållsförteckning

2 Teoriram och perspektiv ... 10

2.1 Litteraturgenomgång ... 10 3 Metod ... 13 4 Resultat ... 16 4.1 Enquiring minds ... 16 4.1.1 A-z ... 16 4.1.2 Utmana läraren ... 17

4.1.3 Collage och montage ... 17

4.1.4 Data race ... 17

4.1.5 Ting för en öde ö ... 18

4.1.6 Den framtida självbiografin ... 18

4.1.7 Framtidsvisioner – hur hade det varit om? ... 18

4.1.8 Kladdkartan ... 19 4.1.9 Lapptäcke av kunskap ... 19 4.1.10 Frågemuren ... 19 4.1.11 5 stycken varför ... 20 4.1.12 Aktivitetsanalys ... 20 4.1.13 Jämför och tydliggör ... 20 4.1.14 Fokusfilter ... 21

4

4.1.15 För och emot (och mittemellan) ... 21

4.1.16 SWOT-analys ... 21

4.1.17 Tänkhattar ... 21

4.1.18 Tänkande boxar ... 22

4.2 5x5x5 = creativity och Creative Partnership ... 22

4.2.1 5x5x5 ... 22

4.3 Entreprenörskap i skolan, e-ship Östergötland ... 23

4.3.1 Biståndsdagen ... 23

4.3.2 Youth conference ... 23

8.4 Entreprenörsregionens E-bok för gymnasieskolan ... 24

8.4.1 Tegelstenen ... 24

8.4.2 Att ta sig fram i centrum med funktionshinder ... 24

8.4.3 Ingenting är omöjligt ... 25

5 Analys ... 26

6 Diskussion ... 29

5

1 Inledning

Den gymnasiereform som eventuellt kommer att träda i kraft hösten 2011, benämnd GY2011, innehåller en strategi med tydliga riktlinjer gällande entreprenörskap i undervisningssystemet, benämnd Strategin för entreprenörskap inom utbildingsområdet. Här framgår att

entreprenörskap från och med implementeringen av GY2011, hösten 2011, ska genomsyra all undervisning i skolan, och löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Det vill säga alla ämnen, och alla nivåer, från förskola till högskola1. Eftersom min personliga ämneskunskap återfinns inom de ekonomiska ämnena, och då jag blir färdigutbildad gymnasielärare just vid tiden för denna reform, är det naturligt att mitt intresse väcktes för vad regeringen och dess utredare egentligen menar med begreppet entreprenörskap. Efter att jag börjat sätta mig in i ämnet kunde jag konstatera att det både bland forskare och ute på fältet, föreligger en massiv oklarhet dels kring vad begreppet entreprenörskap innebär, och dels hur lärare och

skolledning konkret kan gå tillväga för att entreprenörskap ska kunna genomsyra all undervisning och löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Att besluta om ett mål för skolan är ju en sak, att faktiskt genomföra arbetet är med största sannolikhet en helt annan sak.

Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att stödja och stimulera arbetet inom området entreprenörskap, med nämnda strategi som utgångspunkt. Detta genom att bland annat främja skolors samarbete med arbetslivet, erbjuda kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte och fördela utvecklingsmedel2. Det som slog mig var att varken Skolverket, eller någon annan, tagit fram en sammanställning av praktiska, konkreta pedagogiska metoder för lärare att faktiskt väva in entreprenörskap i utbildningen. Man har alltså tagit fram mål som ska uppnås av skolans personal, men inte information om hur det egentligen kan gå till för att genomföra arbetet att nå, och bibehålla efterlevnad av, målen. I mina ögon kommer det således att vara mycket problematiskt för skolor att efterleva regeringens mål gällande entreprenörskap, till stor del på grund av att det inte finns någon enhetlig, central utgångspunkt att utföra arbetet utifrån.

1

Regeringskansliet. (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. [Elektronisk] Rapport. Västerås, Edita, s. 9. Tillgänglig:

http://www.sweden.gov.se/download/22b6e680.pdf?major=1&minor=126909&cn=attachmentPublDuplicator_0 _attachment [2010-09-29]

2

Utbildningsdepartementet. (2008) Regleringsbrev för budgetår 2009 avseende Statens skolverk. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, Regeringen, s. 9. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/content/1/c4/01/95/R_brev2009.pdf

6

Flera svenska forskare inom ämnet vidhåller dessutom betydelsen av att arbetet just inte bör utgå ifrån centraliserade ”pekpinnar”. De understryker tvärtom att var skola bör utveckla egna metoder och tillvägagångssätt utifrån dess specifika behov. Däremot verkar konsensus

utomlands vara, att en gemensam strategi för att väva in entreprenörskap i utbildningen är av vikt. Min personliga syn är åt det senare hållet, det vill säga att utan centrala riktlinjer att utgå ifrån i arbetet med entreprenörskap i skolan, kan utbildningens kvalitet bli lidande. Detta då var skola omöjligen kan uppnå någorlunda samma resultat med arbetet, utan någorlunda samma utgångspunkter för detsamma. På så sätt föddes ideén att kartlägga och sammanställa de pedagogiska metoder kopplade till undervisning i entreprenörskap som faktiskt finns fastställda, för att på så sätt bidra till ett material som eventuellt kan assistera lärare i arbetet med entreprenörskap.

1.1 Bakgrund

Regeringen antog alltså våren 2009 en nationell strategi med rubriken Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Strategin består av två delar. Inledningen motiverar, definierar och konkretiserar entreprenörskap i utbildningssystemet. Begreppet entreprenörskap handlar, enligt strategin, dels om att utveckla nya idéer, och att omsätta dessa till något värdeskapande i exempelvis företag, offentlig verksamhet eller föreningsliv. Och dels om entreprenöriella kompetenser, så som att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling, vilka anses värdefulla för individen och för samhället i vid bemärkelse.

Kompetenserna ökar individens möjligheter att starta företag och efterfrågas även av arbetsgivare. Andra entreprenöriella kompetenser, så som att lära sig lösa problem, planera sitt arbete och samarbeta med andra, kan bidra till att unga mer framgångsrikt genomför sina studier. Entreprenörskap och företagande hänger nära samman, och utbildning som inspirerar till entreprenörskap kan bidra till att fler unga människor kan och vill starta, och driva, företag. Detta för att öka sysselsättningen, förstärka utvecklingskraften och stärka konkurrenskraften i en alltmer globaliserad värld.

Utbildning i entreprenörskap handlar alltså, enligt strategin, både om specifika kunskaper, exempelvis företagsekonomi och affärsplanering, och specifika kompetenser, som

7

entreprenöriellt förhållningssätt läggs tidigt genom att skolan stimulerar barns nyfikenhet, kreativitet, självförtroende och förmåga att fatta beslut. För just gymnasieskolan

betonas även särskilda kunskaper och kompetenser för att starta och driva företag. Skolan behöver vidare samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella

organisationer. Sex åtgärder anges i Regeringens strategi, som har direkt koppling till skolan:

• Vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap betonas i styrdokumenten för grundskolan.

• Entreprenörskap lyfts fram i styrdokumenten för gymnasieskolan.

• Större möjligheter till fördjupning i entreprenörskap och företagande ska införas i gymnasieskolan.

• Ett koncept för yrkestävlingar på skolnivå bör utvecklas. • Stöd till skolor för att stimulera arbetet om entreprenörskap.

• Kartläggning av det arbete som pågår inom grund- och gymnasieskola när det gäller entreprenörskap.

Att det dröjt till år 2009 för att entreprenörskap ska hamna på den nationella dagordningen i samband med utbildning är aningen förvånande, men det kan tänkas ha med det dominerande politiska styret i landet de senaste 100 åren att göra. Oavsett, entreprenörskap i förhållande till utbildning har nämligen varit under utredning under många år. I Sverige, och även i övriga Europa för den delen, har forskning, projekt och utredningar inom området dock eskalerat betänkligt det senaste decenniet. Detta kan ha sitt ursprung på överstatlig nivå, dels EU:s rekommendation från 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, där initiativförmåga och företagaranda betonas3, dels OECD:s (Organisation for Economic Co-operation and Development) pläderande för ett mer entreprenöriellt samhälle, som pågått i flera decennier4. Även på regionell nivå återfinns entreprenörskap sedan tidigare, oftast i form av lokala utvecklingsprojekt i skolan. I vissa län finns redan regionala handlingsprogram för stimulans av entreprenörskap i skolan, och kommunerna där har skrivit in dessa i kommunala

skolplaner.

3

Europeiska unionens officiella tidning. (2006) Europaparlamentets och rådets rekommendation om

nyckelkompetenser för livslång tlärande. (Elektronisk) Rapport. Bryssel, Europeiska unionens officiella tidning,

s. 8. Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF

[2010-09-29]

4

8

1.2 Syfte

Vi glömmer nog ibland att begreppet entreprenörskap kommer från franskans ”entreprendre” - att ta sig för något. Om vi kom ihåg det kanske det skulle se annorlunda ut5.

Entreprenörskap delas av i princip samtliga aktörer, institut, myndigheter och forskare, in i två betydelser, som kan sammanfattas som företagande, och företagsamhet. Företagande står i detta sammanhang för utbildning om entreprenörskap, med fokus på kunskap. Medan företagsamhet istället fokuserar på entreprenöriella kompetenser, och utbildning för entreprenörskap6. Det finns flertalet metoder och praxis gällande utbildning i företagande, medan utbildning i företagsamhet till stor del förväntas följa med ”på köpet” vid utbildning i företagande. Den primära uppgiften i skolan är dock att bejaka och utveckla företagsamheten, vilket i sin tur, i förlängningen, kan öka företagandet, det vill säga tvärtemot dagens praxis7. Regeringen har nu satt upp mål gällande utbildning i företagsamhet och entreprenöriella kompetenser, vilka praktiska, konkreta tillvägasätt finns det då för lärare att uppnå dessa mål?

Studiens syfte är att kartlägga, och sammanställa, pedagogiska metoder för lärare, på

gymnasienivå, att använda i utbildning i företagsamhet, och till stimulans av entreprenöriella kompetenser.

1.3 Frågeställning

Vilka pedagogiska metoder finns tillgängliga, i litteraturen kopplade till undervisning i företagsamhet, som stimulerar de av regeringen i GY2011fastslagna entreprenöriella kompetenserna?

5

Berglund, Karin (2007). Entreprenörskapsbegreppet måste breddas. (Elektronisk) Artikel. Mälardalens högskola. Tillgänglig: http://www.esbri.se/referat_visa_b.asp?id=80

6

Leffler, E. (2006). Företagsamma elever – Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Diss. Umeå universitet. Umeå: Tryckt Print & Media, s. 92.

7

Bengt Johannisson, Torsten Madsén & Christer Wallentin. (2000). Aha! Företagsamt lärande: En skola för

9

1.4 Avgränsningar

Studien avser enbart gymnasieskolan. Detta eftersom ekonomi inte finns som ämne i

grundskolan. Det är dock mycket troligt att pedagogiska metoder som kan vara passande för gymnasieskolan, efter ändamålsenliga justeringar, också kan tillämpas i hög-, grund- och förskola, om det vore önskvärt.

Pedagogiken studien fokuserar på är den som i litteraturen är kopplad till entreprenöriellt lärande, och mer specifikt, till undervisning i företagsamhet. Litteratur inom pedagogikens område som inte berör eller är kopplad till metoder för undervisning i företagsamhet, är alltså inte inkluderad i denna studie. Anledningen är att om inte koppling mellan pedagogiken och företagsamhet gjorts i litteraturen, finns det inte heller något vetenskapligt stöd för att ett samband där emellan råder.

Förmodligen är det så att många pedagogiska metoder stimulerar de entreprenöriella

kompetenserna och till företagsamhet, utan för att den sakens skull kopplats till företagsamhet i litteraturen. Dessa pedagogiska metoder har alltså inte inkluderats i denna studie.

För tydlighetens skull kan nämnas att de två, i all litteratur, förhärskande pedagogiska metoderna för utbildning i företagande, och i företagsamhet, det vill säga samarbete med fadderföretag, och uppstart av eget företag, inte inkluderas i denna studie. Anledningen till detta är att entreprenörskap, enligt GY2011, numera ska genomsyra hela utbildningsväsendet, och därmed samtliga ämnen. Medan uppstart av företag och samarbete med fadderföretag i huvudsak bedrivs enbart i något eller några av de ekonomiska ämnena.

10

2 Teoriram och perspektiv

Anlagt perspektiv vid genomförandet av studien, efterstävar att efterlikna regeringens, och därmed i förlängningen även Skolverkets. Vilken, i min mening, är ett perspektiv som syftar till att se möjligheter i det arbete som redan gjorts, använda dessa som underlag för att forma framtida arbete, och på så sätt utveckla och standardisera konceptet entreprenörskap i skolan. Man skulle även kunna benämna det för ett skolutvecklingsperspektiv.

Den teoretiska utgångspunkten i studien är att det finns en stor mängd personer, som under en lång tidsperiod, med stort driv, arbetat med i princip samma sak som regeringen nu ämnar standardisera via nationella styrdokument. Att ta tillvara på den kunskap och erfarenhet som dessa personer genererat, och att omsätta denna till något konstruktivt och användbart för flera, är vad regeringen via Skolverket ser som mål med sitt uppdrag, och jag med min studie. Hypotesen är att det finns möjlighet att para ihop, och koppla, redan befintliga pedagogiska metoder för utbildning i företagsamhet, med de av regeringen fastställda entreprenöriella kompetenserna. Detta med syfte att i ett vidare perspektiv sammanfatta metoder för att utveckla utbildning i företagsamhet, och eventuellt inkludera denna sammanfattning, eller handbok, i styrdokument.

2.1 Litteraturgenomgång

Det finns en hel del material som berör området entreprenörskap i skolan. F.d. Nutek, numera Tillväxtverket, genomförde ett projekt, det Nationella Entreprenörsprogrammet, på uppdrag av regeringen mellan 2005-2008, med syfte att sprida kunskap om, och införa pedagogiska metoder för, entreprenörskap i skolan. Detta projekt avrapporteras i Entreprenörskap i stort och smått – Lärdomar från det nationella entreprenörskapsprogrammet, men även på delprojektsnivå, till exempel Örebros Entreprenörskap och företagande i skolan. Forum för småföretagsforskning, en förening som verkar för småföretagande, har tagit fram material som Den företagsamma skolan. Nutek gjorde också en studie i samarbete med den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet år 2005, Lärare om företagsamhet. Utöver detta har flera regionala projekt i EU:s regi genomförts, och vissa är fortfarande aktiva och fortlöpande idag. Avrapportering och uppföljning av dessa har skett för varje region eller projekt för sig, där

11

Skånes Entreprenörskap i skolan är ett exempel, och Västmanlands i samarbete med Örebro, Västergötland och Uppsala, ”e-ship”- rapport Entreprenörskap i skolan, är ett annat. Region Halland har rapporterat med Från Kullavik till Skottorp – ut ur klassrummen och in i

samverkan, och med Från Pölagården till Vallberga. Dessutom finns flertalet lokala initiativ att ta del av, som i mindre skala proaktivt arbetar med entreprenörskap, som till exempel Åtvidabergs kommuns Sju nycklar för framgång.

År 2009 fick Skolverket i uppdrag av regeringen, att kartlägga, analysera och sprida befintlig kunskap om entreprenörskap. Ett jobb som bland annat mynnat ut i en kartläggningsrapport, Entreprenörskap – en kartläggning, och en forskningsöversiktsstudie, Skapa och våga – om entreprenörskap i skolan. Vidare har inhemsk forskning inom ämnet ingått i studien,

framförallt från universitetet i Umeå, till exempel Eva Lefflers Företagsamma elever – diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan, och Gudrun Svedbergs

Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis – om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt. Författarna har även skrivit en serie om 5 böcker i ämnet, bland andra Företagsamt lärande och ledarskap – ett utbildningsmaterial för skolledare och politiker, och Företagsamt lärande i teori och praktik – en handbok och idématerial för lärare och elever. Bettina Backström-Widjeskogs, verksam inom högskolan vid Åbo Akademi, studie Du kan om du vill – lärares tankar om fostran till företagsamhet, och Anders Olofssons studie Entreprenörskapsutbildning i skola och samhälle – formering av en ny pedagogisk identitet från Mittuniversitetet, är andra forskningsstudier som ingått. Påtända, osläckbara själar, är titeln på en rapport gjord av gymnasieelever själva som medverkat i ett utbildningsprojekt i entreprenörskap.

Vidare har ett antal böcker skrivna inom ämnet ingått i studien, Den kreativa klassens framväxt, och den pedagogiskt inriktade Barn är smarta. Aha! Företagsamt lärande: en skola för förnyelse, e-boken, Så tänds eldsjälar, Skapa din arena!, Ungtreprenör, Önsketanken, Handbok för företagsamhet, Företagsamt lärande och ledarskap, Företagsamt lärande i teori och praktik och Företagsamt lärande och arbetsliv, är andra verk.

Utöver ovanstående har även utländsk litteratur ingått i denna studie, bland annat

forskningsartiklar av Allan Gibb i IJMR, av Daniel Hjort i Entrepreneurship and Regional Development, och av Donald F. Kuratko i ET&P. Ett Sydafrikanskt projekt inom

12

Education, kan benämnas som en motsvarighet till Nuteks projekt i Sverige. Ett engelskt ideellt institut, Futurelab, som arbetar med visioner om, och vägar till, den framtida skolan, har tagit fram en mängd material inom ämnet, bland annat Promoting transformative innovation in schools, Developing and Accrediting personal skills and competencies, Curriculum and teaching innovation och Overcoming the barriers to educational innovation. Enquiring minds, en undervisningsapproach med material med samma benämning, är ett samarbete mellan Futurelab och Microsoft, vilket implementerats i England. Creative Partnership är även det ett engelskt initiativ, dock med ursprung hos myndigheter, med material som Changing young lives, och projektrapporterna Research digest 2006-09, och School case studies 2006-09. Vidare har Skogen och Sjövall skrivit en bok, Pedagogisk entreprenörskap – innovasion och kreativitet i skolor i Norden, utifrån en nordisk utgångspunkt.

Genomgående för mycket av det ovan nämnda materialet är att det inte går att återfinna någon konkret pedagogisk metod för utbildning i företagsamhet överhuvudtaget, som passar in i denna studie, utifrån dess syfte och avgränsning. Detta med undantag för följande, Futurelabs Enquiring Minds, Creative Partnership, det regionala (ett antal kommuner i Småland)

Nutekprojektet Entreprenörsregionens E-bok för gymnasieskolan, och Östergötlands Nutekprojekt.

13

3 Metod

Denna studie kan benämnas som en deskriptiv, empirisk litteraturstudie, eller

forskningsöversikt. Detta innebär att studien är en typ av sammanställning av den forskning som tidigare bedrivits inom ämnesområdet, för att på så sätt visa på en mer övergripande bild av området. Den snabba utvecklingen inom forskningen, och den ständigt ökande mängden forskningsrapporter, på en mängd olika språk, gör dessa översikter, sammanfattningar och litteraturstudier allt viktigare8. Sökning av nyckelord på Internet har varit grunden i valet av material som underlag till denna studie. De nyckelord som använts vid litteratursökning är diverse kombinationer av begreppen entreprenörskap, entreprenöriellt, lärande, företagsamhet, skola och utbildning. Även dessa begrepp översatta till engelska har använts vid sökning; entrepreneurship, entrepreneurial, learning, innovative, school och education. Kriterier för urval bland resultatet av sökträffar har varit relevans, validitet och reliabilitet. Bortfallet av svenskt material kan sägas vara relativt litet, medan bortfallet av internationellt dito kan sägas vara stort, detta av naturliga skäl. Utbudet av internationellt material är givetvis sammantaget mer omfattande, och ett försök till inklusion av detta material vore att bryta ramarna för denna studie.

Den data som framkommit via materialunderlaget har klassificerats, det vill säga delats in i olika klasser. Kriterierna för fastställandet av klasserna har även de varit validitet och reliabilitet, men även fullständighet och oberoende. Klasserna är baserade på de i skriften Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, av Regeringen angivna,

entreprenöriella kompetenserna. Dessa, och därmed även klasserna, är följande; att se

möjligheter, initiativtagande, handlingskraft, problemlösning, arbetsplanering, projektledning, riskhantering, kreativitet, ansvarstagande och samarbetsförmåga.

Innebörden av klassificeringen är således följande. De pedagogiska metoder för undervisning i företagsamhet som identifierats i materialunderlaget, har delats in i klasser utifrån den entreprenöriella kompetens, alternativt de entreprenöriella kompetenser, som metoden i fråga stimulerar. På detta sätt kan både olika pedagogiska metoders lämplighet för undervisning i företagsamhet avgöras, och samtidigt, om behovet finns, en rangordning dem emellan fastställas. En rangordning skulle till exempel kunna utgå ifrån antalet entreprenöriella

8

14

kompetenser som var pedagogisk metod täcker in. Klassificeringen bidrar även till

möjligheten, för praktiska utövare av de pedagogiska metoderna, att inrikta undervisningen på en viss del, eller flera delar, av företagsamhet.

Var klass motsvarar alltså en entreprenöriell kompetens. Kriterium för inklusion i respektive klass är som följer nedan. Kriterierna är i själva verket omskrivningar av klassernas innebörd, och underlättar även arbetet med analysen. Kriterierna, eller omskrivningarna, baseras på författarens egen subjektiva tolkning av klassernas innebörd, i kombination med diverse uppslagsverks definition av desamma.

Pedagogiska metoder som uppfyller kriteriet…

(kriterium – ” klass”)

… att tänka utanför ramarna, ingår i klassen ”Att se möjligheter”.

… elevernas egen förmåga att initiera egen verksamhet, ingår i klassen ”Initiativtagande”.

… egna aktiva handlingar, ingår i klassen ”Handlingskraft”.

… att eleverna självständigt når svar, ingår i klassen ”Problemlösning”.

… tids- och arbetsfördelning, ingår i klassen ”Arbetsplanering”.

… att driva arbeten, ingår i klassen ”Projektledning”.

… nyskapande och innovasion, ingår i klassen ”Kreativitet”.

… viljan att ta ett eget ansvar för att nå ett mål, ingår i klassen ”Ansvarstagande”.

… samverkan i processer för att nå ett mål, ingår i klassen ”Samarbetsförmåga”.

15

Litteraturen som ingår i studien har således använts till att i första hand finna en koppling mellan en pedagogisk metod och begreppet företagsamhet. Då ett nämnt samband hittats, har den pedagogiska metodens inverkan på någon eller några av de entreprenöriella

kompetenserna identifierats och fastställts. Därmed har det kunnat fastställas på vilket sätt den pedagogiska metoden faktiskt stimulerar entreprenöriella kompetenser ,och därmed till

16

4 Resultat

Nedan följer de pedagogiska metoder i utbildning i företagsamhet, som återfunnits i den litteratur och det material, som utgör underlag för denna studie. Den brittiska ideella organisationen Futurelab, och dess samarbetsprojekt med det amerikanska företaget

Microsoft, Enquiring minds, Utforskande sinnen på svenska, är avgjort den källa i materialet som bidragit med flest metoder. Enquiring minds är ett projekt som genomförs i ett antal engelska skolor under devisen att kritiskt tänkande, vetgirighet och forskningsmetoder medför ökad motivation, högre studieresultat, och framförallt mer kompetenta elever. Rörelsen 5x5x5, och initiativet Creative Partnership, båda med ursprung i Storbritannien, bidrar med en mer översvepande metod. 5x5x5 är en mindre ideel privat rörelse, medan Creative Partnership är en del av den engelska statens strategi för stimulans av vad som benämns för 2000-talets nyckelkompetenser, i skolan. En betydande andel av Englands skolor är knytna till initiativet. Slutligen har även två av många fler regionala projekt i Sverige, Östergötland och

”Entreprenörsregionen”, eller Småland, lyckats ta fram pedagogsika metoder för stimulans av de entreprenöriella kompetenserna.

4.1 Enquiring minds9

4.1.1 A-z

Eleverna skapar ett bildligt eller skriftligt alfabetet, där varje bokstav illustreras med något som är relevant för ämnet. Det är viktigt att varje ord eller bild representerar något om temat. I denna aktivitet ingår diskussioner med varandra, vilka kan leda till intressanta samtal och som kan väcka frågor som kräver utredning. Den kan också avslöja elevernas värderingar och uppfattningar om ämnet som avhandlas. Denna verksamhet kan förbättras med hjälp digitala kameror.

9

Futurelab & Microsoft (2007). Enquiring Minds. (Elektronisk). Bristol: Futurelab, s. 58ff. Tillgänglig: <

17 4.1.2 Utmana läraren

Läraren uppmanar eleverna att ställa frågor om ett ämne som de själva väljer. Om läraren inte kan att besvara frågan noteras den. På detta sätt byggs en "frågebank" upp. Denna aktivitet kan tillåta lärare att visa att de inte har svar på allt, och hjälper till att bygga en klassrums- kultur där ifrågasättande och utredning är vanligt förekommande. De genererade frågorna kan dessutom utgöra grund för vidare studier, till exempel genom att kombineras med olika aspekter av undervisningsämnet.

4.1.3 Collage och montage

Collage och montage är ett sätt att hjälpa eleverna att bygga upp en representation av ett tema eller ämne. Eleverna samlar in bilder, tidningsurklipp, tidningar, utskrifter och annat material. Det viktiga är att se produkten som en utgångspunkt för en vidare utredning. Nyckeln är att få studenter att dela med sig av tänket i samband med processen att göra collaget, till exempel vid val av tema eller ämne. Collaget kan därefter ligga till grund för diskussion i helklass, och andra studenter kan uppmuntras att ställa frågor om det. Montaget kan användas som en grund för att diskutera och jämföra elevernas uppfattningar om temat, och kan utgöra grund för vidare utredning, till exempel genom att kombineras med olika aspekter av

undervisningsämnet.

4.1.4 Data race

Denna aktivitet involverar elever att hitta snabba svar på frågor de har. Läraren aktiverar eleverna med att låta dem genomföra ett ”race” för att ta reda på de viktigaste bitarna av information om ett ämne. Läraren kan föreslå källor, eller tillåta elever att själva välja hur de hittar information. En lämplig tidsgräns kan fastslås. Aktiviteten utgör ett snabbt sätt att samla, och dela, information om ett ämne. Det kan leda till diskussioner om olika typer av information och datakällor, och läraren kan ställa källkritiska frågor om informationen, och föreslå andra sätt att närma sig ämnet på, alternativt tillvägagångssätt för källgranskning.

18 4.1.5 Ting för en öde ö

Läraren får klassen att föreställa sig hur en öde ö kan upplevas, och sedan snabbt kommunicera idéer och visioner för att bygga upp en gemensam bild. Eleverna får

information om att de ska skickas till den öde ön, och att de enbart kan ta med sig sex stycken saker. Det kan vara praktiska saker för att hjälpa dem att överleva, eller kan det vara saker som påminner dem av vad de lämnar bakom sig. Diskutera skälen bakom deras val i små grupper. Lista alla objekt och diskutera eventuella likheter/olikheter i helklass. Ting för en öde ö är ett sätt att ta reda vad som är viktigt för elever, och kan leda till ytterligare

frågeställningar för vidare undersökning, till exempel genom att kombinera undervisningsämnet ifråga med skälen bakom deras val.

4.1.6 Den framtida självbiografin

Läraren ger eleverna en uppsättning av bilder på äldre människor, och ber dem att producera en biografi för var och en av dem. Eleverna producerar sedan en berättelse om deras egen livshistoria, som om det var år 2050, och att de var 60 år gammal. Denna aktivitet kan sätta igång reflektioner över vad social förändring innebär, och tillåter eleverna att uttrycka sina egna ambitioner och idéer om framtiden. Den vidare diskussion kan ge upphov till frågor som kan ge anledning till ytterligare studier, till exempel genom att kombineras med olika aspekter av undervisningsämnet.

4.1.7 Framtidsvisioner – hur hade det varit om?

Läraren uppmuntrar eleverna att producera "scenarier" som förutsäger hur den sociala eller tekniska utvecklingen kan komma att påverka människors beteende i framtiden, eller vilken större effekt den kan ha på samhället. Till exempel, vad skulle hända om:

flygande var så högt beskattat att ingen hade råd att flyga längre? bilar kunde drivas av vatten?

människor levde tills de var 150 år gammal?

19

och möjliga framtider. Förutsägelserna kan användas som underlag för utredning om faktiska befintliga prognoser, och om sannolika förändringar, inom ett ämnesinriktat område.

4.1.8 Kladdkartan

Eleverna uppmanas att utarbeta en "stökigt karta "över en plats eller ett ämne, eller en idé. Tanken är att fylla den med så mycket information som möjligt - i form av fakta, intryck, dikter, skisser, foton, och så vidare. Det kan vara en pågående karta som elever kan bidra till över tiden. Kladdkartor hjälper till att fånga den verkliga beskaffenheten av något - vilket är omöjligt att göra i något enskilt medium.

4.1.9 Lapptäcke av kunskap

Eleverna använder Internet, böcker och andra forskningsmetoder, för att samla in så mycket information de kan hitta om ett visst ämne - detta kan innebära fakta, bilder, citat och

videoklipp. Vid detta stadium uppmuntras eleverna att samla in så mycket information som de kan, snarare än att försöka förstå innebärden av den. De kan sedan börja att renodla och fokusera på specifika områden i ämnet. Denna aktivitet ger en möjlighet att öppet undersöka ett ämne, innan man fokuserar på en särskild fråga eller ett särskilt område. Det är också ett sätt att leda in eleverna, och visa på, var och varför kunskapsifyllnad kan vara av nöden.

4.1.10 Frågemuren

Detta är en väggyta (kan även vara elektronisk) tillägnad elever att fylla med deras frågor, när de uppstår. Lärarens roll är att skapa ett klassrum där eleverna uppmuntras att ställa öppna frågor. Om det fungerar som tänkt, ger det eleverna en chans att fundera över

saker i lugn och ro, och ett permanent utrymme att ställa frågor i takt med att de uppstår. Alla frågor behöver inte kunna besvaras med ett kort och snabbt svar. Frågorna kan följas upp och utforskas som en del av en utredning, till exempel genom att kombineras med olika aspekter av undervisningsämnet. Eleverna kan enskilt eller i grupp utreda och besvara varandras frågor.

20 4.1.11 5 stycken varför

Detta är enkel teknik för att få elever att ställa frågor. Avsikten är att ställa "varför" frågor som respons på fem svar. Till exempel:

Fråga: Varför motionerar du? A: För att det är hälsosamt. Fråga: Varför är det hälsosamt? A: För att det är bra för mig. Fråga: Varför är det bra för dig? Och så vidare.

Aktiviteten kan uppmuntra eleverna att undersöka och uttrycka de underliggande skälen för sitt beteende och sina attityder. Den främjar en kritisk och frågande hållning, och utmanar eleverna att granska sitt tänkande och sina resonemang. Frågeställningarna kan med fördel bottna i olika aspekter av undervisningsämnet.

4.1.12 Aktivitetsanalys

Läraren ber eleverna att lista eller representera i detalj samtliga de uppgifter, handlingar, objekt, exekvatorer och interaktioner som är involverade i en specifik process. Till exempel vad innebär det exakt att skicka ett SMS meddelande, eller att cykla, eller att tillverka en fotbollssko? Vid dokumentation av en aktivitet in i minsta detalj, uppstår ofta luckor eller överraskningar, vilka leder till nya överväganden, som kan öppna upp för ytterligare frågor eller påverka fokus i en undersökning. Var lucka eller nytt övervägande kan användas för att driva ytterligare efterforskning.

4.1.13 Jämför och tydliggör

Eleven analyserar och listar skillnader och likheter mellan fenomenen de vill göra jämförelser mellan. Denna process kan hjälpa eleverna att bli varse om, att och bearbeta, likheter och skillnader mellan två olika synpunkter/argument.

21 4.1.14 Fokusfilter

I par eller grupper arbetar eleverna tillsammans, för att enas om de fem viktigaste orden i en text, eller i sektioner på en webbsida, i delteman av ett ämne, och så vidare. När redo, turas varje grupp om att skriva sina nyckelord på tavlan. Följande grupper gör samma sak, men kan bara lägga till ord som inte redan finns där. Aktiviteten uppmuntrar eleverna att fokusera på de viktigaste aspekterna av ett ämne, och kan hjälpa eleverna att klargöra deras förståelse av väsentliga inslag i ett tema eller en frågeställning.

4.1.15 För och emot (och mittemellan)

Detta är en enkel aktivitet som uppmuntrar elever att kartlägga alla sidor av ett argument innan de försöker identifiera sin egen position. Det är viktigt att uppmuntra eleverna att gå längre än till det "svarta" och det "vita", och se gråzonerna däremellan. I ett senare skede kan även kategorierna granskas, för att se om de utgör en rättvisande bild av tema eller fråga.

4.1.16 SWOT-analys

I en SWOT-analys funderar eleverna på ett ämne eller ett beslut, och analyserar det i termer av dess styrka (eller fördelar), sina svagheter (eller nackdelar), och vilka möjligheter och vilka hot som finns. Denna verksamhet går längre än enkla jämförelser.

4.1.17 Tänkhattar

Edward de Bono's "tänkhattar" tar var och en varsin hållning i en fråga eller i ett problem. Eleverna kan uppmuntras att sätta på olika hattar för att undersöka en fråga utifrån en mängd olika perspektiv. Till exempel kan vit hatt fokusera på kända fakta; svart hatt kan innebära att ta en kritisk hållning. Eleverna kan uppmuntras att analysera, diskutera och dokumentera deras tänkande och förståelse kring sitt ämne i enlighet med var hatt.

22 4.1.18 Tänkande boxar

Eleverna fastställer gemensamt i små grupper, en beskrivning av en teknologisk produkt, som de önskat eller tilldelats, inom ett ämne. Beskrivningen skrivs ner på en liten bit papper, som sätts fast i mitten på ett större papper. Runt beskrivningen, på det större pappret, anger eleverna hur teknologin påverkar deras vardagsliv på olika sätt. Därefter ges eleverna än större papper, där de anger resultat av efterforskning på Internet och biblioteket, om den globala påverkan som produkten har. Därefter utforskas produktens utveckling över tiden, och slutligen spekulerar de om hur dylika teknologier kan utvecklas i framtiden. Beskrivningen av en teknologisk produkt kan bytas ut mot en samhällskonstruktion, normer, ekonomisk struktur etc.

4.2 5x5x5 = creativity10 och Creative Partnership11

4.2.1 5x5x5

5x5x5 inriktningen är inspirerad av Reggio Emilia pedagogiken. Idéen är att en till 5x5x5 projektet knuten artist av något slag, till exempel konstnär, musiker, PR-konsult,

dataspelsdesigner etc., arbetar i skolan med en klass 20 halvdagar under en termin. Detta för att skapa en kreativ miljö, och jobba med ett kreativt grupparbete, tillsammans med eleverna och lärare. Det är fastställt att elevernas förmåga till problemlösning ökar i samband med projektet. Creative Partnership har en liknande filosofi gällande utförandet av aktiviteter.

10

Futurelab (2009). Curriculum and teaching innovation – Transforming classroom practice and

personalization. (Elektronisk). Bristol: Futurelab, s. 40. Tillgänglig: <

http://www.futurelab.org.uk/resources/documents/handbooks/curriculum_and_teaching_innovation.pdf > (101015)

11

Creativity, Culture and Education (2009). Creative Partnerships: Changing your lives. (Elektronisk). Newcastle upon Tyne: CCE, s. 3. Tillgänglig: < http://www.creative-partnerships.com/data/files/cyl-changing-young-lives-225.pdf > (101015)

23

4.3 Entreprenörskap i skolan, e-ship Östergötland12

4.3.1 Biståndsdagen

Genom att eleverna arbetar praktiskt med egna idéer till en verklig mottagare, stimuleras elevernas kreativitet. Biståndsdagen kan genomföras som ett klassföretag, där pengar samlas in för biståndsprojekt. Börja med att visa bilder från biståndsprojektet, visa på behov och hur bidrag kan hjälpa. Ha en lokal kontakt som säkrar pengarnas användning. Lägg upp dagen som ”företagare för en dag”, dvs eleverna får komma på en affärsidé som de kan genomföra på en och samma dag. Låt eleverna brainstorma. Låt dem skriva ner allt som görs och hur det görs under dagen, och ta bilder eller filma. Lägg ut på intern TV, skicka till media.

4.3.2 Youth conference

Aktiviteten går ut på att eleverna organiserar en ungdomskonferans, och att de på så sätt för möjlighet att visa initiativkraft, ansvar och engagemang. Lokala, regionella, nationella och internationella nätverk kan utnyttjas och skapas. Låt eleverna ansvara för olika områden som ingår i deras respektive program. Utse elevambassadörer som får ett extra ansvar för att ta hand om de gästande eleverna. Ha en planering med hållpunkter och varierat innehåll, varva studiebesök med teambuilding, aktiviteter, workshops etc. Dokumentera. Låt efterarbetet få ta sin tid där eleverna får bearbeta sina nya erfarenheter på olika sätt. Det är elevernas konferens! Det blir bara deras konferens om de får eget ansvar och mandat.

12

Länsstyrelsen Östergötland (2008). Entreprenörskap i skolan. (Elektronisk) Rapport. Ödeshög: AB Danagårds Grafiska, s. 46ff. Tillgänglig: <

24

8.4 Entreprenörsregionens E-bok för gymnasieskolan13

8.4.1 Tegelstenen

Be deltagarna, i grupp, fundera på vad man kan använda en tegelsten till. För att stimulera flera sinnen och därmed kreativiteten rekommenderas att ha en verklig tegelsten framme, som deltagarna får titta och känna på. Det intressanta är inte de första 20 idéerna, de har

förmodligen kläckts förut, och kanske inte heller de nästa 20 eller 40, utan det spännande är att när man har passerat de ”vanligaste” så börjar den verkliga kreativiteten komma igång. Genom att höra någon annans förslag vågar man själv tänka vidare ännu ett steg. Uppmuntra deltagarna till att inte bara hitta snabba lösningar, utan att våga bygga vidare på sina egna och andras idéer. Led gärna diskussionerna vidare till analys av de olika idéerna, vilken är mest innovativ, genomförbar, marknadsmässigt gångbar etc. Motivera också varför. Om man har genomfört denna övning med en klass blir det lätt att hänvisa tillbaka till övningen när man i andra sammanhang behöver hjälpa eleverna att tänka nytt, vidareutveckla sina idéer etc.

8.4.2 Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

Låt eleverna besöka ett antal platser med (ett spelat) funktionshinder, t ex rullstol, rullator, blind eller hörselnedsättning. Vilka hinder möter en person med ditt funktionshinder? Vilka åtgärder skulle kunna göra framkomligheten lättare? Fundera på nya lösningar för att göra miljön ännu bättre för personer med funktionsnedsättning. Möjliga redovisningssätt kan vara en utställning med monter, alternativt en broschyr, skriftlig och muntlig redovisning, som visar på problemen och möjliga lösningar. Skriv en (verklig eller fiktiv) insändare i lokaltidningen Jämför tillgängligheten i olika butiker/lokaler, rösta fram bästa

tillgänglighetsbutik. En diskussionsfråga kan vara om det finns intressekonflikter, det vill säga är det några lösningsförslag som skapar hinder för andra, exempelvis höga ljud för att hjälpa personer med hörselnedsättning kan skapa en orolig miljö för personer med Aspbergers

13

Entreprenörspregionen (2007). Entreprenörsregionens E-bok för gymnasieskolan. (Elektronisk) Rapport. Småland: Elevnätverk, s. 3ff. Tillgänglig: <

25

syndrom eller andra psykiska funktionsnedsättningar. Stora skyltar, för att synas bättre kan skapa svårframkomliga miljöer.

En fortsättning på temat kan vara att ge eleverna en produktutvecklingsuppgift. Intervjua en person med någon form av funktionsnedsättning och fråga efter vardagsproblem som denna person möter på grund av sin funktionsnedsättning, alternativt ta ett vanligt känt problem. Vad finns det för tillgängliga hjälpmedel idag? Fundera på och diskutera andra möjliga lösningar. Denna uppgift kan med fördel göras tillsammans med elever från olika programm, till

exempel teknik, samhäll, ekonomi och omvårdnad, som tillsammans kan arbeta fram en prototyp.

8.4.3 Ingenting är omöjligt

Låt eleverna fundera på omöjliga uppgifter. Välj ut en ”omöjlig” uppgift som ni gemensamt, gruppvis, ska försöka hitta en lösning på.

26

5 Analys

Nedan följer klassificering av de pedagogiska metoderna. Att en metod uppfyller ett kriterium innebär således i sammanhanget, att en av de entreprenöriella kompetenserna stimuleras genom att använda metoden . Flera av metoderna återfinns i flera klasser, då de i dessa fall uppfyller flera kriterier, och därmed stimulerar flera kompetenser.

Aktiviteter som stimulerar…

(kriterium – ”klass”)

… att tänka utanför ramarna – ”Att se möjligheter”.

Utmana läraren, Collage och montage, Ting för en öde ö, Den framtida självbiografin,

Framtidsvisioner – hur hade det varit om, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, 5 stycken varför, Aktivitetsanalys, Jämför och tydliggör, SWOT-analys, Tänkhattar, Tänkande boxar, Biståndsdagen, Tegelstenen, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder, Ingenting är omöjligt

… elevernas egen förmåga att initiera egen verksamhet - ”Initiativtagande”.

Data race, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Aktivitetsanalys, Tänkande boxar, Biståndsdagen, Youth conference, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

… egna aktiva handlingar - ”Handlingskraft”.

Collage och montage, Data race, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Tänkande boxar, 5x5x5, Biståndsdagen, Youth conference, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

27

Collage och montage, Data race, Framtidsvisioner – hur hade det varit om, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, 5 stycken varför, Aktivitetsanalys, Tänkhattar, Tänkande boxar, Biståndsdagen, Youth conference, Tegelstenen, Att ta sig fram i centrum med

funktionshinder, Ingenting är omöjligt

… tids- och arbetsfördelning - ”Arbetsplanering”.

Collage och montage, Data race, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Fokusfilter, Tänkande boxar, 5x5x5, Biståndsdagen, Youth conference, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

… att driva arbeten - ”Projektledning”.

Collage och montage, Data race, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Tänkande boxar, 5x5x5, Biståndsdagen, Youth conference, Att ta sig fram i centrum med

funktionshinder

… nyskapande och innovasion - ”Kreativitet”.

A-z, Utmana läraren, Collage och montage, Data race, Ting för en öde ö, Den framtida självbiografin, Framtidsvisioner – hur hade det varit om, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Aktivitetsanalys, Fokusfilter, Tänkhattar, Tänkande boxar, 5x5x5,

Biståndsdagen, Youth conference, Tegelstenen, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder, Ingenting är omöjligt

… viljan att ta ett eget ansvar för att nå ett mål - ”Ansvarstagande”.

Collage och montage, Data race, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Tänkande boxar, 5x5x5, Biståndsdagen, Youth conference, Att ta sig fram i centrum med

funktionshinder

28

A-z, Collage och montage, Data race, Ting för en öde ö, Framtidsvisioner – hur hade det varit om, Kladdkartan, Lapptäcke av kunskap, Frågemuren, Fokusfilter, För och emot (och

mittemellan), SWOT-analys, Tänkhattar, Tänkande boxar, 5x5x5, Biståndsdagen, Youth conference, Tegelstenen, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

… förmågan att medvetandegöra, och hantera, hot/risker - ”Riskhantering”.

För och emot (och mittemellan), SWOT-analys, Tänkhattar, Tegelstenen, Att ta sig fram i centrum med funktionshinder

29

6 Diskussion

Mycket tid och energi har lagts ner i denna studie åt att leta upp och gå igenom befintligt material och underlag inom ämnet. Dock har denna möda enbart lett fram till ett relativt magert resultat, det har lite varit som att leta efter en nål i en höstack. Det verkar helt enkelt inte finnas någon större mängd material relevant för denna studies syfte publicerad,

åtminstone inte material som är någorlunda tillgänglig. Det vill säga, det finns en relativt liten mängd litteratur skriven om pedagogiska metoders samband till undervisning i företagsamhet.

Detta kan, enligt mig, betraktas som ett tecken på forskares och andra inblandades aningen tveeggade inställning till utbildning i företagsamhet, det vill säga att det råder konsensus om dess nödvändighet och betydelse, men eventuellt utbredd okunskap om vilka pedagogiska metoder lärare faktiskt kan ta med sig in i lektionssalarna och tillämpa som verktyg i själva undervisningen.

Uppenbart är, att materialet som utgör underlag för denna studie, trots dess omfång, inte innehåller en stor mängd metoder för lärare att undervisa i företagsamhet. Det kan vara värt att återigen notera, att själva materialet ifråga har sin utgångspunkt i forskning,

dokumenterade praktiska erfarenheter och i teori, om utbildning i entreprenörskap, där en koppling mellan en pedagogisk metod och utbildning i företagsamhet gjorts. Förmodligen är det så att många pedagogiska metoder stimulerar de entreprenöriella kompetenserna och till företagsamhet, utan för att den sakens skull kopplats till företagsamhet i litteraturen.

Oavsett, så går det, utifrån befintligt underlag, att skönja att det för vissa entreprenöriella kompetenser verkar finnas fler metoder för stimulans än vad det gör för andra.

Kompetenserna (klasserna) Att se möjligheter, Problemlösning, Kreativitet och

Samarbetsförmåga har samtliga utmärkande många metoder för stimulans i undervisningen, medan kompetenserna Initiativtagande, Handlingskraft, Arbetsplanering, Projektledning, Ansvarstagande, och särskilt Riskhantering, har betydligt färre.

Utifrån den uppfattning det undersökta material gett, är dock medveten undervisning i

företagsamhet betydligt ovanligare än undervisning i företagande (med undantag för att starta eget företag, och/eller fadderföretagsverksamhet). Åtminstone sker stimulans av

30

entreprenöriella kompetenser i större grad omedvetet, utan att ha satt ord på den, till skillnad från undervising i den kunskap som krävs för företagande, som uttalat finns på majoriteten av gymnasieskolor. Resultaten, och analysen av dessa, i denna studie pekar på, att det finns metoder tillgängliga för lärare att i undervisningen stimulera entreprenöriella kompetenser, utöver att starta företag alternativt att samarbeta med fadderföretag. Med tanke på att enbart en mindre andel av samtliga elever i dagens gymnasieskola idag väljer program som medför möjlighet till att just starta företag, eller samarbeta med ett fadderföretag, skulle en

tillämpning av dessa pedagogiska metoder innebära en betydligt ökad genomslagskraft för utbildning i entreprenörskap. Entreprenörskap, och mer specifikt företagsamhet, i skolan, hade alltså med största sannolikhet kunnat spridas i betydligt högre utsträckning än idag, och genomsyra samtliga ämnen, vid anammande av dylika metoder som de sammanställda i denna studie.

Regeringens strategi för entreprenörskap inom utbildingsområdet hade således efterlevts i betydligt högre utsträckning, vid anammande av dessa, och liknande, metoder i undervisning i företagsamhet. Undervisning i företagsamhet hade på så sätt kunnat vävas in i samtliga övriga ämnen, och alltså inte varit ett separat enskilt ämne (som ekonomi), eller aktivitet (som att starta företag). Och gällande de metoder som säkerligen redan tillämpas i dagens

undervisning, dock utan medvetandegjord koppling till entreprenörskap och företagsamhet, vore det givande med en kartläggning och framhävning av dessa. Genom att tydliggöra de metoder och aktiviteter som används, och kan användas, i undervisningen i företagsamhet, kan dels tyst, eller tidigare okänd, kunskap om dessa lättare spridas till fler lärare, dels utvärdering av undervisningsmetoderna genomföras, vilket i förlängningen leder till ökad kvalitet i undervisningen.

Förhoppningen med denna studie är, att nämnda pedagogiska metoder kopplas till utbildning i entreprenörskap, för att den företagsamma delen av begreppet med hjälp av dessa ska vägas upp i större utsträckning gentemot den företagande delen, jämfört med tidigare. Detta genom att påvisa att det faktiskt finns tillgängliga metoder som kan motsvara syftet med utbildning i företagsamhet. En annan förhoppning med denna studie är, att några av säkerligen många fler metoder som lärare kan tillämpa i sin undervisning för att väva in stimulans av de

entreprenöriella kompetenserna, belyses för att komma fler lärare till del, och att därmed underlätta arbetet med entreprenörskap, och i synnerhet företagsamhet, i den dagliga verksamheten.

31

7 Referenslista

Backman, Jarl (1985). Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter. Lund: Studentlitteratur.

Backström – Widjeskog, Bettina (2008). Du kan om du vill – Lärares tankar om fostran till

företagsamhet. (Elektronisk). (Doc.-avh. Åbo Akademi). Åbo: Åbo Akademis förlag.

Tillgänglig:

< https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/36674/BackstromBettina.pdf?sequence=2 > (101015)

Berglund, Karin & Holmberg, Carina (2007). Entreprenörskap & Skolan – Vad berättar

lärare att de gör när de gör entreprenörskap i skolan? (Elektronisk). Stockholm: Forum för

Småföretagsforskning. Tillgänglig: < http://entreprenorskapsforum.se/swe/wp-content/uploads/2010/09/Pdf_fr_2007_17_Holmgren.pdf > (101015)

Creativity, Culture and Education (2009). Creative Partnerships: Changing your lives. (Elektronisk). Newcastle upon Tyne: CCE. Tillgänglig: <

http://www.creative-partnerships.com/data/files/cyl-changing-young-lives-225.pdf > (101015)

Danell, Torbjörn & Falk Lundqvist, Åsa (2005). Företagsamt lärande och ledarskap. Umeå: Tryckeri City.

Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Entreprenörspregionen (2007). Entreprenörsregionens E-bok för gymnasieskolan. (Elektronisk) Rapport. Småland: Elevnätverk. Tillgänglig: <

http://www.entreprenorsregionen.se/res/pub/1741/Entreprenorsregionens%20ebok.pdf > (101015)

EU-kommissionen (2006). Främja entreprenörskapstänkande genom utbildning och lärande. (Elektronisk). Bryssel: EU-kommissionen. Tillgänglig: <

32

Falk Lundqvist, Åsa & Hallberg, Per-Gunnar (2007). Företagsamt lärande i teori och praktik. Umeå: Tryckeri City.

Florida, Richard (2006). Den kreativa klassens framväxt.Uddevalla: Mediaprint i Uddevalla AB.

Forssell, Anna (2005). Boken om pedagogerna. Falköping: Elanders Gummessons.

Furman, Ben (2004). Barn är smarta. Stockholm: Natur och kultur.

Futurelab (2009). Curriculum and teaching innovation – Transforming classroom practice

and personalization. (Elektronisk). Bristol: Futurelab. Tillgänglig: <

http://www.futurelab.org.uk/resources/documents/handbooks/curriculum_and_teaching_innov ation.pdf > (101015)

Futurelab (2007). Developing and accrediting personal skills and competencies. (Elektronisk). Bristol: Futurelab. Tillgänglig: <

http://www.futurelab.org.uk/resources/documents/other_research_reports/Developing_and_A ccrediting_Personal_Skills_and_Competencies.pdf > (101015)

Futurelab & Microsoft (2007). Enquiring Minds. (Elektronisk). Bristol: Futurelab. Tillgänglig: < http://www.enquiringminds.org.uk/pdfs/Enquiring_Minds_guide.pdf > (101015)

Futurelab (2008). Promoting transformative innovation in schools. (Elektronisk). Bristol: Futurelab. Tillgänglig: <

http://www.futurelab.org.uk/resources/documents/handbooks/innovation_handbook.pdf > (101015)

Förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010). Västerås: Thomson Reuters

33

Gibb, A. (2002). In pursuit of a new “enterprise” and “entrepreneurship” paradigm for learning: creative destruction , new values, new ways of doing things and new combinations of knowledge. International Journal of Management Reviews, vol. 4, utgåva 3, ss. 233-269.

Hjorth, D. (2004). Creating space for play/invention – Concepts of space and organizational entrepreneurship. Entrepreneurship and Regional Development, vol. 16:5, ss. 413-432.

Holmberg, Carina (2007). Entreprenörskap i Grund- och Gymnasieskolor – En kvantitativ

studie 2004-2006. (Elektronisk). Stockholm: Forum för Småföretagsforskning (FSF).

Tillgänglig:

<

http://entreprenorskapsforum.se/swe/wp-content/uploads/2010/09/pdf_fr_2007_19_Holmgren.pdf > (101015)

Holmgren, Carina (2008). Den företagsamma skolan – En processtudie. (Elektronisk). Stockholm: Forum för småföretagsforskning (FSF). Tillgänglig: <

http://entreprenorskapsforum.se/swe/wp-content/uploads/2009/09/Pdf_fr_Foretagsamma_skolan_pop.pdf > (101015)

Holmgren, Carina (2009). Översättning av entreprenörskap till skolans praktik – En

processtudie av projektet Entreprenöriellt lärande i Väsgtra Götaland. (Elektronisk).

Stockholm: Entreprenörskapsforum. Tillgänglig: < http://entreprenorskapsforum.se/swe/wp-content/uploads/2010/03/Pdf_fr_skolanspraktik.pdf > (101015)

Holmgren, Carina & Viklands, Ingrid (2007). Sammanfattning av rapporter och mätningar

som berör Entreprenörskap och företagsklimat i Västernorrlands län. (Elektronisk). Rapport.

Västernorrland: Länstyrelsen Västernorrland & Forum för småföretagsforskning (FSF). Tillgänglig: < http://www.e-lanet.se/pdf/forskning_rapporter.pdf > (101015)

Idéskaparna ek.för. (2007). Påtända osläckbara själar. (Elektronisk). Falun: Scandbook. Tillgänglig: < http://www.meuniversity.com/images/stories/boecker/patand.pdf > (101015)

Kommunförbundet i Skåne (2008). Entreprenörskap i skolan. (Elektronisk) Rapport Entreprenörskapsprogram. Skåne: Region Skåne & Kommunförbundet Skåne. Tillgänglig:

34

< http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Naringsliv/Dokument/EIS_broschyr.pdf > (101015)

Kommunförbundet i Skåne (2008). Entreprenöriella metoder och modeller. (Elektronisk) Rapport Entreprenörskapsprogram. Skåne: Region Skåne & Kommunförbundet Skåne. Tillgänglig:

< http://www.kfsk.se/download/18.6c09f59d1287ef288f9800089973/Metoder_modeller.pdf > (101015)

Kuratko, D. F. (2005). The Emergence of Entrepreneurship Education: Development, Trends, and Challenges. EntrepreneurshipTheory and Practice, vol. 29, ss. 577-598.

Leffler, Eva (2009). Företagsamhet i företagsamma Halland. (Elektronisk). Rapport. Halland: Region Halland & Umeå Universitet. Tillgänglig: <

http://www.regionhalland.se/dynamaster/file_archive/100216/5bfb4b147a6115f5b1c6fc867b8 9617c/Foretagsamhet_i_foretagsamma_Halland.pdf > (101015)

Leffler, Eva (2006). Företagsamma elever – Diskurser kring entreprenörskap och

företagsamhet i skolan. (Elektronisk). (Doc.-avh. Umeå Universitet). Umeå: Print & Media.

Tillgänglig: < http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144475/FULLTEXT01 > (101015)

Länsstyrelsen Östergötland (2008). Entreprenörskap i skolan. (Elektronisk) Rapport.

Ödeshög: AB Danagårds Grafiska. Tillgänglig: < http://www.lst.se/NR/rdonlyres/60044024-D123-4C91-9DFB-C96DBE45F504/115929/Eshiphandbok.pdf > (101015)

Nutek (2008). Entreprenörskap i stort och smått – Lärdomar från det nationella

entreprenörskapsprogrammet. (Elektronisk) Rapport. Tillgänglig: <

http://www.foretagsamt.se/extra/pod/?module_instance=1 > (101015)

Nutek & Vetenskap & Allmänhet (2005). Lärare om företagsamhet. (Elektronisk) Rapport. Stockholm: Vetenskap & Allmänhet, (VA). Tillgänglig: <

35

Olofsson, Anders (2009). Entreprenörskapsutbildning i skola och samhälle – Formering av

en ny pedagogisk identite?. (Elektronisk). (Utbildningsvetenskaplig studie Mittuniversitetet).

Härnösand: Mittuniversitetet. Tillgänglig: < http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:224057/FULLTEXT01 > (101015)

Regionförbundet Örebro (2008). Entreprenörskap och företagande i skolan. (Elektronisk) Rapport. Örebro: Regionförbundet Örebro. Tillgänglig: <

http://www.regionorebro.se/download/18.5da755411bbe073174800068993/entreprenorskap_r apport_1.pdf > (101015)

Regeringen (2009). En ny gymnasieskola. (Elektronisk) Lagrådsremiss. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:

< http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/53/42/7387bc09.pdf > (101015)

Regeringen (2008). Högre krav och kvalitet i gymnasieskolan. (Elektronisk) Proposition. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: <

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/64/61/66728528.pdf > (101015)

Regeringskansliet (2009). Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. (Elektronisk). Tillgänglig:

< http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/12/69/09/22b6e680.pdf > (101015)

Regeringskansliet (2008). Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola. (Elektronisk) Gymnasieutredning (SOU 2008:27). Stockhom: Edita Sverige AB. Tillgänglig: <

http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/15/87/7ccb8cd4.pdf > (101015)

Region Halland (2008). Från Kullavik till Skottorp – ut ur klassrummen och in i samverkan. (Elektronisk) Rapport. Halland: Företagsamt Halland. Tillgänglig: <

http://www.foretagsamt.se/extra/pod/?module_instance=1 > (101015)

Region Halland (2009). Från Pölagården till Vallberga – ut ur klassrummen och in i

samverkan. (Elektronisk) Rapport. Halland: Företagsamt Halland. Tillgänglig: <

36

Sjövall, Jarle & Skogen, Kjell (2009). Pedagogiskt entreprenörskap. Trondheim: Tapir Akademisk Forlag.

Skolverket (2010). Skapa och våga – Om entreprenörskap i skolan. (Elektronisk) Rapport. Stockholm: Davidssons Tryckeri AB. Tillgänglig:

< http://www.skolverket.se/publikationer?id=2374 > (101015)

Skolverket (2010). Entreprenörskap i skolan – En kartläggning. (Elektronisk) Rapport. Stockholm: Danagårds Grafiska AB. Tillgänglig:

< http://www.skolverket.se/publikationer?id=2392 > (101015)

Svedberg, Gudrun (2007). Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis – Om villkor och

lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt. (Elektronisk). (Doc.-avh. Umeå

Universitet). Umeå: Print & Media. Tillgänglig: < http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:140242/FULLTEXT01 > (101015)

Utbildningsdepartementet (2008). Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Statens

Skolverk. (Elektronisk). Stockholm: Regeringen. Tillgänglig:

< http://www.skolverket.se/content/1/c4/01/95/R_brev2009.pdf > (101015)

Åtvidabergs Kommun (2008). Sju nycklar för framgång. (Elektronisk). Åtvidaberg: Åtvidabergs kommun. Tillgänglig: <