1 Hälsa och samhälle
MED VILJAN ATT FÖRÄNDRA
EN DISKURSANALYS OM FÖRVÄNTAD
UNG-DOMSSEXUALITET
MARIELLE ENGDAHL
MARIE-LOUISE OLSSON
2
MED VILJAN ATT FÖRÄNDRA
EN DISKURSANALYS OM FÖRVÄNTAD
UNG-DOMSSEXUALITET
MARIELLE ENGDAHL
MARIE-LOUISE OLSSON
Engdahl, M & Olsson, M-L. Med viljan att förändra – En diskursanalys om för-väntad ungdomssexualitet. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Hälsa och samhälle, 2008.
English title: With a desire for change – A discourse analysis about expected
youth sexuality Abstract: Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför
in-tresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konse-kvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad. Materialet är tänkt att användas som ett verktyg i sex- och sam-levnads undervisning för ungdomar i grundskolan. Genom att göra en diskursana-lys på materialet fann vi att trots önskan om att bryta heteronormativitet och arbe-ta mot homofobi var det inte helt enkelt att uppnå denna önskan. Normer och vär-deringar tenderar att vara så starkt befästa att trots en medvetenhet styrs de profes-sionella av de rådande normerna kring sexualitet. Samtidigt som vi fann att tradi-tionella könsroller riskerade att befästas kunde de lika gärna uppfattas som provo-cerande och bli möjliga att ifrågasättas.
Nyckelord: diskurs, heteronormativitet, sexualitet, social konstruktionism, ung-domar
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 4
1:1 Bakgrund 4
1:2 Syfte och frågeställning 5
1:3 Disposition 6
1:4 Sexualitet, ett centralt begrepp 6
1:5 Kön/genus 7
2. TIDIGARE FORSKNING 7
2:1 Sexualitet skapas i skärningspunkten kön, klass, och etnicitet 8 2:2 Respektabilitetens balansgång och handlingsutrymme 9
2:3 Heteronormativitet 11
3. TEORI 12
3:1 Intersektionalitet 13
3:2 Diskurs 13
3:3 Social konstruktionism 14
3:4 Queerteori och Heteronormativitet 15
4. METOD 16
4:1 Diskursanalys som metod 16
4:2 Metodens förtjänster och begränsningar 18
4:3 Validitet, trovärdighet och generaliserbarhet 19
4:4 Val av material och litteratur 20
4:5 Förförståelse och forskarens roll 21
4:6 Etiska reflektioner 22
5. RAPPORT OCH ANALYS 22
5:1 Tjejer och killar som naturliga grupper 22
5:2 Sexuellt handlingsutrymme 24
5:3 Förväntade heterosexuella relationer 27
5:4 Ansvar och skolan som arena för god ungdomssexualitet 29
5:5 Preventivmedel 31
5:6 Mannens könsorgan och lust som norm 33
6. SLUTDISKUSSION 35
7. REFERENSER 37
4
1. INLEDNING
Vårt intresse för frågor kring kön och sexualitet har ofta lett oss in på diskussioner och fördjupningar i ämnet under utbildningens gång. Vi har upplevt att litteratur, föreläsningar och diskussioner ofta utgått från ett heteronormativt perspektiv och blivit intresserade av vilka konsekvenser detta får för socialt arbete. I framtiden ser vi oss arbeta med ungdomar på olika sätt och på olika arenor. Det är vår över-tygelse att vi då kommer att vara en del av ungdomarnas skapande av sin sexuella identitet. Margareta Forsberg, forskare inom ämnet ungdomar och sexualitet, stäl-ler sig frågan ”Varför är det intressant med ungdomar och sexualitet?” Svaret hon ger beskriver väl det som väckt vårt intresse till denna uppsats.
”Kärlek, sexualitet och relationer hör till det mest intima och privata och är grundläggande för hur vi uppfattar oss själva som individer. De utgör fun-damentala grundstrukturer för hur vi organiserar våra liv och ytterst för hur samhället som helhet är strukturerat. Varje samhälle och tid har sina specifi-ka normsystem för kontroll av sexualitet och sexuella relationer” (Forsberg, 2007, s.10).
Som socialarbetare blir det därför intressant att få förståelse för ungdomars sexua-litet och hur den konstrueras i mötet med oss professionella. Vilka normer är det vi förmedlar? Vilka möjligheter och begränsningar har ungdomarna i utforskandet av sin sexualitet? En stor del av ungdomstiden går åt till att utforska sin egen identitet, alltså vem är jag i förhållande till andra? Hur ser min sexualitet ut, hur ser andras ut? Vad är ”normalt” och vad är det inte. Som socialarbetare kommer vi möta ungdomarna och deras funderingar ute på fältet och vara en del av det norm-system som de måste förhålla sig till. Så vad är det vi säger till dem?
1.1 Bakgrund
Malmö Stad tog 1999 fram ett program för sexuell hälsa som riktar sig till fritid, skola och socialtjänst. Programmets ambition är att verka som underlag när kom-munens verksamheter, frivilligorganisationer, föreningar och samfund samverkar. (Detta program håller på att omformuleras och en ny version kommer presenteras 2009). Sexuell hälsa förklaras som
”en integrering av kroppsliga, emotionella, intellektuella och sociala aspek-ter av sexualitet, på de sätt som är positivt berikande och som förstärker per-sonlighet, kommunikation och kärlek” (Sexuell hälsa, 1999, s.5).
Denna beskrivning har valts framför en definition av begreppet som syftar till reproduktiv hälsa med anledning av att programmet vill utgå från ett jämlikhets-perspektiv som inkluderar alla, oavsett kön, ålder, sexualitet och önskan om barn. Vidare slår programmet fast att sexuell hälsa främjas genom kunskap om sexuali-tet och fortplantning, respekt för individens integrisexuali-tet, frånvaro av sexuellt över-förbara sjukdomar och frånvaro av könsstympning och sexuella övergrepp. Detta ska uppnås bland annat genom att samhället är fritt från fördomar och har en
öp-5
pen kommunikation och positiv syn på sexualitet (Sexuell hälsa, 1999). Bland de sju punkter som utgör åtgärdsprogrammet formuleras två konkreta mål som in-tresserade oss. Dels ska programmet ge ”information och utbildning för att stärka normer och attityder som främjar sexuell hälsa”, dels ska programmet ”förebygga hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter”. Hur gör man då detta?
Malmö Stads program för sexuell hälsa är uppdelat på tre områden, samverkan, utbildning och projekt. Inom utbildningsdelen utbildas stadens tjänstemän och då främst pedagoger inom skolan i sex och samlevnadsfrågor. Programmet består även av riktad utbildning till socialtjänst, äldreomsorg, fritidsverksamhet m.fl. Vi har valt att koncentrera oss på det material som tydligast verkar nå ut till flest ungdomar. Inom programmets ramar har man tagit fram ett metodmaterial som heter Vi – en metodbok om samlevnad författad av Linda Leveau (2004 ). I föror-det till metodmaterialet beskrivs Vi-projektet som startade år 2000, på följande sätt. Anledningen till att projektet startades var att eleverna upplevdes frånvaran-de, stökiga och ha svårt för att ta ställning till samhälleliga och personliga frågor. Samtidigt ökade antalet oönskade graviditeter och unga i riskzon. Projektet skulle fungera förebyggande och hälsofrämjande med fokus på sexualitet och preven-tivmedel. Målet var bland annat att öka elevernas kunskap i sex- och samlevnads-frågor, medvetandegöra och öka ungdomarnas ställningstagande. Genom värde-ringsövningar tränades ungdomarna att ta ställning och uttrycka sin åsikt. Ung-domarna fick kunskap om kroppen och konsekvenser av oskyddat sex diskutera-des. Man jobbade även med att bekämpa homofobin genom diskussioner och ge-nom att uppmärksamma heteronormen. Anna-Sofia Lundgren (2000) uttrycker i sin forskning att genom att ge information till eleverna och uppmuntran till reflek-tion kring könsfrågor möjliggörs en ökad medvetenhet och påverkan av elevernas agerande. Lundgren beskriver en rik föränderlighet och mångfald av beteende hos eleverna, vilket hon menar betyder att identiteten ständigt skapades och blev omskapad. En annan viktig aktör i elevernas skapande av identitet var läraren som angav de villkor som gällde i skolans arena. Lundgren (2000) betonade hur män-niskan alltid är mer än summan av de enskilda individerna då hon alltid utgör en del av kontexten, mångfalden och på så sätt både konstrueras och är medskapare av ”verkligheten”. På samma sätt som Lundgren funnit lärarna vara viktiga för ungdomarna i identitetsskapande anser vi socialarbetaren ha samma roll.
1.2 Syfte och frågeställning
Vår övertygelse är att du blir någon i mötet med den andra. Ungdomars sexuella identitet skapas i mötet med andra ungdomar, media, vuxna, sexualundervisning-en och i mötet med många fler. Ungas sexuella socialisation pågår mellan vuxsexualundervisning-en- vuxen-världens teoretiska rådgivning, som utgår från vuxenvuxen-världens föreställning om ungdomssexualitet, och de ungas praktiska erfarenhet (Helmius, 1990). De teore-tiska råd som vuxenvärlden delar med sig av är sen i sin tur präglade av samhäl-lets värderingar kring sexualitet. Vi vill titta på hur de professionella förväntas tala med ungdomarna kring sexualitet. Vårt övergripande syftet är att synliggöra hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler kring sexualitet förmedlas i dilemmaövningar, rollspel och olika påstående som ungdomarna ska ta ställning till.
6
Vi vill belysa den dominerande diskursen kring ungdomssexualitet utifrån ett vuxenperspektiv och ge ett möjligt perspektiv kring kunskap och förståelse i äm-net. Våra konkreta frågeställningar är:
Vilka antagande görs om ungdomars sexualitet idag?
Vad ingår i en ”god” ungdomssexualitet utifrån metodmaterialet?
Vilket handlingsutrymme har ungdomarna?
Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och finns det några komplika-tioner med dessa förväntningar?
1.3 Disposition
Detta avsnitt redogör kortfattat för uppsatsens uppbyggnad. Det första kapitlet behandlar inledning och problemformulering samt redogör för uppsatsens centrala begrepp, sexualitet och ger en kort förklaring till hur vi ser på kön. I kapitel två ges en redovisning för de teorier och begrepp som uppsatsen lutar sig mot. Vi har valt att separera metod och teori för att underlätta läsningen men vanligtvis be-handlas dessa integrerat i diskursanalys. I teorikapitlet presenterar vi intersektio-nalitets perspektiv, diskursteori, social konstruktionism, queerteori och hetero-normativitets begreppet. Metodkapitlet, nummer fyra, innehåller genomgång av vald metod, diskursanalys, metodens förtjänster och begräsningar samt val av ma-terial, forskarens roll och vår förförståelse, en redogörelse för uppsatsens trovär-dighet samt avsnittet etiska överväganden. Kapitel fem utgörs av vår rapport och analys. Uppsatsens avslutas med en slutdiskussion och reflektioner.
1.4 Sexualitet, ett centralt begrepp
Utifrån vår problemformulering framkommer sexualitet som ett centralt begrepp. Det kan därför vara på sin plats att förklara hur vi ser på innehållet i begreppet sexualitet.
Sexualitet är ett begrepp som kan uppfattas som så självklart att det sällan definie-ras. Denna ”självklara” förståelse av begreppet resulterar ofta i att endast avvikel-ser presenteras (Knutagård, 2000). Vår uppfattning är att sexualitet ibland likställs med sex, alltså vem gör vad med vem och hur gör de det. Sexualitet kan också syfta till sexuell läggning som bi, homo, hetero o trans.
Dessa definitioner gör oss inte tillfredställda. Vi vill att sexualitet så som vi defi-nierar det ska vara betydligt vidare. WHO:s definition har därmed kommit att ut-göra den förklaring som vi anammar.
”Sexualitet är en integrerad del av varje människas personlighet och det gäller såväl man och kvinna som barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan ha or-gasmer eller inte, och är heller inte summan av våra erotiska liv. Dessa kan men behöver inte vara en del av vår sexualitet. Sexualitet är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och när-het; den uttrycks i vårt sätt att känna och väcka känslor samt att röra vid varandra. Sexualiteten påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och därigenom vår psykiska och fysiska hälsa” (Knutagård, 2000 s. 12).
7
Vi väljer att titta specifikt på ungdomars sexualitet. Med ungdomar syftar vi på unga i ålder 13-20. Metodmaterialet riktar sig mot grundskoleelever. Den tidigare forskning vi presenterar har gjort undersökningar både på grundskole- och gym-nasial nivå.
1:5 Kön/Genus
Precis som vi förstår sexualitet som konstruktion förstår vi kön/genus som kon-struktion. Vi kommer av utrymmesskäl inte göra en ingående genomgång av be-greppen kön och genus. Inom samhällsforskning är en konstruktionistisk syn på kön dominerande. Men i vardagslivet finns det snarare en mer essentialistisk syn på kön. I den forskning som vi tagit del av ger könens olika förutsättningar och positioner underlag för diskussion i allmänhet och när det kommer till sexualitet i synnerhet. Den aktuella forskning använder både kön och genus som begrepp. Vi har valt att använda kön och menar då det socialt konstruerade könet.
2. TIDIGARE FORSKNING
Vår redogörelse för tidigare forskning har närmast kommit att snudda vid det stora forskningsfältet som utgörs av ungdomssexualitet. Fältet sträcker sig från under-sökningar av ungdomars sexvanor och attityder, inställning till preventivmedel, till hur ungdomar ser på relationer. I vår uppsats har vi stött på en bråkdel av all litteratur som producerats. Istället för att ge en historisk genomgång av hur ut-vecklingen sett ut har vi valt att göra ett nedslag i forskning producerad de senaste åren. Forsberg (2006) ger i ”Ungdomar och sexualitet” en forskningsöversikt kring hur området ser ut i början av detta sekel. Den mer kvalitativa inriktade forskning kring ungdomssexualitet bedrivs inom ett flertal discipliner som socio-logi, etnosocio-logi, socialt arbete och socialantropologi främst genom observationer och intervjuer. Den forskning vi väljer att presentera är delvis feministiskt grun-dad och utgår ifrån en konstruktionistisk syn på sexualitet. Det är forskning som är intresserad av att ifrågasätta och undersöker rådande normer kring sexualitet och kön. Det är studier som till stor del undersökt ämnet på skolans arena. Vi har valt denna litteratur för att den på samma gång som vi granskat hur forskningsfäl-tet sett ut inspirerat oss till vår egen studie. Vår studie kan ses som ett ifrågasät-tande av heteronormen när det kommer till ungdomars förväntade sexuella praktik och relationer. Den skiljer sig från den övervägande delen av tillgänglig forskning genom att inte studera ungdomarnas normer och attityder utan de professionellas normsystem, i vårt fall legitimerat i en kommunal verksamhet. En utveckling av vår studie skulle kunna ses som en parallell forskning till den existerande. Vi har funnit få studier som på liknande sätt, genom att studera text, diskuterar de vuxnas värderingar och normsystem kring ungdomssexualitet och dess möjliga konse-kvenser. Vi har inte funnit någon studie som gör detta utifrån ett material innehål-lande värderingsövningar och olika dilemman att ta ställning till men måhända finns sådana studier. Fram till mitten på 90-talet studerades inte annat än hetero-sexualitet när det kom till ungdomshetero-sexualitet (Forsberg, 2006). På grund av detta
8
har vi valt att främst fokusera på forskning som inte enbart diskuterar heterosex-ualitet och som genomförts de senaste åren.
Till sist så är ett centralt tema för alla studier i vårt kapitel att de presenterar sitt resultat utifrån ett könsperspektiv. När vi gått igenom tidigare forskning har vi främst kommit över studier gjorda utifrån tjejers perspektiv, med några undantag. Detta kanske säger något om killars ”självklara sexualitet”, eller så säger det något om feministisk forskning, eller så säger det något om vad som är i ropet att stude-ra just nu. Men trots utgångspunkt från tjejernas perspektiv säger dessa studier en hel del om killarnas situation.
2:1 Sexualitet skapas i skärningspunkten kön, etnicitet och klass Forsberg (2006) beskriver i stora drag delar ur den dagsaktuella forskningens re-sultat. Sammanfattningsvis kan sägas att kön, klass och etnicitet tenderar att ha betydelse för sexuellt handlingsutrymme i allmänhet och samlagsdebut i synner-het. De ungdomar som kommer från arbetarklass har visat sig samlagsdebutera före de från medelklassen. Tjejer med svensk bakgrund tenderar att samlagsdebu-tera tidigare än tjejer med utländsk bakgrund (Forsberg, 2006). I Forsbergs forsk-ningsöversikt presenteras studier som studerat ungdomar med svensk bakgrund kontra ungdomar med utländsk bakgrund. Vilken denna utländska bakgrund är tydliggörs inte, vår tolkning är att det är all annan bakgrund än ”svensk”. Svensk bakgrund är inte heller något som problematiseras speciellt ingående. För killar hittas väldigt liten eller ingen skillnad för samlagsdebut i relation till etnisk bak-grund.
I Kön och känsla (2003) undersöker Bäckman hur genus och sexualitet verkar i ett ömsesidigt beroendeförhållande. Hon visar hur samlevnadsundervisning struktu-reras genom att förståelsen för genus bestämmer hur man förstår och talar om sexualitet. Hon studerar även hur könstypisk sexualitet utgör tolkningar som leder till olika sexuella handlingsutrymme för tjejer och killar.
Ambjörnsson (2003) har studerat två klasser på gymnasiet, en klass från ett yrkes-förberedande program (BF) och en klass från ett studieyrkes-förberedande program (S). Ambjörnsson har intresserat sig för hur tjejerna konstruerats och konstruerat sin feminina genusposition inom den rådande heteronormen. Det handlar helt enkelt om hur man blir tjej och vilka förväntningar och begränsningar man har i denna process. Att beskriva det som en enkel process vore fel då det snarare handlar om en process där en mängd faktorer utgör avgörande betydelse. Ambjörnsson (2003) menar att det är i skärningspunkten mellan genus, sexualitet, etnicitet och klass som femininiteten skapas. Förutom dessa strukturer menar hon att det inte heller går att bortse från faktorer som ålder, geografi, nationalitet eller relationen till maskulinitet.
Ambjörnsson (2003) tolkar inte enbart klass utifrån ekonomiskt kapital utan lika mycket utifrån socialt- och kulturellt kapital. Den klass som har dessa kapital, kommer också att framstå som neutral och normal, i motsatts till andra klasser som på så sätt klassificeras som avvikande. S tjejerna står för det normala och tjejerna från BF som avvikare. På samma sätt avspeglas den normativa
femininite-9
ten, där S tjejerna får stå för de egenskaper som anses åtråvärda hos en tjej. BF tjejerna beskrivs som festprissar som knullar runt och blir gravida, medan S tje-jerna agerar inom ramen för att vara respektabel. S-tjetje-jerna vill visserligen ha kul, men är kontrollerade och vill framstå som måttfulla och empatiska. Det visade sig även att i förhållande till etnicitet och sexualitet blev det tydligt, i den homosocia-la gemenskapen melhomosocia-lan tjejerna, hur den vite svenskfödde pojken hade högst sta-tus på den heteronormativa begärsmarknaden.
Forsberg (2007) undersöker hur ungdomar som lever i ett mångkulturellt samhälle ser på relationer och sexualitet. Vilka föreställningar har tjejerna och vilka erfa-renheter gör de? Studiens huvudkategorier är ”blondiner” och ”brunetter”. En blondin har ljus hårfärg, ”svenskt” ursprung och tänker och agerar utifrån andra normer och värderingar än ”brunetter”. Dessa normer och värderingar är ofta mer tillåtande när det gäller kärleksrelationer och sexuella relationer. Att agera ”blont” innebär att inte vara en fin flicka, icke-respektabel (Forsberg, 2007). Att vara bru-nett tenderar vid en första anblick att vara motsatsen till blondin, alltså att ha ut-ländskt ursprung och att leva efter strängare förhållningsregler, men är mer kom-plext än så. Även brunetter kan agera ”blont”.
Hammarén (2003) har studerat killar i gymnasieåldern som lever i en mångkultu-rell kontext. Han menar att killar som växer upp i mångkultumångkultu-rella stadsdelar är en marginaliserad ungdomsgrupp som särskilt påverkas av det stereotypa sätt man talar om individerna i de invandrartäta områdena. Inte sällan kopplas dessa indivi-der samman med avvikande och omoindivi-derna könsmönster och machismoideal. Kil-larna kommer på så sätt att konstruera sin sexualitet i skärningspunkterna mellan den mångfald av kulturella - och sociala värdestrukturer som omger dem. De be-finner sig i ett multietniskt fält där de skall hantera och ta ställning till omvärldens syn på dem som tillhöriga till en restriktiv syn på framförallt tjejers sexualitet, förväntad oskuld och traditionalism parallellt med samhällets influenser av sexual-liberalism och jämlikhetsideal (Hammarén, 2003). Många av killarna utrycker en ambivalens i sin sexuella identitet utifrån de olika normativa riktlinjer de omges av.
2:2 Respektabilitetens balansgång och handlingsutrymme
Många studier visar att respektabilitet kopplat till sexualitet är något som tjejer behöver förhålla sig till, men inte killar. Respektabiliteten är en kontrollfunktion som pekar ut vissa tjejer till horor och andra till madonnor (Forsberg, 2006). Ambjörnsson (2003) menar att i den praktiska heterosexuella positioneringen som tjej, ställs det höga krav på att befinna sig inom ramen för att vara erfaren och attraktiv. Risken är stor att tjejer som inte framstår som attraktiva bedöms vara okvinnliga samtidigt som den som är allt för erfaren riskerar att betecknas som slampa och sexuellt lösaktig. I Forsbergs (2007) studie däremot vill tjejerna inte ses som erfarna men samtidigt måste de räkna med att ses som trista om de inte har någon erfarenhet alls.
Att kallas för slampa eller hora behöver inte bara ha koppling till kvinnlig sexuali-tet utan kan utgöra en markering av ett beteende som inte anses vara inom ramen för hur en tjej uppför sig (Ambjörnsson, 2003). Även Berg (1999) fann att hora
10
inte behövde vara kopplat till sexuellt beteende utan kunde uppfattas som en svor-dom. Hora och slampa användes på ett väldigt oförutsägbart sätt och kunde drabba vem som helst.
Forsberg (2007) menar att tjejernas rörelseutrymme och självuppfattning styrs av ett krav på respektabilitet. Tjejerna får inte ge sken av att ha några sexuella erfa-renheter eller vara sexuellt intresserade. Som kontrollfunktion av respektabilitet verkar ”ryktet”. Ryktet kan spridas av både tjejer och killar och kan drabba både tjejer och killar. Tjejer kan sprida rykte om andra tjejer för att själva positionera sig som respektabla. Killar kan komma att sprida rykte om tjejerna då de exem-pelvis blivit nobbade. Ryktesspridningen är oberäknelig och för tjejernas del handlar det sällan om ett faktiskt förekommande sexuellt agerande utan rent och skärt påhitt. Killar drabbas även de av rykte, om de har ett alldeles för utlevt sexu-alliv. De blir då ”players”. Inom killgruppen kan detta rykte ge fördelar men ten-derar att ses som något dåligt inom tjejgruppen (Forsberg, 2007).
Vidare undersöker Forsberg vilken plats killar har i tjejernas värld. Killar kan fö-rekomma både som presumtiva pojkvänner och kompisar. Men Forsberg menar att när tjejerna talar om killar allmänt är det genom bilden av en player.
”…killar/män står som subjekt och representerar aktivitet och starkt sexuellt intresse, medan tjejer/kvinnor står som objekt, representerande passivitet och svagt sexuellt intresse. Hit hör också en bild där killar med utländsk bakgrund placeras i en position som ”erövrare av härskarmaktens kvinnor” ” (2007, s. 138).
Dock menar Forsberg att dessa bilder inte är grundande i egna erfarenheter. Bil-derna speglar diskursiva föreställningar om könen som olika och komplementära. Till vardags verkar det dock finnas killkompisar i tjejernas närhet.
Bäckmans (2003) informanter definierade sexualitet som en skillnad mellan ”kroppslig sexualitet” och känslomässig kärlek. Drift var något som likställdes med sexualitet. Den bästa sexualiteten utövades inom en kärleksfull relation och ett okontrollerat fysiskt begär ansågs vara riskfyllt. Trots denna inställning kunde killarna uppfattas som driftsorienterade och på så sätt alltid förstås, förklaras och förlåtas för sitt handlande. En tjej som uppfattades ha en okontrollerad sexualitet ansågs däremot vara onormal. De flesta ungdomar tyckte inte att det fanns köns-bestämda skillnader mellan tjejer och killar som grupp baserade på biologistiska antaganden utan snarare att de individuella skillnaderna var mer markanta (Bäck-man, 2003). Men samtidigt som ovanstående uttrycktes sades det finnas faktiska skillnader som berodde på inlärda beteende och fick till följd att tjejers sexualitet endast kunde legitimeras i en relation. Killars sexualitet kunde däremot ta sig ut-tryck dels genom ett förhållande men även genom ”rena” sexuella känslor. Forsberg (2007) beskriver hur tjejernas egen lust lyser med sin frånvaro. Hon me-nar att just undvikandet av att tala om sexualiteten i form av lust markerar dess närvaro. Undvikandet är en konsekvens av respektabilitetens effekt. När ändå samlagsdebuten kommer på tal visar tjejerna befinna sig på en lång glidande skala mellan ytterligheterna från att kunna tänka sig samlagsdebutera precis när som helst till inte förrän de är gifta. Forsberg (2007) visar att många av tjejerna tycker att samlagsdebuten ska ske i en trygg relation med den rätta. De flesta tjejer tycker
11
att deras sexualitet ska få ta sig uttryck, utforskas och utvecklas i flera relationer innan de binder sig i ett äktenskap. Detta för att kunna ha ett tillfredställande sex-ualliv i framtiden.
Berg (1999) fann i sin studie att tjejer och killars sexuella handlingsutrymme skil-de sig åt. Tjejerna riskeraskil-de att få rykte om skil-de var med för många killar. Tjejerna själva upplevde denna skillnad som väldigt orättvis. De menade att den sexualitet som ansågs vara normal för tjejer byggde på gamla fördomar. Samtidigt existera-de åsikter om att existera-det var förståeligt att tjejer som var med många killar fick rykte. Oskulden var något som alla fick förhålla sig till. Den skulle tjejerna bli av med fort. Berg (1999) tolkade detta som att tjejerna på så sätt levde upp till att vara normala. Det var även viktigt att vara lagom sexuellt tillgänglig. Det var dock inte tjejerna själva som bestämde om de var lagom. Makten att definiera lagomheten låg hos potentiella pojkvänner och väninnor. Det fanns olika strategier för att upp-fattas som lagom. Strategierna var krav på ömsesidigt och känslomässigt engage-mang för att ha sex, att invänta att killen tog initiativ till sex, insikt om killens seriositet och att tjejen tog diskreta initiativ. Helst skulle sexet ske inom en parre-lation och vara romantiskt och fint. Berg (1999) tolkade väninnornas stora påver-kan på om tjejerna uppfattades som lagom med att
… de hjälper till att reproducera och vidmakthålla normer för kön som inte gynnar tjejers sexuella handlingsutrymme (s. 116).
2:3 Heteronormativitet
När tjejerna skapar genus bygger detta på hur väl de kan navigera mellan de ho-mosociala relationerna och de heterosexuella relationerna, menar Ambjörnsson (2003). För att tjejerna skall bli begripliga och igenkännbara som tjejer krävs att de visar upp sina nära vänskapsrelationer med andra tjejer samtidigt som de ska ge tecken på självklart engagemang i heterosexuella relationer. Ambjörnsson menar att genom en hierarkisk indelning av relationer kommer genusbestämda kroppar att skapas. Hon benämner detta som den heteronormativa begärsmarknaden. För att åskådliggöra detta fenomen beskriver Ambjörnsson (2003) hur tjejerna en gång per år får sin attraktionskraft bedömd på den heteronormativa begärsmarknaden genom de rosor som man får på Alla hjärtans dag. Ett annat sätt att positionera sig och framstå som tjej på rätt sätt är att, i den homosociala gemenskapen med andra tjejer, berätta om pojkvänner och eventuella pojkvänner. Det framkommer dessut-om att det inte räcker att ha pojkvän utan att det dessutdessut-om måste vara rätt typ av pojkvän.
Vidare ger Ambjörnssons (2003) flera exempel på hur heterosexualitet utgör nor-men. Läraren gör upprepade antagande om elevernas heterosexualitet. Killarna i klasserna uttryckte sig mycket negativt om bögar, men menade att de inte har pro-blem med lesbiska. Det menar Ambjörnsson kan förklaras dels av att bögar inte lever upp till den maskulina normen, men också att de tillskrivs en aggressiv sex-ualitet vilket man inte kopplar den kvinnliga homosexsex-ualiteten till. Bland tjejerna framträder det skillnader mellan klasserna i synen på homosexualitet. Tjejerna i BF var de som var mest negativa till lesbiska. Här menar Ambjörnsson (2003) att man kan finna flera förklaringar. En förklaring kan vara att det inte finns någon
12
tjej i klassen som öppet visat sin homosexualitet. En annan förklaring kan vara att tjejerna i BF klassen inte är lika måna om att framstå som toleranta och fördoms-fria som S tjejerna, vilket Ambjörnsson menar kan vara ett sätt att förkroppsliga en normativ femininitet. En tredje förklaring till BF tjejernas negativa inställning kan vara deras konstruktion att koppla samman homosexualitet med sexuell akti-vitet. Kopplingen till sexuell aktivitet förekom inte bland tjejerna i S klassen, men däremot kunde Ambjörnsson uppfatta en irritation över själva genusavvikelsen och deras konstruktion av okvinnlighet hos homosexuella tjejer.
Även Bäckman (2003) fann heteronormativa föreställningar bland ungdomarna. Hon sammanfattar ungdomarnas resonemang på följande vis
”Den avsedda relationen var heller inte en relation vilken som helst. Tar vi ungdomarna på orden, hägrade utan undantag den traditionella kärnfamiljen bortom raden av tillfälliga förbindelser (…) Den heterosexuella familjen framhölls med andra ord inte bara som höjden av normalitet, den var även det självskrivna målet för den egna relationskarriären. Det var så att säga mot bakgrund av tanken på framtidens två barn och eget hus som alla tidiga-re försök sågs som nödvändiga lärospån” (s.135/136).
Hammarén (2003) tar upp ett resonemang där han beskriver att unga män som lever i mångkulturella områden med dominans av oliktänkande och makt utifrån könstillhörighet, inte sällan utvecklar och förväntas ha negativa attityder till ho-mosexualitet. Homosexualiteten avviker från den sociala ordningen och kommer på så sätt också att hota den manliga identiteten och den rådande könsmaktsord-ningen. Heterosexualiteten hos killarna konstrueras ofta i killgänget och i relation till den Andra. Det vill säga en förstärkning av vi och dom och identifiering av det man inte är i detta fall tjej eller homosexuell. På så sätt kommer homofobin att tjäna som en identitet - och sexualitetsskapande process (Hammarén, 2003).
3. TEORI
I detta kapitel redogör vi för våra teoretiska utgångspunkter och begrepp. Vi tar avstamp i diskursanalys och socialkonstruktionism för att förklara kategorin sexu-alitet som konstruktion och kulturellt och historiskt kontextbundet. Genom dessa teorier önskar vi belysa de normer och värderingar kring vilka ungdomarnas sexu-alitet förväntas ta sig uttryck. Övriga teoretiska angreppssätt är queerteori och heteronormativitet som kommer genomsyra vår analys. Som kärnförståelse av hur olika kategorier existerar parallellt med varandra och hur människors förutsätt-ningar skapas i skärningspunkten mellan olika kategorier lutar vi oss mot ett inter-sektionalitetsperspektiv. Några av de forskare som presenteras i tidigare forskning talar om klass, etnicitet, sexualitet och kön som beroende av varandra. Av utrym-messkäl kommer vår studie inte utgöras av ett fullständigt intersektionalitetspers-pektiv. Vi kommer främst titta på hur kön och sexualitet verkar tillsammans. Vår förståelse är dock att ungdomars konstruktion av sexualitet inte kan ses som en fristående process utan som del av interaktionen mellan olika kategoriseringar och
13
maktaxlar (Lykke, 2003). Och därmed inleder vi med en beskrivning av vad per-spektivet innebär.
3:1 Intersektionalitet
Innebörden av begreppet intersektionalitet menar Lykke (2003) är kopplad till mångfald och makt och handlar om förståelsen för hur kategoriseringar och olika maktdimensioner i samhället korsar eller interagerar med varandra. Vid studier av exempelvis genus är det ofrånkomligt att bortse från andra ojämlika maktkategori-seringar såsom ålder, etnicitet, klass och sexuell preferens. Lykke (2003) talar om intersektionalitet som ett kulturteoretiskt begrepp som väl kan beskriva den kom-plexitet och föränderlighet som avspeglas i vårt nutida sätt att se på oss själva och på andra. Tidigare har genus, ålder, etnicitet, profession och nationalitet utgjort starka identitetsskapande strukturer i samhället, men har idag fått en svagare fram-toning. Samtidigt som detta skett har individen allt mer kommit att definieras som ett subjekt som konstruerar och konstrueras i den ständiga interaktionen mellan de olika maktaxlarna. De los Reyes, Molina och Mulinari (2005) beskriver hur vi genom att endast studera en kategori, såsom exempelvis kön, kommer att begränsa vår förståelse till en enda dimension och på så sätt även begränsa individens vill-kor genom tydligt avgränsade analytiska rum. Författarna talar om att genom att exempelvis indela kvinnor i invandrar kvinnor, svenska kvinnor och medelklass kvinnor kommer vi att missa det som är mest avgörande för hur människors lev-nadsvillkor skapas. Författarna hävdar att det är i beröringspunkterna mellan de olika maktstrukturerna som levnadsvillkoren skapas och inte inom ramen för en enda. Förutom det sammanhang individen befinner sig i kommer den inbördes relationen mellan klass, kultur och kön vara avgörande för de individuella förut-sättningarna konstrueras (de los Reyes, Molina och Mulinari, 2005).
3.2 Diskurs
Diskurs beskrivs på en rad olika sätt där vissa förklaringar är mer snäva och andra vida. Utan att gå in på olika beskrivningar så kommer vi med diskurs mena, ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Winther Jörgensen & Philips, 2000, Börjesson & Palmblad, 2007).
Diskurs har betydelse för hur vi uppfattar och tolkar samhälleliga fenomen (de los Reyes, 2001). Diskurser och den sociala verkligheten är beroende av varandra. Diskurser skapar den sociala verkligheten och leder till både begränsande hand-lingsutrymme men också möjlighet till handling. Därför finns det ett värde i att studera vilka konsekvenser diskursiva formuleringar får för människors liv. En diskurs är ett system inom en viss praktik. Den avgör vad som är normalt och vad som inte är normalt. Diskurser är kraftfulla och det märks genom att avvikel-ser från diskursen blir närmast ”otänkbara”. På detta sätt har diskursen en norm-skapande effekt. Genom att titta på diskurser och konstruktioner kan vi se alterna-tiva tolkningsmöjligheter. Vi kan undersöka hur ungdomssexualitet avgränsas och tilldelas mening i relation till andra fenomen. Till varje fenomen knyts olika vär-den, moral och rationalitet. Diskursanalysen kan ge svar på vilken betydelse denna uppfattning om fenomenet får för att befästa ”verkligheten” och vilka konsekven-ser det leder till.
14
Det som binder olika diskursanalytiska angreppssätt samman är en
anti-essentialistisk kunskapssyn. Den betvivlar förekomsten av en evig inneboende natur som är avskild från sociala omständigheter.
”All kunskap är socialt konstruerad och kan därför aldrig avspegla en enty-dig verklighet” (Börjesson & Palmblad, 2007, s.9).
Vi kan bara tänka genom diskursiva raster men för den sakens skull förnekas inte förekomsten av samhällsfenomen.
Det som idag är normer kring sexualitet var det inte för 100 år sedan och kommer i framtiden förändras till andra. Därför blir grundfrågan inom diskursanalys vad som under en viss tid och på en viss plats kvalificerar sig som sanning (Börjesson & Palmblad, 2007). Vi anser att det finns en begränsad samling av utsagor och tolkningsramar tillgängliga för människor som i sin tur leder till att människors handlingsmöjligheter blir begränsade eller möjliga.
Med ett diskursanalytiskt perspektiv blir följden att vi är med och skapar en diskurs kring ungdomars sexualitet. Vi kommer inte kunna ge en ”korrekt presen-tation” av något som finns där ute. Det är vi som urskiljer och avgränsar vårt ma-terial och vår tolkning av det. Några andra studenter hade troligtvis gjort på ett annat sätt.
Olika diskurser innefattar olika mycket makt. Diskursen avgör vad som kan sägas och vem som har makten att säga det. Börjesson (2003) resonerar utifrån Foucault som studerar relationen mellan makt och vetande, och hur diskurserna styr vad som kommer att uppfattas som exempelvis sjukt/friskt och rätt eller fel. Makt är, enligt Foucault, något som utvecklas i relationer där följden kommer att bli möj-ligheter för några men begränsningar för andra. Makten är således inte bunden eller utövat av ett subjekt utan något som konstrueras i relationen mellan männi-skor. Foucault beskriver att det finns olika typer av utestängningsmekanismer och sanningsregimer som kommer att kontrollera människors sätt att tala och betrakta världen. Han menar att kunskapen/vetandet är starkt kopplad till makt, och det är den som styr de olika utestängningsmekanismerna (Bergström & Boréus, 2005). Börjesson (2003) menar att vetenskapen kan betraktas som statens vetande, där det ges möjlighet för maktutövning i form av kontroll och hantering av det som i den aktuella diskursen anses oönskat eller avvikande.
3.3 Socialkonstruktionism
Burr (1995) redogör för fyra villkor som alla ska ingå i ett socialkonstruktionis-tiskt perspektiv.
För det första innebär perspektivet att vi förhåller oss kritiskt till självklar kun-skap. Kunskap är produkten av hur vi kategoriserar världen. De kategorier som presenteras, som vi ska förstå världen genom ska vi förhålla oss kritiska till. Dessa är konstruerade och kunde lika gärna ha konstruerats utifrån andra egenskaper (Burr, 1995). För exempel så förstås kategorin heterosexuell som en person som känner attraktion till motsatt kön, kategorin homosexuell är en person som känner attraktion för person av samma kön. Men olika sexualitetskategorier kunde likväl
15
byggts upp utifrån hur ofta en person vill ha sex. För det andra är kunskap alltid kontextbunden och föränderlig. Alltså var vi befinner oss på jorden och vilken tid vi lever i spelar roll för hur vi ser på världen. Det som ses som en naturlig sexuali-tet skiftar genom tid. Den tredje premissen innebär att kunskap uppstår i sociala processer (Burr, 1995). Den uppstår i interaktionen mellan människor och det är därför som språket blir extra intressant att studera. Det sista villkoret är att kun-skap och socialt handlande är beroende av varandra. Vissa handlingar anses natur-liga i ett samhälle medan de är otänkbara i ett annat.
3.4 Queerteori och Heteronormativitet
Queerteori är en teori vars centrala delar diskuterar sexualitet på ett nytt och ut-manande sätt. Queerteori ska dock inte ses som en teori utan som olika perspektiv, flera sätt att tolka samhälle, kultur och identitet på (Kulick, 1996). Gemensamt för dessa perspektiv är att de anser att den normativa heterosexualiteten behöver för-klaras. Det queerteori har gjort är att presentera en annan bild av heterosexualitet än den som den naturliga sexualiteten. Istället ses heterosexualiteten som
”… en uppsättning identiteter, relationer och värderingar som uppstått till följd av bestämda sociala, historiska och kulturella betingelser…” (Kulick, 1996, s. 10).
I heterosexualiteten är homosexualiteten alltid närvarande. Den är närvarande genom sin frånvaro. Heterosexualiteten håller homosexualiteten dold och det är först när homosexualiteten tittar fram som det går att kritisera heterosexualitetens självklarhet. Queerteori anammar ett postmodernt perspektiv som menar att det endast förekommer subjektiva förståelser av kulturella fenomen. Våra tolkningar är beroende av vår samhällsposition och vår livserfarenhet.
”Det finns inga absolut rätta eller sanna tolkningar, bara tolkningar som åt-njuter mer eller mindre gehör, därför att de uttrycks av eller förknippas med människor med mer eller mindre prestige och makt i samhället” (Kulick, 1996, s.17).
Förutom att queerteori bygger på ett konstruktionistiskt synsätt bygger den även på ett dekonstruktivistiskt perspektiv. Vår förståelse för något bygger på skillna-der och uppskjutande. Det betyskillna-der att vår förståelse för något alltid ligger någon annanstans än där vi söker den. Kulick (1996) exemplifierar detta genom ordet slampa. För att förstå slampa behöver vi förstå oskuld. För att förstå oskuld behö-ver vi förstå flicka som i sin tur innebär att vi behöbehö-ver förstå moder, syster och så vidare. Alltså, betydelsen finns någon annanstans än där vi söker den.
Med heteronormativitet menas
”antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt” (Rosenberg, 2002, s. 100).
I denna uppsats syftar begreppet till att synliggöra de strukturer, relationer och handlingar som lyfter upp heterosexualitet som en naturlig och universell sexuali-tet. Det som inte inkluderas i heteronormen blir avvikande och fel. Här i väst leder
16
denna avvikelse till marginalisering, osynliggörande och stereotypiseringar. I andra delar av världen leder den till andra mer våldsamma bestraffningar (Rosen-berg, 2002). Heteronormativitet syftar alltså till att det naturliga är att känna lust och begär till motsatt kön. Med norm menas ett underförstått regelsystem och för-väntningar på beteende. Normen är osynlig fram tills någon bryter mot den.
”Normativitet är det maktsystem som vidmakthåller normerna” (Rosenberg, 2002. 101).
Rosenberg (2002) utgår ifrån Iris Marion Youngs resonemang om att det i normer finns ett förtryck eftersom ”normala regler” och beteende aldrig ifrågasätts. I vår analys kommer vi undersöka huruvida de normer kring sexualitet som får ta plats, utifrån ett vuxenperspektiv, kan komma att verka förtryckande.
Heteronormativitet bygger, enligt Rosenberg (2002) på en uteslutnings och avvi-kelseprincip. Det finns en dikotomi mellan hetero och homo som leder till en hie-rarkisering där den ena kategorin tillskrivs privilegier på bekostnad av den andra. Den ”högsta” kategorin är den som anses vara normal, i motsättning till den andra som avvikande. Alltså kan heterosexualitet inte uppfattas som normalt såvida inte dess antagna motsatts, homosexualitet, uppfattas som avvikande. Utgångsläget är att avvikaren ses som problematisk och kräver förklaring medan normen är själv-klar, naturlig och inte behöver ifrågasättas. Queerteori sätter detta resonemang på ända. Det är just heteronormen som behöver studeras, ifrågasättas och förklaras.
”Den sanna sexualiteten existerar inte utan det är betydligt mer angeläget att undersöka hur sexualitet genom tiderna utformats till att bli den till synes så enhetliga, självklara och naturliga sexualitet som anses omfatta alla. Denna bedrägliga enhetliga yta är ett resultat av maktutövning (Rosenberg, 2002, s. 70).
4. METOD
Vi ger nedan en redogörelse för hur vi kommer genomföra analysen och vilka diskursanalytiska verktyg vi använder oss av. Vidare presenteras resonemang kring validitetsbegreppet, vårt val av material, vår roll som forskare och vår för-förståelse. Avslutningsvis behandlas etiska reflektioner.
4.1 Diskursanalys som metod
Ofta sägs forskningsprocessen innebära att insamling av fakta kommer först och analys kommer efter. I diskursanalys förhåller det sig annorlunda då diskursanaly-sen är en helhet av analydiskursanaly-sen (Börjesson & Palmblad, 2007). Förutom att diskurs-analysen är beroende av social konstruktionism och poststrukturalism är den även beroende av ett reflexivt förhållningssätt till forskarrollen. Som forskare ingår vi själva i den kultur vi ska studera och det kan då vara svårt att se diskurser. Ett sätt att försöka komma över denna problematik kan vara att förhålla sig till vårt mate-rial som att vi inte kan någonting om det. Men med tanke på den akademiska kul-tur vi kommer från och vår förförståelse för ämnet blir detta en svår uppgift.
17
Sexualitet kan antas vara en i Börjesson och Palmblads (2007) mening stor diskurs. När man studerar stora diskurser lyfter man ofta fram olika former av kategorisering, normalisering, identiteter och subjektspositioner. Man kan studera hur dessa kategorier och identiteter värderas utifrån ett normsystem. Enligt Berg-ström och Boreús (2005) använder Foucault begreppet subjektsposition med vida-re innebörden än att det skulle handla om fria aktövida-rer eller roller. Han menar istäl-let att det rör sig om individer eller organisationer som begränsats i sitt handlings-utrymme utifrån rådande diskurser. Samma person kan alltså förekomma i olika subjektspositioner. Individen kommer att betrakta världen med olika ”glasögon” beroende på vilken subjektsposition den befinner sig i. I vår studie skulle man kunna koppla detta till att ungdomarna som i skapandet av sin sexuella identitet kommer att ingå i flera subjektspositioner. De förekommer exempelvis som ele-ver, barn till sina föräldrar, flick- eller pojkvänner, invandrare, medelklass o s v, vilket alla kommer att möjliggöra eller begränsa deras handlingsutrymme på olika sätt (Bergström & Boréus, 2005).
För att avgränsa och bestämma vad en diskurs innehåller kan man leta efter vad som inte får plats i diskursen. Diskursanalys ger en möjlighet att framställa alter-nativa tolkningar, skapa motbilder som ifrågasätter rådande föreställningar om fenomen. de los Reyes menar att begrepp inte är neutrala utan
”… konstruktioner som genom associationer, relationer och symboler till-handahåller en verklighetsuppfattning” (2001, s. 12).
Genom att studera vad som ingår i den sexualitet som presenteras i metodmateria-let kan vi också se vad som inte ingår i ungdomarnas förväntade sexualitet. Men vi ska inte presentera en sanning om ungdomars sexualitet utan ge ett perspektiv på fenomenet.
Som nämnts ovan tar diskursanalys sin utgångspunkt i poststrukturalism och soci-al konstruktionism som ifrågasätter en objektiv verklighet. Den teoretiska förut-sättningen är att all kunskap är konstruerad och föränderlig över tid. de los Reyes (2001) menar att kunskap uppnås genom interaktion med andra och genom språ-ket i text, berättelse eller samtal. Vi tolkar pratet vi hör och texterna vi läser. Med ett sådant perspektiv förstår vi att den kunskap vi producerar sker utifrån den posi-tion vi deltar i genom den sociala processen. Här i väst byggs ofta konstrukposi-tionen av verkligheten på dikotomier. Dessa dikotomier bidrar till att skapa ordning ge-nom polarisering och exkludering (de los Reyes, 2001). Dikotomierna har en stor inverkan på konstruktionen av vår sociala identitet och för uppvisandet av vilken kollektiv tillhörighet vi har. Dikotomier behöver inte organisera sig hierarkiskt men poststrukturalistisk forskning har visat att det ofta blir så. Den hierarkiska ordningen
”…legitimeras genom makten över definitioner och utifrån diskursiva kon-struktioner” (de los Reyes, 2001, s. 14).
Med hjälp av några diskursanalytiska verktyg ska vi undersöka hur ungdomars sexualitet konstrueras. Vi kommer att söka efter grundläggande antaganden, leta efter motsättningar i diskursen och söka det outtalade. Vi har valt att göra en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i diskursteori. En analys som utgår från diskursteori inbegriper sökandet efter tecken, nodalpunkter, moment/element och
18
flytande signifikanter. Vi har låtit oss inspireras av Wreders (2007) analytiska modell som i sin tur lutar sig mot diskursteoretiker som Laclau och Mouffe, samt Foucaults maktdiskussion. Vi kan tänka oss att en diskurs är ett stort nät. I nätet finns olika ord/tecken som får betydelse i relation till andra tecken. Betydelsen bestäms genom skillnaden till andra tecken. En diskursanalys syfte är att studera och presentera de processer där olika tecken får sin betydelse. Några teckens be-tydelser blir fastställda till den grad att de konventionaliseras och på så sätt upp-fattas som naturliga (Winther Jörgenssen & Philips, 2000). Alla tecken vars bety-delse fastställts i en diskurs är moment. Några moment är viktigare än andra mo-ment och dessa kallas nodalpunkter. Kring nodalpunkterna organiseras sedan andra tecken. Gemensamt för alla tecken är att de säger ingenting i sig själv utan måste alltid förstås utifrån hur de förhåller sig till andra tecken (Wreder, 2007). Om ett teckens betydelse inte fastställts till en viss diskurs kallas det för ett ele-ment. Alla diskurser kämpar om att få elementen att bli moele-ment. Om ett element är centralt för en diskurs så kallas detta för flytande signifikant. Till slut så kan det diskursiva fältet ta sin form genom att alla alternativa betydelser som ett tecken kan ha blir det fältet utgörs av. Det är de alternativa betydelserna, elementen och de flytandande signifikanterna som utmanar diskursen.
Vår analytiska modell baserar sig på Wreders (2007) modell. Vi kommer att: 1. identifiera de tecken som är centrala i diskursen.
2. beskriva diskursen genom att finna nodalpunkter och flytande signifikanter och studera hur moment/element är länkade till dessa.
3. undersöka diskursens inkluderande och exkluderande verkan. Vad får plats i diskursen och vad får inte och vilka konsekvenser får detta?
Genom att definiera det nät som diskursen utgörs av och relevansen för tecknen i den kommer vi kunna säga något om diskursen gränser.
4:2 Metodens förtjänster och begränsningar
I vårt moderna samhälle produceras mängder av text. Texterna är ett resultat av det som någon eller några velat förmedla till andra (Bergström & Boréus, 2005). Bergström och Boréus (2005) menar att genom studera språket kan vi också få kunskap om vårt sätt att tänka och handla. Språket kommer på så sätt att fylla två huvudfunktioner. Den ena funktionen står för att språket uttrycker idéer och tan-kar. I en text ges författaren utrymme att använda språket för att reflektera och förmedla sina tankar och tolkningar av omgivningen - en innebördsaspekt. Den andra språkliga funktionen kopplas till sociala relationer med andra. Genom språ-ket kan vi exempelvis informera eller ställa frågor till andra- en interpersonell aspekt . Språket kommer på så sätt inte bara att stå för reflektion utan också för handling.
Diskursanalys har kritiserats för en förenklad syn på att vem som helst kan be-greppsligt omdefiniera fenomen och kategorier hur som helst (Wreder, 2007). Även om allt skulle vara möjligt att förändra betyder inte det att det är lätt. Wre-der (2007) menar att även om kategoriseringar kan vara godtyckliga är det många av dem som inte ifrågasätts och anses vara självklara och på så sätt förändras
19
obetydligt och långsamt. Vidare menar hon att namnbyte inte behöver innebära att en diskurs ändras eller utmanas. Ett exempel inom den diskurs vi studerat är att det inte räcker med att ändra flick- och pojkvän till att säga partner. Det krävs mycket mer för att partner ska få en betydelse som kan innebära vilket kön som helst, oavsett vem man är partner till. Det krävs mer för att utmana diskursen, det krävs omstörtande handlingar.
Vi har under arbetets gång upptäckt att vårt material flertal gånger blivit ifrågasatt av oss som lämpligt material att studera. Värderingsövningar som textmassa antar en speciell form. Ett syfte med materialet är att genom att presentera stereotypa könsroller utveckla ungdomarnas förmåga att ifrågasätta, att reflektera och ta ställning. Därför har det ibland varit svårt att veta om de bilder som förmedlas är ”på riktigt” eller syftar till att provocera. Vidare resonemang kring detta dilemma kommer föras i analysen. Ett annat syfte är att ge ungdomarna tydliga signaler. Vårt arbete har varit att ta reda på vad som ryms inom diskursen i skärningspunk-ten mellan de två. Och det har inte alltid varit lätt. Wreder (2007) menar å andra sidan att det är just det som är diskursanalysens främsta förtjänst, att kunna arbeta med ”problematiska” materialtyper.
4.3 Validitet, trovärdighet och generaliserbarhet
Validiteten kan enligt Bergström och Boréus (2005) vara bekymmersam i en del former av diskursanalys. Winther Jörgensen och Philips (2000) menar att kvalita-tiv forskning i en del sammanhang anses vara mindre valid då denna forskning inte ses som lika stringent som kvantitativ forskning.
För att undvika tveksamhet kring validiteten i vår diskursanalys kommer vi att hålla oss till Winther Jörgensen och Philips (2000) resonemang. Enligt författarna är det snarare diskursanalysens sammanhang och helhet som kommer att bli avgö-rande för hur validiteten bedöms i forskningen. I diskursanalysen kommer också trovärdigheten att vara avhängig av hur väl de analytiska påståendena stämmer överens med den diskursanalytiska beskrivningen. Vidare menar Winther Jörgen-sen och Philips (2000) att validitet kan mätas genom analyJörgen-sens grad av preJörgen-senta- presenta-tion av nya förklaringar och av den förklaringskraft som framkommer i materialet. Författarna beskriver denna mätning av validitet som en bedömning av analysens fruktbarhet.
En kritik som riktats mot validiteten i diskursanalys är att denna typ av analys haft dålig genomlysning (Bergström & Boréus 2005). Winther Jörgensen och Philips (2000) framhåller vikten av att ge läsaren möjlighet att bilda sig en egen uppfatt-ning genom att följa hela forskuppfatt-ningsprocessen steg för steg. För att uppnå bra ge-nomlysning krävs det att vi som forskare noggrant redovisar vår studie steg för steg och för hur specifika delar av texten hänger samman med vår tolkning och analys. Genom noggrann fortlöpande förklaring på hur studien gått till och hur man kommit fram till ett visst resultat, kommer man på så sätt att öka chansen för andra forskare att finna överensstämmande resultat. Intersubjektiviteten kommer att öka (Bergström & Boréus 2005).
Vi kommer således att under forskningsprocessen vara medvetna om, och redogö-ra för våredogö-ra förkunskaper inom området, för att på så sätt göredogö-ra en fortlöpande
vali-20
dering av vår studie. Svensson (1996) refererar till Kvale som menar att det vi kommer att göra är en pragmatisk validitet, där vi övertygar vår läsare om att de resultat och den analys vi gjort är trovärdig.
Begreppet generaliserbarhet syftar till att svara på frågan om vi kan dra några ge-nerella slutsatser från de resultat vi kommer fram till (Kvale, 1997). Generaliser-barhet är problematiskt att förhålla sig till vid kvalitativa studier i allmänhet och i diskursanalys i synnerhet. Det vi kommer presentera är ett möjligt perspektiv att se på fenomenet ungdomars sexualitet. Dessa resultat är inte generella och ska inte förstås som att det är så här ungdomars sexuella identitet förväntas ta sig uttryck utan som en möjlig tolkning bland andra.
4.4 Val av material och litteratur
Som vi redogjort för tidigare så får varje val vi gör, oavsett om det är teoretiskt eller empiriskt, konsekvenser. Vårt val av teori och empiri bestäms av det vi är intresserade av samt våra förkunskaper. Vår studie undersöker ”Vi - en metodbok om samlevnad” (Leveau, 2004), ett metodmaterial för sex och samlevnad som tagits fram i Malmö Stads regi. Metodmaterialet är framtaget inom programmet Sexuell Hälsa. Ett program som syftar till att främja människors sexuella hälsa genom ett samhälle som är fritt från fördomar och har en öppen kommunikation och positiv syn på sexualitet. Detta metodmaterial används för att utbilda tjänste-män i Malmö Stad. Vi uppfattar att materialet kan och uppmuntras till att använ-das som verktyg i samtalen med ungdomar. Efter att vi formulerat vår frågeställ-ning tog vi kontakt med anställda samt projektansvarig för programmet. När vi presenterat vårt syfte med uppsatsen ledde de oss båda till just detta material som lämpligt material att studera.
I författarens egna ord beskriver Linda Leveau erfarenheterna av VI-projekt på Sorgenfriskolan som utgjort grunden för VI – metodboken. Hon menar att bo-ken skall ses som ett material med syfte att inspirera till samtal och diskussio-ner och som kan användas som underlag för övriga skolors sex- och samlev-nadsundervisning. Hon skriver också att hon valt att uttrycka sig med tonåring-arnas språk.
Materialets består av de 3 kapitlen ”Möjligheternas skola”, ”Övningar och me-toder” och ”Samverkan med ordinarie skolämnen” I vår analys har vi valt bort de delar av boken som handlar om avslappning, samarbetsövningar samt för-slag på temadagar då vi bedömt att dessa kapitel i huvudsak inte direkt berör våra frågeställningar. I de olika kapitlen finns inflikat små fakta rutor, kopplade till värderingsövningarna, där den professionella får tips om: ”att tala om”, ”att tänka på”, ”reflektioner” och ”fallgropar”. Dessa faktarutor ingår i vår analys av materialet.
I kapitlet ”Möjligheternas skola” presenteras råd för den professionella att komma igång med sex- och samlevnadsundervisningen. Man tar upp praktiska frågor kring scheman, den professionella arbetsgruppen, föräldrareaktioner och hur man kan dela upp eleverna i grupper. I kapitlet ”Övningar och metoder” beskrivs värderingsövningar som handlar om kärlek, identitet, bekräftelse, olycklig kärlek och tankens kraft. I det sista kapitlet ”Samverkan med ordinarie
21
skolämnen” beskriver materialet hur sex och samlevnadsundervisningen kan integreras i de övriga ämnena. Det presenteras rikligt med övningar som hand-lar om preventivmedel, graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar i anknyt-ning till NO undervisanknyt-ningen. I ämnet svenska kopplas övanknyt-ningarna till termino-login kring sex- och samlevnad, SO-ämnena kopplas mer till kommunikation med andra och i ämnet idrott & hälsa rekommenderar man övningar som hand-lar om könsroller, porr och fysiologi. Vi kommer att analysera de övningar och den text som vi upplever har en betydelse för hur ungdomar kommer att kon-struera sin sexualitet utifrån det som sägs och inte sägs av de professionella. När man har ett explorativt forskningsintresse handlar det sällan om att göra ett urval. Det rör sig snarare om att göra ett tydligt val av materialet för att på så sätt hitta det material som ger en mest information (Rosengren och Arvidsson, 2005). För vår del var det alltid ett tydligt och faktiskt val att studera detta material fram-för andra. Inom diskursanalys undviker man att hierarkisera olika material som mer värda än andra. Allt material gör anspråk på att säga något om verkligheten (Börjesson och Palmblad, 2007). Att studera metodmaterialet har därmed samma värde som att studera något annat material som utger sig för att behandla ämnet ungdomar och sexualitet.
När vi sökt litteratur rörande teori, metod och tidigare forskning har vi använt oss av Malmö Högskolas bibliotekskatalog Vega. Vi har även gjort sökningar i data-basen Kvinnsam samt använt Artikelsök på Malmö Högskolas bibliotek. Vidare har vi sökt på sökmotorn Google, samt har referenser från den litteratur vi funnit lett oss till ytterligare material. Även tidigare kurslitteratur har varit närvarande. Våra sökord har varit sexualitet, ungdomar, heteronormativitet, genus och social konstruktionism.
4.5 Förförståelse och forskarens roll
Inom diskursanalys strävar man efter att avslöja hur vissa föreställningar kring ett fenomen tas för sanningar, självklarheter och andra inte. Det är önskvärt att fors-karen utgår ifrån att hon är främmande inför materialet. Uppgiften blir att ställa frågor kring vad som sagts eller skrivits för att se mönster i utsagor och i analysen presentera möjliga konsekvenser dessa föreställningar får. Winther Jörgensen och Philips (2000) menar att forskaren bör i den mån det går ”sätta parantes” kring sin kunskap i området för att på så sätt undvika att låta de egna värderingarna styra analysen. De menar att ovanstående förhållningssätt dock inte löser problemet med forskarens roll.
”Om man accepterar att verkligheten är socialt skapad, att sanningar är dis-kursivt producerade effekter och att subjekten är decentrerade, hur ska man då förhålla sig till den sanning man som forskarsubjekt producerar?” (Winther Jörgensen & Philips, 2000, s. 29).
Ingen lösning presenteras. Men som forskare anser vi att vi kan och bör presentera vem vi är och tydliggöra att våra resultat är en möjlig representation, bland andra. Vidare menar Winther Jörgensen och Philips (2000) att forskaren alltid intar en position i förhållande till det de studerar och det är den positionen som styr vad
22
hon ser och inte ser. En annan premiss för att försöka uppnå trovärdighet är att använda oss av vår teori och metod på ett sätt som legitimerar de resultat vår upp-sats producerar.
Hur vi tolkar och presenterar vårt material är avhängigt vår specifika bakgrund och sociala position (Ambjörnsson, 2003). En av oss har bakgrund inom genusve-tenskap och feministiska studier. Den andra har arbetat många år inom socialt arbete. Vi är båda vita, medelklass akademiker och lever i samkönade relationer. Under utbildningens gång har vi intresserat oss för frågor som rör kön och sexua-litet kopplat till normer och valt att fördjupa oss i dessa frågor. Detta specifika intresse kommer naturligtvis att påverka hur vi väljer att se på vårt material och presentera det.
4.6 Etiska reflektioner
Enligt Henriksson och Månsson (1996) är den viktigaste etiska principen inom social forskning, att forskningen inte får skada vare sig enskilda personer eller någon grupp. Då vi i vår studie endast kommer att analysera publicerad text, anser vi att risken att skada någon enskild eller någon grupp är liten.. Vi har endast för avsikt att studera texten och inte författaren. Vår ambition är att vi i vår analys och utifrån vår position kommer att förhålla oss etiskt och respektfullt gentemot de grupper och kategoriseringar som tas upp i materialet.
5. RAPPORT OCH ANALYS
Nedan följer vår analys av metodmaterialet. Denna analys väver in resonemang från tidigare forskning och utgår från våra teoretiska ställningstaganden. Vi har genom flertal genomläsningar funnit ett antal teman som förekommer i materialet som presenteras nedan. De nodaltecken vi fann som diskursen konstruerades kring var relationer, sex/samlag, ansvar och preventivmedel. Dessa tecken var på olika sätt länkade till varandra och till andra tecken. Vi kommer delvis redogöra för de olika tecken vi fann, dess innebörd och länkning till varandra. Men vi kommer vara restriktiva med detta i flytande text för att underlätta läsningen.
Metodmaterialet som vi studerat kommer vi hädan efter kalla för materialet. När vi presenterar citat från materialet skriver vi M och sidnummer som refe-rens (ex. M s.12) och menar då Vi – en metodbok sidan 12.
5.1 Tjejer och killar som naturliga grupper
Vi har sökt efter konkreta antaganden om hur ungdomarna som grupp uppfat-tats och funnit två kategorier som varit intressanta att analysera, gruppen killar och gruppen tjejer.
De vuxna uppmanas att fundera kring hur de vill dela upp sina elevgrupper. Grupperna kan delas upp efter kön men de kan även delas upp efter olika egen-skaper, såsom de utåtagerande i en grupp och de introverta i en annan. De vux-na bör vara vaksamma på att elever kan reagera på att tillhöra en speciell
23
grupp, efter egenskaper. Vår tolkning är att kön inte är något att reagera på utan ses som naturliga grupper, inget att ifrågasätta. Genom att inte problematisera tjej och killgruppers heterogenitet kan dessa ses som universella grupper men med olikheter mellan grupperna. Detta är en föreställning som vi tycker kan uppfattas genomgripande i materialet och som vi återkommer till.
I det kapitel som handlar om kärlek och identitet beskrivs en övning som skall få eleverna att sätta ord på vad man blir förälskad i. Här uppmanas den profes-sionella att dela upp klassen i tjej - och killgrupp. I denna övning går att utläsa en föreställning om kill- respektive tjejgrupper som homogena genom att ung-domarna gemensamt ska komma överens om vad gruppen blir förälskade i och presentera det för den andra gruppen, bestående av motsatt kön. De olika grup-perna ska också gissa vad den andra gruppen har svarat och efter det kommen-tera resultatet. Även om materialet tydligt betonar att homosexuella ska inklu-deras blir detta på de heterosexuellas villkor (Rosengren, 2002). Tjejerna ska uttala sig om killarnas resultat och killarna ska uttala sig om tjejerna. Vår tolk-ning är att uppdeltolk-ningen av kill- och tjejgrupper begränsar arbetet med att bryta heteronormativiteten i och med övningens innehåll av feed-back till det andra könet. Listor som ges som exempel i materialet ger tydliga indikationer på att åtminstone killarna presenterar egenskaper de värdesätter hos en kvinnlig part-ner. Det verkar inte existera olikhet inom respektive grupp utan anses naturligt att killar gemensamt har ett förälskelsemönster och att tjejer har ett.
Genom att inte ifrågasätta heterogeniteten i grupperna bortser man från det intersektionella perspektivet att se till andra maktkategoriserande faktorer så-som etnicitet, klass och ursprung (Lykke, 2003). På så vis reduceras utrymmet och möjligheten att uppleva inkludering förmodligen hos flera av eleverna. Vid ett tillfälle diskuteras huruvida kultur kan ha betydelse för interaktionen ung-domarna emellan. I avsnittet som handlar om flirt tar man upp hur ögonkontakt kan uppfattas på olika sätt utifrån kulturella ursprung. Vid ett annat tillfälle nämns religion i förbifarten som en faktor som kan ha inverkan på beslut rö-rande graviditet. Genom att inte vidare diskutera kultur eller religion som bety-delsefulla faktorer i förhållande till sexualitet framstår dessa som relativt osyn-liga i materialet. Endast vid ytterosyn-ligare ett tillfälle nämns religion och då med syfte att stärka de professionellas argument för att bedriva sex- och samlev-nadsundervisning utifall muslimska föräldrar skulle motsätta sig detta.
”Många lärare oroar sig för att föräldrarna ska reagera negativt inför sex- och samlevnadstimmarna. Tydligast är rädslan för att muslimska föräld-rar ska misstycka till innehållet. Tanken att stå inför ett gäng uppretade föräldrar som tycker att man är respektlös mot deras uppfostran och livs-åskådning kan hos vem som helst skapa nervositet” (M, s.17).
Kopplat till övningen med listorna över vad man blir förälskad i tar man i fak-tarutan till den professionella upp vikten av att diskutera de likheter som före-kommer i ungdomarnas listor. Man skapar på så sätt ett betydelsefullt utrymme för ungdomarna att se likheter mellan könen trots uppfattningar om dess olik-heter. På så sätt kan dikotomin man och kvinna utmanas.
24
I en annan övning (M, s.72) har man för avsikt att låta ungdomarna ta ställning till begreppet könsroller. Ungdomarna presenteras ofullständiga meningar som de sedan skall fylla i. Meningarna handlar om en riktig man/kvinna är…, det är manligt/kvinnligt att….killar/tjejer är bättre på… Här lämnas utrymme för ungdomarna att fritt associera och avsluta meningarna hur de känner. Dikoto-min man och kvinna har till syfte att genom polarisering bidra till konstruktio-nen av vår identitet och kollektiva tillhörighet (de los Reyes, 2000). I en övning som ovanstående finns det stora möjligheter för ungdomarna att sinsemellan ifrågasätta eventuella traditionella könsroller som presenteras. Men det finns också en risk att om det endast är traditionella bilder som förmedlas cementeras dessa könsroller och kommer bidra till konstruktionen av män och kvinnor som väsensskilda. Här kommer den professionella som håller i övningen att ha en avgörande betydelse för hur eleverna kommer att tillgodogöra sig materialet.
5.2 Sexuellt handlingsutrymme
Diskurser skapar den sociala verkligheten och leder till möjligt och begränsat handlingsutrymme (Wreder, 2007). Vi har på olika sätt funnit möjligheter och hinder i ungdomarnas sexuella handlingsutrymme. Ungdomarnas olika subjekts-positioner leder till olika handlingsutrymme. De övningar vi presenterar nedan tycker vi på olika sätt kan belysa detta.
”Om en tjej vill ha kondom betyder det att hon varit med många och är lite slampig” (M, s.54).
I en övning om kondomer förekommer ovanstående påstående för ungdomarna att ta ställning till. Det här citatet talar om flera saker för oss. En tjej som har haft många sexuella partners kan vara slampig. En tjej som har haft många partners kan riskera att vara oren och behöva skydda sig för att inte smitta. Tjejens initia-tivförmåga är något som inte premieras. Många av de studier vi tagit del av talar om tjejers risk att som sexuellt aktiv anses vara ”slampig”, lössläppt, hora och på så sätt få dåligt rykte (Forsberg 2007, Bäckman 2003, Ambjörnsson, 2003). Re-spektabiliteten är något som ständigt är närvarande i tjejernas utformande av sin sexualitet. Genom att beteckna andra som slampiga kan man själv vinna en posi-tion som respektabel. Om det finns tjejer i klassen som protesterar mot påståendet riskerar de att själva bli sedda som slampor. Ambjörnsson (2003) menar att i en heterosexuell positionering ställs det höga krav på tjejerna att balansera mellan att vara erfaren och attraktiv men utan att gå över gränsen för vad som ses som lösak-tigt beteende. Berg (1999) resonerar på liknande sätt då tjejer alltid måste utforma sitt handlingsutrymme efter att vara lagom sexuell. Vem som är lagom bestäms både av eventuella partners och väninnor och i en övning som ovan ställs det på sin spets. Berg (1999) menar att tjejer använder sig av olika strategier för att pas-sera som lagom. En strategi är att låta killen ta initiativ. Tjejen i övningen har valt en annan strategi. Hon tar initiativ för att skydda sig och sin partner, något man kan tänka sig borde premieras men istället riskerar hon att stämplas som slampa. Slampa kan här ses som en flytande signifikant. Hon finns i det diskursiva fältet och är någon som ungdomarnas sexuella identitet bör konstrueras i motsats till. För att förstärka vår uppfattning om att det är svårt som tjej att vara initiativtagare
