ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Funktionell familjeterapi för ungdomar med
normbrytande beteende
En integrativ litteraturstudie om komponenter och upplevd
verkningsgrad i familjebaserad behandling
Författare:
Amanda Matsson Andrén Simone Schmidt
Handledare:
Funktionell familjeterapi för ungdomar med normbrytande beteende – En integrativ litteraturstudie om komponenter och upplevd verkningsgrad i familjebaserad behandling
Amanda Matsson Andrén Simone Schmidt
Örebro universitet,
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2020
Sammanfattning
Denna studie har tre huvudsakliga frågeställningar: (1) att undersöka vilken effekt funktionell familjeterapi (FFT) visat sig ha för ungdomar – i termer av förbättrad familjefunktion och minskning av normbrytande beteende, (2) att kartlägga om det finns specifika, och i så fall vilka, komponenter som visat sig vara särskilt verksamma i FFT, och slutligen (3) att undersöka hur ungdomar och deras föräldrar upplever FFT – och på vilket sätt de anser att deras livssituation förbättrats av behandlingsmetoden. Studien är utformad som en litteraturöversikt med en integrativ ansats där både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att funktionell familjeterapi är effektivt för att minska normbrytande beteende. Utifrån analys av resultatet identifieras en koppling mellan förbättrad familjefunktion och minskat normbrytande beteende. Resultatet visar att det är ett antal specifika komponenter som ger upphov till förbättrad familjefunktion och minskat normbrytande beteende. Dessa specifika komponenter kan summeras till två övergripande teman: motivation och beteendefärdigheter. Ungdomars och föräldrars upplevelser av FFT handlar till stor del om förbättrad familjefunktion men inbegriper även upplevelser av minskat normbrytande beteende. Slutligen diskuteras och analyseras studiens resultat utifrån studiens centrala begrepp, tidigare forskning och teorier om anknytning och psykosocial mognad.
Nyckelord: funktionell familjeterapi, normbrytande beteende, specifika komponenter, anknytning, psykosocial mognad
Functional family therapy for adolescents with norm-breaking behaviour – an integrative literature review about components and experienced efficiency in family-based treatment
Amanda Matsson Andrén Simone Schmidt
Örebro University, School of Law,
Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2020.
Abstract
The following study has three major focal points: (1) to examine the effect of functional family therapy (FFT) for adolescents – in terms of improving family functioning and reducing norm-breaking behavior, (2) to identify any specific components that have previously shown to be effective, (3) to examine how adolescents and their parents experience FFT – and in what ways they consider that their life situation has improved following the treatment. The study is designed as a literature review with an integrative approach where both qualitative and quantitative research has been included in order to answer the research questions. The result of the study show that functional family therapy is effective in reducing norm-breaking behavior. Based on the analysis of the result a connection between improved family functioning and reduced norm-breaking behavior is identified. The results show that there are several specific components that generate improved family functioning and reduced norm-breaking behavior. These specific components can be summarized into two general themes: motivational and behavioral skills. Adolescents’ and parents’ experiences of FFT are mainly about improved family functioning but also includes experiences of reduced norm-breaking behavior. Finally, the results of the study are discussed and analyzed based on the key concepts, previous research and theories of attachment and psychosocial maturity.
Keywords: functional family therapy, norm-breaking behavior, specific components, attachment, psychosocial maturity
Förord
Vi vill framföra ett stort tack till alla som har stöttat oss i vårt arbete med denna uppsats. Ett speciellt stort tack vill vi rikta till vår fantastiska handledare Jürgen Degner. Tack för all din vägledning, stöttning och uppmuntran!
Avslutningsvis vill vi tacka varandra för stöd och uppmuntran i med- och motgång samt alla koppar med kaffe och påsar med godis som hållit igång våra hjärnor!
Leksand och Närpes, juni 2020 Amanda och Simone
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ... 1
Problembeskrivning ...2
DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP ... 3
Normbrytande beteende ...3
Kriminogena, icke-kriminogena och skyddande faktorer ...4
Motivation ...5
Specifika och gemensamma komponenter – utifrån modern psykosocial behandlingsforskning ...5
Funktionell familjeterapi (FFT) ...5
Specifika komponenter i funktionell familjeterapi ...7
METOD ... 7
Val av metod ...7
Urval och datainsamling ...8
Sammanställning och analysförfarande ...10
Föreliggande studies reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ...10
Kvalitetsbedömning av inkluderade studier ...11
Etiska överväganden ...12
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNGDOMARS UTVECKLING ... 13
Betydelsen av nära känslomässiga relationer i barndomen ...13
Tolkningsram för framtida relationer ...14
Betydelsen av psykosocial mognad ...15
RESULTAT ... 16
Effekten av funktionell familjeterapi ...16
Familjefunktion ...17
Normbrytande beteende ...17
Särskilt verksamma komponenter i funktionell familjeterapi ...22
Engagemang och motivation ...22
Skapande av en gemensam problembild ...22
Alliansskapande ...23
Inlärning av kommunikationsstrategier ...23
Inlärning av föräldrafärdigheter ...24
Upprätthållande och underhållande av beteendeförändringar ...24
Ungdomars och föräldrars upplevelser av funktionell familjeterapi ...28
Upplevelser av en förbättrad livssituation ...28
Betydelsen av kommunikation och allians ...28
Upplevelser relaterade till ungdomens normbrytande beteende ...29
Betydelsen av terapeutens egenskaper ...29
Upplevda svårigheter med FFT ...29
ANALYS OCH DISKUSSION ... 33
Effekten av funktionell familjeterapi ...33
Särskilt verksamma komponenter i FFT ...34
Ungdomars och föräldrars upplevelser av funktionell familjeterapi ...37
Motivation och beteendefärdigheter – grunden i funktionell familjeterapi ...37
Studiens bidrag till forskningsfältet ...39
Studiens begränsningar och styrkor ...40
Förslag till vidare forskning ...40
Referenslista ... 42
INLEDNING
Ungdomskriminalitet ses som ett samhällsproblem i Sverige, vilket ställer höga krav på fungerande behandlingsmetoder för att behandla individens psykosociala problem – och för att på sikt forma en ansvarstagande samhällsmedborgare. Svensk forskning har visat att människor är som mest benägna att begå brott under ungdomsåren (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010). Enligt en rapport över lagförda brott från Brottsförebyggande rådet (2018) stod ungdomar i åldrarna 15–20 år för 19 procent av alla lagföringsbeslut även om åldersgruppen bara utgör åtta procent av den befolkning som är straffmyndig. Pojkar är överrepresenterade i brottsstatistiken – unga män stod för 83 procent av antalet lagföringar i åldersgruppen medan unga kvinnor endast stod för 17 procent. De flesta ungdomar hamnar dock i tillfällig kriminalitet – de begår några enstaka brott och upphör sedan med brott under ungdomsåren. En liten andel ungdomar utvecklar ihållande brottslighet, det är denna grupp som åsyftas som problemet av samhället. Dessa ungdomar har ofta utvecklat ett normbrytande beteende tidigt i barndomen vilket medför ökad risk för utveckling av långvariga sociala problem (Moffitt, 1993). Förutom risken att inleda en kriminell karriär som fortsätter in i vuxenlivet är risken hög att ungdomarna får svårt att anpassa sig socialt i samhället samt att de drabbas av fysisk och psykisk ohälsa, arbetslöshet och utanförskap. Dessa konsekvenser påverkar både individ och samhälle negativt vilket gör att förebyggande arbete kring denna grupp av ungdomar med normbrytande beteende är högst angeläget för såväl socialtjänst som rättsvårdande myndigheter (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010).
Under långa tider har hanteringen av ungdomars brottslighet debatterats inom politik och media. Självklara lösningar på problemet saknas och man försöker därför ständigt hitta bättre metoder för att hantera ungdomars brottslighet. Olika länder tänker olika om hanteringen av ungdomsbrottslighet och ländernas system skiljer sig därför åt i flera avseenden. Något som de flesta länder är eniga kring är emellertid att ungdomar ska särbehandlas jämfört med vuxna. Många nationer anser också att problemet behöver hanteras med hjälp av både behandling/prevention och straff. Huruvida tyngdpunkten ska ligga på behandling eller straff är dock något som skiljer sig åt mellan länder och också historiskt inom länderna. I Sverige har tyngdpunkten under lång tid legat på behandling eftersom ungdomar som begår brott ansetts vara socialt utsatta och i behov av hjälp och stöd. Istället för att dömas till fängelse och därigenom straffas har ungdomarna därför ansetts behöva vård och behandling (Söderholm Carpelan et al., 2008). Ungdomar anses inte ha nått den mognad som krävs för att de skulle kunna behandlas som vuxna och särbehandlas därför både vid straffmätningen samt vid val av påföljd (Socialstyrelsen, 2020). Det är socialtjänsten som ansvarar för bedömning och utformning av insatser för ungdomen och målet med insatserna är att unga lagöverträdare ska anpassas till en icke-kriminell livsstil i samhället (Söderholm Carpelan et al., 2008).
Enligt 5 kap 1§ Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453) ansvarar socialtjänsten för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden – vilket även inkluderar ungdomar med normbrytande beteende. När det kommer till unga som begår brott har samhället två uppgifter: att reagera på brott samt att arbeta preventivt för att förhindra att brott begås. Det svenska samhället strävar efter att hålla barn och unga utanför kriminalvården, och ansvaret för att reagera och förhindra brott bland barn och unga läggs därför, beroende på ålder, i hög grad på socialtjänsten. I arbetet med att förebygga kriminalitet bland barn och unga måste socialtjänsten samtidigt samverka med andra aktörer såsom polismyndigheten och andra rättsvårdande myndigheter. Socialtjänsten utgår från den unges behov av stöd och skydd medan insatser från rättsvårdande myndigheter syftar till att få den unge att avstå från brott. Gemensamt för båda parter är strävan efter att förebygga brott. Socialtjänsten ansvarar för barn under 15 år medan ansvaret för barn över 15 år delas mellan socialtjänst och rättsvårdande myndigheter. Ansvaret är delat eftersom barn
enligt lag ska behandlas och dömas till olika påföljder beroende på om de är över eller under straffmyndighetsåldern 15 år (Socialstyrelsen, 2020). Lag (1964:17) med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare [LUL] stadgar vad som gäller när brott begåtts av någon under 21 år och anger även vad som särskilt gäller när någon är under 15 år. Andra centrala lagrum i arbetet med barn och unga som begår brott är SoL och lag (1990:52) om särskilda bestämmelser för vård av unga [LVU]. SoL strävar efter frivillighet medan LVU tillämpas då ett vårdbehov anses föreligga trots avsaknad av samtycke. Socialtjänsten utgår från dessa lagrum när påföljd till barn och unga som begått brott ska bestämmas. Exempel på påföljder är ungdomsvård, ungdomstjänst, särskild kvalificerad kontaktperson och familjebehandling (Socialstyrelsen, 2020).
Att ungdomar utvecklar ett normbrytande beteende orsakas av en komplex process där olika risk- och skyddsfaktorer samspelar. För att socialsekreterare i socialtjänsten ska kunna välja rätt behandlingsmetod för unga med normbrytande beteende är det viktigt att de har kunskap både om vilka risk- och skyddsfaktorer som det är mest effektivt att rikta in behandling mot, samt hur de olika faktorerna samverkar med varandra. Särskilt viktigt är att ha kunskap om riskfaktorer som är kriminogena (Andershed & Andershed, 2009; Ahonen, 2012). Forskningen visar att behandlingsmetoder som är effektiva när det gäller att minska normbrytande beteende hos ungdomar har familjebaserade ansatser. Familjeterapi har enligt Baldwin, Christian, Berkeljon & Shadish (2012) visat sig vara mer effektiv än både individuell terapi, gruppterapi och psykoedukation. Familjebaserade insatser har familjen i fokus och bygger på forskning om att familjen är en betydande del av barns utveckling och att familjen då också kan vara en orsak till utvecklingen av normbrytande beteende hos unga (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010). Negativt eller bristande samspel i familjen kan nämligen orsaka, upprätthålla eller förvärra den unges problem och riskfaktorer för normbrytande beteende är bristande tillsyn från föräldrarna, bristande uppfostringsstrategier samt hårda och inkonsekventa uppfostringsmetoder. Familjebaserade insatser fokuserar därför på att förändra familjens samspelsmönster och hjälpa föräldrarna att förändra sättet de bemöter sina barn på (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010).
Funktionell familjeterapi (FFT) är en familjebaserad behandlingsmetod som utvecklades i USA under 1969. Det är en av de äldsta och mest välkända behandlingsmetoderna för unga med normbrytande beteende och är idag implementerad i USA, Sverige, Norge, Storbritannien, Irland, Nya Zeeland, Belgien och Nederländerna (Weisman & Montgomery, 2019). De övergripande målen med FFT är att minska beteendeproblem hos unga och deras föräldrar, att minska de personliga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av beteendeproblemen och att göra detta med lägre kostnader och mindre tidsanvändning än många andra behandlingsmetoder (Weisman & Montgomery, 2019). Unga som från början är ovilliga eller oförmögna till att delta i behandling är speciellt lämpade för FFT eftersom FFT kan ges i den unges hem (Weisman & Montgomery, 2019).
Problembeskrivning
Kunskap om behandlingsmetoders kvalitet och effektivitet är av stor betydelse för att kunna minska normbrytande beteende bland ungdomar. Forskning visar att valet av behandlingsmetod samt hur behandlingsmetoden genomförs är betydelsefull för minskning av normbrytande beteende (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010). Den behandlingsmetod som väljs bör ha stöd i forskning och, i så hög grad som möjligt för den aktuella målgruppen, vara evidensbaserad (Eresund & Wrangsjö, 2008). Enligt Goense, Assik, Stams, Boendermaker & Hoeve (2016) är det dock, även med evidensbaserade behandlingsmetoder, en utmaning för forskningen att förstå vilka komponenter det är som gör att en behandlingsmetod fungerar när det kommer till ungdomar med normbrytande beteende. Det är en utmaning eftersom målgruppen är komplex med problem inom flera områden. Därav behöver vidare forskning identifiera vilka specifika komponenter som påverkar och ger positiv effekt i en behandlingsmetod, exempelvis om
det har att göra med en specifik terapeutisk teknik eller en komponent som är gemensam för flera behandlingsmetoder, exempelvis teraepeutisk allians (Goense et al., 2016). Wilkinson, Waller och Viding (2016) menar att behandlingsmetoder för ungdomar med normbrytande beteende behöver ha komponenter som särskilt riktar sig mot den unges beteende. Samtidigt poängterar forskningen ett behov av att ytterligare undersöka hur behandling kan bidra till att förbättra relationen mellan förälder och barn då anknytning är en viktig del i barnets utveckling (Wilkinson et al., 2016; Dopp, Borduin, White och Kuppens, 2017).
Funktionell familjeterapi (FFT) är en familjebaserad insats som implementerats i Sverige och som enligt Baldwin et al. (2012) varit effektiv i att förbättra samspelet mellan förälder och ungdom och även bidragit till att minska återfall i brottslighet för ungdomar. Tidigare forskning visar även att FFT haft goda effekter när det kommer till att minska normbrytande beteende hos den unge (Carr, Hamilton & Sexton, 2016). Enligt Söderholm Carpelan et al. (2010) bör liknande effekter även kunna uppnås i en svensk kontext men betonar att det behövs mer svensk forskning för att säkerställa effekten av FFT i Sverige. Även internationell forskning pekar på ett ytterligare behov av att studera effekten av FFT, och då särskilt studera vilka komponenter det är som ger upphov till positiva effekter (Baldwin, et al., 2012). Dopp et al. (2017) menar dock att det behövs mer kvantitativ forskning för att kunna presentera säkerställda resultat av FFTs effekt. Tidigare forskning visar även på ett behov av att ytterligare undersöka upplevelser av familjebaserad behandling hos föräldrar och barn. Att få de ungas och föräldrars perspektiv är viktigt för att få förståelse för vilka komponenter som gör att behandlingsmetoden fungerar (Sheridan, Peterson & Rosen, 2010). Följande studie kommer därför att utformas som en integrativ litteraturstudie där både kvantitativ och kvalitativ forskning granskas, för att genom det skapa en vidare förståelse för ungdomars och föräldrars upplevelser av FFT samt vilka komponenter det är som visar effekt i FFT.
Syfte och frågeställningar
Syftet med följande integrativa litteraturstudie är att undersöka om den familjebaserade behandlingsmetoden funktionell familjeterapi kan förbättra familjefunktion samt minska ungdomars normbrytande beteende. Syftet är även att studera vilka komponenter som är särskilt verksamma inom FFT samt att undersöka hur behandlingsmetoden uppfattas av unga och deras föräldrar. Slutligen syftar uppsatsen till att i ljuset av uppsatsens centrala begrepp, tidigare forskning samt anknytningsteori och psykosocial mognad studera hur de specifika komponenterna i FFT kan relateras till eventuella effekter av insatsen.
Frågeställningar
1.! Vilken effekt visar funktionell familjeterapi för ungdomar enligt tidigare forskning – i termer av förbättrad familjefunktion och minskat normbrytande beteende?
1.! Finns det specifika, och i så fall vilka, komponenter som visat sig vara särskilt verksamma i funktionell familjeterapi?
2.! Hur upplever ungdomar och deras föräldrar funktionell familjeterapi – och på vilket sätt anser dessa att deras livssituation har förbättrats av funktionell familjeterapi?
DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP
Normbrytande beteende
Begreppet normbrytande beteende har ingen klar definition, begreppet anses ha olika betydelse beroende på i vilket sammanhang det används. I både forskning och praktik benämns begreppet olika, normbrytande beteende kan exempelvis även benämnas som antisocialt beteende eller uppförandestörning, dock handlar det alltid om ett beteende som resulterar i att en regel eller norm
bryts (Söderholm Carpelan et al., 2008). För att underlätta förståelsen för begreppet kommer begreppet norm att preciseras närmare i följande meningar. En norm handlar om en gemensam uppfattning kring vad som är rätt eller fel. Normer anses påverka människor till att handla och bete sig enligt det normen anser är rätt, vilket medför att den som agerar annorlunda än normen ses som avvikande. I samhället finns normer som anger hur en god samhällsmedborgare ska vara, många normer är osynliga men det finns även normer i samhället som är lagstadgade (Månsson, 2014). Då normbrytande beteende inte har någon entydig definition kommer denna studie att utgå från följande definition: Normbrytande beteende handlar om negativa och destruktiva beteenden som kan resultera i att en kriminell handling begås. Det kan handla om alltifrån snatteri och klotter till grövre former av brott såsom att slåss, hota, råna och begå sexuella övergrepp. Denna definition innefattar även regelbrott som normbrytande beteende, exempelvis att skolka, rymma hemifrån eller att inte följa sina föräldrars regler. Skillnad görs även i huruvida det är ett aggressivt eller icke-aggressivt normbrytande beteende. Normbrytande beteenden som anses vara aggressiva är sådana beteenden som orsakar fysisk eller psykisk skada (Andershed & Andershed, 2009). Det är dock inte en slump att ungdomar utvecklar normbrytande beteende utan dessa ungdomar har ofta en problematisk hemmiljö, dålig relation med sina föräldrar, problem med sin skolgång samt psykisk ohälsa (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010).
Kriminogena, icke-kriminogena och skyddande faktorer
Enligt Farrington och Welsh (2007) är det viktigt att identifiera riskfaktorer för normbrytande beteende för att kunna sätta in rätt insatser för att motverka dessa. Det finns olika typer av benämningar på riskfaktorer. En riskfaktor kan exempelvis vara dynamisk vilket innebär att den går att förändra och påverka i positiv riktning. Dynamiska riskfaktorer är därför det som en behandling bör fokusera på. Utöver det finns det även riskfaktorer som kan ses som kriminogena eller icke-kriminogena faktorer. Att en riskfaktor är kriminogen innebär här faktorer som direkt kan härledas till, upprätthålla eller verka främjande för normbrytande beteende. Dessa kriminogena faktorer, med ett starkt samband till en normbrytande beteendeutveckling, och som har möjlighet att förändras genom insatsen, behöver med nödvändighet identifieras och kartläggas för att behandlingen ska vara så optimal och effektiv som möjligt (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010). Kriminogena riskfaktorer kan återfinnas både på individ-, familje-, grupp-familje-, samt strukturnivå (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbetefamilje-, 2010). Ahonen (2012) exemplifierar några centrala kriminogena riskfaktorer som främjar eller upprätthåller normbrytande beteende, där en del kan kopplas till ungdomen medan andra är kopplade till ungdomens familj. Riskfaktorer kopplade till ungdomen kan vara att den unge har prokriminella värderingar – vilket innebär att den unge har positiva tankar och attityder gentemot en kriminell livsstil. Att den unge har vänner som har prokriminella värderingar är en riskfaktor då det upprätthåller och främjar ett negativt och kriminellt beteende hos den unge. Användning av droger och alkohol ses även som en kriminogen riskfaktor. Om den unge inte är närvarande, presterar dåligt eller misslyckas i skolan är även det en risk för normbrytande beteende (Ahonen, 2012). Sett till den unges närmaste omgivning kan familjen på olika sätt utgöra en kriminogen riskfaktor. Om förälder och ungdom har en dålig, problemfylld relation ses det som en kriminogen riskfaktor. Har föräldrarna negativa uppfostringsstrategier eller brister i omsorgen av den unge är även det en kriminogen riskfaktor. Vidare anses föräldrar som lever en kriminell livsstil främja den unges normbrytande beteende. Kriminogena faktorer som är kopplade till den unges familj utgör den största risken för utveckling av normbrytande beteende, likaså den mest skyddande faktorn (Ahonen, 2012). Icke-kriminogena faktorer kan, i likhet med kriminogena faktorer, även de vara dynamiska men är, även om de kan vara viktiga, inte lika relevanta i behandling då de anses vara riskfaktorer som har indirekt påverkan på den unges normbrytande beteende. Icke-kriminogena faktorer är exempelvis låg självkänsla, psykisk ohälsa eller problem mellan föräldrarna (Ahonen, 2012). Utöver att identifiera kriminogena och icke kriminogena riskfaktorer är även skyddande faktorer helt avgörande, och lika betydelsefulla som riskfaktorer att identifiera innan och under
behandlingsförloppet för att kunna hjälpa en ungdom med att minska eller upphöra med sitt normbrytande beteende. Om skyddande faktorer identifieras i den unges livssituation kan de användas i insatser för att stärka det som fungerar skyddande och främjande för den unge (Farrington & Welsh, 2007). Kriminogena skyddsfaktorer i den unges närmaste omgivning är att ha en familj med föräldrar som är engagerade i den unges liv och fungerar som stöd för den unge. Om föräldrarna har en god uppfostringsstrategi anses även det var främjande för att minska den unges normbrytande beteende (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010).
Motivation
Begreppet motivation syftar till individens inbyggda motivationssystem, vilket finns till för att möjliggöra en positiv utveckling (Larson, 2006). En individ har kapacitet att utvecklas positivt när hen motiveras av utmaningar och individen är mest motiverad till att behålla motivationen och klara av utmaningarna när hen upplever ägandeskap över sina handlingar (Larson, 2006; Ryan & Deci, 2000). För att motivationen ska kunna upprätthållas behöver individen alltså uppfatta att hens handlingar är hens egna och att de för individen mot det mål som satts upp. Styrkan av motivationen varierar dock över tid, i olika situationer och skiljer sig åt mellan olika människor. Motivationen hos individen kan hämmas genom faktorer i omgivningen såsom problem i familjen, grupptryck, fattigdom, att bo i socialt utsatta områden och att gå i skolor med låg kvalitet. Den hämmade motivationen riskerar då att medföra en stagnation i individens utveckling. Om individen blir uttråkad eller överväldigad av svårighetsgraden i utmaningen kan individen även uppleva svårigheter i att upprätthålla motivationen (Larson, 2006).
Specifika och gemensamma komponenter – utifrån modern psykosocial
behandlingsforskning
Den moderna psykosociala behandlingsforskningen har forskat kring vilka faktorer som kan förklara ett positivt behandlingsresultat och kommit fram till att det finns både specifika och gemensamma komponenter som kan förklara behandlingsresultatet. Med specifika komponenter menas den teknik som används i en unik behandlingsmetod. Med gemensamma komponenter menas komponenter som är generella för olika behandlingsmetoder och den kontext som behandlingsmetoderna genomförs i. Exempel på gemensamma komponenter i olika behandlingsmetoder är alliansen mellan terapeut och klient, en professionell och trygg behandlingsmiljö, att klienten får hopp och tilltro, att klientens egna kapacitet lösgörs och att klienten får en trovärdig förklaring till de egna problemen (Oscarsson, 2009). Forskning visar att endast ungefär 15–20 procent av ett positivt behandlingsresultat kan förklaras av specifika komponenter i en behandlingsmetod och ungefär lika stor procent kan förklaras av placeboeffekter, det vill säga förväntningar på att en behandling ska visa god effekt. Resten, det vill säga den största andelen av ett positivt behandlingsresultat kan förklaras av gemensamma komponenter (se exempelvis Mulder, Murray & Rucklidge, 2017, Zilcha-Mano et al. 2019, Lambert, 1992; Hubble, Duncan & Miller 1999). En komponent kan dock enligt Zilcha-Mano et al. (2019) både vara gemensam och specifik, exempelvis beskrivs terapeutisk allians vara en sådan komponent. Nedan förklaras funktionell familjeterapi och specifika komponenter i behandlingsmetoden.
Funktionell familjeterapi (FFT)
Funktionell familjeterapi (FFT) är en systematisk, manualbaserad och evidensbaserad familjebaserad behandling som används för att behandla unga med normbrytande beteende, missbruk eller beteendestörning (Sexton, 2010). FFT ges till unga mellan 11 och 18 år och deras familjer i antingen familjernas hem, i kliniska miljöer eller i skolan (Sexton, 2010; Weisman & Montgomery, 2019). Behandlingstiden för FFT är mellan 8 och 30 timmar under en period på 3– 6 månader (Sexton, 2010). De teorier som FFT bygger på är beteendeteori, systemteori, social inlärningsteori, teorier om känslor och teorier om social kognition (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, 2010). Enligt teorierna är beteende en representation av relationerna i
familjesystemet – kommunikation och mönster i familjen är alltså riktgivande för individers beteende (Weisman & Montgomery, 2019). Ett grundvärde i FFT är att inte tillåta skuldbeläggande inom familjen. Varken individer eller familjer ska ses eller behandlas som om de gjort något fel. För att minimera skuldbeläggande fokuserar terapeuten som ger FFT på att ha en balanserad och jämbördig allians till alla medlemmar i familjen och försöker därigenom skapa en miljö där alla familjemedlemmar känner sig förstådda och viktiga (Weisman & Montgomery, 2019).
FFT består av tre faser och varje fas har specifika mål och strategier för att uppnå målen. De tre faserna är (1) engagemang och motivation, (2) beteendeförändring och (3) generalisering (Sexton, 2010). Målen för den första fasen engagemang och motivation är att (1) minska riskfaktorer inom familjen, (2) minska negativitet och skuldbeläggande familjemedlemmar emellan och (3) bygga allians och skapa en av familjen delad bild av problemen. De första sakerna en FFT-terapeut ska ta itu med är att identifiera riskfaktorer, bedöma vilken grad av negativitet och skuldbeläggande familjemedlemmarna uppvisar gentemot varandra samt att förstå vilka problemdefinitioner de olika individerna har av de problem som finns i familjen. Terapeuten ska även fokusera på att bygga en allians familjemedlemmar emellan samt terapeut och familj emellan. När familjen upplever att terapeuten har förmåga att göra en skillnad i familjen upplever familjen ofta ökad motivation till familjeterapin. Specifika strategier som används för att uppnå den första fasens mål är omformulering, organisering av teman samt omdirigering, strukturerande, stöttning och avbrytande. Genom omformulering hjälper terapeuten familjen att skapa alternativa perspektiv, att omdefiniera specifika händelser, bråk och antaganden om andra familjemedlemmars motiv. Problematiska mönster och/eller relationer organiseras sedan in till teman som föreslår att de varit motiverade av positiva, men felinriktade intentioner. Temana blir alternativa, icke-skuldbeläggande beskrivningar av familjen och deras beteende som gör att familjen får en delad bild av problemen. Exempel på teman är att ilska innebär smärta, att tjat innebär omtanke, och att defensivt beteende innebär emotionella band (Sexton, 2010).
Målen i den andra fasen beteendeförändring är att (1) bygga skyddsfaktorer inom familjen, (2) lära familjen beteendefärdigheter och (3) anpassa beteendefärdigheterna till familjen. För att familjen ska kunna få en positiv förändring i sina beteendemönster på lång sikt behöver skyddsfaktorer såsom prosociala relationsfärdigheter byggas upp inom familjen. Skyddsfaktorerna är ämnade att fungera dämpande mot riskfaktorerna och riskbeteendena. För att bygga skyddsfaktorer inom familjen gör terapeuten en bedömning av de riskfaktorer och problemmönster som familjen uppvisar och anpassar vilka beteendefärdigheter som familjen behöver lära sig till den specifika familjen. Beteendefärdigheter som familjen kan lära sig är kommunikation, problemlösning, konflikthantering och föräldraskap. Specifika strategier som används för att åstadkomma beteendeförändringarna är omformulering, undervisning, coachning, stöttning och anpassning av färdigheter till den unika familjen. Familjen kan öva på beteendeförändringarna både under terapisessioner och som hemläxa. Beteendefärdigheterna anpassas sedan till den specifika familjens kultur så att exempelvis aktivt lyssnande intar en form som passar familjen – det behöver exempelvis inte alltid utövas genom en upprepning av det som blivit sagt, utan kan istället kanske bara kommuniceras genom en grymtning (Sexton, 2010).
För att beteendeförändringarna som gjorts i familjen ska kunna upprätthållas över tid behöver familjen lära sig att tackla framtida problem med de strategier de lärt sig. Målen i generaliseringsfasen är därför att (1) bygga skyddsfaktorer i omgivningen, (2) generalisera, (3) upprätthålla och (4) underhålla. Att bygga skyddsfaktorer i omgivningen handlar om att uppmärksamma de prosociala relationer och sammanhang som familjen har i sin närhet och se till att de har människor nära sig som kan ge stöd instrumentellt (exempelvis hjälp med ekonomi och transport), emotionellt och kunskapsbaserat (vägledning i vardagsfrågor). Målet generalisera handlar om att familjen behöver lära sig att generalisera de beteendeförändringar som gjorts i den andra fasen till framtida situationer och problem. De behöver tro på sina färdigheter att klara av de
nya problemen. Målet underhålla handlar om att underhålla beteendeförändringarna genom att ge familjerna kontaktvägar till gemenskap och resurser i deras närhet. De sammanhang och relationer som kan vara hinder för att beteendeförändringarna ska kunna upprätthållas måste identifieras och de prosociala relationer som kan fungera stödjande och skyddande uppmuntras. Familjen kan också få vidare professionell hjälp om det anses behövas. Målet upprätthålla rör sig om att upprätthålla beteendeförändringarna genom specifika strategier för förebyggande av återfall. Specifika strategier som används för att åstadkomma målen i generaliseringsfasen är de samma som i den första fasen, nämligen omformulering, organisering av teman samt omdirigering, strukturerande, stöttning och avbrytande (Sexton, 2010).
Specifika komponenter i funktionell familjeterapi
Specifika komponenter i FFT är enligt Sexton (2010) de tre olika fasernas mål, en relationsfokuserad process samt modellspecifika förändringsmekanismer. I figur 1 finns identifierade specifika komponenter i FFT listade.
Figur 1. Specifika komponenter i funktionell familjeterapi
Fas 1 – Engagemang och motivation
!! Skapande av engagemang och motivation. !! Minska riskfaktorer inom familjen.
!! Skapa allians mellan familjemedlemmar samt mellan terapeut och familjemedlemmar. !! Skapa en gemensam problembild
!! Omformulering: Hjälpa familjemedlemmarna att formulera om negativa känslor och antaganden om varandra. !! Organisering av teman: Organisera problematiska mönster och/eller relationer till teman som föreslår att de
varit motiverade av positiva, men felinriktade intentioner.
Fas 2 – Beteendeförändring
!! Bygga skyddsfaktorer inom familjen: Identifiera vilka beteendefärdigheter som kan dämpa familjens specifika riskbeteenden.
!! Lära familjen beteendefärdigheter: Förbättra familjens sätt att kommunicera exempelvis genom att lära ut problemlösningsstrategier och hantering av konflikter.
!! Lära ut föräldrafärdigheter: Hjälpa föräldrarna att sätta klara förväntningar och regler, ha aktiv övervakning och tillsyn samt ett konsekvent upprätthållande av konsekvenser för beteende.
!! Anpassa beteendefärdigheterna till den unika familjen.
Fas 3 – Generalisering
!! Generalisera: Hjälpa familjen att använda strategier från behandlingen till att även fungera i andra sammanhang, exempelvis när problem med ungdomen uppstår i vardagen.
!! Upprätthålla: Stärka ungdomens och föräldrarnas tro på sin egen förmåga att kunna upprätthålla beteendeförändringarna efter avslutad behandling. Stötta familjen att fortsätta med inlärda strategier även om återfall sker.
!! Underhålla: Uppmuntra familjens prosociala relationer samt ge familjen kontaktvägar till resurser såsom organisationer eller professionell hjälp.
METOD
I följande avsnitt kommer studiens val av metod, urval, datainsamlings- och analysmetod presenteras. Vidare kommer även föreliggande studies reliabilitet, validitet och generaliserbarhet att presenteras, och även vilka etiska överväganden som tagits i beaktande vid genomförandet av studien.
Val av metod
Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse av studiens valda problemområde och har därför utformats som en integrativ litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderats. I föreliggande studie har problemområdet identifierats genom granskning av tidigare forskning samt litteratur kring relevanta områden – i detta fall ungdomskriminalitet och de insatser
som används. I en litteraturöversikt besvaras syfte och frågeställningar genom att använda tidigare forskning som datamaterial vilket samlats in genom en litteratursökning. I en integrativ ansats ska litteratursökningen dokumenteras noggrant, det innebär att sökprocessen samt dess inklusions- och exklusionskriterier måste presenteras (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). När litteratursökningen genomförts måste kvaliteten på artiklarna bedömas för att avgöra om de är lämpliga och relevanta att använda som datamaterial. Bedömning av insamlade artiklar har skett med hjälp av checklistor från Forsberg & Wengström (2016) som har anpassats utifrån föreliggande studies syfte och frågeställningar (se bilaga 1–2). Varje checklista innefattar frågor som används för att bedöma en studies mest centrala delar. Checklistorna är anpassade utifrån huruvida det är en kvantitativ eller kvalitativ forskningsdesign (Forsberg & Wengström, 2016). Efter att kvaliteten bedömts utifrån checklistorna och lämpliga primärstudier valts har en tematisk analys genomförts där det inkluderade datamaterialet ordnats och kategoriserats för att skapa synteser där olika mönster eller teman identifierats. Det sista steget i genomförandet av den integrativa litteraturöversikten är att presentera de teman som framkommit i analysen av datamaterialet (Booth et al., 2016). I föreliggande studie presenteras temana i resultat- samt diskussionsavsnitt.
Urval och datainsamling
Föreliggande studie har använt sig av ett målinriktat urval vilket innebär att forskaren inte syftar till att slumpmässigt välja ut deltagare utan att strategiskt välja ut vilka som ska inkluderas i studien. Målinriktat urval har använts för att få ett urval som är relevant för att besvara forskningsfrågorna. I studien har urvalet baserats på tidigare forskning bestående av kvalitativa och kvantitativa studier (Bryman, 2011). För att hitta relevanta studier har en systematisk litteratursökning genomförts. Innan litteratursökningen genomfördes formulerades inklusions- och exklusionskriterier för att underlätta processen att söka och hitta relevanta vetenskapliga artiklar. De kriterier som använts har utgått från studiens syfte och frågeställningar, vilket Booth et al. (2016) rekommenderar. I föreliggande studie är de inklusions- och exklusionskriterier som utformats presenterade nedan i figur 2.
Figur 2. Inklusions-och exklusionskriterier
Inklusionskriterier
1.! Artiklarna ska inkludera unga personer mellan 11–18 år som har ett normbrytande beteende eller begår brott. 2.! Artiklarna ska avse funktionell familjeterapi för unga med normbrytande beteende.
3.! I sökningen av artiklar till första frågeställningen ska endast artiklar publicerade från 2010 och framåt inkluderas (förutom i sökningen på den svenska databasen SwePub där artiklar från 2000 också inkluderas). I sökningen av artiklar till de andra frågeställningarna ska endast artiklar publicerade från 2000 och framåt inkluderas. 4.! Artiklarna ska vara peer reviewed, vilket innebär att de ska vara vetenskapligt granskade.
5.! Både artiklar med kvalitativ respektive kvantitativ ansats ska inkluderas. 6.! Artiklarna ska vara skrivna på antingen svenska eller engelska.
7.! Endast primärstudier ska inkluderas i studien.
8.! Endast studier med kvasi-experimentell eller randomiserad kontrollstudie (RCT-studie) ska inkluderas för att besvara den första frågeställningen.
Exklusionskriterier
1.! Artiklar som undersökt FFT men enbart fokuserar på ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk.
2.! Studier som inte svarar på forskningsfrågorna.
3.! Artiklar som baserat sin empiri på sekundärdata eller som var pilotstudier.
En revidering gjordes av det tredje inklusionskriteriet (endast artiklar publicerade från år 2010 ska inkluderas), efter att en svensk studie från år 2000 hittades på den svenska databasen SwePub. Den aktuella studien var en RCT-studie från år 2000 som studerat effekten av FFT i en svensk kontext. Det ansågs betydelsefullt att inkludera studien med tanke på vad artikeln kan säga om effekten av FFT i en svensk kontext och därför reviderades det tredje inklusionskriteriet så att artiklar från år 2000 även inkluderades i den svenska sökningen.
För att identifiera relevant forskning till föreliggande litteraturstudie har ett antal databaser tillhandahållna av Örebro universitet genomsökts. Databaser som använts i denna studie är Applied Social Sciences Index & Abstracts, PsycINFO, Sociological Abstracts och SwePub. Litteratursökningen är systematisk vilket innebär att en sökstrategi samt olika sökord skapats för att göra sökprocessen mer effektiv (Booth et al., 2016). Sökorden har formulerats utifrån föreliggande studies syfte och frågeställningar samt genom att använda begrepp från tidigare forskning om det valda problemområdet. Sökorden är skrivna på svenska och engelska. Litteratursökningen har genomförts i de ovan nämnda databaserna mellan den 6 april till 27 april 2020. Sökord som använts i den svenska sökningen var “funktionell familjeterapi”. Sökord som använts i den engelska sökningen för att söka artiklar till alla tre frågeställningar var: “functional family therapy”, FFT, antisocial, “behavioral problem*”, “behavioural problem*”, “conduct disorder*”, offend*, court-involved, “behavior disorder*”, “behaviour disorder*”, “justice-involved”, therapist, juvenile*, adolescent*, youth*, delinquent, “juvenile delinquency”, delinquency, samt “at-risk”. För att söka artiklar till den första frågeställningen användes sedan både de ovannämnda sökorden samt följande specifika sökord: effect*, outcome*, effectiveness, efficacy samt recidivism. För att söka artiklar till den andra frågeställningen användes följande specifika sökord: “therapeutic skills”, “therapeutic alliance”, “non-specific factor*”, “specific factor*”, “common factor*”, “model specific*”, “core element*”, reframe, reframing, phase*, “change mechanism*”, goal*, “mechanism of change”, alliance* samt perspective*. För att söka artiklar till den tredje frågeställningen användes följande specifika sökord: family*, “family experience”, experience*, “parent experiences”, opinion, parent*, parental*, youth*, perspective*, “parental experience*”, “adolescent experience*”, “client satisfaction”, satisfaction* samt perception*. I sökningarna användes booleska operatorer för att underlätta kombineringen av de olika sökorden samt för att avgränsa antalet sökträffar. Booleska operatorer avser exempelvis att ord som AND eller OR läggs till bland sökorden, där OR används för att kombinera sökord med liknande innebörd såsom youth och adolescent. Operatoren AND används för att kombinera sökord med olika innebörd exempelvis youth och delinquency. Därutöver användes även citationstecken och trunkering (*) som operatorer för att avgränsa sökningarna (Booth et al., 2016).
Litteratursökningen resulterade i mellan 3 till 51 träffar i de olika sökningarna på de olika databaserna. I sökningen på den svenska databasen SwePub gav sökordet “funktionell familjeterapi” endast tre träffar, vilket resulterade i att inga fler sökord användes i den svenska sökningen. Relevanta artiklar valdes sedan ut vid sökning i varje databas. Valet avgjordes med hjälp av fastställda inklusions- och exklusionskriterier samt genom att bedöma om artikelns titel var relevant. Om titeln inte bedömdes relevant för syftet eller om det var dubbletter av en artikel sorterades dessa bort vid titelnivå. Därefter lästes abstract av de artiklar som på titelnivå bedömdes vara relevanta. I sökningen för första frågeställningen sorterades artiklar bort på abstractnivå om det framkom att studien inte var en RCT- eller kvasi-experimentell studie. Artiklar som enbart riktade in sig på ungdomar med bipolär sjukdom eller annan psykisk ohälsa sorterades även bort. I övrigt sorterades artiklar bort på abstractnivå om syftet med artikeln inte ansågs vara relevant för att besvara uppsatsens forskningsfrågor. Totalt blev 59 abstract lästa och av dem ansågs 25 stycken vara relevanta för att läsas i fulltext. I fulltext kunde valda artiklar granskas närmare och kvaliteten på artiklarna bedömas. Artiklar som baserade sin empiri på sekundärdata exkluderades, likaså artiklar som var pilotstudier. Vidare inkluderades artiklar som tydligt presenterade syfte och frågeställningar samt redovisade sina metodologiska val. Slutligen blev totalt 16 artiklar inkluderade i litteraturstudien. De artiklar som inkluderades avsåg ungdomar 11–18 år med beteendeproblematik eller som begått brott där artiklarna beskrev antingen effekter eller upplevelser av funktionell familjeterapi. Nedan presenteras en tabell över sökprocessen (Booth et al., 2016).
Tabell 1. Tabell över antal lästa och inkluderade studier från olika databaser
PsycINFO ASSIA Lästa abstract Lästa i
fulltext
Inkluderade i studie
Lästa abstract Lästa i fulltext
Inkluderade i studie
21 11 6 23 7 6
Sociological Abstracts SwePub
Lästa abstract Lästa i fulltext
Inkluderade i studie
Lästa abstract Lästa i fulltext
Inkluderade i studie
12 5 2 3 2 2
Totalt: 59 lästa abstract, 25 lästa artiklar i fulltext, 16 inkluderade studier i litteraturöversikten.
Sammanställning och analysförfarande
För att möjliggöra bearbetning av studiens insamlade datamaterial har en tematisk analys genomförts. Tematisk analys är en process i tre steg där det första steget avser kodning av datamaterialet. Kodning handlar om att göra datamaterialet som samlats in lättare att hantera genom att läsa igenom datamaterialet (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). I föreliggande studie var det första steget av den tematiska analysen att hitta olika mönster i datamaterialet för att på så sätt kunna reducera det till olika koder som var centrala i materialet. Detta gjordes genom att läsa igenom alla inkluderade studier och markera ord eller meningar som upplevdes vara betydelsefulla och intressanta för de olika forskningsfrågorna. När datamaterialet sedan reducerats till olika koder, samlades dessa koder i olika dokument där de antingen blev tilldelade en siffra eller en färg. Därefter påbörjades en process för att identifiera mönster och kopplingar mellan koderna vilket gjordes för att kunna skapa olika teman. Enligt Hjerm, Lindgren & Nilsson (2014) genomförs en tematisering först när kodningen av datamaterialet uppnått ett antal koder som anses kunna representera materialet. De koder som kunde kopplas till varandra ordnades till olika teman, exempelvis i den andra forskningsfrågan där koderna “fostering communication” och “parenting skills” sorterades under temat “inlärning av föräldrafärdigheter”. Efter att ha läst igenom datamaterialet ett antal gånger, ordnat det i koder och sedan ordnat koderna i olika teman upplevde författarna att en mättnad uppstått i datamaterialet. Således blev nästa steg att försöka summera de teman som koderna ordnats i till ett mindre antal teman som bäst ansågs kunna representera det insamlade datamaterialet, exempelvis valdes temat “inlärning av föräldrafärdigheter” till att representera en del av materialet. De teman som slutligen valdes för att representera datamaterialet presenteras närmare i studiens resultatavsnitt där de står som underrubriker under de olika frågeställningarna. Utöver en tematisk analys har resultaten även analyserats genom att använda teorier om anknytning och psykosocial mognad samt studiens centrala begrepp. Teorierna och begreppen är relevanta för föreliggande studie då de valts utifrån studiens syfte och forskningsfrågor.
Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Enligt Bryman (2011) bör samhällsvetenskapliga undersökningar värderas genom en bedömning av undersökningens reliabilitet och validitet. I detta avsnitt kommer föreliggande studies reliabilitet och validitet att diskuteras för att därefter beskriva hur inkluderingen av primärstudier genomförts.
Föreliggande studies reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Reliabilitet handlar om en studies tillförlitlighet gällande de mått som används för att undersöka det studien avser. För att en studie ska anses ha hög reliabilitet måste studien vara replikerbar vilket innebär att resultatet ska bli detsamma oberoende av vem som genomför studien (Bryman, 2011). Denna studie kan anses ha ett visst mått av reliabilitet då litteratursökningen genomförts
systematiskt samt dokumenterats väl under sökprocessen. Föreliggande studie redovisar vilka databaser och sökord som använts samt de inklusions- och exklusionskriterier som fastställts. Utifrån denna information skulle det gå att replikera studien vilket indikerar hög reliabilitet. Att denna studie baserar sitt datamaterial på tidigare forskning kan dock vara något som påverkar studiens replikerbarhet. Det kan vara så att nyare forskning tillkommit eller att artiklar som inkluderats i denna studie tagits bort från någon databas vilket då skulle göra att det inte helt går att replikera studien. Vidare kan denna studies reliabilitet även motiveras med att den utformats med forskningsetiska riktlinjer i åtanke, vilka ställer krav på en studies kvalitetet.
Validitet avser om mått i en studie verkligen mäter det begreppet avser att mäta, vilket även kan beskrivas som om forskaren verkligen undersöker det som avses att undersökas. Det avser således en studies trovärdighet och rimlighet. Extern validitet är en form av validitet som handlar om generaliserbarhet, huruvida det går att generalisera studiens resultat till att även gälla för andra grupper (Bryman, 2011). I föreliggande studie påverkas den externa validiteten av att en del av de primärstudier som inkluderats är genomförda i USA. I USA ser kontexten annorlunda ut än i exempelvis Norden vilket gör att resultatet av studierna därifrån eventuellt inte är generaliserbara till en nordisk kontext. Den externa validiteten i denna studie kan även ha påverkats i de olika frågeställningarna då det på första frågeställningen fanns omfattande studier om FFTs effekt medan forskningen för andra och tredje frågeställningen var lite mer begränsad i sin omfattning. Att forskningen är mindre kan göra att resultaten av inkluderade studier för andra och tredje frågeställningen eventuellt inte kan generaliseras till att gälla i andra förhållanden. Därutöver har studiens validitet tagits i åtanke genom att inklusions- och exklusionskriterier utformats för urvalet i litteratursökningen för att på så vis se till att sökningen genererar studier som svarar på denna studies forskningsfrågor. Föreliggande studie redovisar även noggrant hur litteratursökningen genomförts samt vilka val av teorier och metoder som gjorts, vilket kan sägas stärka studiens trovärdighet för läsaren.
Kvalitetsbedömning av inkluderade studier
Då föreliggande studie är en integrativ litteraturstudie är det viktigt att forskaren säkerställer kvaliteten på det insamlade datamaterialet. För att kunna bedöma vetenskapliga artiklars kvalitet finns ett antal kriterier att bedöma, bedömningen ser dock olika ut beroende på om det är kvantitativ eller kvalitativ forskning (Forsberg & Wengström, 2016). Sett till kvantitativ forskning bör en lämplig forskningsdesign ha använts för att artikeln ska bedömas som lämplig. Har exempelvis randomiserad kontrollstudie (RCT-studie) använts är det en forskningsdesign som anses ge tillförlitligare resultat (Forsberg & Wengström, 2016). I föreliggande studie har det strävats efter att främst RCT-studier ska inkluderas i första forskningsfrågan avseende effekt för att ge bättre tillförlitlighet till uppsatsen. Enligt Booth et al. (2016) bör mätinstrument som använts i en kvantitativ studie ha bedömts för att det ska gå att avgöra kvaliteten. Det mätinstrument som använts bör bedömas utifrån huruvida det verkligen mätt det som undersökningen avsett att mäta. Om ett mätinstrument använts för första gången i en studie bör artikeln inte inkluderas eftersom mätinstrumentet då inte anses vara tillförlitligt. Har erkända mätinstrument använts i studien anses det däremot medföra bättre validitet (Booth et al., 2016). Vidare är det i bedömningen av kvantitativa studier särskilt viktigt att granska den urvalsmetod som använts. Den typ av urval som använts i studien påverkar nämligen studiens generaliserbarhet. Det är även viktigt att studien har ett lågt bortfall i sitt urval eftersom ett för stort bortfall kan ha medfört missvisande resultat eller ett resultat som inte kan generaliseras och därmed inte är reliabelt (Forsberg & Wengström, 2016). Gällande tillförlitligheten i en studies resultat bör studier som visat på ett signifikant resultat ha använt sig av statistisk analys. Om statistisk analys använts kan resultatet anses vara statistiskt säkerställt vilket indikerar ett reliabelt resultat. I föreliggande studie har checklistor utformats utifrån en mall i Forsberg & Wengström (2016, s. 194–202) för kvalitetsbedömning av kvantitativa artiklar (se bilaga 1–2). Utifrån checklistorna har varje artikels kvalitet bedömts vilket gav en uppfattning om artiklarnas innehåll. Om inga större metodologiska brister identifierats, inklusions-
och exklusionskriterier uppfyllts och artikeln bedömts vara relevant för studiens syfte och forskningsfrågor, har artikeln inkluderats i studien.
Bedömning av kvalitativ forskning skiljer sig från bedömningen av den kvantitativa forskningen eftersom syftet med kvalitativ forskning är att förklara, förstå och tolka upplevelser och erfarenheter med hjälp av teorier (Forsberg & Wengström, 2016). Bedömning av kvalitativ forskning berör frågor gällande studiens syfte kopplat till metod, beskrivning av undersökningsgrupp, beskrivning av datainsamlingsmetod, beskrivning av dataanalys samt utvärdering. För att en studie ska bedömas ha god kvalitet bör en relevant forskningsmetod för att besvara studiens syfte och frågeställningar ha använts. I fråga om undersökningsgrupp behöver undersökningsgruppen gällande kön, land och ålder ha beskrivits och det behöver även ha framkommit var och hur undersökningen gjorts. Vidare ska urvalsmetoden ha beskrivits och undersökningsgruppen ska även ha bedömts som lämplig i förhållande till studiens syfte. Gällande datainsamlingsmetod bör data ha varit systematiskt insamlad och processen för datainsamlingen bör ha beskrivits noggrant. Gällande analysen av data bör analysen och tolkningen av resultatet ha diskuterats och forskning och andra teorier för att bekräfta de tolkningar som gjort behöver ha redovisats i studien för att analysen ska ses som pålitlig och trovärdig. När det kommer till utvärdering bör studiens forskningsfråga och resultat anses hänga ihop och inga större metodologiska brister bör ha förekommit i studien för att den ska anses ha en god kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016). I föreliggande studie har de kvalitativa studierna som inkluderats bedömts med hjälp av en checklista för kvalitetsbedömning som återges i bilaga 2. Checklistan har utgått från Forsberg och Wengströms (2016, s. 203–207) checklista för kvalitativa artiklar. De studier som till stora delar ansetts uppfylla kraven för god kvalitet enligt checklistan har inkluderats i studien.
Etiska överväganden
Etiska överväganden är något som bör göras innan de första stegen i utformandet av en litteraturöversikt genomförs (Forsberg & Wengström, 2016). Vetenskapsrådet har gett ut riktlinjer som syftar till att ge forskare ett underlag för att kunna fatta goda forskningsetiska beslut som bygger på en god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskapsrådet (2017, s. 17) definierar god forskningssed som ”de samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas”. Eftersom en litteraturöversikt baseras på tidigare gjorda studier behöver inte forskningsetik gällande hur informanter som medverkar i studien ska behandlas för att skyddas från skador beaktas, istället är det forskaretiken som bör tas i beaktande. Forskaretik rör bland annat frågor gällande vetenskaplig oredlighet och ansvar vid publicering (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskaplig oredlighet kan beskrivas som de handlingar som görs i utformningen av en studie som leder till att studiens resultat blir förvrängt eller falskt. Vetenskaplig oredlighet avser även de tillfällen när forskarens egna insats beskrivs felaktigt. Det kan handla om både medvetet fusk och plagiat samt om oavsiktligt beteende på grund av slarv eller okunskap (Vetenskapsrådet, 2017). Två former av vetenskaplig oredlighet är förvanskning och plagiat. Förvanskning har att göra med uteslutning av data från studiens resultat (Vetenskapsrådet, 2017). Forskaren bör inkludera både studier som talar för den tes som forskaren önskar driva, samt studier som talar emot tesen (Forsberg & Wengström, 2016). I föreliggande studie har alla studier som besvarar forskningsfrågorna samt uppfyller inklusions- och exklusionskriterierna tagits med i resultatet. Både studier som visat att FFT minskat normbrytande beteende och studier som inte visat på någon minskning har inkluderats för att inte förvanska studiens resultat. De primärstudier som inkluderats i studien har även strävats efter att återges på ett korrekt sätt för att inte ge en felaktig bild av resultatet. Plagiat är den vanligaste formen av vetenskaplig oredlighet och innebär framställning av text där någon annans text ser ut att vara forskarens egen. För att undvika plagiat behöver forskaren därför noggrant ange källhänvisningar (Vetenskapsrådet, 2017). I föreliggande studie har alla artiklar, citat och litteratur en tydlig referens där det framkommer vem som står bakom källan, referenserna beskrivs mer noggrant i studiens referenslista.
För att säkra kvaliteten och tillförlitligheten i forskning finns det ett antal allmänna principer som ska följas. Principerna handlar om att motivera utgångspunkten för studien, ha ett tydligt syfte för studien som motiveras, använda sig av metoder på ett korrekt sätt, systematiskt och kritiskt analysera insamlat material samt identifiera och diskutera brister i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Dessa allmänna principer har tagits i beaktande i föreliggande studie genom att författa en tydlig inledning som utgångspunkt för studien, formulera ett klart avgränsat syfte och frågeställningar för att besvara syftet samt genom att detaljerat beskriva vilken metod som använts och hur de olika stegen i forskningsprocessen gått till. Vidare har endast vetenskapligt granskade primärstudier inkluderats i studien och de som har inkluderats har även granskats med hjälp av checklistor för att säkerställa att de har en god kvalitet. Brister i studien har även diskuterats i studiens diskussionsavsnitt.
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UNGDOMARS UTVECKLING
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning och teori om anknytning och psykosocial mognad. Teorierna kommer att användas för att analysera och förstå resultatet då anknytningsteori och psykosocial mognad kan förklara och ge förståelse för barn och ungdomars utveckling och vad som kan påverka utvecklingen negativt.
Betydelsen av nära känslomässiga relationer i barndomen
Anknytningsteorin är en teori som handlar om betydelsen av individers nära känslomässiga relationer och är utarbetad av John Bowlby och Mary Ainsworth under 1950-talet och framåt (Hart & Schwartz, 2010). Anknytning innebär ett barns medfödda förmåga att knyta nära band till personer som kan ge barnet tröst, skydd och lugn. Barn utvecklar genom anknytningen ett beteendesystem som reglerar avståndet till anknytningspersonerna. När ett barn känner sig oroligt eller trött söker barnet närhet hos anknytningspersonerna medan barnet fritt kan utforska omvärlden när det upplever trygghet. Anknytningen leder till att barnet skapar inre arbetsmodeller som är som inre mentala strukturer vilka utgör grunden för barnets identitetsutveckling och samspel med sin omgivning (Hart & Schwartz, 2010).
Enligt Bowlby finns det olika anknytningsmönster som gör att barn samspelar med sina anknytningspersoner på olika sätt beroende på hur anknytningspersonerna svarat på barnets behov. De olika anknytningsmönstren är tryggt-, otryggt ambivalent-, otryggt undvikande-, och desorganiserat anknytningsmönster. Det trygga anknytningsmönstret uppstår när anknytningspersonen finns till hands för barnet, tillgodoser dess behov och svarar kärleksfullt när barnet är i behov av skydd och tröst. Då blir anknytningspersonen en trygg bas som gör att barnet kan gå ut i världen för att utforska den med en förvissning om att det kommer att få det emotionella och fysiska stöd det behöver om något skulle inträffa (Hart & Schwartz, 2010). Forskning visar att individer med en trygg anknytning utvecklar emotionell stabilitet, självförtroende och positiva sociala färdigheter som möjliggör empati och hantering av stress på ett välfungerande sätt (Marshall, 2010). Individer med trygg anknytning har också lättare att förlåta andra och upplever mindre avundsjuka jämfört med otryggt anknutna individer (Sutton, 2019). Det otrygga ambivalenta anknytningsmönstret uppstår när anknytningspersonen är tillgänglig i vissa situationer men i andra situationer helt omöjlig att nå mentalt eller fysiskt – det vill säga, relationen och omsorgspersonen är oförutsägbar i likhet med den desorganiserade anknytningen som beskrivs nedan. Det gör att barnet blir rädd för att skiljas från anknytningspersonen och uppvisar därför ett klängigt och ängsligt beteende där det ständigt söker närhet hos anknytningspersonen. Närheten gör dock inte barnet lugnt, utan det blir lätt överväldigat av sina egna känslor och uppvisar ofta ilska. Barnet är helt inriktat på anknytningspersonen och får ingen ro att utforska omgivningen och har därför en begränsad upplevelse av andra människor (Hart & Schwartz, 2010). Forskning visar att individer med otrygg ambivalent anknytning kämpar med intimitet och tillit till andra
människor. De externaliserar ofta sina känslor genom aggression och drogmissbruk, och klänger sig även ofta fast vid sin partner eftersom de är rädda för att bli övergivna, vilket kan leda till ett aggressivt beteende när de misstänker att deras partner ska överge dem (Hansen, Waage, Eid, Johnsen & Hart, 2011). Forskning visar även att ett otryggt ambivalent anknytningsmönster har ett signifikant samband med kriminalitet (McGauran, Brooks & Khan, 2019).
Det otrygga undvikande anknytningsmönstret uppstår när anknytningspersonen inte är känslomässigt tillgänglig för barnet på grund av psykiska eller känslomässiga problem vilket leder till att barnet ofta blir avvisat. För att försvara sig mot avvisning lär sig barnet att undvika närhet och istället vara känslomässigt oberoende. Barnet gör sig upptaget med leksaker eller andra saker och söker inte tröst vid upplevelser av rädsla eller otrygghet, utan undviker att visa sina egna behov. Barn med denna typ av anknytning tränger bort sina egna och andras känslor och är känsliga för stress (Hart & Schwartz, 2010). Individer med en otryggt undvikande anknytning är mer benägna att undertrycka känslor av sorg och de misslyckas mer med att hantera ilska än individer med en trygg anknytning (Sutton, 2019). Det desorganiserade anknytningsmönstret uppstår när anknytningspersonen har ett oförutsägbart och ibland skrämmande beteende vilket gör att barnet inte uppvisar något särskilt beteendemönster, utan istället uppvisar motstridiga beteenden som våldsamhet, vaksamhet eller förstelnande. Barn i hem där det förekommer fysisk misshandel, svåra psykiska sjukdomar eller där föräldrarna själva blivit utsatta misshandel och övergrepp har ofta denna form av anknytning (Hart & Schwartz, 2010). Forskning visar att all form av otrygg anknytning har en koppling till lågt självförtroende, svaga sociala färdigheter och brist på empati, vilket gör det svårare för ungdomar med en otrygg anknytning att bilda goda relationer med jämnåriga i puberteten och istället dras mot makt och kontroll (Marshall, 2010). Ungdomar med otrygg anknytning är även mer benägna att få problematiska relationer, engagera sig i antisociala handlingar samt placeras på institution på grund av kriminalitet jämfört med ungdomar med en trygg anknytning (Sigre-Leirós, Carvalho & Nobre, 2016; Hoeve, 2012). En meta-analys av 74 studier visar att otrygg anknytning har en signifikant inverkan på brottslighet både hos flickor och pojkar. Hos flickor är anknytningen till modern av större vikt för utvecklingen av brottslighet, medan anknytningen till fadern spelar större roll hos pojkar. Länken mellan anknytning och brottslighet minskar dock när individen åldras och mognar, vilket innebär att anknytningen spelar större roll för yngre individer (Hoeve, 2012).
Tolkningsram för framtida relationer
Individens erfarenheter av samspelet med anknytningspersonen leder redan under andra hälften av det första levnadsåret till att hen bildar en egen bild av världen – en så kallad inre arbetsmodell (Hart & Schwartz, 2010). Den inre arbetsmodellen inbegriper både individens föreställning om omgivningen och om sig själv, och den gör att individen kan göra antaganden om verkligheten, förutsäga situationer och planera sitt handlande. Arbetsmodellen styr även hur individen knyter an till andra och hur hen förhåller sig till omgivningen. Barnets tidiga erfarenheter utgör grunden för arbetsmodellen och andra personer och händelser uppfattas alltid med grund i den tidiga arbetsmodellen (Hart & Schwartz, 2010). Individens föreställning om sig själv och omvärlden påverkas av huruvida hen haft en trygg eller otrygg anknytning. Om individen haft en trygg anknytning och anknytningspersonen varit närvarande upplever individen sig som betydelsefull och värdig kärlek och omtanke. Hen utvecklar självtillit och en tillit till omvärlden, och den inre arbetsmodellen kan justeras allt eftersom hen utvecklas och omvärldens krav förändras (Hart & Schwartz, 2010). Forskning visar att stöd från föräldrar kan kopplas till positiva relationer med jämnåriga, en positiv bild av sig själv samt en lägre grad av kriminalitet. Eftersom den inre arbetsmodellen fungerar som en tolkningsram för hur relationer ska se ut är det lättare för ungdomar som haft stödjande föräldrar att söka sig till och skaffa positiva kamratrelationer. Att stöd från föräldrar leder till att individen får en positiv bild av sig själv kan enligt anknytningsteorin bero på att individen ser sig själv genom föräldrarnas ögon och den lägre graden av kriminalitet
