På normalitetens grunder
-
En studie om identitetsskapande och utanförskap
____________________________________________________________________________
Belma Hasanic
Handledare: Kenneth Peterson
Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) Kandidatuppsats, 15 hp – Samhälls- och kulturanalys (SKA)
Innehållsförteckning
Sammanfattning!
3
Nyckelord! 3
Förord! 4
Inledning!
5
Syfte och frågeställningar!
5
Tidigare forskning och teoretiska perspektiv!
6
Identitet! 9
Grupptillhörighet! 10
Utanförskap! 11
Metod!
13
Avgränsningar och informanter! 13
Intervju! 14
Metoddiskussion! 14
Analysmetod! 15
Etiska ställningstaganden! 16
Analys!
16
Samhälle och dess normer! 17
Utanförskapets kommunikation! 19
Skam och identitetsarbete! 22
Ambivalent grupptillhörighet! 25
Hat och kärlek! 28
Avslutande diskussion!
29
Referenser!
33
Sammanfattning
Denna studie handlar om samhällets normer och utanförskap med inriktning på individer med exkluderade identiteter. Med tanke på att exklusion är ett betydligt brett ämne
kommer denna uppsats att inrikta sig på individer med ett kriminellt förflutet varav missbruk också blir ett huvudområde, mer specifikt hur dessa identiteter skapas och hur utanförskap kan tolkas. Frågorna har valts att problematiseras bland annat av anledningen att identitetsskapande, exkludering och kriminalitet är och har alltid varit omtalade
ämnen. Däremot finns det inte mycket tidigare forskning om problemområdet sedda ur detta falls perspektiv, det vill säga perspektiv från individer som har ett kriminellt förflutet. Därför ger detta val av område och perspektiv ytterligare anledning till att problematiseras och undersökas.
För att besvara dessa frågeställningar har jag genomfört fem enskilda kvalitativa
intervjustudier som i efterhand transkriberats och tolkats. Studien kommer analyseras ur ett fenomenologiskt perspektiv då jag kommer utgå ifrån informanternas utsagor som spegling av verkligheten. Dessutom kommer jag använda mig av olika teoretiska perspektiv för att avgränsa och tolka informanternas utsagor därav kommer identitet, grupptillhörighet och utanförskap att vara huvudteorierna.
Sammanfattningsvis kommer denna uppsats att handla om människor med kriminellt förflutet och dess erfarenheter, vad som fick dem att ingå i kriminella och
missbrukarsammanhang. Dessutom kommer mycket vikt läggas vid utanförskap, både som teoretiskt underlag och informanternas egna uttalanden.
Nyckelord
Förord
Med ett par enkla ord vill jag först och främst tacka min handledare Kenneth Peterson som följt min skrivprocess av C-uppsatsen. Jag vill tacka för ett bra samarbete och all hjälp med tips och bollande av idéer. Jag uppskattar även den konstruktiva kritik som jag fått, den som fått mig att tänka till och ifrågasätta saker när jag själv inte gjort det. Dessutom vill jag tacka mina härliga informanter som medverkat i studien och delat med sig av sina
Inledning
Det var för ett par månader sedan nu som jag befann mig i England och studerade
människor och kom i kontakt med olika identiteter samt livsstilar. Jag kom dock snabbt att märka att samtalsämnet kring kriminalitet och missbruk diskuterades en del och
människor lades i kategorier för vilka som var bra och vilka som var mindre bra människor det vill säga de inkluderade och de exkluderade grupperna. Hur ser det då ut i Sverige? Självfallet ser varje samhälle olika ut och innehar olika värderingar samt normer, som i sin tur kommer bidra till att påverka medlemmarna i ett samhälle till att formas till personer med olika identiteter och personligheter. Samhällets strukturer kommer bidra till att tala om för människor hur relationer med andra individer kommer att se ut och även hur vi kommer bemöta andra människor och handlingar.1 Därmed tillkommer två sidor av
handlingar och identiteter, de inkluderade identiteterna som anses vara accepterade, och de exkluderade identiteterna som har en koppling till utanförskap. Utanförskap har som ämne och begrepp under senare tid diskuterats en hel del i bland annat politiska debatter och har en stark koppling till exempelvis kriminalitet.2
Utifrån denna problembild började jag ifrågasätta hur människor som har en koppling till kriminalitet och missbruk har kommit att leva denna livsstil. Detta fick mig i sin tur att börja ifrågasätta specifikt individer med exkluderade identiteter och samhällets inverkan på människan. I och med att allt som vi upplever och är, har sin bakgrund i våra tidigare erfarenheter och upplevelser i samband med de normer och regler som samhället och människorna i samhället skapat, även formar våra identiteter.3 Men hur uppfattas vi
av andra och vad händer när vi går emot de normer som är tänkta att följas? Hur ser självbilden ut när den går emot normerna, hur formas identiteten då?
Med inriktning på individer som tillhör exkluderande grupper såsom kriminella och missbrukare som har en egen historia av olika åsikter och perspektiv vilket det finns
många teorier om blir det problematiskt att förstå det ur ett utanförstående perspektiv. Vad säger de individer som tillhör dem exkluderade grupperna?
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur exkluderade identiteter skapas med specifik inriktning på individer med ett kriminellt förflutet. Meningen är att undersöka detta
1 Nakken, Craig. 2009. Jaget och missbrukaren, hur en missbrukarpersonlighet uppstår. Hur ett
tillfrisknande kan äga rum. Malmö: Proprius förlag. s. 73.
2 Rantakeisu, Ulla, Kuusela, Kirsti & Karlsson, Bodil, Lis. 2013. Social utsatthet och marginalisering - en
introduktion. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet, marginalisering och
utanförskap. Lund: Studentlitteratur AB, 17-41. s. 21.
identitetsskapande ur den specifika gruppens perspektiv som kommer få föra fram sin talan genom dess tidigare erfarenheter. Detta för att undersökningen ska ge bästa möjliga fördjupande perspektiv. Därför kommer frågeställningarna till denna studie vara följande: ❥Hur formas en individs identitet som exkluderas av samhällets normer?
❥På vilket sätt kan ett utanförskap förstås i och genom individers identitetshistoria som har ett kriminellt förflutet?
Tidigare forskning och teoretiska perspektiv
Det har varit en aning problematiskt att finna tidigare forskning som har relevans i
förhållande till min studie, åtminstone på nationell nivå. Däremot är det Philip Lalanders forskning som har haft mest relevans till denna studies problemområde vilket därför kommer ta ganska stort utrymme i denna uppsats. Förutom Lalander kommer även Howard S. Becker och Gunnar Bergström att ta plats då forskarna diskuterar bland annat kriminalitet, avvikelse och och utanförskap väldigt fördjupande men även eftersom forskningen har nära koppling till de teoretiska perspektiv som tillämpas i denna studie.
Philip Lalander, en forskare och sociolog uppväxt i staden Norrköping valde att rikta en av sina studier till den problematiska bilden av droghistorien i Norrköping, med speciell fokus på den drog som visat sig vara den farligaste, heroin. Det var under sent 1990-tal som unga heroinister definierades som problematiska vilket även blev Lalanders avgränsning i sin forskning. Även om droger överlag, speciellt heroin ansetts vara tabu enligt både vår lag och kultur, inte minst bevisat kunna vara livshotande, har ändå ett så pass högt antal ungdomar i Norrköping injicerat och rökt heroin.4 På grund av detta var
Lalanders mål att undersöka heroinmissbruket och varför ungdomarna fortsatte bruka drogen. Till denna studie har han genomfört tjugofyra intervjuer med heroinister för att få höra deras uttalanden om deras historier samt anledning till varför de fortsätter injiciera drogen men även vad de anser vara så bra med den. Dessutom genomfördes observationer då forskaren fick se på när informanterna brukade drogen för att visa hur de går tillväga, för att forskaren skulle kunna fördjupa förståelsen ytterligare.5 Lalander har publicerat sin
studie i Hela världen är din - en bok om unga heroinister där begreppet subkultur
tillämpas i studien, som av definition är en kultur som skapas av en grupp som överskrider lagar och normer, där speciella karaktärsdrag och identitetsskapande blir den mest
framträdande aspekten. Med utgångspunkt från detta analyseras informanternas utsagor i samband med subkultur som teoretiskt perspektiv.6
4 Lalander, Philip, Hela världen är din - en bok om unga heroinister. Studentlitteratur AB, (Lund, 2001). s.
14ff.
5 Lalander, Philip,(2001). s. 261f. 6 Lalander, Philip, (2001). s. 24f.
Lalanders studie påvisar först och främst att synen på heroin tolkas på olika sätt, självfallet beroende på vilket perspektiv det betraktas ifrån. Informanterna talar själva om att de individer som väljer att tillhöra den specifika subkulturella gruppen även bör leva och vara på ett visst sätt.7 Det talas om en gemensam identitet, där det precis som i många
andra grupper finns vissa drag som symboliserar gruppen, och som gör att andra grupper kan identifiera sig med exempelvis den subkulturella gruppen.8 Lalander beskriver
exempelvis en av informanternas beteende och miljö som även många gånger kopplas till missbrukare överlag vilket han gör med följande citat;
När han var hemma pysslade han med plantan ackompanjerad av reggaemusik, han bibehöll därmed identiteten som flummare och därmed som outsider.9
Informanterna uttalar sig även om att denna typ av livsstil skiljer dem ytterligare från det moderna samhället10 samtidigt som de avdramatiserar bruket av heroin genom förklaring
av känslan, att den egentligen inte är så pass märkvärdig men ändå starkt beroendeframkallande.11
Efter forskningsstudien år 2000 hade Lalander fortsatt kontakt med ett flertal av de heroinister som medverkat i studien och skrev ytterligare två böcker med liknande tema. Han försökte få kontakt med alla tjugofyra individer men fick enbart tag på sjutton av dem och bestämde sig för att nöja sig med att gå vidare med dessa.12 Därefter genomförde
Lalander en etnografisk fältstudie som innebär att genom interaktion i informanternas liv och upplevelser studera den problematiska bild som framställts som i detta fall är att informanterna är heroinister. Med detta sagt genomfördes en studie under än längre period där både slutsatser och idéer kunde ändras och förbättras under tidens gång. Utgångspunkten var att fördjupa sig i den miljö som studeras genom fördjupad förståelse av dess kulturella och sociala förbindelser.13 Studien publicerade sitt arbete i Människor
behöver människor - att lyssna till de misstänkliggjorda och belyser hur det har gått för
individerna med både positiva och negativa aspekter men även återkoppling av hur de kände sig och tolkade de första intervjuerna de deltog i. Lalander skriver även om att individerna under årens gång fick ett förtroende för honom och godkände honom vilket 7 Lalander, Philip, (2001). s. 125.
8 Lalander, Philip, (2001). s. 205. 9 Lalander, Philip (2001). s. 205. 10 Lalander, Philip, (2001). s. 27. 11 Lalander, Philip,(2001)- s. 80f.
12 Lalander, Philip, Människor behöver människor - att lyssna till de misstänkliggjorda. Liber AB.
(Stockholm, 2016). s. 57.
underlättade och påverkade undersökningen på olika sätt, exempelvis genom att forskaren fick vara med och höra konversationer som var privata. Det kunde exempelvis handla om att han fått vänta i bilen medan någon av informanterna gått upp till en väns lägenhet för att handskas med okänd situation, för att sedan få gå med till lägenheten och höra
samtalsdiskussioner om hur individen får tag på heroinet denna gång. Med detta sagt fick Lalander vara en del av informanternas liv och subkulturens på plats och hade ytterligare empiri för sin studie.14
Informanterna berättar om problematiken som finns i det starka begäret att få tag på heroinet, längtan efter känslan att vara problemfri och att må bra, att känna
gemenskapen med dess likar som förstår varför begäret finns där men det talas även om de problem på vägen till att vilja bli fri från drogen och begäret.15 I denna studie uttalar sig
informanterna mestadels om hur viktiga människor är för varandra för att må bra och för att undvika en livsstil av missbruk.16 Dessutom uttrycker informanterna sig själva vara
avvikande och utanförstående, individer som agerar och lever på ett sådant sätt som bryter mot normer och regler, det vill säga lever efter den subkulturella kultur som nämndes tidigare. De framställer sig själva som avvikande och motparten som ”vanliga människor”, därav exkluderas de inte enbart av samhället men exkluderar även sig själva och sin grupp från samhället.17
Howard S. Becker skriver i Utanför - avvikandets sociologi först och främst om olika avvikelseformer och att en avvikande handling behöver inte alltid behöver vara ”verkligt” avvikande i och med att varje handling måste analyseras enskilt.18 Dessutom hävdar
Becker att varje avvikande handling inte alltid är planerad och medvetet agerad, att det många gånger är frågan om handlande av individer som inte menat att begå vissa handlingar, det vill säga inte avsiktligt. Han menar att det alltid finns en förklaring till människors handlande och att orsakerna ser olika ut beroende från person till person.19
När en individ däremot väljer att handla efter avvikande beteenden såsom att missbruka droger kan det finnas andra dragkrafter som bidrar till både avvikande beteende och grupptillhörighet. Becker skriver om en drogberoende som talat om för honom specifikt om det som hållit henne kvar vid drogerna vilket då varit umgänget som också varit drogberoende. Med detta sagt hade personen som Becker talat med gått in i rollen och drogerna så pass mycket att hela omgivningen som fått personen att känna sig mindre
14 Lalander, Philip, (2016). s. 39ff. 15 Lalander, Philip, (2016). s. 39ff. 16 Lalander, Philip, (2016). s. 129ff. 17 Lalander, Philip, (2016). s. 134ff.
18 Becker, Howard, S. Utanför,avvikandets sociologi, Arkiv förlag, (Lund, 2006). s. 31. 19 Becker, Howard, S. s. 35.
avvikande var personens likar. Han talar vidare om att det varit gemenskapskänslan som skapats, en känsla av att tillhöra och vara en del av en grupp som har samma öde och som delar samma problem.20
Gunnar Bergström skriver i Kriminalitet som livsstil mer djupgående om utanförskap med inriktning på kriminalitet, och lägger alla former av lagbrott i olika kategorier, därav talar Bergström om att individer kan tillhöra olika och flera grupper. Däremot lyfter Bergström fram de individer vars liv styrs av kriminalitet och riktar sin forskning till dessa individer.21
I och med att hans studie omfattar en hel del om kriminella individers livsstil, tolkningar allt ifrån åldersperspektiv till kriminellas tankemönster och återfall, kommer jag enbart nämna några argument som Bergström tar upp. Detta av anledningen att få med tidigare forskning som har relevans till min studie. Därmed kan det vara värt att nämna
Bergströms sätt att beskriva en individ vars liv är dominerat av kriminalitet, som talar för att den så kallade livsstilskriminella individen innehar många kvalitéer och begåvningar men att det går nedför i livet på grund av sämre förhållanden med bland annat skola, ekonomi och familj. Bergström menar att livsstilskriminella individen hamnar i en ond cirkel som innebär att vad som än sker så kommer personen in i gamla vanor igen och begår nya brott. Dessutom lägger Bergström till att samhällets negativa bild av den kriminella individen influerar personens självbild och är en av grundproblemen till att individen genomför ytterligare brottshandlingar.22
Förutom tidigare forskning som nämns tillämpas även teorier som är olika perspektiv på områden som studeras, det vill säga det finns olika aspekter på varje fenomen, och olika syn på saker och ting. Beroende på vilka teorier som används ändras även bilden av det fenomen som studeras. Dessutom innefattar det tidigare forskning som underlättar fördjupning av nya studier genom att välja vilket teoretiskt perspektiv som fenomenet studeras.23 I och med att det i denna studie talas om människan och samhället finns det
många relevanta teoretiska perspektiv som skulle kunna tillämpas men jag kommer använda mig av identitet, utanförskap och grupptillhörighet för att avgränsa ämnet och fokusera specifikt på dessa begrepp.
Identitet
Identitet som begrepp är väldigt omfattande i sig och går att definiera på olika sätt. Hammarén & Johansson beskriver identitetsbegreppet att vara en individs självbild, dess 20 Becker, Howard, S. s. 44.
21 Bergström, Gunnar,2012. Kriminalitet som livsstil. Lund: Studentlitteratur AB. s. 75. 22 Bergström, Gunnar, s. 96ff.
23 Hechter, Michael. och Horne, Christine. (red.) 2003. Theories of social order, a reader. Stanford: Stanford
syn på sig själv och det sätt individer väljer att identifiera sig som. En individs identitet kan styrkas med hjälp av ett certifikat såsom en ID-handling men ur ett mer sociologiskt och psykologiskt perspektiv talas det mer om hur en människa är, hur hon blivit på ett visst sätt och varför hon blivit på så sätt. Faktorer som påverkar denna självsyn och
identifikation innefattar alla typer av erfarenheter inkluderat det som individen varit med om, de individer den mött men även effekten av bland annat sociala och kulturella
sammanhang. Hammarén & Johansson menar därefter att identitet även innefattar den sociala status som en individ blivit tilldelad eller befinner sig i, där kön- och
klassperspektiv.24
Därmed handlar identitet om hur en individ uppfattar sig själv och allt annat runt om kring är faktorer som har påverkat en individ till att bli den som den är. Detta kan diskuteras på ett individuellt plan men kan också handla om olika grupper som individen anser sig tillhöra vilket kan innefatta ett specifikt karaktärsdrag eller en social grupp såsom en kulturell grupp.25 Därefter är det relevant att nämna det faktum som Hammarén &
Johansson också påtalat, att sociala och kulturella erfarenheter har en nära koppling till varandra och ännu större påverkan på en individs självbild, ens egen eller egna
uppfattning men även hur en individ målar upp sig själv för andra i sin närhet. Därmed talas det som nämnts om identiteten på ett individuellt plan men även kollektivt, med andra ord i grupp. Skillnaden på dessa två nivåer är att det på ett individuellt plan handlar om dess egen identifikation medan det i grupp räknas att ha något gemensamt med den så kallade tillhörande gruppen, både inom gruppen och i förhållande till andra grupper.26
(...)alla mänskliga identiteter är ”sociala identiteter”, eftersom de skapas i det sociala livets kontinuerliga interaktionsprocesser. Identiteten är något man gör, inte något man får.27
Att känna av gemenskapen och känslan av tillhörighet för en grupp kan tänkas vara enbart tilltalande men likaså är det viktigt att se en grupp i samband med andra grupper vilket bland annat skapar större klyftor i samhället i och med att människor med lika
erfarenheter och premisser för det mesta dras till varandra och bort från kontraster.28
Grupptillhörighet
Erving Goffman tar upp begreppet grupptillhörighet i samband med normalitet och avvikelse vilket han menar är grundstenarna till varför en individ söker sig till grupper. 24 Hammarén och Johansson, s. 7ff.
25 Hammarén Nils & Johansson Thomas, Identiet, Liber AB, (Malmö, 2009). s.7ff.
26 Ålund Aleksandra, Multikultiungdom, kön, etnicitet, identitet, Studentlitteratur AB, (Lund, 1997). s.162f 27 Giddens, Anthony. Sutton, Philip. W. Sociologi. Studentlitteratur AB, (Lund, 2014). s. 205.
Han menar att varje individ ständigt strävar efter att tillhöra den grupp som väcker
personens gemenskaps- och tillhörighetskänsla. Ur ett normalitet- och avvikelseperspektiv menar han att varje individ har någon form av avvikande karaktärsdrag, beroende på vem som talar och ifrågasätter. Därmed dras människor med lika värderingar och beteenden till varandra av anledningen att få känna sig normala. Trots detta kan en individ omfatta olika karaktärsdrag eller värderingar som avviker från den gruppen som hen tillhör, men om personen i fråga förhåller sig till samhällsnormerna i stort så kan den förbli accepterad av gruppen. Däremot kan individens tillhörighetskänsla gentemot gruppen se annorlunda ut i och med att personen på så sätt inte kan acceptera gruppen helt och hållet samtidigt som personen inte kan skiljas från gruppen.29 Därmed har alla grupper avgränsade ramar för
var överträdande av accepterandets gränser går, vilket innebär att en person kan fortsätta accepteras av gruppen som personen tillhör så länge denna inte överskrider ramarna till den grad att de så kallade normala i gruppen behöver ifrågasätta för mycket. Dessutom påtalar Goffman att varje grupp bedöms inom dess gränser, det vill säga att enbart den ursprungliga gruppen kan bedöma en individ som avvikande eller normal. Därför krävs bland annat att individen undviker att utmana gränserna genom att exempelvis begära nya krav, eftersom den på så sätt kan värderas som avvikande.30 Dock kan en person tillhöra
flera grupper men med tanke på att det eller de avvikande särdrag som individen omfattar är lika medlemmarnas i den tillhörande gruppen gör det att personen fortfarande kommer att kopplas till den ursprungliga gruppen och enbart av den gruppen kunna dömas som avvikande eller normal.31
Fortsättningsvis antyder Goffman att varje enskild individ i en grupp är olik den andre i gruppen för att även om individer i en och samma grupp har vissa gemensamma utmärkande egenskaper så har även varje individ personligen avvikande attributer. Därför menar han att det egentligen är väldigt problematiskt att analysera grupper, även för att det som skiljer individer i en grupp åt är mer anmärkningsvärt än de likheter som för dem samman. Goffman talar därför om att det finns två olika typer av avvikare nämligen de så kallade inomgruppsliga avvikarna samt de sociala avvikarna.32
Utanförskap
Varje grupp har vissa regler eller normer som det anses vara obligatoriskt att förhålla sig till och leva efter, för att kunna tillhöra den specifika gruppen. Det talas då inom gruppens ramar om de regler som ”riktiga” och allt det avvikande som det felaktiga som förbjuds. I detta sammanhang kan det talas om handlingar som individer handlar efter och som 29 Goffman, Erving, Stigma: notes on the management of spoiled identity, Prentice-Hall, Englewood Cliffs,
N.J., 1963. s. 113f.
30 Goffman Erving, s. 126. 31 Goffman Erving, s. 118ff. 32 Goffman Erving, s. 145ff.
måste följas för att dela gruppens gemensamma vision. De individer som överskrider dessa regler och normer exkluderas och i stort bedöms vara utanförstående. Däremot kan fallet vara så att de avvikande individerna väljer att inte förhålla sig till dessa regler av skäl som till exempel att den inte anser individen i fråga vara rätt vilket då talar för att den så kallade avvikaren anser de andra vara utanförstående. Därför skiftar regler och normer beroende på vilken grupp det talas om och ur vilket perspektiv det betraktas. Becker
skriver i Utanför, avvikandets sociologi om detta med benämningen utanförstående vilket även delvis har densamma definitionen som begreppet utanförskap.33 Dock är begreppet
utanförskap som benämning en aning mer vanligt förekommande och kopplas till den svenska socialpolitiska arenan då termen kom till användning särskilt under tidigt 2000-tal. Utanförskap kopplas samman med social exkludering där främst ekonomisk exklusion varit det som startat debatter. Dock tillhör även social exklusion och utanförskap till andra områden som anses vara avvikande, bland annat kriminalitet och missbruk.34
Utanförskap innefattar all form av social utsatthet, inkluderat allt ifrån ekonomiska brister till olika faktorer som förhindrar en individ till att ingå i en social gemenskap för att istället blivit socialt exkluderad. Dessa faktorer skiljer sig åt och bedöms på ett individuellt plan, dessutom kan dessa faktorer även tänkas vara diffusa.35 Utanförskap används på
olika sätt och har fått olika definitioner beroende på om det talas om exempelvis ett politiskt, kulturellt eller socialt utanförskap. Det skiljer sig även beroende på om det talas om begreppet i vetenskapliga sammanhang eller i vardagsspråk.36
Bäckman och Nilsson hävdar i Utanförskap att en känsla eller identifiering av utanförskap kan förekomma vid olika tillfällen för olika människor.37 Detta är någonting
som även Kirsti Kuusela tar upp i Utsatthet, marginalisering och utanförskap därav hävdar båda källorna att det för vissa individer handlar det om uppväxt, uppfostran eller om förhållandet med familjemedlemmar medan det för andra individer rör svårigheter i att komma ut på arbetsmarknaden.38 Den gemensamma nämnaren för dessa individer är
33 Becker, Howard, S. s.17f.
34 Davidsson T. och Petersson, F. (red.) 2016. Social exkludering, perspektiv, process, problemkonstruktion.
Lund: Studentlitteratur AB. s. 21ff.
35 Alm, Susanne., Bäckman, Olof., Gavanas, Anna. och Nilsson, Anders. (red.) 2011. Utanförskap.
Falun:Författarna och Dialogos Förlag. s. 7ff.
36 Svedberg, Lars och Wollter, Filip, 2013. Att benämna den sociala utsattheten - från fattigdom till
utanförskap. I Lis Bodil Karlsson, Kirsti Kuusela och Ulla Rantakeisu (red.) Utsatthet, marginalisering och
utanförskap. Lund: Studentlitteratur AB, 43-74. s. 60ff.
37 Bäckman, Olof och Nilsson, Anders. 2011. Social exkludering i ett livsföloppsperspektiv I Alm, Susanne.,
Bäckman, Olof., Gavanas, Anna. och Nilsson, Anders. (red.) Utanförskap. Falun: Författarna och Dialogos Förlag. 143-161. s. 143ff.
38Kuusela, Kirsti. 2013. Det är aldrig för sent - vad orsakar och motverkar barns och ungas utanförskap i
utsatta bostadsområden? I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet,
exkludering från resterande delar av samhället men främst känslan till att vara utanför, att inte tillhöra.39
Metod
Avgränsningar och informanter
Eftersom detta ämne är väldigt brett och kan problematiseras på många olika sätt och ur olika aspekter var det väldigt viktigt att avgränsa både ämnesområdet och valet av
informanter. Då studien kommer behandla frågor kring identitetsskapande med koppling till individer med ett kriminellt förflutet som kommer att ligga till grund för arbetets kärnområde var jag ute efter informanter med just dessa erfarenheter. Jag tog därför kontakt med medlemmar i den ideella föreningen vid namn Kriminellas revansch i samhället (KRIS) vars medlemmars bakgrund har en koppling till kriminalitet och
missbruk men som idag arbetar för att hjälpa andra människor som är i samma situation som de varit i, och försöker även nå ut till ungdomar för att förhindra att de inte hamnar på denna väg.40 Jag talade med förbundsordföranden som ganska snabbt under samtalet
godkände förfrågan om att några av medlemmarna intervjuas. Dock är det värt att nämna att KRIS som förening inte kommer att benämnas i denna studie mer än hittills för att undvika att inrikta studien på brottsprevention. Anledningen till att jag sökte mig till KRIS som källa av informanter grundar sig främst på dess individers tidigare erfarenheter och det faktum att medlemmarna gjort sig fria från all form av kriminalitet och missbruk.
Även om kriminalitet och missbruk är två olika utgångspunkter kommer denna studie lägga fokus på kriminalitet men även nämna missbruk eftersom informanterna lade fokus på kriminalitet, och drogmissbruk av olika art som en följd av kriminalitet.
Statistik och fakta påvisar att antalat manliga individer som begår kriminella
handlingar är betydligt fler än kvinnliga men eftersom informanterna är anonyma kommer inte frågan om kön att behandlas i denna uppsats.41 För att avgränsa arbetet ytterligare
kommer även andra faktorer såsom ålder och etnicitet att uteslutas, med andra ord kommer studien enbart inrikta sig på individer med ett förflutet av kriminalitet och/eller missbruk. För att informanterna ska förbli anonyma kommer personerna i uppsatsen att bli tilldelade ett nummer var vilket kommer att bli en numrering från ett till fem,
exempelvis informant 1, informant 3 och så vidare. Anledningen till att deras namn inte bara byts ut till andra namn är för att det möjligen skulle kunna öppna upp genusfrågan i studien vilket jag vill undvika.
39 Bäckman, Olof och Nilsson, Anders. 2011. ”Ung och utanför” I Alm, Susanne., Bäckman, Olof., Gavanas,
Anna. och Nilsson, Anders. (red.) Utanförskap. Falun: Författarna och Dialogos Förlag. 163-183. s. 163ff.
40 Kriminellas revansch i samhället, http://kris.a.se/ Hämtad: 29/05/17
Intervju
Jag har genomfört fem enskilda kvalitativa forskningsintervjuer som legat till grund för den insamlade data som används i studien eftersom den fokuserar på informanternas utsagor.42 Varje intervju tog mellan 15-30 minuter beroende på hur mycket en informant
känt för att dela med sig. Dessutom har forskningsintervjuerna varit ostrukturerade som innebär att informanterna har fått tala väldigt fritt och öppet. Innan intervjuerna ägde rum hade jag varken några förväntningar eller förutfattade meningar om vad eller hur mycket informanterna skulle delge, dock använde jag mig av ett frågeformulär med öppna frågor som utgångspunkt och lämnade rum för följdfrågor i och med att informanternas utsagor och val av inriktning skulle vara i fokus.43 Frågeformuläret bestod av frågor som
behandlade bland annat informanternas självbild i koppling till den bild de tror att samhället har av individer med kriminellt förflutet. Helhetsmässigt har frågorna byggts upp på studiens basis av problemställning och de valda teoretiska perpektiven. Detta har fungerat som en hjälpande hand och har varit mitt sätt att förbereda mig inför
intervjuerna. Informanterna har därför fått leda samtalet väldigt mycket och min uppgift har varit att hjälpa dem att hålla sig inom ramen för ämnet.
Intervjuerna ägde rum i ett av KRIS´ lokaler som är en mötesplats för
medlemmarna i föreningen men även för utomstående, där trygghetskänslan bildas och hålls vid liv. Med tanke på att informanternas utsagor rörde personliga erfarenheter som kan vara av arten känsliga berättelser var detta den perfekta platsen för genomförande av intervjuer. Dessutom har, intervjuerna med informanternas godkännande, spelats in och transkriberats för att användas i detta forskningssyfte.
Metoddiskussion
Tillvägagångssättet till en lyckad studie och målet att få in mer än tillräckligt med data för att kunna besvara mina frågeställningar har varit den kvalitativa forskningsintervjun eftersom fokus läggs vid informanternas utsagor som i efterhand ska kopplas ihop med teoretiska perspektiv och relevant litteratur. I och med att studien först och främst tar hänsyn till det insamlade forskningsmaterialet och i sin tur till litteratur och teori kan det även talas för att användning av den induktiva analysmetoden är aktuell.44 Dessutom har
bekvämlighetsurvalet vid val av informanter varit mest relevant då en specifik grupp har efterfrågats men personer inom denna grupp varit de som haft vilja till att medverka. Med detta sagt kunde jag inte slumpmässigt välja ut informanter eftersom erfarenheter i form av före detta kriminella eller missbrukare krävdes för att kunna bidra till värdefull och tillräcklig data för studien.45 Tack vare KRIS´s hemsida kunde jag med källhänvisning
42 Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB (Malmö, 2011), s. 340. 43 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentlitteratur AB, (Lund, 2010). s. 39ff. 44 Bryman, Alan, s. 340f.
identifiera att informanter för min studie kunde finnas där. Därför tog jag kontakt med personal på KRIS och fick väldigt snabbt ett glatt godkännande och flera som kunde ställa upp på intervjuerna. Dock visste jag då ännu inte vilka individer som jag skulle få intervjua utan det blev de som var på plats under de dagar som jag var där. Eftersom informanterna trots tillhörighet av gemensam social grupp var väldigt olika individer med olika bakgrund kunde deras utsagor enbart identifieras och stå för vad specifikt dessa informanter har uttalat sig om. Dessutom genomfördes enbart fem enskilda intervjuer som heller inte är tillräckligt för att tala för en hel social grupp i samhället. Därför tas det hänsyn till att mängden av röster som talar för specifikt min studie inte kan stå för någon annan än
specifikt fem personer. Även detta talar för att bekvämlighetsurvalet varit mest relevant för studien.46
Analysmetod
Den fenomenologiska analysmetoden kommer att tillämpas i denna studie med
motivationen att vikten kommer läggas vid insamlad data som kommer vägleda studien efter den fenomenologiska verklighetsbilden. I detta specifika fall kommer
verklighetsbildens essens definieras utefter informanterna verklighetsbild. Den bilden som informanterna målar upp grundar sig på människans medvetande, vilket med andra ord är en sammankoppling av upplevelsen samt det vi ser, även våra medmänniskors utsagor och handlanden.47 Detta innebär även att jag som intervjuare eftersträvat att genomföra
genomfört intervjun med så lite fördomar som möjligt för att kunna förstå dess perspektiv. En annan anledning till att fenomenologin är relevant för denna studie bygger på det faktum att frågorna som efterfrågas i intervjuerna behandlar informanternas
livserfarenheter och dess självbild, vilket ger en vidare filosofisk inblick på
samhällsfenomenen och individerna i sig.48 Med detta sagt är jag inte intresserad av att
undersöka och analysera informanterna som objekt utan snarare dess upplevelser och betydelser i frågan. Avsikten är att tolka mänskliga upplevelser utifrån dess egna perspektiv.49
Andrzej Szklarski skriver i Handbok i kvalitativ analys om Merriams (2002) uttalanden kring specifikt fenomenologi varav det som sägs innefattar två krav som bör uppfyllas för att metoden ska gälla. Merriam hävdar att det första kravet omfattar studiens intresse och handlar om att det antingen kan vara av intresse på grund av nutida
diskussionsämnen i samhället eller att forskarens egna uppmärksamhet och fascination är lagd åt ämnet. Detta är något som denna studie uppfyller kravet på eftersom ämnet som 46 Bryman, Alana, s. 194f.
47 Szklarski Andrzej, kapitel 6, Fenomenologi, i Handbok i kvalitativ analys, (red.) Fejes Andreas &
Thornberg Robert, Liber AB, (Stockholm, 2015). s. 131f.
48 Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB (Malmö, 2011), s.32f. 49 Szklarski Andrzej, s. 133ff.
undersökts är valt av både eget intresse och på grund av nutida diskussioner i samhället. Därefter talar det andra kriteriet för att studien arbetar för att den centrala delen av ämnet ska fås fram, med andra ord ska det grundliga fenomenet och kärnan behandlas vilket även är målet för denna studie.50
Etiska ställningstaganden
En av de viktigaste momenten innan genomförande av intervjuer är att låta informanterna få kännedom om de etiska principer och rättigheter som gäller för studien ifråga, vilket framfördes redan vid första kontakt med KRIS. I samband med att individer ställer upp på att medverka i intervjuer innebär det att informanterna har rätt att tala vidare till vem de önskar om att intervjun ägt rum och vad som sagts men jag som intervjuare har enbart rätt att använda den insamlade datan i forskningssyfte. Jag håller därefter även datamaterialet skyddat för insyn av utomstående genom bland annat inloggningskod på min dator som skydd.51 Detta för att informanterna ska känna sig trygga med det som sägs vilket jag också
förtydligat, därmed har nyttjandekravet uppfyllts. I koppling till att jag enbart kommer använda mig av den insamlade datan i forskningssyfte kommer informanterna även att förbli anonyma det vill säga information om informanterna kommer förbli anonymt så att ingen utomstående kan identifiera vilka informanterna är, det vill säga hålla
informanternas personliga uppgifter anonyma vilket står för konfidentialitetskravet. Därefter har jag talat om att intervjuerna genomförs utefter informanternas premisser vilket innebär att de får välja vilka frågor de vill svara på, vad och hur mycket de vill dela med sig samt att de får avbryta intervjun om och när det önskas. Med tanke på att alla informanterna var vuxna individer behövdes inget godkännande av målsman och därmed kunde även samtyckeskravet uppfyllas.52
Vid första kontakt med KRIS talade jag om de etiska ställningstagandena och dess innebörd, samt erbjöd att skicka detta skriftligen i form av ett informationsbrev men det ansågs inte behövas. Därför gick jag igenom detta återigen innan envar intervju påbörjades för att informanterna individuellt skulle få ta del av deras rättigheter. I samband med detta förklarade jag vad studien behandlar och går ut på samt att det är frivilligt att delta vilket då uppfyller det fjärde forskningskravet, informationskravet.53
Analys
Denna del av uppsatsen kommer innefatta insamlad data av de genomförda intervjuerna som används för att besvara mina frågeställningar. Informanternas utsagor kommer att 50 Szklarski Andrzej, s. 135f.
51 Torst Jan, s. 61f. 52 Bryman Alan, s. 131f. 53 Bryman Alan, s. 132.
analyseras och tolkas utifrån de teoretiska perspektiven identitet, grupptillhörighet och utanförskap men även kopplas till annan relevant litteratur. För att lättare förstå analysen kommer depositionen av analysen först och främst behandla identitetsskapande i koppling till samhällets exkluderade normer med inriktning på identiteter kopplade till specifikt kriminalitet och missbruk. Dessa strukturer kommer därefter att sättas in i en
utanförskapskontext som informanterna uttalat sig om i intervjuerna, som också kommer förankras till relevant litteratur och tidigare forskning.
För att kunna tala om hur identiteter skapas vars förhållanden påverkats av exkluderade normer kommer jag inledningsvis gå in på vad som egentligen menas med samhälle, dess normer och hur medlemmarna i ett samhälle samspelar. Hur fungerar grupper och hur skapas identiteter som exkluderas av samhällets normer? Vad påtalar informanterna som medverkat i studien och hur kan ett utanförskap tolkas samt identifieras genom deras utsagor?
Samhälle och dess normer
Såsom Giddens och Sutton påtalat innebär ett samhälle att tala om ett avgränsat område med människor som delar kulturella attribut såsom ett gemensamt språk eller lika
värderingar. Till detta tillkommer olika institutioner och övermakter som styr och arbetar direkt och indirekt för att vidmakthålla social ordning. Giddens och Sutton menar att människor skapar grundläggande normer som är tänkta att individer ska förhålla sig till och att detta skapas mellan kulturella särdrag och social ordningsom, samt att relationer mellan individer influeras och påverkas av samhällets både synliga och osynliga faktorer vilket skapar normer för hur människor bör bete sig.54
Informant 1: Ja men det som indirekt förväntas av alla människor i
samhället liksom..man ska ju ha hela sitt liv under kontroll, du ska ha ditt ”shit together”...och... inte bara det, man ska tycka och tänka som majoriteten gör, annars sticker man ut och sånt är ju inte bra.
I början av intervjuerna bad jag informanterna att själva definiera normer och samhälle, vad de anser att det innebär och gärna ge exempel på olika åsikter och beteenden som kan tolkas överskrida normerna. Informant 1 förklarar normer vara det som förväntas av medlemmarna i ett samhälle, ett beteende som håller sig inom de normalas ramar, det vill säga det som majoriteten tycker och handlar efter. Informanten betonar därefter att det är viktigt att ha sitt ”shit together” vilket hen vidare förtydligar innebär att hålla sina tankar för sig själv, att hålla med majoriteten kring bland annat val av värderingar och livsstil. Därefter förklarar hen att det teoretiskt sett är väldigt lätt att leva som andra vill, det enda en individ bör göra är att följa strömmen vilket informanten förklarar är ”det som alla
andra gör”, men att det i praktiken blir problematiskt att följa. Vidare berättar informant 1
att hen anser att ett samhälle kan definieras på olika sätt, och att det kan finnas fler samhällen i ett stort samhälle. Till detta tar informant 1 Sverige som ett exempel, Sverige som nationellt avgränsat område, som det stora samhället. Informanten förklarar att ett samhälle enligt hen, även kan finnas i ett mindre område såsom en förort, och att känslan av att en liten förort som hen växte upp i står för en egen sorts gemenskap som även gör det till ett eget samhälle men oavsett hur informant 1 upplevt sin förort som hen påtalar, så finns vissa normer som sägs vara mer korrekta. Därmed talar informanten om ett samhälle i form av sociala strukturer vilket Giddens och Sutton beskriver innebär att vara relationer som skapas mellan individerna, både inom samhälle, institutioner och icke-institutioner.55
Informant 1: [...] du måste ju leva enligt det som förväntas av dig, ja
du ska ha gått i skolan, varit skötsam där och sen få ett bra jobb, och så får du inte ifrågasätta det som majoriteten gör, det normala alltså, inte fråga varför eller hur det ens är normalt...då har man redan valt sin väg i livet och bara där blir man utanför, det vanliga liksom...
Fortsättningsvis talar informant 1 om att samhällets normer är det som förväntas av alla människor, för att vara en bra och omtyckt människa. Hen förklarar att det som förväntas av människor är att leva den livsstil som fungerar bra i relation till andra människor, för att behaga andra människor vilket kan göra det lättare för staten att upprätthålla en godtycklig social ordning. Detta är informant 1:s definition av normer men talar väldigt snabbt därefter att detta inte passade hen, det passade inte att leva ett liv för att behaga sin omgivning vilket hen lade fram på följande sätt;
Informant 1: grejen va såhär liksom, jag hade ju redan problem som
liten [...] lärarna tog inte hänsyn till varför jag betedde mig som jag gjorde och jag visste att de tyckte att allt jag gjorde var fel, det sa de till mig också, men jag tyckte ju inte heller att deras sätt att va var rätt liksom [...] så jag gick ju emot det...
Det var ungefär vid denna punkt som informant 1 började gå in på sina motstridiga känslor och tankar gentemot de normer som hens lärare hade målat upp. Med ett samhälles
normer i åtanke kan åsikter kring rätt och fel skilja sig åt beroende på till exempel olika social bakgrund. Därför kan även den som bryter mot normerna betrakta sina, så kallade domare för utanförstående, såsom Becker påtalat.56 I detta fall anser då informant 1 sina
55 Giddens, Anthony. & Sutton, Philip. W. s. 30. 56 Becker, Howard, S. s. 17.
lärare som utanförstående i och med att hen inte anser att bilden som lärarna målat upp är varken rättvis eller någonting att sträva efter. Detta är ett av de första tecken som
informanternas utsagor påvisat kring hur exkluderade identiteter formas, det vill säga genom olika tolkningar av normer.
Utanförskapets kommunikation
Någonting som upprepande gånger togs upp under alla genomförda intervjuer var brist på kommunikation med andra människor, vad gäller både familj och vänner men även
utomstående såsom lärare och anställda på socialtjänsten. Trots att varje informant hade olika bakgrund och olika historier kunde ett tydligt mönster av brist på kommunikation tolkas.
Informant 2: istället för att någon vågade ta tag i det.. och fråga hur
har du det hemma.. jag är ett skilsmässobarn liksom, och hade det riktigt jobbigt hemma.. sen blev jag utsatt för övergrepp [...] det var liksom aldrig någon som frågade om det liksom..
Flera av informanterna talade om problem i hemmet varav informant 2 berättade om att det påverkade hens beteende både i skolan och ute på gatan. Dock var det inget problem som hen då talade om för andra men hävdar att många samtidigt kände till det, bland annat hade hens lärare kännedom om situationen i hemmet men uppmärksammade inte detta. Informant 2 fortsätter därefter berätta om att det varit ett riskfyllt ämne att tala om, väldigt känsligt och togs därför inte upp men inte på grund av att hen inte ville tala om det, snarare för att det aldrig kommunicerades. Istället talade lärare gång på gång med
informant 2 om att komma på möten för att tala om att beteendet i skolan var kaotiskt och oacceptabelt. Informant 2 var stökig i skolan och ville inte lyssna på lektionerna men talar vidare för att hen inte lyssnade på vad lärarna hade att säga eftersom ingen ställde frågor till varför hen betedde sig som den gjorde.
Informant 2: [...] det var liksom aldrig någon som frågade mig vad är det egentligen... utan det vart bara du är fel liksom och det resultera ju i att jag vart ännu mer utåt agerande sådär...och jag var ju ba ett barn, vad fan visste jag liksom...då var snatteri och att bråka en kul grej..tyckte jag då...
Kirsti Kuusela tar upp i Utsatthet, marginalisering och utanförskap att brottslighet kan ha en koppling till att barn och ungdomars förebilder blivit vuxna kriminella i och med att de
inte blivit sedda av andra vuxna som kunnat visa en annan väg och livsstil.57 Detta är
någonting som både informant 1 och informant 2 också påpekat och menat att de som barn behövt någon vuxen som kunde visa dem en bättre väg, och att lärarna inte kunnat bidra till förändring av den anledningen att de enbart fokuserat på dem som stökiga barn och ungdomar istället för att se problemen och orsakerna till varför de varit stökiga. Informant 2 berättar därefter att hen under den tiden hade en självbild som strålade självständighet samtidigt som hen sökte efter någonting som på något sätt kunde visa på förståelse och sympati för hens känslor, i hopp om att identifiera det verkliga problemet. Informant 2 berättar fortsättningsvis att hip hop musiken haft en stor påverkan i och med att språket som framfördes visade på att fler kände sig utanför, och att ”det var inte bara jag”.
Kuusela lyfter fram att hip hop i många fall har används som ett verktyg mot utanförskap som talar för att individer skapar någonting utav utanförskapskänslan, som visar på produktivitet och som lyfter fram att även de som känner sig bortglömda i samhället egentligen inte är det.58 Dock hade det en annan effekt på informant 2 som
enbart blev ännu mer frustrerad och tog till sig av den typ av hip hip som målade upp en positiv känsla till kriminalitet och gängtillhörighet vilket hen fastnade för. Därmed fann informant 2 sin kommunikation i hip hopen och andra individer som hade lika
värderingar. Dock var detta enbart en liten vägledning till en kriminell livsstil. Informant 2: de som visar det här utåt med flashiga bilar,
guldhalsband och fina klockor, hit och dit, det som ungdomar som jag, ja det man då lever i.. så man tror ju att det är den vägen man ska gå.. [...] den enda information man får det är ju det här
exklusiva liksom, marknadsföringen, som inte stämmer överhuvudtaget.. utan det är ju bara en vision..
Fortsättningsvis målar informanten upp den bild som hen under så många år haft, det som hen kallar för exklusiv marknadsföring med ”flashiga bilar, guldhalsband och fina
klockor”, det som hen menar varit dragningskraften till att tillhöra kriminella grupper. Informanten berättar därefter om att hen inte hade någon som kunde förklara hur mycket som kunde gå förlorat, att adrenalinkicken med de kriminella handlingarna var en känsla som emellanåt fylldes av ångest men i och med att hen var omringad av människor som ”gjorde samma saker” så kändes det inte av lika mycket.
Informant 2: jag ville bara ha uppmärksamhet hela tiden egentligen
men hade någon väl tagit sig tid och satt sig ner och pratat med
57 Kuusela, Kirsti. 2013. Det är aldrig för sent - vad orsakar och motverkar barns och ungas utanförskap i
utsatta bostadsområden? I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet,
marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur AB, 151-184. s. 158.
mig, aa jag tror nog fan jag hade brutit ihop och berättat hur det var egentligen, hur jag mådde egentligen.. men det var ingen som gjorde det, inte överhuvudtaget liksom...
Informanten lägger vidare vikt vid brist på uppmärksamhet och kommunikation, brist på människor som förstå en och kan ifrågasätta problemen i god tid. Därefter betonar
informanten bristen på vuxna individer som kan förklara de verkliga nackdelarna och konsekvenserna med kriminalitet;
Informant 2: ingen berättade om misären, att du kommer ha
skulder, du kommer inte kunna skaffa dig en egen hyreslägenhet.. ens i det sämsta området, det är sanningen liksom..det ser jag idag efter drygt tjugo år när jag gått igenom allt och fått lära mig av mina misstag...
En annan informant talar också om bristen på kommunikation, specifikt i form av bemötande och utsagan lyder följande;
Informant 5: det som faller är ju såhär att, jag vet inte hur många gånger... säg att tio gånger så har jag muckat med en påse i handen liksom, då har det varit allting jag äger och har..och har du tur så kanske du hamnar på något vandrarhem men där kanske det bor 70% missbrukare.. och så går man tillbaka.[...] sen har jag ingen inkomst, det enda jag kanske får är socialbidrag på 3500kr den första månaden, när jag står där utanför grindarna, och vad har jag för val i livet liksom...
Informant 5 berättar även om vad som fick hen att fortsätta i samma banor, och talar om varje gång hen kommit ut från fängelset. Informanten menar att hen inte haft någonting att falla tillbaka till och berättar att heller ingen väntat utanför. Dessutom var det svårt att klara sig på en liten summa pengar vilket hen menar ledde tillbaka till samma vanor. Det rörde sig även kring de människor som hen kom i kontakt med efter utsläpp från fängelset.
Informant 5: jag är ju ändå dålig, jag är ju redan liten så till vem
ska jag bevisa att jag kan bättre...jag var ju redan stämplad och kunde lika gärna fortsätta på samma bana...
På grund av den onda spiral som individer med kriminell livsstil hamnar i blir återfall som nämnt väldigt vanligt. En annan informant delar också med sig av sin historia angående de gånger hen muckat med en påse i handen och lyfter fram följande;
Informant 3: så har vi det där med att mukka med en påse i handen...man har telefonen med gamla nummer, gamla polare
liksom... och står man där helt ensam så ringer man ju de, och kör på exakt samma sak.. o det är ju just det, man förväntas göra det gamla vanliga o man gör det igen...
Skam och identitetsarbete
En annan informant som växt upp i ett hem med två missbrukande föräldrar berättar om hur hen fått leva ett liv med en stämpel på att hen kommer ”gå sina föräldrars fotspår”. Hen berättar om att detta problem varit väldigt synligt för allmänheten och att både lärare och vänner haft kännedom om hens situation i hemmet, att de därför redan i förväg
förväntat sig att hen kommer börja missbruka. Informanten menar att det faktum att föräldrarna varit missbrukare i samband med stämpeln från omgivningen format hen till den som hen blev. I och med att hen redan blev stämplad som missbrukare i förtid och ingen trodde på att det kunde vara annorlunda kom det att bli, enligt informanten, anledningen till att det omvandlades till sanning.
Informant 3: jag vet ju när jag gick i högstadiet, då var ju allt så
oskyldigt liksom, eeh men att det kanske inte är så oskyldigt första gången man röker hasch, eller om man tar amfetamin, som vart min huvuddrog... jag kände ju redan när jag var jätte jätte ung att jag vart stämplat av samhället, redan innan jag kom i kontakt med droger och kriminalitet, så kände jag att jag redan hade en stämpel på mig.. eeh, folk tog förgivet att jag skulle gå mina föräldrars fotspår, det var ingen som trodde på mig ändå, liksom, eeh... det var ingen som vart chockad när jag började med droger, nee jag kände att jag redan hade en stämpel på mig hela min uppväxt..att det kommer inte gå bra för dig liksom så..
Informanten berättar om att föräldrarnas missbruk var det första tecknet för hen som barn att det var okej att bruka droger och omgivningens godkännande tillkom när informanten tolkade det som att hens öde redan var skrivet, att det inte fanns något annat sätt eller någon annan väg. Informant 3 berättar att hen ganska snabbt kom i kontakt med droger och till detta tillkom kriminalitet av anledningen att det kostade mer pengar att få tag på drogerna än vad hen hade. På så sätt hamnade hen i en ond spiral och blev beroende, därmed blev umgänget andra missbrukare och kriminella. Däremot berättade informanten att hen ändå lyckades få ett lagligt arbete där ingen hade kännedom om missbruket, men som till slut kom fram.
Informant 3: jag var ju inget problem för jag kom ju till jobbet och
gjorde mitt, men att jag var missbrukare och att hela mitt liv var upp och ned...eh..det brydde ju sig ingen om..tills jag blev av med jobbet som skapa ännu mer kaos i mitt liv [...] det blev ju
skämmigt...ännu en plan som gått åt skogen
Enligt forskning har arbete alltid varit nyckeln till att dra sig ur utanförskap i och med att det för med sig så mycket mer än en sysselsättning. Arbete har en stor påverkan på en individs identitet och på självbild.59 Bäckmark och Nilsson lyfter arbete i Utanförskap och
hävdar att arbete för de flesta ungdomarna innebär ett förhöjt stadium till vuxenlivet därav boende och familjebildning står näst på listan. De menar att om en individ då inte har ett arbete så blir det svårt att fortsätta utvecklas inom de andra omnämnda områdena, men det blir även problematiskt att skapa sig sociala nätverk vilket har ett viktigt inflytande på människor.60 Starrin argumenterar i Utsatthet, marginalisering och utanförskap att
detsamma gäller om en individ har haft ett arbete men blir av med det i och med att detta också leder till en negativ spiral blandad med känslor av att vara misslyckad och värdelös. Starrin menar att på grund av arbetes betydelse, i och med att det tillhör en av samhällets viktigaste normer bringar det skamkänslor när en individ blir arbetslös.61 På så sätt blev
informanten ännu mer exkluderad från samhället i och med att prestationsorienterade kulturen talar om för oss att människor bör lyckas med sina planer.62
Informant 4: jag hade inte gått ut gymnasiet heller, jag var ingen
som kunde fokusera i skolan, så var ju ännu svårare o skaffa jobb..eh.. så jag började smått med att snatta, sen blev det större grejer... inget man är stolt över idag men aa... [...] gamla umgänget hade ju något o göra, o ja hamna bland fel folk...var ute på gatan med gänget [...] i början var det en kul grej, eller det var det ju enda tills konsekvenserna kom och man insåg vad man gjort...
En annan informant talar om hur bland annat en dålig skolgång och brist på arbete blev starten på utanförskap och misär. Informanten berättar sedan att känslan av skam följt med under hela livet men att det inte kändes av lika mycket då hen var omringad av gruppen med individer som var hens likar. Med detta sagt kände ingen som var med i 59 Rantakeisu, Ulla, Kuusela, Kirsti & Karlsson, Bodil, Lis. 2013. Social utsatthet och marginalisering - en
introduktion. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla (red.). Utsatthet, marginalisering och
utanförskap. Lund: Studentlitteratur AB, 17-41. s. 21.
60 Bäckman, Olof & Nilsson, Anders. s. 163.
61 Starrin, Bengt, 2013. Stigma, skam och fattigdom. I Karlsson, Lis Bodil, Kuusela, Kirsti & Rantakeisu, Ulla
(red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur AB, 75-95. s.75.
gruppen skam eftersom de kriminella handlingarna omvandlades till normalitet, en vardagshandling och vardagsprat. Det som informanten kunnat berätta i efterhand var att gruppen omvandlade skamkänslan till normalitet men att det enbart varit vad som visades utåt.
Informant 5: jag har inte träffat nån som såhär, aa fan jävligt schysst alltså, jag har varit kriminell missbrukare.. jag är jävligt stolt över mitt val, min familj är stolta.. alltså det är ingen. Sen kan man ge sken av det liksom när man sitter med de andra på
avdelningen men innerst inne så ångrar man alltid sitt liv, det är så det är, då har jag ändå suttit på häkte, med sånna som sitter för mord och väntar livsstidsdomar, men det är ingen av de som sitter och ba, aa fan vad schysst liksom att jag valde den här livsstilen, utan det är liksom... det är bara ångest så det skriker om det
Efter att ha gått igenom alla transkriberingar kunde jag finna ännu ett mönster vilket var specifikt skam-känslan som alla informanterna på olika sätt nämnde. En av informanterna beskriver en stark ångestfylld känsla när det talas om den kriminella livsstilen och
beskriver även att alla andra individer med kriminellt förflutet känner likadant.
Informanten berättar efter detta om att människor väljer att begå kriminella handlingar i hopp om att få uppmärksamhet och att även negativ uppmärksamhet räknas så länge ”man blir sedd”.
Bergström skriver specifikt om skamkänslor och dess inverkan på en individ, att det ibland kan gå så långt att individer väljer ”asociala livsstilar” för att fly från problemen även om det enbart är för stunden. Det är ett sätt att hålla masken och skapa sig ett självförtroende, för att gömma sig undan de riktiga problemen och bekymren som en individ är bärare av.63 Margrethe Lund skriver i Tillitens ansikte om att människor även
skäms för att de skäms och därför finner svårigheter i att berätta om detta till andra
människor. Det som händer är att människan gör ett försök i att skydda sig själv genom att undvika erkännande främst för sig själv. Detta för att känslan är så pass stark och
provokativ att handlingarna som skapat skamkänslan riktas mot jaget.64
Informant 4: [...] fast det är ju mycket som handlar om tillit [...] som
när jag bodde hos min fosterfamilj.. asso jag var ju stökig det vet jag men jag mådde så dåligt hela tiden o att bo hos främlingar var ju ingen höjdare..när de frågade hur jag mådde o så trodde jag de
63 Bergström, Gunnar. s. 64f.
64 Lund, Margrethe, 2001. Tillit och mänsklig utveckling. I Aronsson, Gunnar & Karlsson, Jan Ch (red.).
skulle prata med polisen...trodde de ville lura mig hela tiden.. under den perioden litade jag inte på någon...
Denna informant beskrev samhället i stort som ett spel och menade att under den långa tid som hen varit kriminell och missbrukare var det tillit som saknades, tillit till andra
människor och myndigheter. Informantens historia grundade sig på problematiken som fick sin början när informantens föräldrar gick bort och hen som ung placerades hos en fosterfamilj. På grund av bristen på tillit till andra människor och känslan av att inte ha någonting att förlora skapades även en bråkstake som slog sönder fönster i skolorna och sökte sig till bråk. Informant 4 talade om utanförskap i form av olika roller och positioner i samhället, att det hela startade när hen placerades hos fosterfamiljen och inte kunde lita på de.
Ambivalent grupptillhörighet
Goffman talar om att individer som tillhör exkluderade grupper såsom kriminella och missbrukande grupper har en tendens att tala på olika sätt när ens grupptillhörighet ifrågasätts. Även om en individ känner skam över vissa handlingar eller värderingar som symboliserar en grupp kan det i vissa fall döljas för utomstående.65 En individ kan
exempelvis tala annorlunda om sin grupptillhörighet för en person som tillhör en annan grupp av anledningen att skydda gruppmedlemmarnas rykte. Det kan även röra sig om gruppens hemligheter som behöver bevaras på grund av sammanhållningen och relationen till resterande gruppmedlemmar. Det finns därför olika typer av hemligheter till exempel ”inside-secrets” som enbart individer inom gruppen får känna till. Hemligheterna är ett sätt för medlemmarna att bygga upp tillit för varandra och används som symbolik för gruppmedlemmarna.66
Informant 4: som jag sa, jag litade inte på någon...det var ju
problemet.. men jag hade vänner som också kände sig utanför precis som jag... o de kunde jag ändå lita på för de var i samma sits...eh.. ja o de berätta hemligheter som andra inte fick veta så jag kände att jag också kunde prata.. det va väl så de börja...
Informanten bekräftar att där tilliten fanns kunde hen även slappna av, där kunde hen dela med sig av allt ifrån mörka hemligheter till personliga åsikter. Grupptillhörigheten stärktes med hjälp av gemenskapskänslan och förde samman medlemmarna till verktyg av
hemligheterna. Dock berättar informanten att vissa hemligheter vägde ganska mycket på axlarna men att hen trots detta fått vara tyst.
65 Goffman, Erving, s. 122f. 66 Goffman, Erving, s. 141ff.
Informant 4: [...] man inkludera mig, man ville ha min hjälp o eh..vi
backade liksom upp varandra.. de va ett broderskap samtidigt som de va ett rollspel...
Fortsättningsvis beskriver informant 4 sin grupptillhörighet i form av broderskap och använder det som ett ytterligare argument för att stärka gemenskapskänslan i
grupptillhörigheten. Däremot nämner informanten även att vännerna som tillhörde den slutna gruppen gick in i olika roller som ändrades beroende på vem de talade med, både inom gruppen och för utanförstående. Det lades mycket vikt vid att förklara att
grupptillhörigheten gav en så pass stark känsla av gemenskap att fasaden oftast glömdes bort, det vill säga fasaden och markerna som visades utåt. Rollspelet handlade om att skydda ”sina egna” och tala väl om de andra medlemmarna i gruppen eftersom de skulle göra detsamma för en själv. Det var ett rollspel som troddes gynna alla medlemmarna i gruppen. Lalanders studie i Hela världen är din - en bok om unga heroinister, lägger fram en bild av rollspel som liknar mina informanters. Lalander hävdar att individer lever sitt liv som att det vore ett spel där rollvalet ligger i ens egna händer och kan ändras utefter egna preferenser. Ju bättre en individ är på att spela sin roll, desto längre ifrån
verkligheten kan personen komma. Lalander menar att personer som skapar sin identitet i form av rollspel gör det av anledningen att undvika verkliga problem och ansvar.67
Lalanders tolkning passar som nämnt väldigt bra in på alla mina informanters utsagor i och med att stor vikt läggs vid rollspel och att spela den starka karaktären, både psykiskt och fysiskt. Bortsett från rollspel tar alla informanter upp att huvudproblemet i livsstilen är specifikt känslan av utanförskap som fört dem samman till de exkluderade grupperna, vilket även Goffman trycker på i Stigma, att det gemensamma stigmat eller avvikande attributet är länken mellan gruppmedlemmarna. Genom de gemensamma nämnarna kunde även gruppmedlemmarna förstå och stötta varandra men även fungera som vägledning i ett liv med sitt stigma. Grundtanken i grupptillhörigheten inom avvikande grupper är som tidigare nämnt känslan att känna sig som en normal människa. Goffman menar att varje människa strävar efter att få känna sig normal och människor med avvikande attribut därför dras till varandra.68
Informant 2: vi lekte att allt var okej..sen såg jag att lillbrorsan
började umgås med kriminella och klart man inte vill det här livet för honom...det är inget att längta till...det är inte hållbart nånstans liksom...
67 Lalander, Philip, 2001. s. 232ff. 68 Goffman, Erving, s. 28f.
En annan informant hävdar att grupptillhörighet till det kriminella umgänget delvis haft en positiv inverkan som hen under sin kriminella tid talat väldigt gott om, bland annat fanns det vissa saker som ingen i gruppen nämnde. Det resonerades aldrig kring rätt och fel, eller kring huruvida snäll eller elak en handling var även om individerna i gruppen gav sken av den positiva bilden kom det tydligt fram när dess närstående började komma i kontakt med samma livsstil. Informant 4 nämnde sin lillebror flera gånger som gett hen ett nytt perspektiv på livet. Det började när brodern börjat umgås med kriminella och
informant 4 insåg att han hittat sin förebild, informant 4. Vidare berättar informanten att; Informant 2: nej nej det gick ju inte (...) lillbrorsan hade fortfarande
en chans till en bättre framtid.. vad skulle han bli..som sin
missbrukare till brorsa..o så ska man ha det på sitt samvete också, ae..
Såsom Goffman påtalat vad gäller sättet som individer framställer sitt avvikande beteende på för utomstående, kan det förekomma situationer där människor måste lägga fram nackdelarna med beteendet av anledningen att kunna framföra missförhållandet.69 Detta
visade mina informanters utsagor ganska tydligt därav fanns blandade känslor kring grupptillhörigheten överlag. Samtidigt som informanterna menade att de under sin tid som kriminella och missbrukare var väldigt nöjda med sitt val av livsstil så ändrades åsikterna när närstående ville ”gå samma väg”. Det målade upp livsstilen som en sista utgångsväg för att hitta lycka och gemenskap, vilket är väldigt viktigt för speciellt barn och ungdomar, såsom mina informanter betonat.
Informant: 2: jag levde för spänningen och det farliga livet men
lillbrorsan va så liten och oskyldig...o mamma som redan var besviken på mig [...] men det fanns hopp för honom, han var liksom ingen förlorad själ som jag...
Informanten fortsätter berätta om broderns roll och möjligheter, och trycker på sitt val av livsstil som någonting förutbestämt. Hen menar att det egentligen inte är någon
människas första val att begå kriminella handlingar och missbruka droger, men att om en person känner sig som en ”förlorad själ” så kan det ses som en väg ut. När jag sedan ifrågasätter vad informanten menar med att hen är själlös kopplar hen det väldigt snabbt till en bortglömd och oduglig person.
Hat och kärlek
Under intervjuernas gång återberättade informanterna sina historier som de kunnat analyseras i form av hat och kärlek. Hat och kärlek har fungerat som två grundpelare under hela deras liv såsom varje och envar informant berättat. Informanterna menar att i och med att ingen uppmärksamhet eller kärlek givits till dem under deras ungdomsår och de fick söka sig till kärlek så hamnade de bland falsk kärlek, sådan som enbart såg fin ut på ytan men som gav alltför negativa konsekvenser i livet. En av informanterna talar om att hen inte kunde leva i en gråzon bland blandade känslor vilket ledde till att hen antingen älskade eller hatade både människor och allt som livet kunde komma åt. I detta
inkluderades även myndighetsförakt som alla informanterna minst ett par gånger nämnde vilket de menar ledde till ännu mer brist på tillit och färre människor att lita på. Alla
informanterna nämnde även att osäkerheten skapade hat mot de som exkluderade dem, de blev fiender och mot bakgrund av deras egna vision så kunde inte en individ mena väl utan att det fanns egenvinning på det. Egenvinning skulle kunna tolkas med vad Goffman skulle beskriva med hjälp av individers beteenden på en teaterföreställning, det vill säga vad en individ visar för andra människor och hur det tolkas ur andras perspektiv. En av
punkterna som tas upp specifikt är att bakom människors handlingar finns olämpliga nöjen, som Goffman kallar det. Även när människor gör misstag kan ens egna tankebanor få en att se bort från det och rätta till misstaget vare sig det kvarstår eller ej.70
Informant 5: jag fick ju höra att jag var fel hela tiden liksom, så jag tänkte ju att kan jag inte bli älskad så kan jag ju lika gärna bli hatad liksom.. så det är ju den filosofin jag har levt efter..
Informant 5 nämnde dessa tankebanor en del under intervjuns gång och förklarade att hatet som hen skapade i sitt huvud även ledde till att hen fann sig till rätta inom
utanförskapets gränser. Informanten förklarar vidare att även om hen levde i utanförskap så fanns även en grupptillhörighet och hen var inte ensam. Allt fokus låg dock i att sträva efter normaliteten och leva enligt normerna, så som det förväntas vilket hen gick emot. Dessutom talar informant 3 om prioriteringarna i livet, att kärlek är väldigt viktigt för människor överlag och att hen lärde sig att välja vilka personer som hen kunde älska och vilka som ogillas, eller hatas som informanten påtalat. Vidare berättar hen att även om vissa människor egentligen inte var fiender och ville hen illa så var hens vision och filosofi så pass starkt laddad att människorna till slut blev fiender.
Informant 3: [...] alltså om det inte funkar i skolan, om ni inte tycker
om mig, det är ingen som älskar mig liksom.. nae då kan ni lika gärna hata mig liksom.. för att får jag ingen positiv
